Hoppa till innehållet

Natriumnitrit

Från Wikipedia
Natriumnitrit
Natriumnitrit
Systematiskt namnNatriumnitrit
Kemisk formelNaNO2
Molmassa68,9953 g/mol
UtseendeVita kristaller
CAS-nummer7632-00-0
SMILES[Na+].O=N[O-]
Egenskaper
Densitet2,168 g/cm³
Löslighet (vatten)820 g/l (20 °C)
Smältpunkt271 °C (sönderfaller)
Faror
Huvudfara
NFPA 704

3
3
1
OX
LD5085 mg/kg
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Natriumnitrit är en oorganisk förening med den kemiska formeln NaNO2. Den utgörs av ett vitt till gulaktigt kristallint pulver, som är mycket lösligt i vatten och hygroskopiskt.

Framställning

[redigera | redigera wikitext]

Saltet framställs genom behandling av natriumhydroxid med blandningar av kvävedioxid och kväveoxid.

2 NaOH + NO2 + NO → 2 NaNO2 + H2O

Processen är känslig för närvaro av syre, vilket kan leda till bildning av varierande mängder av natriumnitrat.

Den huvudsakliga användningen av natriumnitrit är för industriell produktion av organiska kväveföreningar. Andra användningsområden finns inom fotografering och som en elektrolyt i processer för elektrokemisk slipning.

Natriumnitrit tillsätts i små mängder via saltlaken för en produkt. Som livsmedelstillsats har natriumnitrit E-nummer E 250 och tillsätts i charkuterivaror och färdiglagade portioner (Findus, Dafgård, Felix, Billys). Det är ett omdiskuterat ämne där djurförsök har visat att natriumnitrit ökar risken för cancer. Det tillåts därför inte av Krav.[1][2][3][4][5][6]

Syftet med att tillsätta natriumnitrit i livsmedel är att bevara färg samt för att förhindra tillväxt av bakterier - då främst Clostridium botulinum vilken bildar botulinum toxin (botox) som kan orsaka den allvarliga sjukdomen botulism.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 15 februari 2012.