Roadracing-VM 1981
Roadracing-VM 1981 kördes över 11 omgångar, enbart på europeisk mark för 500GP.
Klass | Mästare individuellt | Mästare konstruktörer |
---|---|---|
500GP | Marco Lucchinelli | Suzuki |
350GP | Anton Mang | Kawasaki |
250GP | Anton Mang | Kawasaki |
125GP | Ángel Nieto | Minarelli |
50GP | Ricardo Tormo | Bultaco |
Sidvagn | Rolf Biland/Kurt Waltisperg | LCR-Yamaha |
Formula TT1 | Graeme Crosby (Suzuki) | - |
Formula TT2 | Tony Rutter (Ducati) | - |
Formula TT3 | Barry Smith (Yamaha) | - |
Endurance | Raymond Roche, Jean Lafond (Kawasaki) | - |
500GP
[redigera | redigera wikitext]Marco Lucchinelli vann sin enda titel i den största klassen.
Delsegrare
[redigera | redigera wikitext]Bana | Vinnare | Märke |
---|---|---|
Salzburgring | Randy Mamola | Suzuki |
Hockenheim | Kenny Roberts | Yamaha |
Monza | Kenny Roberts | Yamaha |
Paul Ricard | Marco Lucchinelli | Suzuki |
Rijeka | Randy Mamola | Suzuki |
Assen | Marco Lucchinelli | Suzuki |
Spa | Marco Lucchinelli | Suzuki |
Imola | Marco Lucchinelli | Suzuki |
Silverstone | Jack Middelburg | Suzuki |
Imatra | Marco Lucchinelli | Suzuki |
Anderstorp | Barry Sheene | Yamaha |
Slutställning
[redigera | redigera wikitext]Plats | Förare | Märke | Poäng |
---|---|---|---|
1 | Marco Lucchinelli | Suzuki | 105 |
2 | Randy Mamola | Suzuki | 94 |
3 | Kenny Roberts | Yamaha | 74 |
4 | Barry Sheene | Yamaha | 72 |
5 | Graeme Crosby | Suzuki | 68 |
6 | Boet van Dulmen | Yamaha | 64 |
350GP
[redigera | redigera wikitext]Klassen vanns av Anton Mang, efter att ha dominerat avslutningen av säsongen med fem raka segrar.
Delsegrare
[redigera | redigera wikitext]Bana | Vinnare | Märke |
---|---|---|
Buenos Aires | Jon Ekerold | Kawasaki |
Salzburgring | Patrick Fernandez | Yamaha |
Hockenheim | Anton Mang | Kawasaki |
Monza | Jon Ekerold | Kawasaki |
Opatija | Anton Mang | Kawasaki |
Assen | Anton Mang | Kawasaki |
Silverstone | Anton Mang | Kawasaki |
Brno | Anton Mang | Kawasaki |
Slutställning
[redigera | redigera wikitext]Plats | Förare | Märke | Poäng |
---|---|---|---|
1 | Anton Mang | Kawasaki | 103 |
2 | Jon Ekerold | Kawasaki | 52 |
3 | Jean-François Baldé | Kawasaki | 49 |
4 | Patrick Fernandez | Yamaha | 46 |
5 | Carlos Lavado | Yamaha | 41 |
6 | Keith Huewen | Yamaha | 29 |
250GP
[redigera | redigera wikitext]Anton Mang vann 250GP-klassen efter att ha vunnit tio av tolv deltävlingar för Kawasaki.
Delsegrare
[redigera | redigera wikitext]Bana | Vinnare | Märke |
---|---|---|
Buenos Aires | Jean-François Baldé | Kawasaki |
Hockenheim | Anton Mang | Kawasaki |
Monza | Eric Saul | Yamaha |
Paul Ricard | Anton Mang | Kawasaki |
Jarama | Anton Mang | Kawasaki |
Assen | Anton Mang | Kawasaki |
Spa | Anton Mang | Kawasaki |
Imola | Anton Mang | Kawasaki |
Silverstone | Anton Mang | Kawasaki |
Imatra | Anton Mang | Kawasaki |
Anderstorp | Anton Mang | Kawasaki |
Brno | Anton Mang | Kawasaki |
Slutställning
[redigera | redigera wikitext]Plats | Förare | Märke | Poäng |
---|---|---|---|
1 | Anton Mang | Kawasaki | 160 |
2 | Jean-François Baldé | Kawasaki | 95 |
3 | Ronald Freymond | Ad Majora | 72 |
4 | Carlos Lavado | Yamaha | 56 |
5 | Patrick Fernandez | Yamaha | 43 |
6 | Jean-Louis Guignabodet | Kawsaki | 36 |
125GP
[redigera | redigera wikitext]125GP vanns av Ángel Nieto.
Delsegrare
[redigera | redigera wikitext]Bana | Vinnare | Märke |
---|---|---|
Buenos Aires | Ángel Nieto | Minarelli |
Salzburgring | Ángel Nieto | Minarelli |
Hockenheim | Ángel Nieto | Minarelli |
Monza | Guy Bertin | Sanvenero |
Paul Ricard | Ángel Nieto | Minarelli |
Jarama | Ángel Nieto | Minarelli |
Opatija | Loris Reggiani | Minarelli |
Assen | Ángel Nieto | Minarelli |
Imola | Loris Reggiani | Minarelli |
Silverstone | Ángel Nieto | Minarelli |
Imatra | Ángel Nieto | Minarelli |
Anderstorp | Ricardo Tormo | Sanvenero |
Slutställning
[redigera | redigera wikitext]Plats | Förare | Märke | Poäng |
---|---|---|---|
1 | Ángel Nieto | Minarelli | 140 |
2 | Loris Reggiani | Minarelli | 95 |
3 | Pier Paolo Bianchi | Morbidelli | 84 |
4 | Hans Müller | Morbidelli | 58 |
5 | Jacques Bolle | Motobécanne | 55 |
6 | Guy Bertin | Sanvenero | 41 |
50GP
[redigera | redigera wikitext]Ricardo Tormo blev världsmästare.
Delsegrare
[redigera | redigera wikitext]Bana | Vinnare | Märke |
---|---|---|
Hockenheim | Stefan Dörflinger | Kreidler |
Monza | Ricardo Tormo | Bultaco |
Jarama | Ricardo Tormo | Bultaco |
Opatija | Ricardo Tormo | Bultaco |
Assen | Ricardo Tormo | Bultaco |
Spa | Ricardo Tormo | Bultaco |
Imola | Ricardo Tormo | Bultaco |
Brno | Theo Timmer | Bultaco |
Slutställning
[redigera | redigera wikitext]Plats | Förare | Märke | Poäng |
---|---|---|---|
1 | Ricardo Tormo | Bultaco | 90 |
2 | Theo Timmer | Bultaco | 65 |
3 | Stefan Dörflinger | Kreidler | 51 |
4 | Hans Hummel | Sachs | 43 |
5 | Hagen Klein | Kreidler | 40 |
6 | Rolf Blatter | Kreidler | 39 |
Källor
[redigera | redigera wikitext]
|