Snabel-a
| Snabel-a |
|---|
|
Tecknet @, vanligen uttytt snabel-a eller at-tecken (uttal: [æt]), används bland annat i e-postadresser för att skilja mottagarens namn från domänadressen. Här är betydelsen densamma som engelskans "at", vilket betyder 'på', 'hos' eller 'vid' (jämför å).
Denna typ av användning har spridit sig till andra delar av Internet. @ används sålunda även när man vill meddela sitt användarnamn på olika sociala medier, exempelvis som "Anders Andersson @ Facebook". Tecknet har flerhundraåriga rötter och har under perioder varit vanligt vid noteringar av antal inom handeln.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Äldre bruk
[redigera | redigera wikitext]År 2000 ville Giorgio Stabile, professor i historia i Rom, påvisa snabel-a:ets ursprung till den italienska renässansen, genom ett handelskontrakt undertecknat av en Francesco Lapi den 4 maj 1536. Tecknet skulle då använts för att beteckna måttenheten "arroba".[1]
Det anses emellertid nu vara fastställt att tecknet är ett stiliserat skrivsätt av franskans à, som i à-pris. Den användningen[2] dök upp både spridd i franska (uttytt som à commercial), engelska (uttytt som commercial at) och svenska texter. I ett protokoll från Arboga rådhusrätt och magistrats gemensamma protokoll från 1674[3] användes ett snabel-a i betydelsen à. Ett annat belägg finns i Tveta Häradsrätts dombok från 1673.[4]
Den ovanstående måttenheten har dock i modern tid namnmässigt kopplats samman med @-tecknet. I grannspråken franska, katalanska, spanska och portugisiska utsägs tecknet som arobase, arrova eller arroba.
@ används också som symbol för morsealfabetets "klart, slut", • • • — • —. Detta bruk finns belagt åtminstone sedan mitten av 1900-talet.
I datorkod
[redigera | redigera wikitext]
à kan bli @.Bruket av snabel-a i e-postadresser, där det på engelska uttalas som "at", avser en avsändare som ligger hos en viss e-postserver.[5] Det bruket infördes 1971 av den amerikanska datorprogrammeraren och e-postpionjären Ray Tomlinson. Tecknet valdes eftersom det sedan den gamla användningen som räknetecken inom handeln fanns med på tangentbordet (härstammande från skrivmaskiner i USA), ansågs passande och inte användes i någon konkurrerande betydelse.[6]
I vissa dataprogramspråk används @ som inledning i ord, vilka ska tolkas som ett styrkommando.
- I programspråket Ruby har instansvariabler prefixet @.
- I programspråket T-SQL för SQL Server har instansvariabler prefixet @.
- I programspråket Perl används snabel-a för att markera en grupp (alla poster).[7]
- I programspråket Java används tecknet för att skriva särskilda markeringar.
- I BAT-dokument sedan MS-DOS 4.0 används det för att en kommandorad inte ska synas vid körning av programmet.
Tecknets benämningar på olika språk
[redigera | redigera wikitext]Svenska
[redigera | redigera wikitext]Svenska datatermgruppen rekommenderar att man använder sig av beteckningen snabel-a,[8] och inte av alternativa namn som "kanelbulle", "alfaslang", "kringla", "alfakrull" eller "at-tecken", eftersom:
- snabel-a nu är etablerat i språkbruket
- benämningar med alfa felaktigt antyder att det grekiska alfa-tecknet skulle ha något med saken att göra
- engelskans commercial at – en benämning som bygger på att tecknet har använts i engelska ekonomiska sammanhang för "per styck" på samma sätt som à på svenska och franska – har sin grund i ett språkbruk som vi inte haft i svenskan tidigare.
- kringla är jargongbeteckning för tecknet ⌘ (kommandotangent) som används i datorer av Macintosh-typ.
- används "at" i stället för "snabel-a" i exempelvis radio, kan det uppfattas som "et" – som ju är tecknet "&" – speciellt för lyssnare som ej är insatta i Internet-världen.
Andra språk
[redigera | redigera wikitext]- danska – snabel-a
- franska
- italienska – chiocciola ('snäcka')[10]
- katalanska – arrova[11]
- nederländska – apenstaartje ('apsvans')[12]
- norska – krøllalfa (officiellt) eller alfakrøll (vanlig sidoform)[13]
- polska – małpa ("apa")
- spanska – arroba
- tyska – At-Zeichen[12]
- ungerska – kukac ("larv")
Kommentarer
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Mackey, Robert (2009-05-05): "Internet Star @ Least 473 Years Old". Nytimes.com. Läst 2012-10-13. (engelska)
- ^ Karlsson, Ola (2001-11-21): "@ ingen latinsk ligatur – historien om snabel-a". Arkiverad 27 juni 2012 hämtat från the Wayback Machine. Datatermgruppen.se. Läst 2012-10-13.
- ^ Protokoll A 1:6, 1670-1674, sidan 997. Volymen förvaras hos Landsarkivet i Uppsala.
- ^ AI:4, 29 januari 1673 (första stycket)
- ^ ”Ordlista, version 2016-dec, 7 dec 2016”. www.datatermgruppen.se. https://www.datatermgruppen.se/ordlista.html. Läst 20 mars 2018.
- ^ Thors, Andreas (4 oktober 2017). ”Mer än bara e-post: Här är 7 saker du inte visste om snabel-a”. PC för Alla. https://pcforalla.idg.se/2.1054/1.666658/snabel-a. Läst 20 mars 2018.
- ^ ”What are the differences between $, @, % in Perl variable declaration?” (på engelska). stackoverflow.com. https://stackoverflow.com/questions/5553898/what-are-the-differences-between-in-perl-variable-declaration. Läst 20 mars 2018.
- ^ "Ordlista – Aktuell version: 2012-april". Datatermgruppen.se. Läst 2012-10-13.
- ^ International Morse code, Annex I, Part I
- ^ ”Chiocciola” (på italienska). dizionari.corriere.it. https://dizionari.corriere.it/dizionario_italiano/C/chiocciola.shtml. Läst 20 mars 2018.
- ^ ”Lèxic Bàsic d'Internet, Català-Anglès” (på katalanska). www.caib.es. Arkiverad från originalet den 4 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180604184737/https://www.caib.es/conselleries/educacio/lexic/lexic.htm. Läst 20 mars 2018.
- ^ [a b] ”At-zeichen - Vertaling Duits-Nederlands” (på nederländska). www.mijnwoordenboek.nl. https://www.mijnwoordenboek.nl/vertaal/DE/NL/At-zeichen. Läst 20 mars 2018.
- ^ ”Alfakrøll eller krøllalfa?” (på norska). NRK. 12 april 2012. https://www.nrk.no/sorlandet/alfakroll-eller-krollalfa_-1.8070902. Läst 20 mars 2018.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wiktionary har ett uppslag om @.
Wikimedia Commons har media som rör Snabel-a.- ascii64 - the @ book - free download under the creative commons license - by patrik sneyd - foreword by luigi colani (11/2006)
| |||||||||||||||||