Eduard Suess

Eduard Suess
	Eduard Suess
	Eduard Suess, 1890.
Född	20 augusti 1831; London
Död	26 april 1914 (82 år); Wien
Begravd	Marz
Medborgare i	Kejsardömet Österrike och Cisleithanien
Utbildad vid	Technische Universität Wien
Sysselsättning	Paleontolog, universitetslärare, politiker, geolog
Befattning
	Ledamot av Niederösterreichs lantdag; Ledamot av Abgeordnetenhaus
Arbetsgivare	Wiens universitet
Politiskt parti
	Deutschliberale Partei
Barn	Franz Eduard Suess (f. 1867)
Utmärkelser
	Hayden Memorial Geological Award (1892); Utländsk ledamot av Royal Society (1894); Wollastonmedaljen (1896); Copleymedaljen (1903); Hedersdoktor vid Technische Universität Wien
	Redigera Wikidata

Eduard Suess, född 20 augusti 1831 i London, död 26 april 1914 i Wien, var en österrikisk geolog och paleontolog. Han var far till Franz Eduard Suess och farfar till Hans Eduard Suess.

Suess föddes i London men flyttade till Prag vid 3 års ålder och till Wien vid 14 års ålder. Hans intresse för geologi som ung fick honom att publicera sin första tidning som 19-åring.

Vid Wiens universitet blev Suess 1857 extra ordinarie professor i paleontologi och 1862 i geologi samt var 1867–1901 ordinarie professor i geologi där. Som sekreterare (sedan 1863) i stadens kommission för anskaffning av vatten skapade han den första källvattenledningen till Wien från Schneeberg^{[förtydliga]} samt utnämndes vid verkets fullbordan 1874 till hedersborgare i staden. 1873–91 var han ledamot av österrikiska riksdagens "Abgeordnetenhaus". Han blev 1860 korresponderande, 1867 ordinarie ledamot av Vetenskapsakademien i Wien, 1885 dess sekreterare och 1893 vice president samt var 1898–1911 dess president.

Förutom ett flertal skrifter, som behandlar stratigrafi, paleontologi, vulkaner, jordbävningar, var i synnerhet två av hans arbeten banbrytande. I det ena, Die Entstehung der Alpen (1875), påvisar han, i motsats till den äldre åsikten om bergskedjornas uppkomst genom höjningar i vertikal riktning och i anslutning till James Dwight Danas mening, att den står i samband med sidotrycket förorsakat av jordens sammandragning samt att Alperna för sin tillkomst ha att tacka ett tangentiellt tryck från söder, genom vilket berglagren veckats och skjutits norrut eller på sina ställen hoppressats mot de stela massor, som inte deltagit i veckningen.

Frågan om bergskedjebildningen kom härigenom i ett nytt skede, och av lika genomgripande betydelse blev Suess stora monumentala verk Das Antlitz der Erde (tre delar, den sista i två band, med ett särskilt registerband, 1885–1909; översatt till engelska, italienska och franska). I detta arbete urskilde Suess inom jordskorpan två huvudgrupper av dislokationer, de radiella (eller sänkande) och de tangentiella (eller veckande och överskjutande), beroende på det ensidiga tangentialtrycket, där på grund av jordkärnans sammandragning delar av jordskorpan blivit för stora. Jämte de nutida tertiära bergskedjorna, Alperna och övriga, finns även lämningar av äldre tiders, ehuru dessa är till stor del utplånade. Skottland, Norge och Spetsbergen visar sålunda resterna av den fördevoniska kaledoniska bergskedjan, i mellersta Europa finns spår av karboniska kedjor.

I övrigt påvisas bland annat olikheten mellan den atlantiska och pacifiska kusttypen; fem gamla landmassor (Laurentia, Fennoskandia, Angaralandet, Gondwanalandet och Antarktis) urskiljs; de östafrikanska "gravarna" från Nyasasjön till Jordansprickan utreds; den genomgripande betydelsen av havens transgressioner och regressioner ådagaläggs; förskjutningen av gränserna mellan land och hav anses bero på växlingar av Jordens flytande omhölje, uppåtgående vertikala rörelser av jordskorpan med undantag av sådana, som medelbart förorsakas av veckningar, förnekas o.s.v. Första kapitlet, som ägnas åt en utredning av den av kaldeiska författare och Moses omtalade stora översvämningen, den s.k. syndafloden, översattes till svenska och utgavs av Alfred Nathorst som ett särskilt arbete ("Syndafloden", 1887).

Suess var ledamot av Fysiografiska sällskapet i Lund (1888) och av svenska Vetenskapsakademien (1895).

Utmärkelser

Han tilldelades Wollastonmedaljen 1896 och Copleymedaljen 1903.

Nedslagskratern Suess på månen och nedslagskratern Suess på planeten Mars är uppkallade efter honom.^[12]^[13]

Källor

Suess, Eduard i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1918)

Noter

^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Eduard-Suess topic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: suess-eduard, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Sueß, Eduard, vol. 40, Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich, s. 278.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Зюсс Эдуард”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID: eduard-suess, läst: 1 december 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] unknown value, Зюсс, Эдуард, Entsiklopeditjeskij slovar'.^{[källa från Wikidata]}
^ Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 58653.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] abART, abART person-ID: 126230, läst: 1 april 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 343, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.geolsoc.org.uk , läst: 21 december 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ ”Suess on Moon” (på engelska). International Astronomical Union. 18 oktober 2010. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/5746. Läst 3 juli 2024.
^ ”Suess on Mars” (på engelska). International Astronomical Union. 17 november 2010. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/5747. Läst 3 juli 2024.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Eduard Suess.
Bilder & media

[3b9c283ee5268345111e5049901aacf8813c23bb-1] [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Eduard-Suess topic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[88275a3647acbd3ed235187ef15291b9e47d0db7-2] [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: suess-eduard, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[38b1920e853469549134ddf98e83a4171248aeec-3] [a b] Sueß, Eduard, vol. 40, Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich, s. 278.^{[källa från Wikidata]}

[c46bd52ff7f02531fd9154c76cad9b02e2ad4dcf-4] [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Зюсс Эдуард”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.^{[källa från Wikidata]}

[f588aeb52eb7c88c4c3c6d1f57d6ea4b02ee2f3e-5] [a b] www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID: eduard-suess, läst: 1 december 2020.^{[källa från Wikidata]}

[df84196c757cffcf0bb1d609dcd888a8bd251672-6] [a b c d] unknown value, Зюсс, Эдуард, Entsiklopeditjeskij slovar'.^{[källa från Wikidata]}

[6d44de99583826c88902ebc840d652909e25b79f-7] Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 58653.^{[källa från Wikidata]}

[3a47497d97db14ce2ef2b4523fc90b499da7e2fb-8] [a b] abART, abART person-ID: 126230, läst: 1 april 2021.^{[källa från Wikidata]}

[ace6600b006972f25fdad52aab2cd0394c5065f9-9] List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 343, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[8989ba7406a085b3e471a789b4bcf10dd4aa38f4-10] äs online, www.geolsoc.org.uk , läst: 21 december 2020.^{[källa från Wikidata]}

[51141e1514645682d6bef19e42d5903d35bb761e-11] Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.^{[källa från Wikidata]}

[12] ”Suess on Moon” (på engelska). International Astronomical Union. 18 oktober 2010. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/5746. Läst 3 juli 2024.

[13] ”Suess on Mars” (på engelska). International Astronomical Union. 17 november 2010. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/5747. Läst 3 juli 2024.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]