Hoppa till innehållet

Troja

Den här artikeln handlar om den antika staden Troja. För andra betydelser, se Troja (olika betydelser).
Världsarv
Troja
Geografiskt läge
Koordinater39°57′27″N 26°14′20″Ö / 39.95750°N 26.23889°Ö / 39.95750; 26.23889
PlatsStadsmuren
LandNuvarande Turkiet
Data
TypKulturarv
Kriterierii, iii, vi
Referens849
Historik
Världsarv sedan1998  (22:e mötet)
* Enligt Unescos indelning.
Karta över Troja.
Utgrävningar i Troja, maj 2006.

Den antika staden Troja (grekiska: Τροία, Troia, eller Ίλιον, Ilion, latin: Troia eller Ilium, turkiska: Truva) är en arkeologisk plats i nuvarande Mindre Asien, nordvästra Turkiet, vid Dardanellerna vid Hissarlik nära staden Çanakkale.

Platsen upptogs på Unescos världsarvslista 1998.

Staden är känd från Homeros epos Iliaden och Odysséen.

Troja låg i det antika landskapet Troas. Namnen Troja och Troer (trojaner), invånare i Troja, respektive Ilion härleds enligt en teori från Tros och dennes son Ilos, den senare enligt myten stadens grundare.[1] Forskning från 1920-talet knöt namnet Ilion till ortnamnet Wilusa. De flesta forskare är numera överens om att det stämmer men teorin är fortfarande kontroversiell. Wilusa nämns i hettitiska texter.[2] Söder om Troja låg under den sena bronsåldern landet Arzawa. Det är möjligt att Homeros skildring av det trojanska kriget har sin historiska bakgrund i de strider som förekom mellan staterna utmed den egeiska kusten omkring 1300–1200 f.Kr. vilka även drog in det historiska Troja (se hettiterriket).

Runt år 1865 återupptäcktes den antika staden av den brittiske arkeologen Frank Calvert som gjorde utgrävningar i ruinhögen vid Hissarlik (Hisarlik). Identifieringen av Hissarlik som det homeriska Troja blev känd genom den tyska arkeologen Heinrich Schliemann, som trodde sig ha funnit Priamos skatt under sina grävningar där. Området visar spår från nio olika byggperioder.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]