Natriumnitrit
Natriumnitrit | |
| |
Systematiskt namn | Natriumnitrit |
---|---|
Kemisk formel | NaNO2 |
Molmassa | 68,9953 g/mol |
Utseende | Vita kristaller |
CAS-nummer | 7632-00-0 |
SMILES | [Na+].O=N[O-] |
Egenskaper | |
Densitet | 2,168 g/cm³ |
Löslighet (vatten) | 820 g/l (20 °C) |
Smältpunkt | 271 °C (sönderfaller) |
Faror | |
Huvudfara | |
NFPA 704 | |
LD50 | 85 mg/kg |
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Natriumnitrit är en oorganisk förening med den kemiska formeln NaNO2. Den utgörs av ett vitt till gulaktigt kristallint pulver, som är mycket lösligt i vatten och hygroskopiskt.
Framställning
[redigera | redigera wikitext]Saltet framställs genom behandling av natriumhydroxid med blandningar av kvävedioxid och kväveoxid.
2 NaOH + NO2 + NO → 2 NaNO2 + H2O
Processen är känslig för närvaro av syre, vilket kan leda till bildning av varierande mängder av natriumnitrat.
Användning
[redigera | redigera wikitext]Den huvudsakliga användningen av natriumnitrit är för industriell produktion av organiska kväveföreningar. Andra användningsområden finns inom fotografering och som en elektrolyt i processer för elektrokemisk slipning.
Natriumnitrit tillsätts i små mängder via saltlaken för en produkt. Som livsmedelstillsats har natriumnitrit E-nummer E 250 och tillsätts i charkuterivaror och färdiglagade portioner (Findus, Dafgård, Felix, Billys). Det är ett omdiskuterat ämne där djurförsök har visat att natriumnitrit ökar risken för cancer. Det tillåts därför inte av Krav.[1][2][3][4][5][6]
Syftet med att tillsätta natriumnitrit i livsmedel är att bevara färg samt för att förhindra tillväxt av bakterier - då främst Clostridium botulinum vilken bildar botulinum toxin (botox) som kan orsaka den allvarliga sjukdomen botulism.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 15 februari 2012.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”E 250 - Natriumnitrit (konserveringsmedel)”. Äkta Vara. Arkiverad från originalet den 14 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170114200411/https://aktavara.org/Guide.aspx?r_id=27734. Läst 16 januari 2017.
- ^ ”E250, ett tillsatsämne att se upp med”. Träningsläxa. Arkiverad från originalet den 19 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170119004203/https://traningslara.se/e250-ett-tillsatsamne-att-se-upp-med-del-1/. Läst 16 januari 2017.
- ^ ”Frågor och svar om nitrit”. KRAV. Arkiverad från originalet den 22 december 2016. https://web.archive.org/web/20161222083154/https://www.krav.se/fragor-och-svar-om-nitrit. Läst 16 januari 2017.
- ^ Tia Jumbe (25 juni 2012). ”Därför ska du skära ner på korven”. Råd & Rön. https://www.radron.se/artiklar/skar-ner-pa-korven/. Läst 16 januari 2017.
- ^ ”Nitrat, nitrit och nitrosaminer”. Livsmedelsverket. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/nitrat-nitrit-och-nitrosaminer/. Läst 16 januari 2017.
- ^ Oskar Forsberg (19 juli 2012). ”Så farlig är korven”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/article15139952.ab. Läst 16 januari 2017.