Slaget vid Wien

Slaget vid Wien
	Del av Stora turkiska kriget
	; Slaget vid Wien den 12 september 1683.
Ägde rum	12 september 1683
Plats	Wien, Österrike
Resultat	Seger för den heliga ligan
Stridande
Polsk-litauiska samväldet; Habsburgska monarkin; Bayern; Sachsen; Franken; Schwaben; Storhertigdömet Toscana ; Sverige (1500 stödsoldater)	Osmanska riket; Osmanska förläningar:; Krimkhanatet; Furstendömet Moldavien; Furstendömet Valakiet ; Furstendömet Transsylvanien
Befälhavare och ledare
Johan III Sobieski; Ernst Rüdiger von Starhemberg	Kara Mustafa
Styrka
84 400	150 000
Förluster
Bland övriga förluster: Polens vice riksskattmästare överste,; son till krigstidens vicekung av Sobieski,; prins bror till Charles Eugène de Croÿ;	Okänt

Ej att förväxla med Belägringen av Wien.

Slaget vid Wien (eller slaget vid Kahlenberg) var det slag som följde på belägringen av staden Wien som genomfördes av det Osmanska riket mellan maj och september 1683.

I syfte att slutgiltigt besegra den österrikiske kejsaren utrustade den osmanske sultanen Mehmet IV i början av 1680-talet en armé på runt 200 000 man (förutom turkiska styrkor även kontingenter från vasallerna Bosnien, Ungern, Serbien, Albanien, Grekland och Krim). Sultanen satsade allt på ett kort och beslöt att försöka ta Wien. Krig förklarades i augusti 1682, och i början av april året därpå marscherade en här på 150 000 man under den osmanske storvesiren Kara Mustafa nordvästerut mot Wien.

Den flera månader långa belägringen inleddes på försommaren 1683. Wien sände ut desperata böner om hjälp och höll ut tillräckligt länge för att en polsk-tysk armé om 70 000 man under den polske kungen Johan III Sobieskis ledning kunde sättas upp och komma Österrike till undsättning. Den 10–11 september 1683 arrangerade Sobieski forcerat och mödosamt undsättningshären till strid över de kringliggande skogklädda bergen. Den 12 september stod den allierade undsättningskåren färdig till strid på fälten mellan Kahlenberg och det belägrade Wien. Efter en hel dags infanteri- och artilleristrider satte Sobieski in den ditintills största kavallerichocken i Europas historia; 20 000 ryttare anförda av en spjutspets på 3 000 polska bevingade husarer med sina långa och ihåliga lansar klöv och skingrade den osmanska hären som hävde belägringen och flydde i panik.

I det fortsatta kriget förlorade osmanerna allt mer mark. Kara Mustafa avrättades i december samma år på order av sultanen. I freden i Karlowitz 1699 fick sultanen överlämna Ungern, Transsylvanien och Slavonien till Österrike.

Den kristna undsättningsarmén

Truppen	Fotfolk	Rytteri	Kanoner	Styrka
Polsk-litauiska samväldet	10.000	14.000	028	24.000
Habsburgska monarkin	08.100	12.900	070	21.000
Kurfurstendömet Bayern	07.500	03.000	026	10.500
Schwabiska kretsen	07.000	02.500	012	09.500
Kurfurstendömet Sachsen	07.000	02.000	016	09.000
Totalt	39.600	34.400	152	74.000