SE513446C2 - Vevhusspolad förbränningsmotor av tvåtaktstyp - Google Patents

Description

513 446 överströmningskanalerna. Detta sker endast vid de speciella kolvlägen för vilka kanalerna i kolv och cylinder överensstämmer med varandra. Detta sker dels när kolven är på väg nedåt, och dels är kolven är på väg uppåt långt från övre 5 dödpunkten. För att undvika en oönskad strömning i fel riktning i det senare fallet är backventiler arrangerade vid inloppet till den övre av spolkanalema. I detta avseende överensstämmer den alltså med tidigare närrmda patent. Denna typ av backventiler, vanligen kallade reed-ventiler, har emellertid en rad nackdelar. De har ofta en tendens att råka i egensvängning, och kan ha svårt att 10 klara av de höga varvtal som många tvåtaktsmotorer kan uppnå. Dessutom innebär det en extra kostnad och extra detaljer på motorn. Skulle en sådan ventil gå sönder i mindre delar så kan dessa tränga in i motom och orsaka svåra skador. Mängden fiiskluft som tillsätts varieras för lösningen enligt det senare patentet med hjälp av ett variabelt insug, dvs ett insug som kan 15 tidigareläggas eller senareläggas i arbetscykeln. Detta är emellertid en mycket komplicerad lösning.

Uggfinningens syfte Syftet med föreliggande uppfinning är att väsentligt minska ovannämnda problem, och uppnå fördelar i en rad avseenden. 20 Sammanfattninø av imgfinningen Ovannämnda syfte uppnås genom att förbränningsmotorn av tvåtaktstyp enligt uppfinningen uppvisar de i bifogade patentkrav angivna kännetecknen.

Förbränningsmotorn enligt uppfinningen utmärkes sålunda 25 väsentligen av att luftpassagen är arrangerad från ett luftinlopp försett med strypspjäll styrt av åtminstone en motorparameter, exempelvis gaspådrag, vilket luftinlopp via åtminstone en anslutningskanal leder fram till åtminstone 513 446 en anslutningsport i motoms cylindervägg, vilken är arrangerad så att den i samband med kolvlägen vid det övre dödläget är förbunden med strömningsvägar utförda i kolven, vilka leder till överdelen av ett antal 5 överströmningskanaler.

Genom att åtminstone en anslutningsport i motoms cylindervägg ärarrangerad så att d_e_n samband med kolvlägen vid det övre dödläget är förbunden med strömningsvägar utförda i kolven, så kan tillförseln av fiiskluft till överdelen av överströmningskanalerna arrangeras helt utan backventiler. 10 Detta kan ske på grund av att vid kolvlägen vid och nära det övre dödläget råder undertryck i överströmningskanalen i förhållande till omgivande luft.

Härigenom kan alltså en kolvstyrd luftpassage utan backventiler arrangeras, vilket är en stor fördel. Styrning sker genom att luftinloppet är försett med ett strypspjäll styrt av åtminstone en motorparameter. En sådan styrning är 15 avsevärt enklare uppbyggd än ett variabelt insug. Luftinloppet har lämpligen två anslutningsportar, vilka i en utföringsform är så placerade att kolven täcker dem vid sitt undre dödläge. Strypspjället kan lämpligen vara styrt av motoms varvtal, ensamt eller i kombination med annan motorparameter. Dessa och andra särdrag och fördelar framgår tydligare av den detaljerade beskrivningen 20 av olika utföringsforrner, med stöd av bifogade ritningar.

Kort beskrivning av ritningen Uppfinningen kommer i det följande närmare att beskrivas genom utföringsexempel under hänvisning till bifogade ritningar. För delar som är symmetriskt placerade lpå inotorn delen på sidan fått en sifferbeteclcriing med g 25 delen på motsatt sida fått samma beteckning men med ' -tecken.

Figur I visar rakt från sidan en första utföringsform av uppfinningen. Cylindern visas i genomskärning, medan kolven av tydlighetsskäl ej visas genomskuren, och visas vid övre dödpunkt. 513 446 Figur 2 visar motorn i figur 1 i genomskärning längs linje H - H.

Detta är alltså en genomskärning sedd ovanifän genom motorns avgasutlopp, överströmningskanalernas portar och genom hela luftinloppet. 5 Figur 3 visar en genomskärning snarlik den i figur 1, men i en arman utföringsfoim. Kolv och strömningsvägar i kolv och cylinder är annorlunda utförda. Kolven visas också i ett läge nedanför övre dödpunkten.

Figur 4 visar ett något armorlunda utförande än de som visas i figur 3. Strömningsvägen i kolven är utförd med hjälp av en kanal arrangerad i 10 kolven. Kolven visas vid övre dödpunkt.

Figur 5 visar en genomskärning genom kolv och cylinder genom en anslutningsport för luft till överströmningskanalen.

Figur 6 visar schematiskt en styranordning för ett strypspjäll. Av tydlighetsskäl visas den placerad långt under det verkliga läget. 15 Beskrivning av utföringsformer I figur 1 betecknar 1 en förbränningsmotor enligt uppfinningen.

Den är av tvåtalctstyp och har överströmningskanaler 3, 3'. Den senare syns inte eftersom den ligger ovanför papperets plan. Den framgår däremot av figur 2. Motorn har en cylinder 15 och ett vevhus 16, en kolv 13 med vevstake 17 20 och vevmekanism 18. Vidare ett avgasutlopp 19, som har en avgasport 20 och som mynnar i en ljuddämpare 21. Vidare har motorn ett insugsrör 22 med insugsport 23 och en till insugsröret anslutande mellandel 24, vilken i sin tur ansluter till en förgasare 25 med ett gasspjäll 26. Förgasaren ansluter till en insugsljuddämpare 27 med ett filter 28. Kolven 13 är fäst med en kolvbult 30 25 till vevstaken 17. Överströmningskanalerna 3 och 3' har portar 31 och 31' i motorns cylindervägg 12. Motorn har ett förbränningsrum 32 med fäste 33 för ett tändstift, som inte visas. Allt detta är konventionellt och genomgås därför inte närmare. 513 446 Det som är speciellt är att ett luftinlopp 2 försett med ett strypspjäll 4 är arrangerat så att friskluft kan tillföras till cylindern.

Luftinloppet 2 delar upp sig i två grenar, anslutningskanal 6 och 6'. Dessa leder 5 fram till cylindern, vilken är försedd med anslutningsportar 7, 7'. Dessa anslutningsportar är utformade som ett cylindriskt hål med var sin isatt anslutningsnippel 34, 34' Detta framgår tydligt av figur 2 i kombination med figur l. Luftinloppet 2 är alltså lämpligen utfört som ett y-format rör, medan anslutningskanalerna lärnpligen är utförda av exempelvis gummislang. 10 Luftinloppet 2 ansluter lämpligen till insugningsljuddärnparen 27, så att renad friskluft tas in. Men om kraven är lägre är detta naturligtvis inte nödvändigt.

Strömningsvägar 9, 9' är arrangerade i kolven så att de i samband med kolvlägen vid det övre dödläget förbinder respektive anslutningsport 7, 7' med överdelen av överströmningskanalerna 3, 3'. Strömningsvägama 9, 9' är 15 utförda genom lokala urtag i kolven. Som framgår av figur 2 är kolven helt enkelt tillverkad, vanligen gjuten, med dessa lokala urtag. Av figur 1 framgår att det finns en liten höjdskillnad mellan anslutningsportens 7 läge i höjdled på cylindems insida och utsida. Detta är naturligtvis möjligt men är onödigt och olämpligt eftersom avståndet mellan anslutningskanalerna 6 och 6' är så stort 20 att det inte störs av insugningsröret 22. De kan alltså sitta helt vid sidan av detta om så är lämpligt. Nivåskillnaden i figur 1 förklaras helt av att det är tydligare att visa anslutningskanalen 6 helt ovanför insugningsröret 22.

Luftinloppet har lämpligen åtminstone två anslutningsportar 7, 7' i motorns cylindervägg 12. En annan fördel är att urtagen i kolven 9, 9' härigenom kan 25 göras mindre i sidled. Alternativt är det ju nämligen möjligt att ha en enda anslutningskanal. Denna skulle då föras in antingen ovanför eller under insugsröret 22 eller under avgasutloppet l9. För att nå det önskvärda höjdläget för motsvarande anslutningsport 7 så skulle sannolikt en sned genomgång genom cylinderväggen behöva utformas. Härigenom skulle endast en 513 446 anslutningskanal och endast en anslutningsport krävas, men i övrigt skulle det medföra en rad nackdelar. Placeringen av de båda anslutningsportarna 7, 7' i sidled i förhållande till respektive spolkanal 3, 3' kan varieras åtskilligt. De kan Still exempel dras närmare spolkanalen så att det inbördes avståndet mellan anslutningskanalerna 6, 6' ökar. Härigenom kan storleken av uttagen 9, 9' minskas något. Anslutningsportama 7, 7' kan även placeras på motsatt sida av respektive överströmningskanal, dvs mellan överströmningskanalen och avgasutloppet 19. Naturligtvis är det också möjligt att använda 10 anslutningsportar på båda sidor om respektive överströmningskanal. Detta blir mer komplicerat och ger totalt fyra anslutningskanaler men skulle kunna innebära att större luftmängder kan tillföras. För att nå ett bra resultat ur avgas- och bränsleförbrukningssynpunkt är det viktigt att friskluften tillförs med så lite turbulens som möjligt, dvs att den så lite som möjligt blandar sig med 15 färskgasen i respektive överströmningskanal. Syftet är ju att friskluften skall fungera som en buffert som trycker ned färskgasen, så att sedan fiiskluften förloras ut i avgasporten istället för färskgasen. Men i detta avseende är den lösning som visas i figur 1 och 2 en blandform. När kolven 13 befinner sig vid sin undre dödpunkt så är nämligen hela avgasporten 20 frilagd liksom 20 överströmningskanalemas portar 31, 31' och fiiskluftens anslutningsportar 7, 7'. Det betyder att avgaser kan tryckas in igenom anslutningsportama och vidare upp genom anslutningskanalerna 6, 6' och eventuellt nå luftinloppet 2.

Lämpligen utfonnas detta så att ett måttligt tillskott av avgaser tillförs friskluften. Strömmar för mycket avgaser upp så kan förgasarfunktionen störas 25 och i extrema fall naturligtvis luftfiltret 28 smutsas ned. Avstämning av mängden avgaser sker genom att flytta ned respektive anslutningport 7, 7'.

Dess placering avgör under hur lång den tid avgaserna har kontakt med respektive anslutningsport. I figur 3 och 4 har anslutningsportarna 8, 8' flyttats så långt ned att de inte alls kommer i kontakt med avgaserna när kolven är i sitt 30 nedre dödläge. Kolven tätar istället så att denna förbindelse inte uppstår. 513 446 När anslutningsportarna 7, 7' sänks måste urtagen 9, 9' ges ökad j höjd i kolvens axialled. Qrtaget skall ju nämligen vara en förbindelse mellan dels anslutningsporten 7, 7' och dels respektive överströmningskanals port 31, 5 31'. Detta framgår tydligt vid en jämförelse med figur 3. Vid utförandet enligt figur l så skapas en strömningsväg när anslutningsport 7 respektive överströmningskanalens port 31 nära övre dödläget börjar förbindas med varandra med hjälp av kolvurtaget 9. Vid det övre dödläget är förbindelsen maximalt stor mellan de båda för att sedan minska när kolven avlägsnar sig i l0 andra riktningen ifrån övre dödläget. I figur l fiiläggs insugningskanalens port 23 tidigare än anslutningsport 7 fiiläggs av urtaget 9. Härigenom börjar undertrycket i vevhuset att utjärrmas redan innan strömningsvägen mellan luftinlopp 2 och överströmningskanal öppnas. Detta leder till att en begränsad mängd gaser från luftinlopp 2 kan tränga ned i överströmningskanalen 3. I 15 figur 3 råder det motsatta förhållandet. Kolven är ritad i ett läge en bit från övre dödpunkt. Detta kolvläge utmärkes av att insugsporten 23 inte har öppnat men precis skall börja göra det. Däremot har kommunikationen mellan luftinloppet 2 och överströmningskanalema 3, 3' redan öppnats och pågått under en liten kolvrörelse. Härigenom är undertrycket i vevhuset maximalt 20 under denna första tidsperiod för att börja avta när sedan förbindelsen mellan insugsröret 22 och vevhuset 16 upprättas. I detta fall kan alltså mer gas från luftinloppet 2 föras ned i spolkanalema. Det är önskvärt att båda spolkanalema 3, 3' fylls helt och hållet avmsådan buffertgas. Däremot är det inte önskvärt att tillförseln är nämnvärt större än så eftersom den då endast späder ut 25 bränsle-luft-blandningen i vevhuset. Läget av den övre randen hos urtaget 10, 10' avgör alltså hur tidigt i urtaget får förbindelse med respektive överströmningskanals port 3l.3il'. Nedåt är urtaget lämpligen så utformat att förbindelsen mellan urtaget 10, 10' och anslutningsporten 8, 8' är maximal, eftersom det minskar strömningsmotståndet. I utföringsfonnen enligt figur 3 är 513 446 alltså anslutningsporten/portarna 8, 8' i motorns cylindervägg 12 så placerade att kolven 13 täcker dem då den befinner sig i sitt undre dödläge. Därmed kan avgaser inte tränga in i luftinloppet vid det undre dödläget. I utföringsforrnerna 5 enligt figur 1, 2 och 3 är strömningsvägarna i kolven utförda i form av urtag i kolvens periferi. Men det är också möjligt att utföra strömningsvägarna i kolven i form av åtminstone en kanal 14, 14'. Detta framgår av figur 4. Ett övre och ett undre urtag 11' är förenade genom en kanal som går inuti kolven. Detta blir mer komplicerat än lösningen enligt figur 3, men kan kanske ge ett lugnare 10 flöde av gas eller luft från anslutningsporten 8' över till överdelen av motsvarande överströmningskanal 3'. Om kanalen har full bredd som visas, så kan utförandet betraktas som enbart en kanal, men kanalen kan ju även ha mindre bredd och då är det lärnpligare att betrakta det som en kanal med två urtag vid kolvens yta. Även i det utförande som visas i figur 1 och 2 kan 15 kommunikationen ske i form av en kanal eller exempelvis ett urtag och en kanal, eller två urtag och en kanal. Det kan vara speciellt intressant att utnyttja kombinationer med en kanal då en enda anslutningskanal 6 utnyttjas. I alla utföringsvarianter gäller alltså att strömningsvägarna antingen åtminstone delvis är utförda i form av åtminstone ett urtag i kolvens periferi, alternativt att 20 strömningsvägarna i kolven åtminstone delvis är utförda i fonn av åtminstone en kanal inuti kolven. I utförandet enligt figur 4 befinner sig anslutningsporten 8, 8' lägre än avgasporten 20. Därmed tätar kolven vid sitt undre dödläge så att avgaser inte kan tränga in genom anslutningsporten.

Figur 5 visar en speciellt intressant placering av anslutningsporten 25 8, 8'. Den är placerad väsentligen innanför en närliggande överströmningskanal 3, 3', så att anslutningsporten mynnar väsentligen under överströmnings- kanalens port 31, 3l'. Genom att anslutningsporten utnyttjar utrymmet innanför överströmningskanalen, så kan urtaget 10, 10' och/eller kanalen 14, 14' göras speciellt smal, vilket är en fördel. 513 446 Gemensamt för de visade utföringsformerna är att strörnningsvägen från luftinlopp 2 till övre delen av överströmningskanal 3, 3' är utförd helt utan någon backventil. Detta är som nämnts en klar fördel, men 5 samtidigt är det naturligtvis möjligt att i speciella utföringsformer även använda backventil. Uppfinningen har exemplifierats med en motor med två överströmningskanaler 3, 3', men givetvis kan den även ha ett annat antal kanaler, till exempel fyra, som är vanligt. Självfallet är även fem eller en kanal tänkbara. Vanligen skall strömningsvägarna i kolven leda till överdelen av 10 samtliga överströmningskanaler för de olika utföringsexemplen. Men det är i och för sig också tänkbart att strömningsvägarna enbart leder till de överströmningskanaler som är placerade närmast avgasutloppet 19. De strömningsvägar som visats i de olika utföringsexemplen är primärt avsedda för det uppgivna syftet. Men självfallet är de gynnsamma kanaldragningar som 15 visas även användbara för närliggande syften. Ett exempel på det kan vara att luftinloppet 2 och anslutningskanalerna 6 och strömningsvägarna i kolven i stället används för att tillföra kylda avgaser till överdelen av överströmningskanalema. Ett annat exempel är att vissa överströmningskanaler tillförs en fet blandning. 20 En stor svårighet i samband med användande av air-head- principen är att styra motorns luft/bränsle-förhållande. Detta görs lärnpligen med hjälp av strypspjället 4. Vid tomgång skall spjället vara helt eller nästan helt stängt för att öppna vid högre varvtal. Övergången kan ske plötsligt genom att spjället snäpper över eller genom att det öppnar gradvis allt mer. Den 25 senare funktionen kan uppnås genom att förena gasspjället 26 och strypspjället 4. Strypspjället 4 är då enbart styrt av gasläget. Men det har emellertid visat sig att belastningsvariationer då gärna ger oacceptabla variationer av luft/bränsle-förhållandet. Detta problem kan undvikas genom att strypspjället 4 513 446 10 är styrt av motorns varvtal, så att spjället är väsentligen stängt vid tomgång för att öppnas vid varvtal över ett givet lågt varvtal. En sådan lösning visas schematiskt i figur 6. Figuren visar också att strypspjället utöver varvtalet även 5 är styrt av åtminstone en ytterligare motorparameter, i detta fall gasläge. Men den ytterligare parametern kan också vara undertryck i motoms insugsrör. En varvtalsberoende moment- eller kraftgivare 46 kan utföras på en mängd sätt men visas här relativt schematisld. Den beskrivs utförligare i samtidigt inlämnad svensk patentansökan nr 9900139-8. Den varvtalsberoende givaren 10 46 består av en med vevaxeln roterande skiva eller kopp 35 av aluminium eller liknande, till exempel svänghjulet. Ett eller två segment 36, 37 försedda med permanentmagneter är vridbarai rotationsrikmingen enligt pil 38 respektive 39 mot en fiäderverkan. De båda segmenten kan vara rörliga var för sig eller kan vara sammanfogade så att de vrider sig tillsammans, väsentligen runt 15 vridningscentrum för skivan eller koppen 35. En vajer 40 är fäst till segmentet 36 i sin ena ände och påverkar strypspjället 4 med sin andra ände. En linskiva 41 med variabel avrullningsradie är infäst till strypspjällets 4 axel 47. Systemet medger mycket stora variationsmöjligheter för spjällets öppnings-stängnings- strypnings- funktion. Naturligtvis kan också vajern verka direkt på en enkel 20 hävarm i stället för på linskivan 41 om inte dessa stora variationsmöjligheter önskas. Lämpligen är strypspjället 4 stängt eller nästan stängt vid tomgång för att börja öppna vid ett visst varvtal däröver. Lämpligen sker öppningen gradvis. Spjället kan också eventuellt överrotera för att börja strypa vid övervarv, dvs att det roterar längre än till det läge då det ger minsta möjliga 25 motstånd för strömningen i luftinloppet 2. Härigenom skulle strypspjället 4 även kunna fimgera som övervarvsskydd genom upprikning. Denna varvtalsberoende styrning kan också kombineras med en gaslägesberoende styrning. I detta fall är vajern 42 fäst till linskiva 43, alternativt hävarm, infâst till strypspjällets 4 axel. Den andra änden av vajem är via en dragfiäder 44 513 446 ll infäst till gasreglaget 45. Genom vajern 40 påverkas alltså strypspjä1let4 av en varvtalsberoende vridande kraft och via vajem 42 av en gaslägesberoende, samverkande vridande kraft. Strypjället 4 befinner sig alltså i momentjätnvikt 5 mellan nämnda viidande moment och momentet från en returfjäder, dvs ett krafijäxnviktssystem. Alternativt kan man tänka sig ett lägesbestämt system i vilket ett varvtalsstyrt elektriskt styrdon vrider strypspjället 4 ensamt, eller i kombination med en gaslägesöverföring. Om ett elektriskt styrdon används måste det givetvis strömmatas av själva motorn, medan den visade 10 varvtalsberoende givaren 46 är självförsörjande och i det avseendet enklare.

Om ett elektriskt styrdon används är det enkelt att känna av olika lämpliga motorparametrar, även undertryck i insugsröret, och mata in dessa i en mikrodator för att i denna ge signaler till lämplig manövrering av strypspjället 4. 15 Strypspjället 4 kan även vara styrt av det undertryck som råder i motorns insugsrör, så att spjället är väsentligen stängt vid tomgång, för att öppnas vid undeitryck understigande ett givet undertryck Undertiycket i motorns insugsrör kan påverka en liten cylinder som själv eller via mellanelement påverkar strypspjället 4. På motsvarande sätt som i det ovan 20 givna exemplet för varvtal och gasläge kan undertrycksstymingen även vägas samman med en ytterligare motorparameter, såsom gasläge och varvtal.

De olika metoder som beskrivits ovan för att styra strypspjället 4 samverkar med kolvstyrningen av strömningsvägen från luftinloppet till respektive överströmningskanal för att ge rätt luft- eller gasmängd vid olika 25 varvtal och belastníngar. "Men genom en något annorlunda avstämning av styrningen för strypspjället, så bör de olika beskrivna stymingsmetoderna också kunna samverka strömningsvägar som styrs av backventiler.

Claims (13)

513 446 12 PATENTKRAV

1. Vevhusspolad förbränningsmotor (1) av tvåtalctstyp, hos vilken en kolvstyrd luftpassage är arrangerad mellan ett luftinlopp (2) och övre delen av Sett antal överströmningskanaler (3, 3'), k ä n n e t e c k n a d av, att luftpassagen är arrangerad från ett luftinlopp (2) försett med strypspjäll (4) styrt av åtminstone en motorpararneter, exempelvis gaspådrag, vilket luftinlopp via åtminstone en anslutningskanal (6, 6') leder fram till åtminstone en anslutningsport (7, 7'; 8, 8') i motorns cylindervägg (12), vilken är arrangerad 10 så att den i samband med kolvlägen vid det övre dödläget är förbunden med strömningsvägar (9, 9'; 10, 10'; 11, 11') utförda i kolven (13), vilka leder till överdelen av ett antal överströmningskanaler (3 , 3').

2. Vevhusspolad förbränningsmotor (1) enligt patentkrav 1, k ä n n e -t e c k n a d av, att luftinloppet (2) har åtminstone två anslutningsportar (7, 7', 15 8, 8') i motorns cylindervägg (12).

3. Vevhusspolad förbränningsmotor (1) enligt patentkrav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d av, att anslutningsporten/portarna (8, 8') i motorns cylindervägg (12) är så placerade att kolven (13) täcker dem då den befinner sig vid sitt undre dödläge. 20

4. Vevhusspolad förbränningsmotor (1) enligt patentkrav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d av, att anslutningsporten/portama (7, 7') i motorns cylindervägg (12) är så placerade att kolven (13) inte täcker dem då den befinner sig vid sitt undre dödläge, utan avgaser från cylindern kan tränga in i luftinloppet. 25

5. Vevhusspolad förbränningsmotor (l) enligt något av föregående patentkrav , k ä n n e t e c k n a d av, att strömningsvägama (9, 9'; 10, 10'; 11, 11') i kolven åtminstone delvis är utförda i form av åtminstone ett urtag (9, 9'; 10, 10'; 11, 11') i kolvens periferi. 513 446 13

6. Vevhusspolad förbränningsmotor (1) enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d av, att strömningsvägarna (11, 11') i kolven åtminstone delvis är utförda i form av åtminstone en kanal (14, 14') inuti 5 kolven.

7. Vevhusspolad förbränningsmotor (1) enligt patentkrav 3, 5 eller 6, k ä n n e t e c k n a d av, att åtminstone en anslutningsport (8, 8') är placerad väsentligen innanför en närliggande överströmningskanalß, 3'), så att anslut- ningsporten mynnar väsentligen under överströmningskanalens port (15, 15'). 10

8. Vevhusspolad förbränningsmotor (1) enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d av, att strypspjället (4) är styrt av motorns varvtal, så att spjället är väsentligen stängt vid tomgång, för att öppnas vid varvtal över ett givet lågt varvtal,

9. Vevhusspolad förbränningsmotor (1) enligt patentkrav 8, 15 k ä n n e t e c k n a d av, att strypspjället (4) utöver varvtalet även är styrt av åtminstone en ytterligare motorpararneter, såsom gasläge och undertryck i motorns insugsrör.

10. Vevhusspolad förbränningsmotor (1) enligt något av föregående patentkrav 1-7, k ä n n e t e c k n a d av, att strypspjället (4) är styrt av det 20 undertryck som råder i motorns insugsrör, så att spjället är väsentligen stängt vid tomgång, för att öppnas vid undertryck understi gande ett givet undertryck.

11. Vevhusspolad förbränningsmotor (1) enligt patentkrav 10, k ä n n e t e c k n a d av, att strypspjället (4) utöver av undertrycket även är styrt av åtminstone en ytterligare motorparameter, såsom gasläge och varvtal. 25

12. Vevhusspolad;förbränningsmotor (1) enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d av, att strömningsvägarna (9, 9';10, 10';1 1, 11') i kolven (13) leder till överdelen av samtliga överströmningskanalerß, 3'), 513 446 14

13. Vevhusspolad förbränningsmotor (1) enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d av, att strömningsvägen från luftinlopp (2) till övre del av överströmningskanal (3, 3') är utförd helt utan någon 5 backventil.