Bioetik
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2024-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Bioetik är ett vetenskapligt område som handlar om sambanden mellan å ena sidan biologi, naturvetenskap och medicin och å andra sidan etik, filosofi och teologi.
Bioetiken, som är en tämligen ny vetenskap, sysslar med frågor som genteknik, kloning, eugenik, dödshjälp, infertilitet, genterapi, stamcellsforskning, människoceller i djur, transsexualism och könskorrigering, med mera. Frågorna är med andra ord politiskt laddade. Den politik som hör till bioetiken kallas biopolitik. En filosof som sysslat mycket med bioetik i Sverige är Torbjörn Tännsjö, som är utilitarist. Andra svenska bioetiker inkluderar Niklas Juth, Christian Munthe, Lars Sandman, och Kristin Zeiler.
Några kända bioetiker
[redigera | redigera wikitext]- Peter Singer
- Daniel Callahan
- Daniel Brock
- Mark Siegler
- Joseph Fins
- Jacob Appel
- Wesley J. Smith
- Francis Fukuyama
- James Childress
- Vandana Shiva
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Bioethics, 27 mars 2016.
Noter
[redigera | redigera wikitext]
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Livets och dödens politik. Biomedicin i liberala demokratier (Andreas Kuhlmann, Daidalos, 2002)
- Medicinska etikens abz (Nils Lynöe & Niklas Juth, Liber, 2009)
- Folkhälsoarbetets etik (Bengt Brülde (red), studentlitteratur, 2011)
- Döden är förhandlingsbar (Torbjörn Tännsjö, Liber, 2009)
- Vårdetik (Torbjörn Tännsjö, Rabén & Sjögren, 1990)
|