Knipor
- För andra betydelser av Bucephala se Bucephala
| Knipor | |
 Knipa (Bucephala clangula) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Andfåglar Anseriformes |
| Familj | Änder Anatidae |
| Underfamilj | Merginae |
| Släkte | Knipor Bucephala |
| Vetenskapligt namn | |
| § Bucephala | |
| Auktor | Boie, 1822 |
| Arter | |
|
Knipa (Bucephala clangula) | |
Knipor (Bucephala) är små änder inom underfamiljen Merginae. De häckar i hålor i träd och lever på norra halvklotet. Deras fjäderdräkt är främst svart och vit och de äter fisk, kräftdjur och andra mindre vattenlevande djur och insekter.
Det vetenskapliga släktnamnet härstammar från grekiskans βοῦς 'oxe' och κεφαλή 'huvud'.[1]
Det finns tre nu levande arter inom släktet:
- Knipa (Bucephala clangula)
- Islandsknipa (Bucephala islandica)
- Buffelhuvud (Bucephala albeola)
- Bucephala cereti (Mellersta miocen i Mátraszõlõs, Ungern - Sen pliocen i Chilhac, Frankrike)
- Bucephala ossivalis (Sen miocen/tidig pliocen i Bone Valley, USA), vilken visar stora likheter med knipa (B. clangula) och kan utgöra en urtida underart eller en direkt anfader.
- Bucephala fossilis (Sen pliocen i Kalifornien, USA)
- Bucephala angustipes (Tidig pleistocen i Centraleuropa)
- Bucephala sp. (Tidig pleistocen i Dursunlu, Turkiet: Louchart m.fl. 1998)
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Liddell och Scott (1889). An Intermediate Greek-English Lexicon. Oxford: Oxford University Press. sid. 155, 430. ISBN 0-19-910206-6
Källor
[redigera | redigera wikitext]Artikeln är översatt från engelska wikipedias artikel Goldeneye (duck), läst 5 september 2007, där följande källor anges:
- Louchart, Antoine; Mourer-Chauviré, Cécile; Guleç, Erksin; Howell, Francis Clark & White, Tim D. (1998): L'avifaune de Dursunlu, Turquie, Pléistocène inférieur: climat, environnement et biogéographie. Les Comptes rendus de l'Académie des sciences IIA 327(5): 341-346. [French with English abridged version] doi:10.1016/S1251-8050(98)80053-0 (HTML sammanfattning)
|