Malldiskussion:Historisk kommun
Valfria parametrar
[redigera wikitext]Jag gjorde kommunkod och centralort till valfria parametrar då denna info ofta inte finns i artiklarna och därför är svår att direkt lägga in. Detta betyder inte att denna info inte bör läggas in så fort den hittas, Gjorde även fotnoter valfria då det annars ger problem med om man istället för att skriva "fotnoter=" helt utelämnar detta fält. Om den anges (med elelr utan värde) så ser det ut som innan bortsett från att den extra avgränsaren enbart ses då värde angivits. / Lokal_Profil(utloggad) 22 februari 2010 kl. 21.39 (CET)
Missvisande årtal för bildande
[redigera wikitext]I inforutan för exempelvis Sundsvalls stad står det "1863–1970", men det gäller stadskommunen. Staden bildades 1621. Artikeln handlar även om händelser före 1863. Bör vi ändra till 1621 i mallanropet, eller bör man förtydliga detta på något sätt i mallen? T.ex. genom att skriva in stadskommun i mallens rubrike? Mange01 14 februari 2011 kl. 22.21 (CET)
- Artikeln handlar om stadskommunen, som blev till 1863. Fast det är kanske bäst, för tydlighetens skull, att även ta med stadens grundningsår? Jag vet bara inte hur man enklast möjligast kunde uttrycka detta. Prövade en variant med snedstreck. RoMex 27 februari 2011 kl. 23.56 (CET)
- Jag tycker att det viktigt att särskilja privilegiestaden före 1863 och stadskommunen därefter. Att göra ännu en uppsplittring på två artiklar känns dock inte bra. Enligt kommunalförordningen så bildade ju "hvarje stad - - - en särskild kommun", så de var på något sätt samma enhet, men ändå inte. Däremot kunde man lägga in en ruta för ett tidigare årtal och då ange om det rör sig ett utfärdat privilegiebrev, tidigaste omnämnande eller något sådant. Då skulle man kanske även kunna få med städer som aldrig blev kommuner, alltså de som förlorade sina privilegier före 1863 (Avaskär, Brätte och sådant). --Andhanq 28 februari 2011 kl. 00.12 (CET)
Centralort?
[redigera wikitext]Jag är rätt tveksam till att ha med "Centralort" i faktaboxen för "historiska kommuner". Dessa var ju ofta rätt små och "enkärniga". Särskilt köpingar och städer bestod ofta av bara en ort och lite omgivande landsbygd. Att då särskilja en speciell centralort blir svårt. Dessutom började man väl inte tala om centralorter förrän inför 1971 års reform och i samband med att kommunblocken bildades. Vad säger litteraturen om det begreppet? När började man tala om att en "ideal" kommun skulle bestå ev en centralort och dess omland? --Andhanq 25 februari 2011 kl. 00.13 (CET)
- Svårt att ge ett kort svar på vad litteraturen säger om centralorter men jag för ett försök, framförallt när det gäller tidsplacering. Kommunblocksreformen som genomfördes 1963-1974 byggde på centralortsteorin, och den utredningen tillsattes 1959. En av utredarna var Sven Godlund som räknat på centralitetet i sin avhandling från 1954. Men redan Yngve Larsson diskuterade i sin avhandling 1912 på ett självklart sätt betydelsen av var i kommunen de förvaltande organen placerades. Christaller publicerade sin centralortsteori 1933 men redan på 1860-talet skrev en fransk matematiker om liknande samband, och vissa menar att även Machiavelli tänkte i banor av huvudort och omland på 1530-talet... :-)
- Svaret är varken kort eller lätt, köpingar och städer hade ju som du säger normalt förvaltningen i samma ort som namngivit staden. Däremot fanns det ju gott om kommuner, och även ett antal städer och köpingar som innehöll andra tätorter än den namngivande orten. 'Emot' att ha det i faktaboxen talar väl att det normalt skulle stå samma namn som på kommunen eller att information saknas. 'För' talar väl att det, i den mån information finns om var förvaltningen fanns, inte är missvisande utan bara ytterligare information.
- Jag har ingen stark åsikt åt endera hållet när det gäller kommuner som blev historiska fram till 1960. Kanske räcker det med att tillsvidare ange förvaltningens placering i texten när denna är känd och på något sätt anmärkningsvärd. För de hundratals kommuner som ingick i kommunblocksreformen, och försvann efter 1960, är det däremot intressant tycker jag. Att förvaltningen för Aska låg i lilla Fågelsta till exempel, och att det därför inte är konstigt att kommunens motsträvighet mot att delas var fåfäng även om det dröjde till 1983. Många samhällens öden ligger ju till stor del i om de fick bli centralorter eller ej, jämför befolkningsutvecklingen Blomstermåla, Mörlunda eller Målilla med Högsby eller Mönsterås till exempel. Som sagt, inte så lätt att ge ett kort svar. Sorry :O Foreverminister 25 februari 2011 kl. 08.51 (CET
- Enklast uttryckt är det den ort där kommunförvaltningen fanns, oavsett vad man skulle välja att kalla den. Det är visserligen ganska uppenbart för städer och köpingar, men generellt sett ändå en grundläggande och relevant uppgift. RoMex 28 februari 2011 kl. 00.06 (CET)
- Städer och köpingar bestod väl i normalfallet bara av en ort. För mindre landskommuner är det väl tveksamt om man över huvud taget kan tala om någon "kommunförvaltning". Ofta fanns det väl inga anställda tjänstemän utan ordföranden eller någon hade väl närmast "kontoret på fickan" eller i bostaden. --Andhanq 28 februari 2011 kl. 00.17 (CET)
- Enklast uttryckt är det den ort där kommunförvaltningen fanns, oavsett vad man skulle välja att kalla den. Det är visserligen ganska uppenbart för städer och köpingar, men generellt sett ändå en grundläggande och relevant uppgift. RoMex 28 februari 2011 kl. 00.06 (CET)
Yta & befolkning?
[redigera wikitext]Uppgifter om varje kommuns yta och folkmängd borde vara med i den här rutan. Om inte annat för att visa hur stora (eller snarare små) de gamla kommunerna normalt var, jämfört med dagens. Vad jag avser är ett antal "nedslag" i lämpliga år under kommunens existens. Förslag: 1863 (eller annat senare årtal om den inrättats genom delning eller sammanläggning), reformåret 1952 samt sista året som egen kommun. Sådana uppgifter torde väl finnas sammanställda hos SCB. Smärre gränsjusteringar under årens lopp kan bortses ifrån. --Andhanq 26 februari 2011 kl. 08.18 (CET)
- Uppgifter om yta och folkmängd är något jag tänkte på att ta med, men valde att inte ha med det på grund av att det vanligtvis är något som förändrades under den tid som kommunen existerade. Visst skulle man kunna ta med det, så länge det är klart vilket årtal varje uppgift gäller. RoMex 28 februari 2011 kl. 00.13 (CET)
- Jag förstår att det inte går att ha lång lista med alla förändringar som skett under kommunens existens. Men som sagt några viktiga år som inrättande, sammanläggning/delning samt upphörande skulle vara intressant. --Andhanq 28 februari 2011 kl. 00.20 (CET)
Tabell som visar parameteranvändningen i mallen
[redigera wikitext]Antal artiklar | kommunnamn | bildades | upphörde | vapenbild | vapennamn | län | landskap | centralort | lägeskarta | kommunkod | nuvarande kommun |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
2897 | 2897 | 2897 | 2897 | 2891 | 2864 | 2897 | 2893 | 596 | 479 | 1052 | 2897 |
Alla artiklar har alltså uppgifter om "bildades", "län" och "nuvarande kommun" medan det saknas uppgift om "landskap" för ett fåtal artiklar. "kommunkod", "centralort" och "lägeskarta" saknas för många artiklar.
Detaljerna finns på den här sidan. --Larske (diskussion) 1 maj 2017 kl. 09.23 (CEST)
- @Larske: Kommuner som upplöstes före 1952 har aldrig haft ngn kommunkod. Och jag tror inte heller municipalsamhällena hade kommunkoder. Centralorter i äldre kommuner är ofta mycket svårbestämda, om det fanns ngn alls. -- Innocent bystander (diskussion) 1 maj 2017 kl. 11.34 (CEST)
- Tack för info. Att parametervärde saknas ska alltså inte alltid tolkas som att det finns något att komplettera med. Jag hade missat parametern upphörde men har kompletterat tabellen med den nu. För de elva kommuner som "upphörde" 1952 saknas kommunkod för nio, men det kanske också har någon naturlig förklaring. --Larske (diskussion) 1 maj 2017 kl. 12.07 (CEST)