Eufemism
| Stilfigurer |
|---|
| DIALOG |
| Apostrofering |
| Descriptio |
| Divisio |
| Hypofor |
| Illeism |
| Prosopopoeia |
| Ratiocinatio |
| Retorisk fråga |
| Sermocinatio |
| JÄMFÖRELSE |
| Allegori |
| Antites |
| Kenning |
| Liknelse |
| Metafor |
| Metonymi |
| Pars pro toto |
| Synekdoke |
| ORDLEK |
| Malapropism |
| Oxymoron |
| Paronomasi |
| Zeugma |
| STRUKTUR |
| Anastrof |
| Isokolon |
| Kiasm |
| Parallellism |
| Trikolon |
| TILLÄGG |
| Evidentia |
| Hopning |
| Hyperbol |
| Perifras |
| Pleonasm |
| Polysyndeton |
| Stegring |
| Tautologi |
| UPPREPNING |
| Allitteration |
| Anadiplos |
| Anafor |
| Assonans |
| Epanalepsis |
| Epifor |
| Rim |
| Symploke |
| Synonymi |
| UTESLUTNING |
| Asyndeton |
| Ellips |
| Ironi |
| Litotes |
| Meiosis |
| ÖVRIGT |
| Antonomasi |
| Dysfemism |
| Eufemism |
| Exclamatio |
| Katakres |
Eufemismer (av grekiskans ἐυφήμη eufeme "fint tal", sammansättning av εὖ eu "väl, bra" och φήμη feme "ord, tal") är förskönande, förmildrande eller beslöjande omskrivningar, ofta för saker som anses oangenäma, anstötliga eller tabu.
Anledningar till bruk av eufemismer
[redigera | redigera wikitext]Anledningar till bruket av eufemismer kan vara medlidande, artighet eller blygsamhet. En eufemism kan vara ett uttryck för politisk korrekthet, och kan användas eftersom den äldre eller mer gängse termen är nedlåtande eller oartig. Det kan också användas som maktmedel för att genom namnbyte och omskrivningar dölja eller skapa acceptans för kontroversiella saker. För ett och samma begrepp kan det finnas flera olika termer som är eufemismer, neutrala eller nedlåtande och som ibland används parallellt.
Med tiden kan det ske en glidning så att en eufemism som tidigare sågs som neutral anses bära en negativ laddning och då uppstår behovet av nya eufemismer. Det tidigare neutrala begreppet "intellektuell funktionsnedsättning", som i ökande omfattning omnämns som "intellektuell funktionsvariation", är en eufemism för det tidigare använda ordet "utvecklingsstörning", som innan dess var en eufemism för det föråldrade begreppet "idiot", vilket var en eufemism för "sinnesslö".[1] Att behov av nya eufemismer uppstår återkommande när gamla begrepp fått negativ laddning kallas på engelska ”the euphemism cycle”,[2] eller med Steven Pinkers uttryck ”the euphemism treadmill”[3] (eufemismekorrhjulet), men ingen etablerad svensk beteckning på fenomenet finns.
Ett annat exempel på ett begrepp där eufemismer ständigt förnyas är toalett, från franska ordet för ett litet tygstycke, som även kallas WC, "water closet" bokstavligen "vattengarderob", badrum, tidigare dasset från tyska "Das Haus" och även avträde, från tyska "abtritt"[4]. I nysvenska förekom ordet hysken, och i fornsvenskan privet, men det vanligaste svenska ordet för toalett genom alla tider har sitt ursprung i fornsvenskans hemelikhus "hemlighus" (även himmelhus, hemelhus) ett ord som följt det svenska språket i hundratals år.[4]
1900-talet har inneburit en reaktion mot vissa eufemismer som därmed har blivit kontroversiella, som positiv särbehandling/kvotering (affirmative action[5]) för omvänd diskriminering, och förbättrade förhörstekniker (enhanced interrogation techniques[6]) för tortyr, medan nya eufemismer har tillkommit, som gästarbetare, lokalvårdare och friställa.[7]
Många ord är eufemismer i vissa sammanhang men normala i andra; till exempel kan "tjej" ses som en eufemism om ordet används om en medelålders kvinna,[källa behövs] medan det är en neutral beteckning på en flicka i tonåren. Vad som skall anses som en eufemism är ibland oklart. En term som uppfattas som neutral av en person kan uppfattas som en eufemism av en annan person. Ibland konstrueras löjeväckande eufemismer, möjligen som ett sätt att raljera över bruket av eufemismer eller som ett sätt att vara nedlåtande under sken av att visa respekt.
Typer av eufemismer
[redigera | redigera wikitext]Noaord är omskrivningar för ord som enligt folktro har varit tabu, exempelvis "Hin håle" för "Satan". Många noaord har nästan helt ersatt det ursprungliga ordet – ett exempel är "varg" som eufemism för "ulv". Ämnen som varit tabu på ett mer världsligt plan – framför allt naturbehov, sexualitet och döden – har gett upphov till etikettsmässiga eufemismer, till exempel "gå bort" för "dö" och "framliden" för "avliden". Vetenskapliga beteckningar (till exempel "transpirera" för "svettas") har också använts som eufemismer.[källa behövs]
Exempel på eufemismer
[redigera | redigera wikitext]Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Eufemism i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)
- Eufemism i Svenska Akademiens ordbok (1922)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Idiot, Svenska Akademiens ordbok
- ^ Sharon Henderson Taylor (1974). ”Terms for Low Intelligence” (på engelska). American Speech 49: sid. 197–207. doi:.
- ^ Steven Pinker (5 april 1994). ”The Game of the Name (op‑ed)” (på engelska). The New York Times. https://stevenpinker.com/files/pinker/files/1994_04_03_newyorktimes.pdf. Läst 2 december 2022.
- ^ [a b] Hellquist, Elof (20 december 1922). ”Svensk etymologisk ordbok”. runeberg.org. https://runeberg.org/svetym/. Läst 1 maj 2023.
- ^ affirmative action som eufemism:
- ”Style Guide”. The Economist. March 10, 2013. https://www.economist.com/style-guide/affirmative-action. ”Uglier even than human-rights abuses and more obscure even than comfort station, affirmative action is a euphemism with little to be said for it.”
- Custred, Glynn; Campbell, Tom (2001-05-22). ”Affirmative Action: A Euphemism for Racial Profiling by Government”. Investors Business Daily. https://news.investors.com/052201-488507-affirmative-action-a-euphemism-for-racial-profiling-by-government.aspx.
- Bayan, Rick (December 2009). ”Affirmative Action”. The New Moderate. https://newmoderate.com/the-issues/affirmative-action/.
- George F. Will (April 25, 2014). ”The Supreme Court tangles over euphemisms for affirmative action”. The Supreme Court tangles over euphemisms for affirmative action. https://www.washingtonpost.com/opinions/george-f-will-the-supreme-court-tangles-over-euphemisms-for-affirmative-action/2014/04/25/9bed399c-cbd1-11e3-95f7-7ecdde72d2ea_story.html.
- M. Ali Raza; A. Janell Anderson; Harry Glynn Custred (1999). The Ups and Downs of Affirmative Action Preferences. Greenwood Publishing Group. Sid. 75. ISBN 978-0-275-96713-0. https://books.google.com/books?id=7vIN4pDAVlIC&pg=PA75. Läst 27 oktober 2015. ”Chapter 4: Affirmative Action Diversity: A Euphemism for Preferences, Quotas, and Set-asides”
- A Journalist's Guide to Live Direct and Unbiased News Translation. Writescope Publishers. 2010. Sid. 195. ISBN 978-0-9577511-8-7. https://books.google.com/books?id=lziSy2QJPjYC&pg=PA195. Läst 27 oktober 2015. ”In modern times, various social and political movements have introduced euphemisms, from affirmative action to political correctness to international conflicts, which are linguistically and culturally driven.”
- ^ Enhanced interrogation som eufemism:
- David Brooks (December 12, 2014). ”Shields and Brooks on the CIA interrogation report, spending bill sticking point”. PBS Newshour. https://www.pbs.org/newshour/bb/shields-brooks-cia-interrogation-report-spending-bill-sticking-points/. ”[T]he report ... cuts through the ocean of euphemism, the EITs, enhanced interrogation techniques, and all that. It gets to straight language. Torture – it's obviously torture. ... the metaphor and the euphemism is designed to dull the moral sensibility.”
- ”Transcript of interview with CIA director Panetta”. NBC News. 2011-05-03. https://www.nbcnews.com/id/42887700. ”Enhanced interrogation has always been a kind of handy euphemism (for torture)”
- Pickering, Thomas (April 2013). ”America Must Atone for the Torture It Inflicted”. The Washington Post. https://www.washingtonpost.com/opinions/thomas-r-pickering-torture-runs-counter-to-americas-values/2013/04/16/1c4488f0-a15a-11e2-82bc-511538ae90a4_story.html.
- ^ ”eufemism - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/eufemism. Läst 11 januari 2023.
- ^ ”Platsannons Adecco”. s16.postimg.org. Arkiverad från originalet den 17 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150617123912/https://s16.postimg.org/odgktywc5/eufemism.png. Läst 17 juni 2015.
- ^ ”Eufemismer”. larare.at. https://larare.at/svenska/moment/stilfigurer/eufemismer.html. Läst 9 november 2023.
|