Norrmalm
Huset uppfördes 1854 för handlanden Lars Johan Warodell efter ritningar av arkitekt Fredrik Wihl Scholander. Biografen Skandia är en tillbyggnad från 1920-24 ritad av arkitekt Ragnar Hjort. Biografinredningen är utförd av arkitekt Gunnar Asplund och räknas som en höjdpunkt i 1920-talets interiörkonst.
Malmgården uppfördes 1710 för Eva Johanna Hårdeman och fick ny inredning 1748 till sonens, arkitekten Carl Hårlemans bröllop. Egendomen köptes 1901 av arkitekten Wilhelm Klemming, som byggde om husen. Han förnyade trädgården och ritade Centralbadet, uppfört 1904. 1965 köpte Stockholms Stad fastigheten. Huset rustades upp och öppnades åter 1989.
Konserthuset, Kungsgatan 41
Uppfördes 1924-26 efter ritningar av Ivar Tengbom och räknas som en höjdpunkt i den svenska 20-tals klassicismen. Flera av 1920-talets konstnärer, bland dem Isaac Grünewald, har bidragit till interiörens utformning. Vid trappan mot Hötorget restes Carl Milles’ Orfeusgrupp 1936.I konserthuset sker den årliga utdelningen av Nobelprisen.
Kungstornen, Kungsgatan
Arkitekt Sven Wallander föreslog 1915 att Kungsgatans östra del skulle få en enhetlig hushöjd med två ”skyskrapare” i korsningen vid Malmskillnadsgatan. Denna idé fastställdes i stadsplan 1919. Norra Kungstornet stod efter hans ritningar färdigt 1924. Högst upp låg en tid nattklubben Blue Heaven och senare fotografen K W Gullers ateljé.Södra Kungstornet, ritat av arkitekt Ivar Callmander, stod färdigt 1925. I översta våningen låg förr Restaurant Pagod.
Bååtska palatset, Blasieholmsgatan 6
Uppfört under 1660-talet för riksskattmästaren Seved Bååt efter ritningar av Nikodemus Tessin dä. Denna äldre del har välbevarad inredning, b la praktfulla stucktak av Carlo Carove.
Köptes 1874 av Svenska Frimurare Orden, som uppförde flyglarna åt öster med Riddarsalen i gotisk stil och Johannessalen, inredd som grekiskt tempel. Arkitekter var Johan Erik Söderlund och Fredrik Wilhelm Scholander.
NK-huset, Hamngatan 18-20
Varuhuset uppfördes 1912-15 för AB Nordiska Kompaniet, bildat 1902 för en exklusiv kundkrets genom ett samgående mellan K M Lundbergs varuhus vid Stureplan och Joseph Leja vid Regeringsgatan. Arkitekt var Ferdinand Boberg. Byggnaden har bärande stomme av stål och fasad av granit. Den glastäckta ljusgården har delvis bevarad ursprunglig dekor. Sedan 1991 är NK ett fastighetsbolag med fristående specialaffärer.
Tändstickspalatset, Västra Trädgårdsgatan 15
Svenska Tändsticks AB:s huvudkontor byggdes 1926-28. Arkitekt Ivar Tengbom, byggmästare Kreuger och Toll. Palatset är byggt kring en halvcirkelformad entrégård med en fontän av Carl Milles. En del exklusiva interiörer är bevarade, t ex sessionssalen med mahognyinredning och med muralmålningar av Isaac Grünewald.
Sörensenska huset, Blasieholmstorg 9-11
Huset mot Blaiseholmstorg uppfördes 1882-88 av trävarufabrikanten Niels Georg Sörensen efter ritningar av A E Melander och Helgo Zettrvall. På 1970-talet restaurerades byggnaderna för Handelsbanken och ett nytt hus mot Stallgatan ritades av Carl Nyrén. Sivert Lindblom gestaltade torget. Mot Grevgränd ligger Amiralitetshuset, byggt 1634, senare ägt av familjen von Fersen. En inredning från 1760-talet av Jean Erik Rehn är bevarad.
Konstakademien, Fredsgatan 12
Huset mot Jakobsgatan byggdes 1671 av överståthållaren Axel Sparre, arkitekt Nicodemus Tessin d ä. Återuppbyggt efter branden i Klara 1751. På initiativ av C F Adelcrantz donerat till Konstakademien 1775 av kungliga styckgjutaren Gerhard Meyer.Ombyggt 1846, arkitekt Fredrik Blom. Om- och tillbyggt 1896 med utställningssalar, ateljéer och affärslokaler, arkitekt Erik Lallerstedt. Akademins konst- och arkitekturskolor är flyttade till Skeppsholmen.
Berns’ Salonger, Berzelii Park
Berns’ restaurang och nöjesetablissemang har sedan 1860-talet spelat en central roll i Stockholms nöjesliv. Den mindre salongen uppfördes 1863 av konditor H R Berns och den större 1886, båda ritade av Johan Fredrik Åbom. Stora salongens rikt förgylld interiör ritades av Magnus Isæus och Gustaf Wickman. Omfattande restaurering och tillbyggnad 1987. ”Röda rummet” i Strindbergs roman syftar på en lokal i övervåningen.
Oscarsteatern, Kungsgatan 63
Byggherren Isaak Hirsch lät uppföra en teater för operettförställningar i kombination med ett affärshus åt Vasagatan. Kungliga operans arkitekt Axel Anderberg har här utformat fasader och teatersalong i jugendbarock. Oscarsteatern öppnade 6 december 1906 med Offenbachs Frihetsbröder. Albert Ranft var dess direktör 1906-26. 1907 gavs här den första svenska föreställningen av Glada Änka, som gick 185 gånger.
LO-huset, Barnhusgatan 18
Uppfördes 1899 för trävaruhandlaren Gustaf Carlberg. Arkitekt Ferdinand Boberg. Kungliga Vetenskapsakademins nobelkommittéer hade lokaler här till 1909 och Svenska Akademins Nobelinstitut till 1921.
Huset förvärvades 1926 av Landsorganisationen i Sverige. LO har sedan dess säte här vid Norra Bantorget, som blivit ett centrum för svensk arbetarrörelse. Sven Wallander, Olle Hjortzberg mfl arkitekter och konstnärer har bidragit vid utformningen av byggnaden.
Konstnärshuset, Smålandsgatan 7
Byggnaden är inspirerad av venetiansk arkitektur, uppfördes 1897 av Svenska Konstnärernas Förening, arkitekt var Ludvig Peterson. Konstruktionen är av stål och betong, fasaden av portlandsten. Huset innehåller sällskapsrum för Konstnärsklubben och utställningslokaler samt en betydande samling konst, bl a väggmålningar och porträtt av kända svenska konstnärer. Konstnärsbaren, KB, inreddes 1932, arkitekt Björn Hedvall.
Varuhuset PUB, Hötorget 13-15
Ursprungligen manufakturaffär, grundad av Paul U Bergström 1882. Byggt 1917-37. Huset vid Kungsgatan tillkom 1917, fasad Cyrillus Johansson, byggnaden mot Hötorget 1925, arkitekter E Bernhard och H Ahlberg. Husen mot Drottninggatan sammanbyggdes 1937, arkitekt A von Schmalensee. Bohagshuset vid Drottninggatan byggdes 1955-59, arkitekter Erik och Tore Ahlsén. Efter Paul U Bergströms död 1934 övertogs varuhuset av Konsum. Drivs sedan 1994 som entrepenörsvaruhus.
Drottninghuset, Johannesgatan 16
Stiftelsen Drottninghuset tillkom 1686 för att bereda hem främst för äldre kvinnor. Uppkallad efter drottning Ulrika Eleonora d ä.
Huvudbyggnaden är Stockholms äldsta ännu fungerande välfärdsanläggning. Ritad av M Spihler, uppförd 1689. Ombyggd 1775, arkitekt C F Adelcrantz, senare tillbyggd med flyglar. De ursprungliga sovsalarna har efter ombyggnad ersatts av små moderna lägenheter för äldre.
Stuckatörens hus, David Bagares Gata 10
Uppfördes 18883 för eget bruk av Axel Notini. Arkitekt var Valfrid Karlsson. Bland de hantverkare av italiensk härkomst som vid 1800-talets slut smyckade Stockholm med stuckarbeten var Notini den främste. Exteriören blev hans mästareprov. På tomten låg även verkstad och bostadshus för arbetarna. 1992 köpte Samfundet S:t Erik familjens paradlägenhet 1 tr upp och överlämnade den som gåva till Stockholm Stad. Visas nu som museum.
Kulturhuset, Sergels Torg
Husets västra del, teaterbyggnaden stod färdig 1971 och uppläts först till provisoriskt riksdagshus. Ombyggd för Stadsteatern 1985. Den östra delen, utställningsbyggnaden, invigdes 1974. Arkitekt Peter Celsing.
Den långa glasade fasaden mot Sergels torg ger insyn i den mångsidiga verksamheten. Tidigare fanns här borgerlig bostadsbebyggelse med rötter i 1600-talet samt Gymnastiska Centralinstitutet, GCI, från 1813.
Bolinderska huset, Södra Blasieholmshamnen 6
Industrimagnaten Jean Bolinder lät uppföra huset 1874-77 efter Helgo Zettervalls ritningar, det mest påkostade av tiden privatpalats i Stockholm. Konstruktioner och material var avancerade, ledande konstnärer anlitads för utsmyckningen. Bakom en livlig fasad med hängande hörntorn inreddes tre magnifika bostadsvåningar. KAK, Kungliga automobilklubben, har länge haft lokaler i huset, som numera ingår i Grand Hotels festvåningar.
Sverigehuset, Hamngatan 27
Byggnaden uppfördes 1968 för Svenska institutets funktion som informationscenter. Arkitekt Sven Markelius. Fasaden av betong har gjutits mot en räfflad form, som givit en naturstensliknande yta. Tidigare stod på platsen en byggnad från 1866 som inrymde Blanchs Café och Restaurant, Blancheteatern samt konstgalleri och atlejéer.
Gamla Jernkontoret, Kungsträdgårdsgatan 6
Uppfört 1875 för Jernkontoret, bildat 1747 för att främja svensk järnhantering. Arkitekt Axel Kumlien. Huset har sin förebild i fransk renässansarkitektur. Porträttmedaljongerna av svenska metallurger samt frisen med motiv från järnhanteringen är utförda av skulptören Frithiof Kjellberg. Huset byggdes om för Stockholms Enskilda Bank 1962-67, då de runda takkuporna tillkom. Arkitekt Peter Celsing.
Läkaresällskapets hus, Klara Östra Kyrkogata 10
Huset stod färdigt 1906. Arkitekt var Carl Westman, som också formgav den fasta inredningen samt möbler och armatur. Portalen har reliefer av Christian Eriksson. Husets inre är till större delen i originalskick.
Fasaden av oputsat, handslaget tegel och med smårutiga fönster i murlivet knyter an till engelsk hantverkstradition vid sekelskiftet.
Centrumhuset, Kungsgatan 32-38
Byggnaden uppförd 1931 som affärs- och kontorshus. Arkitekt Cyrillus Johansson. Huset är en tegelbyggnad med pelarstomme av järn.
Den svängda fasaden mot Kungsgatan med sin betonade horisontaliet har en stark och personlig karaktär. Fasaden har inmurade dekorativa relieftegel, utformade av Gustaf och Aron Sandberg. Trappan till Malmskillnadsgatan har givits en förstärkt perspektivverkan.
Synagogan, Wahrendorffsgatan 3
Uppfördes 1867-70 av Judiska Församlingen i reformvänlig anda. Arkitekt F W Scholander. Den massiva fästningslika extriören i putsat tegel med kraftiga konsolgesimser vid gavlarna är inspirerad av fornassyrisk arkitektur. Fasadens fönster visar karaktäristiska motiv, byggda på hexagrammet. Mot den yttre slutenheten kontrasterar den öppna, treskeppiga interiören med rikt färgspel på en grund av ljus sepia. Även här finns orientaliska inslag.
