SE508400C2 - Absorptionskropp i ett absorberande alster - Google Patents

Description

10 15 20 25 30 35 508 400 Ett annat problem är att bibehålla den mot användaren vända ytan av alstret så torr som möjligt under hela användningen och förhindra sk ätervätning, dvs att redan absorberad vätska pressas tillbaka ut ur absorptionskroppen och väter använda- rens hud eller ger upphov till läckage. Till viss del för- bättras àtervätningsegenskaperna om absorptionskroppen in- nehåller superabsorbenter, vilka kemiskt binder den absorbe- rade vätskan även då alstret utsätts för yttre tryck ex.vis då användaren sitter ned. En svårighet är emellertid att konstruera absorptionskroppen på ett sådant sätt att vätskan sprids från vätområdet och till outnyttjade delar av absorp- tionskroppen.

I den internationella patentans. PCT/SE 92/00078 beskrivs en absorptionskropp vilken innefattar minst två olika cellulosa- fluffmassor, varvid fiberstrukturen i det första absorp- tionsskiktet huvudsakligen består av en första typ av fluff- massa med en öppen fiberstruktur och låg vätskespridningsför- måga, tex en på kemitermomekanisk väg framställd fluffmassa, och fiberstrukturen i det andra absorptionsskiktet huvud- sakligen består av en andra typ av fluffmassa med högre vätskespridningsförmàga än fluffmassan i det första absorp- tionsskiktet, tex på kemisk väg framställd fluffmassa. Det första skiktet kan genom sin öppna fiberstruktur rymma mycket vätska mellan fibrerna och kan därför ta emot stora vätske- mängder under kort tid, dvs har en hög momentan vätskeabsorp- tionsförmàga. Det andra skiktet, vilket uppvisar en högre vätskespridningsförmága jämfört med det första skiktet, förmår dränera vätska ur det första skiktet och sprida denna i det andra skiktet.

Genom EP-A- O 254 476 är känt en absorptionskropp vilken i en zon väsentligen mitt för vätområdet uppvisar en lägre ytvikt och en lägre densitet jämfört med omgivande partier av ab- sorptionskroppen. Härigenom skulle man uppnå ett område med hög momentan vätskeupptagningsförmåga, varefter vätskan kan spridas vidare och lagras i omgivande områden av absorption- skroppen. 10 15 20 25 30 35 508 400 I GB-A- 2 082 643 beskrivs vidare en absorptionskropp med en väsentligen jämn ytvikt men med en densitetsgradient i längs- riktningen, så att densiteten ökar ut mot absorptionskroppens kortsidor. Härigenom erhålls ett snabbt vätskeinsläpp i absorptionskroppens centrala parti ut mot de mer komprimerade ändpartierna.

I US-A-4 413 996 beskrivs en absorptionskropp för blöja uppvisande en vätskeupptagande fördjupning eller brunn i vätområdet. I denna brunn kan eventuellt vara anordnat en porös vadd.

Det finns dock fortfarande utrymme för förbättringar när det gäller vätskeupptagningsförmåga och spridningsförmàga i synnerhet för produkter avsedda att kunna ta emot stora vilket ofta är fallet vid t ex inkontinensprodukter avsedda för vuxna inkontinenta personer. vätskemängder under kort tid, Ett annat önskemål är att den mot användaren vända ytan av absorptionskroppen skall upplevas som torr och behaglig även efter upprepad vätning.

Uppfinningens ändamål och viktigaste kännetecken Ändamålet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma, en absorptionskropp av det inledningsvisnämnda slaget, vilken uppfyller dessa önskemål, dvs vilken snabbt kan ta emot stora vätskemängder även vid en upprepad vätning, och sprida vät- skan vidare mot outnyttjade partier av absorptionskroppen, samt vilken dessutom uppvisar en hög yttorrhet. Detta har uppnåtts genom att att sagda vätskemottagningsdel innefattar minst en brunn väsentligen mitt för absorptionskroppens tilltänkta vätomräde och som sträcker sig i djupled in i den underliggande vätskelagringsdelen samt ett täckskikt, som övertäcker åtminstone väsentliga delar av vätskelagrings- delen, genom att i vätskelagringsdelen är anordnat en första absorberande struktur, som uppvisar en första effektiv medel- porstorlek, att i vätskemottagningsdelen inklusive brunnen är anordnat en eller flera andra absorberande strukturer, som 10 15 20 25 30 35 508 400 vardera uppvisar en effektiv medelporstorlek, som är större än den första medelporstorleken.

Beskrivning av ritningar Fig. 1 visar en planvy av en blöja sedd från den mot använda- ren vända sidan.

Fig. 2 visar en planvy av absorptionskroppen i blöjan enligt Fig. l.

Fig. 3 är ett snitt enligt linjen III-III i Fig. 2.

Fig. 4 och 5 är motsvarande snitt men genom alternativa utföranden av absorptionskroppen.

Fig. 6 visar en planvy av en annan absorptionskropp.

Fig. 7 är ett snitt enligt linjen VII-VII i Fig.6.

Fig. 8 visar i form av stapeldiagram momentanabsorptionen hos en absorptionskropp (B) (A). enligt uppfinningen och en annan absorptionskropp Beskrivning av utföringsexempel Den i Fig. l visade blöjan innefattar ett vätskegenomsläp- pligt höljesskikt 1, plastfilm, ett vätsketätt höljesskikt 2, eller hydrofobt fibertyg, skikten 1 och 2 innesluten absorptionskropp 3. ex. vis av fibertyg eller perforerad ex.vis av plastfilm samt en mellan de båda höljes- Blöjan är avsedd att omsluta nedre delen av användarens bål som ett par absorberande byxor. Den uppvisar ett bakparti 4 avsett att vid användning av blöjan vara vänt bakåt på an- vändaren, ett framparti avsett att vid användning vara vänt framåt pä användaren, samt ett mellan bakpartiet 4 och fram- partiet 5 beläget smalare grenparti 6, vilket är avsett att vara anbragt i användarens gren mellan dennes ben. För att 10 15 20 25 30 35 508 400 5 blöjan ska kunna fästas samman till den önskade byxformen är tejpflikar 7 anordnade nära blöjans bakre midjekant 8. Tejp- flikarna 7 fästs vid användningen mot utsidan av blöjans framparti 5, nära den främre midjekanten 9, varvid blöjan hålls samman kring användarens midja. Andra fastsättnings- organ, såsom kardborrelås, hakar mm är naturligtvis tänkbara.

Vidare innefattar blöjan enligt Fig. 1 förspända elastiska organ 10, vilka kan bestå av lämpligt material, såsom elas- tiskt skum, elastiska band eller trådomspunna elastiska trådar. De har i Fig. l för enkelhetens skull visats i utsträckt tillstånd. Så snart utsträckningen upphör drar emellertid de elastiska organen ihop sig och bildar därigenom elastiska benlinningar på blöjan.

Det bör här påpekas att den på ritningen och ovan beskrivna blöjan endast utgör ett pà intet sätt begränsande utförings- exempel. Således kan blöjans form liksom utförandet i övrigt varieras. Ex.vis kan för blöjor avsedda att bäras inuti en speciell tättslutande byxa fastsättningsorganen, dvs tejp- flikarna 7, elimineras liksom eventuellt även de elastiska organen 10.

Blöjans absorptionskropp 3 är uppbyggd av ett antal olika skikt. Närmast det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 1 är anordnat ett första absorptionsskikt 11 och därunder ett andra absorptionsskikt 12. Väsentligen mitt för blöjans tilltänkta vätområde, vilket är det område av blöjan som först träffas av utsöndrad kroppsvätska, och som vanligen är förskjutet något mot blöjans framparti, uppvisar det första absorptionsskiktet ll ett parti 13 som sträcker sig in i och rakt igenom det andra absorptionsskiktet 12. Partiet 13 bildar en slags vätskeupp-tagande brunn som kan snabbt ta emot stora vätskemängder som avges under kort tid. Det första absorptionsskiktet ll, fortsättningsvis benämnt täckskikt, och brunnen 13 bildar tillsammans absorptionskroppens vät- skemottagningsdel. Under det andra absorptionsskiktet 12 och brunnen 13 sträcker sig ett spridningsskikt 14, som består av ett fibermaterial med hög vätskespridningsförmaga. 10 15 20 25 30 35 508 400 Fibermaterialet i vätskemottagningsdelen ll, 13 utgörs ex.vis av cellulosafibrer av mekanisk massa, termomekanisk massa, eller kemitermomekanisk massa, sk CTMP. Dessa massor har relativt grova fibrer med kvarvarande lignin, varigenom de uppvisar förhållandevis stor porvolym, hög våtspänst och låg vätskespridningsförmåga. Hög våtspänst innebär att fluff- massan huvudsakligen bibehåller sin struktur även efter vätning. Även andra fluffmassor med liknande egenskaper kan användas t ex southern pine eller kemiskt förstyvade cellu- losafibrer, liksom syntetfibrer.

Täckskiktet ll och brunnen 13 kan såsom visas i ritningarna vara integrerade med varandra och således bestå av samma material. De kan dock även bestå av olika material, vilka dock båda bör ha de önskade egenskaperna, såsom förhållande- vis stor porstorlek, hög våtspänst och låg vätskespridnings- förmåga.

Enligt utföringsexemplet i Fig. 3 uppvisar täckskiktets ll, i alstrets användningsläge sett, bakre parti lla en större tjocklek vilken på ett visst avstånd, företrädesvis 5-50 mm, från brunnen 13 övergår i ett tunnare parti llb. Det tunnare partiet llb uppvisar en högre densitet än det tjockare parti- er lla och fungerar därmed som en vätskespärr som förhindrar vätska att spridas mot täckskiktets ll bakre del lla, vilken härigenom bibehålles torr. En ytterligare fördel är att urin och avföring hålls separerade från varandra. Blandning av urin och avföring resulterar nämligen i bildandet av oönskade nedbrytningsprodukter, som kan orsaka hudirritationer.

Brunnen 13 kan naturligtvis även vara helt omgiven av en sådan spärrande rand llb av täckskiktet ll. Den högre densi- teten hos partiet llb jämfört med det tjockare partiet lla av täckskiktet uppnås automatiskt vid komprimering av absorp- tionskroppen, tack vare det omvända tjockleksförhållandet hos det underliggande lagringsskiktet 12 förutsatt att detta uppvisar ett större motstånd mot komprimering jämfört med täckskiktet ll. En komprimerad spärrand llb i anslutning till brunnen 13 kan naturligtvis även åstadkommas på annat sätt. 10 15 20 25 30 35 508 400 Fibermaterialet i det andra absorptionsskiktet 12, lagrings- skiktet, bör till huvudsaklig del bestå av fluffmassa eller annat fibermaterial med relativt liten porstorlek och hög vätskespridningsförmåga. Fluffmassor framställda på kemisk väg, vilka består av fina fibrer av i stort sett ren cellu1o~ sa, uppvisar i allmänhet god vätskespridningsförmåga. Även fluffmassa av ex.vis CTMP komprimerat till en densitet över ca 0,12 g/cm? uppvisar relativt goda vätskespridningsegen- skaper.

Ett annat material med goda vätskespridningsegenskaper är torrformad arkmassa av t ex CTMP eller kemisk massa. Sådant material beskrivs i WO 90/05808.

Fibermaterialet i spridningsskiktet 14 bör till huvudsaklig del bestå av kemisk fluffmassa, torrformad arkmassa enligt ovan eller annat fibermaterial med goda spridningsegenskaper.

Densiteten i vätskemottagningsdelen 11,13 bör vara 0,02-0,2 g/cm3 och företrädesvis 0,06-0,15 g/cmi. Densiteten i lagringsskiktet 12 bör vara 0,1-1,0 g/cmi, företrädesvis 0,12-0,6 g/cmj. Densiteten i spridningsskiktet 14 bör vara 0,08-1,0 g/cmš och företrädesvis 0,12-0,6 g/cmi. De ovan angivna densitetsvärdena gäller för absorptionskroppar av cellulosafluffmassa. För andra typer av absorptionsmaterial kan andra densiteter vara lämpliga.

Porstorleksskillnaden mellan Vätskemottagningsdelen 11,13 å ena sidan och lagringsskiktet 12 och spridningsskiktet 14 å andra sidan kan åstadkommas genom en skillnad i densitet mellan skikten, men även vid samma densitet men med olika typer av fibermaterial kan erhållas den önskade porstorleks- skillnaden.

Vätskemottagningsdelen 11,13 innehåller mellan O och 30%, företrädesvis mellan 2 och 15% superabsorbent, beräknat pà delens totala vikt i torrt tillstànd. Superabsorbenten, i fibrer, form av flingor, granuler, pulver eller likn., är 10 15 20 25 30 35 508 400 företrädesvis blandad med fibermaterialet antingen väsent- ligen jämnt fördelad eller på sådant sätt att vissa partier kan innehålla en högre andel superabsorbent än andra. Dess uppgift är att absorbera och binda eventuell vätska som kvarstannat i vätskemottagningsdelen 11,13 även efter det att detta dränerats av lagringsskiktet 12 och spridningsskiktet 14. Härigenom erhålls en torr yta närmast användaren, efter- som utrymmena mellan fibrerna i vätskemottagningsdel en 11, 13 till stor del töms på vätska.

Superabsorbenten i vätskemottagningsdelen 11,13 bör ha en hög gelstyrka, så att man i denna del bibehåller en öppen fiber- struktur även efter vätning, och det är en fördel om den uppvisar en relativt låg absorptionshastighet. Vätskemottag- ningsdelen 11,13 kan naturligtvis även vara helt fri från superabsorbent. Även lagringsskiktet innehåller företrädesvis superabsorbent, mellan 2 och 80%, på skiktets totala vikt i torrt tillstånd. Superabsorbenten i företrädesvis mellan 10 och 50%, beräknad form av flingor, fibrer, granuler, pulver eller liknande är antingen blandad med fibermaterialet eller applicerad i form av ett eller flera lager mellan fiberlager. Superabsorbenten är antingen jämnt fördelad i lagringsskiktet 12 eller med varierande koncentration i absorptionskroppens längs- och/- eller tjockleksriktning.

Det är även tänkbart att som lagringsskikt 12 ha ett väsent- ligen rent skikt av superabsorbent.

Superabsorbenten i lagringsskiktet 12 har företrädesvis en hög absorptionsförmåga under tryck, dvs förmåga att svälla väsentligen opåverkad av normalt förekommande tryckpâkän- ningar, för att ej blockera och hindra vätskespridning. Vad som kännetecknar dessa superabsorbenter är en hög tvärbind- ningsgrad, vilket gör dem svårare att pressa ihop jämfört med en gel med lägre tvärbindningsgrad. 10 15 20 25 30 35 508 400 Lagringsskiktet 12 kan naturligtvis även vara helt fritt från superabsorbent.

Spridningsskiktet 14 är företrädesvis fritt fràn eller in- nehåller mycket små mängder superabsorbent. t ex urin, Den utsöndrade kroppsvätskan, tas snabbt upp av vätskemottagningsdelen ll, 13 och sprids antingen direkt eller via spridningsskiktet 14 vidare till det andra absorp- tionsskiktet 12, storlek mellan fibermaterialen i vätskemottagningsdelen 11, där den lagras. Genom skillnaden i kapillär- 13 och lagringsskiktet 12 skapas en sugkraft riktad från vätskemottagningsdelen ll, 13 och in mot lagringsskiktet 12 resp. spridningsskiktet 14.

Vätskemottagningsdelen ll, 13 dräneras pà vätska och är beredd att ta emot nästa vätskedos. Lagringsskiktet 12 har kapacitet att lagra flera doser av vätska.

Brunnen 13 kan ha varierande form och storlek. Viktigt är dock att den har en del som befinner sig i absorptionskrop- pens tilltänkta vätomräde, dvs är förskjuten mot dennas främre del. Brunnen 13 kan i absorptionskroppens tvärsrikt- ning sträcka sig ända ut till dennas längsgående sidokanter 15 och 16, såsom visas i Fig. 2. såsom visas i Fig. 6, eller sluta innanför dessa I båda utföringsexemplen är brunnen 13 belägen endast i absorptionskroppens främre del och slutar en Det är dock tänkbart att brunnen 13 sträcker sig ända fram till framkanten och även bit innanför dennas framkant 17. att den sträcker sig in en bit i absorptionskroppens bakre del, eventuellt ända fram till dess bakkant 18. ligare en variant uppvisar absorptionskroppen tvâ eller flera Enligt ytter- brunnar.

Enligt ett annat alternativt utförande som visas i Fig. 4 saknas spridningsskiktet 14 och skiktet 12 fungerar både som spridnings- och lagringsskikt. Brunnen 13 behöver i detta fall ej sträcka sig rakt genom lagringsskiktet 12 utan endast bilda en fördjupning i detta. 10 15 20 25 30 35 508 400 10 Enligt det i Fig. 5 visade utföringsexemplet är mellan brun- nen 13 och spridningsskiktet 14 anordnat ett vätsktmottagande skikt 19. Detta bör bestå av ett material med hög vätskemot- tagningsförmåga och våtspänst, dvs det skall bibehålla en öppen fiberstruktur även i vått tillstànd. Exempel på lämpli- ga material är syntetfibermaterial, t ex i form av en vadd, polymert skummaterial, cellulosafibrer av mekanisk massa, s k CTMP, kemiskt förstyvade cellulosafibrer. Skiktet 19 kan även bestå termomekanisk massa, kemitermomekanisk massa, eller av ett material som sväller vid vätning, t ex komprimerad torrformad arkmassa.

Absorptionskroppen som visas i Fig. 6 och 7 uppvisar en annan form samt är profilerad så att den har en varierande tjocklek i längsriktningen.

Som absorptionsmaterial har ovan endast beskrivits fiberbase- rade strukturer. Det är dock möjligt att enligt uppfinningen använda andra typer av porösa absorberande material såsom polymera skum, t ex av polyester, polyuretan, polyolefiner, viskos etc. eller porösa polymera makrostrukturer. Den önskade porstorleksskillnaden mellan vätskemottagningsdel och lagringsdel kan enkelt åstadkommas även med sådana material. Även kombinationer av fiber- och skummaterial kan användas.

Med porstorlek menas den effektiva medelporstorlek som struk- turen uppvisar i torrt tillstånd. En mätmetod för att be- stämma och mäta den effektiva medelporstorleken i en fiber- struktur beskrivs i EP-A-O 470 392.

Enligt ett alternativt utförande kan som vätskemottagnings- del, speciellt som brunn l3, användas ett hårdkomprimerat material, vilket när det väts expanderar. Vid upprepade vätningar kommer det således att ha expanderat och ökat sin porvolym. Exempel på sådana material är komprimerad torrfor- mad arkmassa, komprimerade strukturer av kemiskt förstyvade cellulosafibrer samt komprimerade termobundna fiberstruktu 10 15 20 25 30 35 508 400 ll rer, där vid vätning termobindningarna sprängs och strukturen tillåts expandera.

Nedan redovisas några jämförande tester mellan en absorption- skropp enligt uppfinningen och en jämförbar absorptionskropp utan brunn 13.

Exempel Momentanabsorptionen och àtervätningen testades för tvâ fluffmassa-kroppar A och B 10 x 28 cm, vardera bestående av ett under detta beläget lagringsskikt av kemisk massa av barrved samt ett ett övre skikt av CTMP-massa av barrved, därunder anordnat spridningsskikt av kemisk massa av barrved.

Det övre skiktet hos provkropp A innehöll 1,2 g superabsor- bent väsentligen homogent blandad med fluffmassa-fibrerna, medan det övre skiktet hos provkropp B innehöll 0,8 g av samma superabsorbent, väsentligen homogent inblandad. Ytvik- ten på det övre skiktet i provkropp A var 400 g/m2. Ytvikten på det övre skiktet i provkropp B var 200 g/m2. Provkropp B uppvisade en brunn av samma material och densitet som det övre skiktet. Brunnen uppvisade en tvärsnittsarea i form av en cirkel med diametern 9 cm. Medeldensiteten hos provkropp B i brunnsområdet var 0,07 g/cmi, medan medeldensiteten utanför brunnsområdet var 0,ll g/cmß.

Lagringsskiktet i provkropp A uppvisade en ytvikt pà 600 g/m2 och en densitet på 0,125 g/cmi. Omedelbart därunder, dvs mellan lagringsskiktet och spridningsskiktet var applicerat ett lager av 4,5 g superabsorbent. Ytvikten på spridnings- skiktet var 300 g/mf. Medeldensiteten hos provkropp A var 0,1 q/cm”.

Lagringsskiktet i provkropp B uppvisade en ytvikt på 500 g/m2, en densitet på 0,125 g/cmi och innehöll 4,6 g av samma superabsorbent som provkropp A väsentligen homogent inblandad i fluffmassan. Spridningsskiktet i provkropp B uppvisade en ytvikt på 250 g/mi. 10 15 20 25 508 400 12 Momentanabsorption Fyra tillsatser om vardera 60 ml vätska (0,9% NaCl-lösning) gjordes med visst tidsintervall. Tiden det tog tills all Resultatet redovisas i Fig. 8 i form av stapeldiagram. Provkropp B vätska absorberats mättes (visuell observation). uppvisade betydligt bättre momentanabsorption än provkropp A, speciellt vid den andra, tredje och fjärde vätningen. Prov- kropp B visade sig ge en bibehållen snabb momentanabsorption vid de upprepade vätningarna. Återvätning Återvätningen mättes strax före den fjärde vätsketillsatsen genom att ett filterpapper placerades över vätpunkten och (2,8 kPa) Filterpappren vägdes före resp. efter belastningen och åter- belastades med en vikt pa l,l kg under 15 sek. vätningen noterades. Provkropp A uppvisade en àtervätning på 3,5 g och provkropp B uppvisade en ätervätning pà 2,3 g, dvs en lägre återvätning för provkropp B.

Sammanfattningsvis kan konstateras att de genomförda försöken visar pà en tydligt förbättrad momentanabsorption, i synner- het vid upprepad vätning, för provkroppen innehållande den vätskemottagande brunnen enligt uppfinningen. Dessutom upp- visade den en lägre återvätning. Således har enligt uppfin- ningen àstadkommits en absorptionskropp med mycket goda absorptionsegenskaper.

Claims (22)

10 15 20 25 30 35 508 400 13 Patentkrav

1. Absorptionskropp i ett absorberande alster, såsom en vilken (ll,13) känneteck- blöja, inkontinensskydd, dambinda eller liknande, absorptionskropp innefattar en vätskemottagningsdel (12), nad av att sagda vätskemottagningsdel innefattar minst en och en därtill angränsande vätskelagringsdel brunn (13) väsentligen mitt för absorptionskroppens till- tänkta vätområde och som sträcker sig i djupled in i den (12) samt ett täckskikt (ll), som övertäcker åtminstone väsentliga delar av vätske- (l2), (12) nat en första absorberande struktur, som uppvisar en första underliggande vätskelagringsdelen lagringsdelen att i vätskelagringsdelen är anord- effektiv medelporstorlek, (ll,13) absorberande strukturer, och att i vätskemottagningsdelen inklusive brunnen är anordnat en eller flera andra som vardera uppvisar en effektiv medelporstorlek, som är större än den första medelporstorle- ken. kànntecknad av att (ll) (13) är integrerade med varandra och bestàr av samma slags material.

2. Absorptionskropp enligt krav l, vätskemottagningsdelens täckskikt och brunn kännetecknad av att (ll) (13)

3. Absorptionskropp enligt krav 1, vätskemottagningsdelens täckskikt och dess brunn består av olika slags material.

4. Absorptionskropp enligt nagot eller nägra av föregående krav, kännetecknad av att den första och/eller den eller de andra absorberande strukturerna innefattar hydrofilt fiberma- terial.

5. Absorptionskropp enligt nagot eller nâgra av föregående krav, kännetecknad av att den första och/eller den eller de andra absorberande strukturerna innefattar polymert skummate- rial. 10 15 20 25 30 35 508 400 14

6. Absorptionskropp enligt krav 4 eller 5, kännetecknad av att vätskemottagningsdelen (l1,13) uppvisar en lägre densitet än vätskelagringsdelen (12).

7. Absorptionskropp enligt krav 4, kännetecknad av att vätskemottagningsdelen (11,13) uppvisar en densitet mellan 0,02 och 0,2 g/cm3, företrädesvis mellan 0,06 och 0,15 g/cmfi och att vätskelagringsdelen (12) uppvisar en densitet mellan 0,1 och 1,0 g/cms, företrädesvis mellan 0,12 och 0,6 g/cms. 6 eller 7, av att fibermaterialet i vätskemottagningsdelen (ll,l3)

8. Absorptionskropp enligt krav 4, kännetecknad uppvisar en öppen fiberstruktur och en låg vätskespridnings- förmåga, och att fibermaterialet i vätskelagringsdelen (12) uppvisar en högre vätskespridningsförmàga jämfört med fiber- materialet i vätskemottagningsdelen (ll,l3).

9. Absorptionskropp enligt krav 8, kànnetecknad av att den huvudsakliga delen av fibermaterialet i vätskemottagnings- (1l,13) kemitermomekanisk massa, massa av på kemisk väg förstyvade delen utgörs av mekanisk massa, termomekanisk massa, cellulosafibrer, syntetfibrer eller blandningar därav.

10. Absorptionskropp enligt något eller några av kraven 6-9, kânnetecknad av att den huvudsakliga delen av fibermaterialet (12) i vätskelagringsdelen utgörs av kemisk massa.

ll. Absorptionskropp enligt något eller några av kraven 6-9, kännetecknad av att den huvudsakliga delen av fibermaterialet i vätskelagringsdelen (12) utgörs av torrformad arkmassa.

12. Absorptionskropp enligt något eller några av föregående krav, kännetecknad av att vätskemottagningsdelen (ll,l3) innehåller mellan 0 och 30%, företrädesvis mellan 2 och 15%, superabsorberande material beräknat på delens totala vikt i torrt tillstånd. 10 15 20 25 30 35 15 508 400

13. Absorptionskropp enligt nagot eller nägra av föregående krav, ler mel kännetecknad av att vätskelagringsdelen lan 2 och 80%, företrädesvis mellan 10 och 50%, (12) innehål- super- absorberande material beräknat på delens totala vikt i torrt tillstå

14. Abs vätskel nd. orptionskropp enligt krav 1, agringsdelen (12) rande material i partikelform. kännetecknad av att utgörs av ett skikt av superabsorbe-

15. Absorptionskropp enligt något eller några av föregående krav, (12) nat ett kation

16. Abs vätskemottagningsdelens genom vätskelagringsdelen vätskes

17. Abs mellan anordna kännetecknad av att pà den sida av vätskelagringsdelen vätskespridningsskikt (14), med brunnen (13). orptionskropp enligt krav 15, (11,13) (12) (14). brunn pridningsskiktet orptionskropp enligt krav 15, brunnen (13) t ett skikt (19) som är vänd från vätskemottagningsskiktet (11) är anord- som står i vätskekommuni- kännetecknad av att (13) sträcker sig helt och står i direkt kontakt med kännetecknad av att och vätskespridningsskiktet (14) är av ett material med hög vätskeupptag- ningsförmåga och vàtspänst alternativt förmaga att svälla i vått ti rial, termomekanisk massa, massa av på kemisk väg förstyvade cellu- llstànd, t ex syntetfibermateri al, polymert skummate- cellulosafibrer av mekanisk, termomekanisk eller kemi- losafibrer eller torrformad komprimerad arkmassa.

18. Absorptionskropp enligt nàgot eller nägra av föregående krav, parti ( kännetecknad av att täckskiktet llb) i angränsning till brunnen (ll) (13), uppvisar ett vilket parti uppvisar en högre densitet än intilliggande delar av täck- skiktet (11a). 10 15 508 400 16

19. Absorptionskropp enligt krav 18, kännetecknad av att täckskiktet (ll) i absorptionskroppens i användningsläge sett bakre del (lla) uppvisar en lägre densitet än sagda mer komprimerade parti (llb) (lla) är åtskild från brunnen medelst en rand av sagda mer komprimera- (llb). och att sagda bakre del de parti

20. Absorptionskropp enligt krav 19, kännetecknad av att sagda rand (llb) uppvisar en utsträckning i absorptionskrop- pens längsriktning sett pà mellan 5 och 50 mm.

21. Absorptionskropp enligt något av kraven 1-20, känneteck- nad av att den uppvisar tvâ eller flera brunnar.

22. Absorberande alster såsom en blöja, inkontinensskydd, dambinda eller liknande och innefattande en mellan ett vät- skegenomsläppligt hölje (3) och ett vätsketätt hölje (2) innesluten absorptionskropp enligt nàgot eller några av patentkraven 1-21.