Sockerrot
Sockerrot | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Kärlväxter Tracheophyta |
Klass | Tvåhjärtbladiga blomväxter Magnoliopsida |
Ordning | Araliaordningen Apiales |
Familj | Flockblommiga växter Apiaceae |
Släkte | Vattenmärken Sium |
Art | Sockerrot Sium sisarum |
Vetenskapligt namn | |
§ Sium sisarum | |
Auktor | Linné |
Synonymer | |
Sium sisarum var. ninsi (Linné) DC. Sium sisarum var. angustifolium Miq. Seseli sisarum (Linné) Crantz Selinum sisarum (Linné) E.H.L.Krause Pimpinella sisarum (Linné) Koso-Pol. Pimpinella sisarum (Linné) Jess. Cicuta ninsci (Linné) Crantz Carum sisarum (Linné) Baill. Apium sisarum (Linné) Calest. Berula lancifolia Besser |
Sockerrot (Sium sisarum)[1] är en flerårig växtart i släktet vattenmärken och familjen flockblommiga växter.[2] Den beskrevs av Carl von Linné.[3]
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Sockerroten är inhemsk i östra Europa och västra Asien, från Ungern i väster till Xinjiang i öster. Den har även introducerats och naturaliserats i stora delar av Centraleuropa.[3]
Användning
[redigera | redigera wikitext]Sockerroten har länge odlats och var en gång i tiden vanlig i norra halvklotets köksträdgårdar. Arten är nära släkt med morot och palsternacka och har en smak som påminner om båda. Både de fingertjocka rötterna och skotten ovan jord är ätliga.[4]
Varje planta utvecklar ett antal rötter, som kan skördas under senhösten och vintern, om jordförhållandena tillåter. De innehåller kolhydraten inulin, som vid kyla omvandlas till fruktos, så ju senare man skördar, desto sötare rötter får man. När man skördar gräver man upp hela plantan. Man kan sedan sätta tillbaka några av rötterna i jorden igen, och får då en ny planta som kan skördas efter ett eller två år.[4]
Skotten kan om våren plockas och ätas som de är, eller blekas genom att sätta en hink över plantan.[4]
Källor
[redigera | redigera wikitext]Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Weiss, Philipp; Sjöberg, Annevi (2018). Skogsträdgården: odla ätbart överallt (1:a upplagan). [Stjärnsund]: Hälsingbo Skogsträdgård HB. Libris 22597804. ISBN 9789163932502
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ In: Sp. pl.: 251., 1753
- ^ Umbellifers: World Umbellifer Database
- ^ [a b] ”Sium sisarum”. Plants of the World Online. https://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:849059-1. Läst 5 juli 2022.
- ^ [a b c] Weiss/Sjöberg, s. 376.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Sium sisarum.
- Wikispecies har information om Sium sisarum.