5357 Sekiguchi
| 5357 Sekiguchi | |
_Sekiguchi.png) Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva. | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Kazuro Watanabe, Tetsuya Fujii |
| Upptäcktsplats | Kitami-observatoriet |
| Upptäcktsdatum | 2 mars 1992 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (5357) Sekiguchi |
| Alternativnamn | 1992 EL, 1969 TB4, 1971 BE3, 1981 BH, 1990 VJ4, 1990 WU13[1] |
| Uppkallad efter | Tomohiko Sekiguchi[3] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet Eos-asteroid[2] |
| Omloppsbana[4] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 3,290 AU |
| Perihelium | 2,686 AU |
| Halv storaxel | 2,988 AU |
| Excentricitet | 0,1011094 |
| Siderisk omloppstid | 5,17 år |
| Medelomloppshastighet | 17,23 km/s |
| Medelanomali | 17,70° |
| Inklination | 9,110° |
| Longitud för uppstigande nod | 301,7° |
| Periheliumargument | 119,7° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 13,9 km |
| Synodisk rotationsperiod | 5,4 h |
| Albedo | 0,192 |
| Absolut magnitud (H) | 11,82[4] |
5357 Sekiguchi eller 1992 EL[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 2 mars 1992 av de båda japanska astronomerna Kazuro Watanabe och Tetsuya Fujii vid Kitami-observatoriet. Den är uppkallad efter japanen Tomohiko Sekiguchi.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 13 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Eos.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 5357 Sekiguchi” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=5357. Läst 24 augusti 2019.
- ^ [a b] ”AstDyS 5357 Sekiguchi” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=5357. Läst 2 augusti 2020.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 5357 Sekiguchi” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=5357. Läst 24 augusti 2019.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
| |||||||||||