Hoppa till innehållet

Assyrier/syrianer

Från Wikipedia
Uppslagsorden ”Assyrier” och ”Syrianer” leder hit. För det forntida riket, se Assyrien. För assyrier och syrianer i Sverige, se Assyrier/syrianer i Sverige. För personer med syrisk nationalitet, se syrier.
Assyrier/syrianer
(Āthūrāyē), (Sūryoyē)
(etnisk grupp, nyarameisktalande)
Assyriska flaggan
Assyriska flaggan

Syrianska flaggan
Syrianska flaggan
Antal sammanlagt
3,3 miljoner[1] - 4,2 miljoner (1994)[2]
Regioner med betydande antal
Ursprungsländer:
Irak Irak 800 000–1 500 000 [3]
Syrien Syrien 877 000–1 200 000 [4][5]
Iran Iran 50 000–80 000 [6][7]
Turkiet Turkiet. 15 000–25 000 [8][9][4]
Diaspora:
USA USA 400 000–462 942 [7][10]
Sverige Sverige 150 000[11]
Jordanien Jordanien 500 000 [12]
Libanon Libanon 100 000 [7]
Tyskland Tyskland 100 000 [13]
Ryssland Ryssland 70 000 [7]
Australien Australien 30 000–60 000 [14][15][7]
Kanada Kanada 38 000+ [16]
Nederländerna Nederländerna 30 000 [17]
Frankrike Frankrike 20 000 [7]
Georgien Georgien 15 000 [7]
Belgien Belgien 15 000 [7]
Armenien Armenien 15 000 [7]
Schweiz Schweiz 10 000 [7]
Brasilien Brasilien 10 000 [7]
Danmark Danmark 10 000 [7]
Storbritannien Storbritannien 8 000 [7]
Grekland Grekland 8 000 [7]
Österrike Österrike 7 000 [7]
Nya Zeeland Nya Zeeland 3 000 [7]
Italien Italien 3 000 [7]
Mexiko Mexiko 2 000 [7].
Israel Israel 1 000 [7]
Språk

Historik: akkadiska, arameiska[18]
Nutid: nysyriska;[19]
Suret, Surayt (Turoyo)
Kyrkospråk: syriska
(olika ny-arameiska dialekter)

Religion

syrisk kristendom
(olika kristna samfund)

Assyrier/syrianer (ibland även kaldéer; syriska: ܐܬܘܪ̈ܝܐ ܣܘܪ̈ܝܝܐ, Āṯūrāyē Sūrayē) är en kristen etnisk folkgrupp som delar kultur, religion och ursprung, och talar en variant av arameiska. De har i huvudsak bott i Irak, Turkiet, Iran, Syrien och Libanon. På senare tid har många av dem flytt till USA, Kanada, Australien, Ryssland, Jordanien och till Europa – främst till Sverige, Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Belgien, England, Österrike och Schweiz. Idag lever hundratusentals assyrier/syrianer i diasporan. I Sverige bor cirka 150 000 assyrier/syrianer.[11][20][7]

Majoriteten av folkgruppen talar ett nyarameiskt språk med dialekter såsom suret och surayt (turoyo). Dess kyrkor använder syriska som liturgiskt språk.

Den etniska beteckningen som används av medlemmarna är sūrāyā, sūryāyā, sūrōyō eller sūryōyō beroende på dialekt. Gruppen tillhör olika kyrkor, fyra stora och några mindre. Den största delen av folkgruppen är anhängare av den kaldeiska riten och tillhör den kaldeisk-katolska kyrkan.[21] En del tillhör Österns assyriska kyrka varvid de också är kända som "nestorianer" efter Nestorius. En annan del inom folkgruppen är anhängare av den västsyriska riten och tillhör den syrisk-ortodoxa kyrkan, samt den syrisk-katolska kyrkan varvid de också är kända som "jakobiter" efter Jakob Zanzolus Baradaeus.

Deras ursprungliga hemland, som kallas för Mesopotamien, eller "Beth Nahrain" på moderspråket, låg i det som idag är Irak, delar av Iran, Turkiet och Syrien. De områden i Mellanöstern som är tätast befolkade av assyrier/syrianer idag är i Nineveslätten i Irak. I Tur Abdin som är beläget i sydöstra Turkiet lever idag cirka 3 000 assyrier/syrianer. Det assyrisk-syrianska folkmordet i början på 1900-talet och känt som "seyfo" i folkmun, tätt följt av Simelemassakern, tvingade hundratusentals assyrier/syrianer på flykt. Dessa händelser, påspädda av senare års oroligheter och förföljelser i Mellanöstern, innebär att huvuddelen av folket idag lever i diaspora.[22]

Assyrier/syrianer i Sverige

[redigera | redigera wikitext]
Detta avsnitt är en sammanfattning av Assyrier/syrianer i Sverige.

Folkgruppen har en relativt stor representation i Sverige, vars myndigheter använder beteckningen assyrier/syrianer. Majoriteten av folkgruppen i Sverige tillhör den syrisk-ortodoxa kyrkan, och är uppdelade i två fraktioner.[23] Den amerikanska invasionen av Irak har eskalerat den assyriska/syrianska immigrationen från Irak.[24]

Den första gruppen av assyrier/syrianer emigrerade till Sverige från Libanon år 1967. Majoriteten av dem är bosatta i Stockholm, Södertälje, Västerås, Jönköping, Norrköping och Göteborg.[25]

Assyrier/syrianer identifierar sig på olika grunder. Hur benämningarna assyrier och syrianer skall användas är till viss del omstritt.[26] Medan den assyriska sidan inom folkgruppen hävdar att man till största delen har sina etniska rötter hos de forntida assyrierna, så har religionen en större betydelse hos den syrianska, där en del också menar att folkgruppen har ett arameiskt ursprung. Här handlar det mer om en politisk motsättning mellan dem (syrianer) som anser att prästerskapet ska vara samhällsledare (som i det osmanska riket) och dem (assyrier) som förespråkar separation av kyrka och nation.[27]

Det har lett till den assyrisk-syrianska namnkonflikten.

Assyrier är den del av folkgruppen som gör anspråk på ett assyriskt ursprung. Begreppet assyrier är inte religiöst betonat, utan det är en etnonationell identitet, det vill säga en nationellt baserad identitet. Det används av medlemmar från alla de fem kyrkorna: österns assyriska, österns gamla, syrisk-ortodoxa, kaldeisk-katolska och den syrisk-katolska kyrkan som en förenad beteckning på hela folkgruppen.[28] Mestadels är det dock medlemmar från den "nestorianska" österns assyriska kyrka, och den mer sekulära delen av den "jakobitiska" syrisk-ortodoxa kyrkan som betecknar sig som assyrier.[27]

På sitt eget språk betecknar sig assyrier från sydöstra Turkiet och norra Syrien som Suryoye/Suroye. Assyrier från norra Irak och nordöstra Iran betecknar sig som Suraye/Suryaye.[29][30][31]

Geografiskt är kaldéerna bosatta i centrala Assyrien, på Nineveslätten, där ruinerna av de forntida assyriska huvudstäderna Nineve och Nimrud är belägna.[32]. De ursprungliga kaldéerna var babylonier, men senare har namnet dock kommit att beteckna de troende som omkring åren 1551-1553 övergick från Österns assyriska kyrka till romersk-katolska kyrkan, eftersom de av den dåvarande påven Julius III blev omnämnda som kaldéer (se vidare artikeln Kaldeisk-katolska kyrkan).[33] Begreppet kaldéer är religiöst betonat, det är en etnoreligiös identitet, det vill säga en identifiering genom sin kyrkotillhörighet.[34] Antalet kaldeiska katoliker är cirka 650,000 och bildar en undergrupp av det assyriska folket.[35]

Begreppet syrian är religiöst betonat, och har beskrivits som en etnoreligiös identitet, det vill säga en identifiering genom sin kyrkotillhörighet.[36]

Syrianer kallar sig själva för "suryoye/suroye" på sitt modersmål. En del inom folkgruppen identifierar sig också som araméer, efter den forntida folkgruppen araméerna.[37]

Förhistoria

[redigera | redigera wikitext]
Detta avsnitt är en sammanfattning av Mesopotamien.

Folkgruppen anses vara Mesopotamiens ursprungsbefolkning.[38][39] Civilisationens vagga förläggs oftast till Mesopotamien för omkring 5 000 år sedan. Under de följande 2 000 åren var tvåflodslandet världens mest högtstående kultur. De bördiga slätterna i södra Mesopotamien, som var en del av den så kallade bördiga halvmånen, gav rika skördar, och läget mellan alla andra civilisationer gjorde att de mesopotamiska kulturerna som Sumer, Akkad, Assyrien och Babylonien till de allra mäktigaste under långa epoker.

I Mesopotamien utvecklade de allra äldsta civilisationerna skriftspråk (så kallad kilskrift), hjulet och tideräkningen. Här uppstod också de första städerna Lagash, Ur, Uruk, och Nippur. Många dynastier och imperier har genom tiderna kontrollerat området. Däribland sumererna, assyrierna och babylonierna.

Området var en tummelplats för folkvandringar och kulturströmningar i både öst-västlig och nord-sydlig riktning. Det kom att bli en smältdegel av folk, stammar och språk. Mellan åren 830 och 640 f.Kr. deporterade assyrierna 4,5 miljoner människor i det Assyriska imperiet, och flyttade dem till olika delar av imperiet, i syfte att assimilera och integrera befolkningen.[38][39]

Efter att de assyriska och babyloniska imperierna hade fallit, fanns ingen assyrisk stat på flera hundra år. När Seleukiderriket föll sönder uppstod de av Partherriket beroende kungadömena Hatra, Adiabene, Osrhoene och Assur, som enligt Simo Parpola hade en assyrisk identitet.[40]

Bidraget till renässansen

[redigera | redigera wikitext]

I slutet av 600-talet hade nästan alla grekiska teologiska verk översatts från grekiska till syriska, av medlemmar från österns assyriska kyrka samt syrisk-ortodoxa kyrkan. När Islam hade anlänt och renässansen pågick i Bagdad, var det assyrier som översatte verken till arabiska och samtidigt bidrog till återupplivandet av den arabiska litteraturen och vetenskapen, vilket ironiskt nog bidrog till en nedgång av den syriska litteraturen och kunskapen. Kalifen i Bagdad, al-Ma’mun, ledde inlärningen i Bagdad, och hans visdomshus som byggdes 830, hade en funktion som universitet, bibliotek och översättningscenter. Majoriteten av de anställda tillhörde österns assyriska kyrka. Hunayn Ibn Ishaq al-’Abadi (död år 873 eller 877) tillhörde österns assyriska kyrka och kom ursprungligen från al-Hirah. Hunayn var den epokens mest kända forskare inom medicin och den mest berömda översättaren av de grekiska verken till arabiskan. Han översatte först de grekiska verken till syriska och sedan översatte hans son Ishaq verken till arabiska. Hunayn översatte bland annat 20 av Galenos verk, som sedan försvann i sina grekiska exemplar, men som kunde bevaras tack vare Hunayns översättningar. Assyrierna bidrog till att omvandla arabiskan till ett språk som förmedlade verk inom vetenskapen, medicin samt filosofin. Verken som hade översatts var bland annat från filosoferna Platon och Aristoteles, matematikern Euklides samt medicinaren Hippokrates. Flera av de grekiska exemplaren försvann, men kunde bevaras tack vare assyriernas översättningar. Dessa verk förmedlades sedan till väst via araberna och utgjorde grunden till den europeiska renässansen.[41][42]

Historiska förföljelser

[redigera | redigera wikitext]

Folkgruppen har blivit utsatt för folkmord, så ofta som i genomsnitt vart femtionde år. Antalet historiska folkmord, som uppskattas till över 30,[43] har minskat folkgruppens antal från 20 miljoner i antika tider,[44] till knappt tre miljoner idag. Under 1800-talet mördades hundratusentals i det Osmanska riket, varav över 100 000 åren 1895-1896.[43]

Den största och en av de mest bestående förföljelserna mot den assyriska/syrianska folkgruppen, var under åren 1914-1917, i skuggan av första världskriget. Enligt Syrisk Ortodoxa Kyrkan så föll 700 000 assyrier/syrianer offer under folkmordet, även känt som "Seyfo" i folkmun.[45]

Folkmordet, som utplånade 75-90% av folkgruppen, ägde främst rum i sydöstra Turkiet, men även i nordvästra Iran. Kloster, kyrkor och historiska byggnader brändes ner, och många assyrier/syrianer tvingades lämna sin kristna tro. Detta ledde till en stor utvandring, främst till Kamishly, Syrien och till Irak.[46][47][48][49][50]

7 augusti har utsetts till en minnesdag för folkgruppens martyrer.[43]

Första världskriget

[redigera | redigera wikitext]
Detta avsnitt är en sammanfattning av Assyrierna under första världskriget.

Mellan 1916 och 1918 var assyrierna den minsta allierade under första världskriget, först till ryssarna, senare till engelsmännen. Noterbart är att folkmordet Seyfo hade påbörjats 1914, det vill säga långt innan avtal slöts med de allierade. Assyriernas militära uppgift var att säkra de ryska truppernas försörjning i nordvästra Persien. Med hjälp av rysk utrustning, egna och ryska officerare, så hade de assyriska stammarna organiserat sig och bildat väpnade förband. Assyrierna stod under befäl av Mar Shimun Benjamin, dennes broder David Beth Mar Shimun och general Agha Petros D'Baz. Efter att ryssarna dragit sig tillbaka från Turkiet och Persien, började engelsmännen ta över ryssarnas ställning i Persien. Den 8 juli 1918 landade den engelske flygofficeren K M Pennington i Urmieh för att upprätta den militära kontakten som den brittiske underrättelseofficeren Garcey lovat i december 1917. Assyrierna skulle försvara det persisk-turkiska frontavsnittet av egen kraft. För dessa insatser lovades assyrierna att kunna återvända till alla sina bosättningar och återställa sin autonomi, ett land som skulle heta Assyrien, som skulle vara under allierat beskydd. Dessa löften från ryssarna och engelsmännen visade sig vara tomma. Assyriernas ställning i Urmieh försvagades till slut, tiotusentals assyrier massakrerades av turkar och kurder och cirka 50 000 flydde till Irak. Händelserna kulminerade 1933 i Simelemassakern, då tusentals assyrier massakrerades, och assyrierna tvingades senare fly från Irak i tiotusentals.[51]

Påtvingad assimilation

[redigera | redigera wikitext]

I flera länder har en rad olika åtgärder försökt tvinga assyrierna/syrianerna/kaldéerna till assimilation. Försök att assimilera den assyriska/syrianska folkgruppen var på väg så tidigt som 500 e.Kr. Många kulturella rättigheter togs bort och många assyrier/syrianer blev tredjehandsmedborgare. Unga assyriska/syrianska pojkar togs från sina familjer och uttogs till militära och andra tjänster. Många assyrier/syrianer var även tvungna att byta namn till andra icke assyriska/syrianska namn, och det var inte tillåtet för dem att utöva sin kultur eller sin kristna religion.[47]

Assyrier/syrianer brukar ibland bli benämnda som kristna araber, mestadels av personer som själva är araber. Gruppen skiljer sig dock, etniskt och språkligt, från araber. Saddam Husseins arabsocialistiska policy, där han klassificerade assyrierna/syrianerna i Irak som kristna araber och inte som en etnisk minoritet,[52] är ett av skälen till att assyrier/syrianer än idag ibland anses vara kristna araber.[53]

DNA analyser utförda av Cavalli-Sforza, Paolo Menozzi och Alberto Piazza, visar att assyrier har en särskild genetisk profil som skiljer sig från andra folk. Cavalli-Sforza et al. konstaterar dessutom att "assyrierna är en tämligen homogen folkgrupp, och tros härstamma från det antika Assyrien i norra Irak," och "de är kristna och är troligen ättlingar till de gamla assyrierna." Dessa genetiska studier visar även att assyrierna är närmast besläktade med infödda jordanier och irakier. Irakier, jordanier, iranier, turkar och kurder visade sig ha mer genetiskt släktskap med assyrier än till andra folk inom respektive språkgrupp. Även judar, som är närmast besläktade med infödda palestinier och syrier, är nära besläktade med assyrier.[54][55]

En annan studie som utgick från assyrier tillhörande den syrisk-ortodoxa kyrkan, den kaldeisk-katolska kyrkan samt österns assyriska kyrka, visade att assyrier genetiskt sett är närmast besläktade med judar från Irak, Iran och Georgien, som hamnade i samma genetiska kluster som assyrierna.[56]

En annan studie med blodgruppsanalyser och genetiska analyser visade att assyrierna från Persien och den muslimska iranska befolkningen inte hade blandats.[57]

Folkgruppens kultur har till stor del påverkats av den kristna religionen.[58] Helgdagar äger rum under religiösa högtider som påsk och jul. Det finns också sekulära högtider såsom Kha b-Nisan.[59]

Människor hälsar och tar farväl av släktingar med en puss på vardera kinden och säger "Fred vare med er." Andra hälsar med ett handslag med höger hand bara, enligt Mellanösterns traditioner associeras den vänstra handen med ondska. På samma sätt anses det att visslande på natten väcker onda andar, etc.[60]

Dop och första nattvarden är högtidliga firanden som liknar en Bris och en Bar Mitzvah i judendomen. I händelse av ett dödsfall samlas släktingar och bekanta tre dagar efter begravningen för att högtidlighålla att den döde stiger upp till himlen (som Jesus), efter sju dagar hedras minnet av den bortgångne. En nära familjemedlem bär svarta kläder i fyrtio dagar och fyrtio nätter, eller ibland ett år, som ett tecken på respekt.[61]

De flesta assyrier/syrianer talar syriska,[19] ett nyarameiskt språk vars dialekter inkluderar suret och surayt (turoyo). Eftersom dessa språk inte har officiell ställning i något land, och tidvis har motarbetats av myndigheterna i vissa länder, är det också många familjer som har till exempel arabiska eller turkiska som andra- eller t.o.m. förstaspråk, men som ändå är assyrier/syrianer.

Huvudartikel: Syrisk kristendom

De allra flesta assyrier/syrianer är kristna. De är anslutna till de olika syriskt kristna kyrkorna, i huvudsak den Kaldeisk-katolska kyrkan, Syrisk-ortodoxa kyrkan, Syrisk-maronitiska kyrkan, Österns assyriska kyrka och Syrisk-katolska kyrkan.[62]

Assyrier/syrianer är ett av de första kristna folken. De kristnades under 30-talet av kungen av Edessa, Abgar V, och man lämnade sin polyteistiska tro. Under denna tid befann sig de flesta assyrier/syrianer i Syd-Östra Turkiet, ett område kallat Turabdin (Gudtjänarnas berg).[63] Assyrier/syrianer som främst bor i Turkiet, Irak, Iran, Libanon och Syrien tillhör fyra olika kyrkliga inriktningar, två katolska, en ortodox och en nestoriansk kyrka. De syrisk-kristna nestorianerna, är en mindre grupp kristna som bröt sig ur den ortodoxa kyrkan och följde biskopen Nestorius på 300-talet. Dessa finns främst i Irak och Iran. De kaldeisk-katolska assyrierna bor mestadels i Irak. De syrisk-ortodoxa finns främst i Syrien, men även i Turkiet och Irak. De syrisk-katolska är koncentrerade till Irak, Syrien och Libanon.[64]

Det finns även en minoritet inom gruppen som tillhör protestantiska kyrkor.[65][66]

Kända sångare är bland annat Fuad Ispier, Juliana Jendo, Jan Karat, Hanna Shabo, Habib Mousa, [67], Evin Agassi[68]

Filmregissören Terrence Malick har assyriskt ursprung.[69] Hans filmer anses av många som några av de bästa som någonsin gjorts.[70][71][72] Han regisserade och skrev bland annat Den tunna röda linjen, som var nominerad till sju Oscars samt vinnare av GuldbjörnenFilmfestivalen i Berlin år 1999. Den amerikanske skådespelaren F. Murray Abraham, har assyriskt ursprung. Han har bland annat medverkat i filmen Scarface, i rollen som Omar Suarez.[73] Andra amerikanska skådespelare med assyriskt ursprung är Sarab Kamoo, Yasmine Hanani, Tony Yalda och Rosie Malek-Yonan.[74][75][76][77] Sarab Kamoo har bland annat medverkat i filmen Super Sucker som Tamara Thompson. Tony Yalda har bland annat medverkat i filmen Meet the Spartans. Josef, Fares och deras far Jan Fares är kända assyrier/syrianer inom filmindustrin.

I början av 2010 hölls en konstutställning i Turkiet med namnet "Tur Abdin Süryanileri", dvs "assyrierna/syrianerna från Tur Abdin".[78]

Se även: Kha b-Nisan

Folkgruppens högtider tenderar att vara nära knutna till deras kristna tro, varav påsk är den mest framträdande helgen. De som tillhör österns assyriska kyrka, kaldeisk katolska kyrkan och syrisk-katolska kyrkan följer den gregorianska kalendern och som följd därav firas påsk en söndag mellan mars 22 och 25 april.[79] De som tillhör den syrisk-ortodoxa kyrkan och antikens kyrka i öst firar påsk en söndag mellan 4 april och 8 maj som inkluderar den gregorianska kalendern (22 mars och april 25 på den julianska kalendern). Under fastan uppmuntras assyrier/syrianer att fasta i 50 dagar, vilket innebär att man inte äter kött och andra livsmedel som är framställda från djur. Nineve-fastan som förekommer i folkgruppens katolska och ortodoxa fraktioner, är en tre dagars period av fasta och bön.[80][81] Kha b-Nisan är vårfesten och assyriskt nyår som firas av assyrier den 1 april.[82]

Entreprenörskap och näringsliv

[redigera | redigera wikitext]

En studie av högskolorna United Way och Walsh College visade att 57 procent av de kaldeiska hushållen i USA ägde minst ett företag, och att 20 procent ägde minst två företag. Studien visade även att deras medianinkomst var dubbelt så hög som det amerikanska genomsnittet.[83][84]

Enligt forskning är det upp till tre gånger vanligare bland assyrier/syrianer än bland andra Södertäljebor att starta eget företag.[85]

En av grundarna till Oracle, ett av världens största mjukvaruföretag, vid namn Bob Miner, var av assyrisk härkomst.[86]

Folkmord och förföljelser har fått folkgruppen på flykt från de länder de tidigare var bosatta i. Assyrier/syrianer har mestadels flytt till USA, Sverige, Tyskland, Ryssland, Australien och Kanada samt till Syrien, Jordanien och Libanon i Mellanöstern.[87]

I USA bor det cirka 400 000 assyrier/syrianer.[87] Den största antalet återfinns i Metro Detroit, där cirka 121 000 kaldéer har bosatt sig.[88] Det finns en stadsdel i Detroit som heter Chaldean Town.[89] I Chicago återfinns den näst största populationen i diasporan, där har cirka 100 000 assyrier/syrianer bosatt sig.[90] Staden Chicago hedrade den assyriska kungen Sargon II och den assyrier/syrianer befolkningen i staden genom att benämna en gata King Sargon Blvd.[91] I San Diego County bor det fler än 60 000 kaldéer, varav de flesta i staden El Cajon.[92][93] 30 000 assyrier/syrianer bor i Modesto och Turlock, samt 10 000 i San Jose och 10 000 i Phoenix.[94][95] assyrier/syrianer John Samuel Lazar har varit borgmästare i Turlock sedan år 2006.[96] Det bor cirka 15 700 syrisk-ortodoxa i USA och de är anslutna till 32 församlingar.[97] 7 500 syrisk-ortodoxa bor i Kalifornien (främst i Los Angeles/Orange County och San Diego), 3 250 i New Jersey, 600 i Massachussetts, 600 i Michigan, 500 i Florida (främst i Jacksonville, Orlando och Miami) och 350 i Long Island, New York.[98][99][100][101][102][103] I USA har assyrier/syrianer startat två tv-kanaler, AshurTV och AssyriaSat.[104][105]

I Sverige lever cirka 100 000–120 000 assyrier/syrianer (se ovan).

I Tyskland bor cirka 90 000 av folkgruppen. De flesta bor i de västra och södra delarna av landet, i städer som Gütersloh, Wiesbaden och Augsburg. Den största populationen av folkgruppen finns i distriktet Gütersloh och i dess tillhörande städer Rheda-Wiedenbrück, Rietberg och Gütersloh. De flesta kom från sydöstra Turkiet under 1960 och 1970-talen som en del av den tyska ekonomiska planen "Gastarbeiter". Idag äger flera egna företag och folkgruppen anses vara en av de mest framgångsrika invandrargrupperna.

I Kanada bor det cirka 38 000 kaldeiska katoliker och flera tusen av folkgruppen som tillhör andra kyrkor. De bor främst i Toronto, Montréal, London, Hamilton, Windsor, Saskatoon, Vancouver och Ottawa.[16] Ramona Amiri, som är assyrier/syrian, blev utsedd till Miss World Canada år 2005, som är den kanadensiska motsvarigheten till fröken Sverige.[106] Staden Toronto hedrade den kaldeisk-katolska befolkningen i staden genom att benämna en gata Chaldean Way.[107]

I Australien bor det cirka 30 000 assyrier/syrianer,[87] varav 20 000 i Sydney.[108] De flesta assyrier/syrianer i Sydney bor i förorten Fairfield, som kommit att kallas "little Assyria".[108][109] assyrier/syrianer Anwar Khoshaba var tidigare borgmästare i Fairfield och är numera vice borgmästare. I Sydney har assyrier/syrianer byggt två skolor, St Hurmizd Assyrian Primary School och Mar Narsai Assyrian College. St Hurmizd Assyrian Primary School, var den första assyriska/syrianska skolan utanför Mellanöstern.[110] I Sydney har ett monument byggts till minne av de hundratusentals assyrier/syrianer som mördades av turkar och kurder under folkmordet Seyfo.[111]

I Frankrike bor det cirka 20 000 av folkgruppen.[87] De flesta assyrier/syrianer i Frankrike bor utspritt över hela landet. Den enda stora koncentrationen återfinns i Sarcelles, en av Paris norra förorter, där tusentals kaldeiska katoliker bosatt sig sedan 1970.[112] Även i Gonesse och Villiers-le-Bel, två av Paris norra förorter, finns det koncentrationer av folkgruppen. Det första monumentet i världen till minne av folkmordet Seyfo, restes i Sarcelles den 15 oktober 2005.[113] Ännu ett Seyfomonument restes i Saint-Brice, Paris, den 30 oktober 2011.[114] De flesta av folkgruppen i Frankrike tillhör Kaldeisk-katolska kyrkan och Österns assyriska kyrka. De härstammar mestadels från Hakkari området i sydöstra Turkiet samt från Urmia området i nordvästra Iran.[112]

Politiska partier

[redigera | redigera wikitext]

Referenser och fotnoter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ UNPO estimates
  2. ^ SIL Ethnologue estimate for the "ethnic population" associated with Assyrian Neo-Aramaic.
  3. ^ CIA World Factbook Arkiverad 24 december 2018 hämtat från the Wayback Machine. anger 3 % kristna.
  4. ^ [a b] Turkey-Syria deal allows Syriacs to cross border for religious holidays "An estimated 25,000 Syriacs live in Turkey, while Syria boasts some 877,000."
  5. ^ ”Assyrians Face Escalating Abuses in "New Iraq"”. Inter Press Service. Arkiverad från originalet den 28 maj 2010. https://web.archive.org/web/20100528234208/https://ipsnews.net/news.asp?idnews=33109. Läst 20 november 2014.  "1,200,000 including some 300,000 Assyrian refugees from Iraq"
  6. ^ Assyrian Neo-Aramaic ethnologue.com
  7. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t] Peter BetBasoo: Brief History of Assyrians Arkiverad 22 oktober 2019 hämtat från the Wayback Machine. Assyrian International News Agency, November 1, 2013.
  8. ^ United Nations High Commissioner for Refugees. ”Refworld - World Directory of Minorities and Indigenous Peoples - Turkey : Assyrians”. Refworld. https://www.refworld.org/docid/49749c9837.html. 
  9. ^ Joshua Project. ”Assyrian in Turkey”. https://joshuaproject.net/people_groups/10464/TU. Läst 18 februari 2015. 
  10. ^ 2000 United States census (Assyrian/Chaldean/Syriac)
  11. ^ [a b] https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sodertalje/statministerns-folkmordsbesked-kan-avgora-kommunvalet-underskatta-inte-fragan
  12. ^ ”Iraqi refugees in Jordan are 'guests' with few privileges”. catholiccourier.com. Arkiverad från originalet den 23 juli 2013. https://web.archive.org/web/20130723023721/https://www.catholiccourier.com/cc/index.cfm/news/world-nation/iraqi-refugees-in-jordan-are-guests-with-few-privileges/. Läst 20 mars 2016. 
  13. ^ ”Erzdiözese”. sokad.de. Arkiverad från originalet den 5 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150305015143/https://sokad.de/index.php/erzdioezese. Läst 18 februari 2015. 
  14. ^ https://museumvictoria.com.au/origins/history.aspx?pid=29&cat=NONE&cid=0
  15. ^ 2001 Australian census
  16. ^ [a b] Vatican Radio – Pope approves Chaldean Eparchy in Canada Arkiverad 11 mars 2012 hämtat från the Wayback Machine. (engelska)
  17. ^ https://aramesefederatie.org/arameeers/in-nederland/
  18. ^ Oriental Fathers: Syriac Literature
  19. ^ [a b] The British Survey, By British Society for International Understanding, 1968, page 3
  20. ^ ”News From Our Ancestral Homeland Iraq”. The Mesopotamian. Arkiverad från originalet den 30 juli 2009. https://web.archive.org/web/20090730214003/https://themesopotamian.org/magazine/mesopotamian_v1_i4_jan05.pdf. Läst 27 augusti 2009. 
  21. ^ https://www.aina.org/aol/peter/brief.htm#Religion
  22. ^ https://www.independent.co.uk/news/world/christians-caught-in-the-crossfire-members-of-syriac-sect-driven-from-homes-1392468.html
  23. ^ Lundberg, Dan. ”A virtual Assyria: Christians from the Middle East” (på engelska) (HTML). https://old.visarkiv.se/online/assyria/virtual_assyria_5middleeast.html. ”The dividing line in Sweden between Syrians and Assyrians lies between the religiously defined group: Syrians, who are Syrian Orthodox Christians, and the politically or ethnically determined category: Assyrians, whose members belong to several different Christian beliefs (the majority are of course also Syrian Orthodox Christians) but whose religious affiliation is toned down.” 
  24. ^ ”Södertälje har blivit "Lilla Irak"”. Metro. 14 mars 2007. Arkiverad från originalet den 20 mars 2007. https://web.archive.org/web/20070320145525/https://www.metro.se/se/article/2007/03/13/22/1850-45/index.xml. 
  25. ^ Matilda Hansson (10 april 2005). ”"Nu visar vi världen vilka vi är"”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_411397.svd. 
  26. ^ Nationalencyklopedin: Syrianer. Nätupplaga, 16 december 2007.
  27. ^ [a b] Knutsson, Bengt (1982). Assur eller Aram: språklig, religiös och nationell självidentifikation hos Sveriges assyrier och syrianer. Statens Invandrarverk. ISBN 91-7016-386-3 
  28. ^ Deniz, Fuat (2001), En minoritets odyssé – Det assyriska exemplet, Örebro, Universitetetsbiblioteket Örebro. s. 117, 279
  29. ^ https://auf.nu/pagefiles/Assyrierna.pdf Arkiverad 30 december 2018 hämtat från the Wayback Machine. Svante Lundgren & Afram Barryakoub, Assyrierna - frågor & svar, s.11
  30. ^ Simo Parpola (2004). ”National and Ethnic Identity in the Neo-Assyrian Empire and Assyrian Identity in Post-Empire Times”. Journal of Assyrian Academic Studies 18 (2): sid. 22. 
  31. ^ Assyrians: The Continuous Saga by Frederick A. Aprim
  32. ^ ”ASSYRIAN IDENTITY IN ANCIENT TIMES AND TODAY”. https://www.aina.org/articles/assyrianidentity.pdf. ”...many modern Assyrians originating from central Assyria now identify with "Chaldeans"...” 
  33. ^ ”Chaldean Christians” (HTML). Catholic Encyclopedia. https://www.newadvent.org/cathen/03559a.htm. Läst 1 november 1908. ”The name of former Nestorians now reunited with the Roman Church. Strictly, the name of Chaldeans is no longer correct; in Chaldea proper, apart from Baghdad, there are now very few adherents of this rite, most of the Chaldean population being found in the cities of Kerkuk, Arbil, and Mosul, in the heart of the Tigris valley, in the valley of the Zab, in the mountains of Kurdistan. It is in the former ecclesiastical province of Ator (Assyria) that are now found the most flourishing of the Catholic Chaldean communities. The native population accepts the name of Atoraya-Kaldaya (Assyro-Chaldeans) while in the neo-Syriac vernacular Christians generally are known as Syrians.” 
  34. ^ Deniz, Fuat (2001), En minoritets odyssé – Det assyriska exemplet, Örebro, Universitetetsbiblioteket Örebro. s. 117, 173
  35. ^ ”The Eastern Catholic Churches 2016”. cnewa.org. Arkiverad från originalet den 20 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161020094357/https://www.cnewa.org/source-images/roberson-eastcath-statistics/eastcatholic-stat16.pdf. Läst 13 mars 2018. 
  36. ^ Deniz, Fuat (2001), En minoritets odyssé – Det assyriska exemplet, Örebro, Universitetetsbiblioteket Örebro. s. 117, 173, 279,
  37. ^ ”Historia”. Syrianska Riksförbundet i Sverige. Arkiverad från originalet den 26 maj 2008. https://web.archive.org/web/20071029205441/https://www.syrianska-riks.org/index.asp?d=141. Läst 28 oktober 2010. 
  38. ^ [a b] Martling, Gud i Orienten
  39. ^ [a b] Simo Parpola (2004). ”National and Ethnic Identity in the Neo-Assyrian Empire and Assyrian Identity in Post-Empire Times”. Journal of Assyrian Academic Studies 18 (2). 
  40. ^ ”ASSYRIAN IDENTITY IN ANCIENT TIMES AND TODAY” (HTML). https://www.aina.org/articles/assyrianidentity.pdf. ”...several semi-independent kingdoms of decidedly Assyrian identity (Osrhoene, Adiabene, Hatra, Assur) popped up in the east...” 
  41. ^ https://www.aina.org/books/hgsptta.htm De Lacy O'Leary, How Greek Science Passed to the Arabs
  42. ^ Joseph, 2000, The modern Assyrians of the Middle East, s. 50-51
  43. ^ [a b c] https://www.aina.org/martyr.html#1895-1896%20A.D.
  44. ^ Parpola, Simo (24 december 2004). ”Assyrian Identity in Ancient Times and Today” (på engelska) (PDF). Journal of Assyrian Academic Studies. sid. 17. https://www.aina.org/articles/assyrianidentity.pdf. ”From the third century AD on, the Assyrians embraced Christianity in increasing numbers, even though the Assyrian religion persisted in places like Harran at least until the tenth, in Mardin even until the 18th century AD (Chwolsohn 1856, 151-156). The single-minded adherence to the Christian faith from late antiquity until the present time has made Christianity an indelible part of Assyrian identity, but it has also subjected the Assyrians to endless persecutions and massacres, first in the hands of the Romans, then in the hands of the Sasanian Persians, and last in the hands of Arabs, Kurds and Turks. These persecutions and massacres have reduced the total number of Assyrians from an estimated 20 million or more in antiquity to well under two million today.” 
  45. ^ Ye'or, Bat; Miriam Kochan, David Littman (2002) (på english). Islam and Dhimmitude: Where Civilizations Collide. Fairleigh Dickinson University Press. sid. pp. 148-149. ISBN 0838639437. OCLC 47054791. https://books.google.com/books?id=PK-TPKvmG7UC&printsec=frontcover#PPA148,M1 
  46. ^ Massacres, Resistance, Protectors: Muslim-christian Relations in Eastern Anatolia During World War I By David Gaunt Arkiverad 19 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  47. ^ [a b] https://www.esu.cc/About%20Us/ESU%20Documents/Situation%20of%20the%20Syriacs%20in%20Turkey%20-%202008.pdf
  48. ^ https://web.archive.org/web/20120117123503/https://www.acsatv.com/filer/bloaboken.pdf
  49. ^ https://www.aina.org/news/20100311192620.htm
  50. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 28 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120528181907/https://www.hujada.com/article.php?ar=77&page=1. Läst 12 mars 2010. 
  51. ^ Gabriele Yonan, (2004), Den glömda förintelsen av assyrierna i Turkiet, s. 343-370.
  52. ^ https://www.country-data.com/cgi-bin/query/r-6589.html
  53. ^ https://search.japantimes.co.jp/member/member.html?eo20030227a2.htm
  54. ^ Dr. Elias. ”The Genetics of Modern Assyrians and their Relationship to Other People of the Middle East” (på engelska). Arkiverad från originalet den 23 juli 2008. https://web.archive.org/web/20080723113527/https://www.assyrianfoundation.org/genetics.htm. 
  55. ^ Nissman. ”IRAQ REPORT” (på engelska). https://www.globalsecurity.org/wmd/library/news/iraq/2000/41-081200.html. 
  56. ^ https://blogs.discovermagazine.com/gnxp/2011/01/the-assyrians-and-jews-3000-years-of-common-history/
  57. ^ M.T. Akbari, Sunder S. Papiha, D.F. Roberts, and Daryoush D. Farhud, ‘‘Genetic Differentiation among Iranian Christian Communities,’’ American Journal of Human Genetics 38 (1986): 84–98 https://www.aina.org/articles/gdaicc.pdf
  58. ^ https://www.aina.org/articles/chicago.pdf
  59. ^ The Assyrian New Year Arkiverad 2 maj 2006 hämtat från the Wayback Machine.
  60. ^ Chamberlain, AF. "Notes on Some Aspects of the Folk-Psychology of Night". American Journal of Psychology, 1908 - JSTOR.
  61. ^ Chambers, C. End-of-Life Rituals. 2006. Cherrytree Books. pp 76-81.
  62. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 4 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120204102655/https://www.statemaster.com/encyclopedia/Syriacs. Läst 24 oktober 2010. 
  63. ^ Abu Al-husayn 'ali Ibn Al-husayn Al-mas'udi, born 895 in Baghdad [Iraq] and died 957 in al-Fustat [Egypt], was a historian and traveler, known as the “Herodotus of the Arabs.” He was the first Arab to combine history and scientific geography in a large-scale work. "Tur Abdin is the mountain where remnants of the Aramean Syriacs still survive." (Michael Jan de Goeje: Bibliotheca Geographorum Arabicorum III, Leiden 1906, 54, I)
  64. ^ https://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=101&bet=1998/99:46 Se § 10, anförande 27.
  65. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 april 2012. https://web.archive.org/web/20120425061732/https://aecsj.com/History.html. Läst 8 mars 2012. 
  66. ^ https://www.assyrianpentecostalchurch.org/
  67. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 15 mars 2010. https://web.archive.org/web/20100315075101/https://www.assyrianvoice.net/music/juliana_jindo/index.htm. Läst 28 februari 2010. 
  68. ^ https://www.evin-agassi.com
  69. ^ https://www.zindamagazine.com/html/archives/1999/feb1_1999.htm#Anchor-BRAVO Arkiverad 27 maj 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  70. ^ ”:: rogerebert.com :: Reviews :: Badlands”. Rogerebert.suntimes.com. Arkiverad från originalet den 30 september 2012. https://web.archive.org/web/20120930224208/https://rogerebert.suntimes.com/apps/pbcs.dll/article?AID=%2F19731015%2FREVIEWS%2F301010302%2F1023. Läst 2 januari 2011. 
  71. ^ ”:: rogerebert.com :: Great Movies :: Days of Heaven”. Rogerebert.suntimes.com. Arkiverad från originalet den 25 september 2007. https://web.archive.org/web/20070925050429/https://rogerebert.suntimes.com/apps/pbcs.dll/article?AID=%2F19971207%2FREVIEWS08%2F401010327%2F1023. Läst 2 januari 2011. 
  72. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 7 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120507231538/https://www.askbiography.com/bio/The_Thin_Red_Line_%281998_film%29.html. Läst 27 februari 2011. 
  73. ^ ”F. Murray Abraham - Biography”. tf.org. Arkiverad från originalet den 27 januari 2010. https://web.archive.org/web/20100127072328/https://tf.org/person/766. Läst 27 februari 2010. 
  74. ^ https://www.instantcast.com/AllStars/Sarab_Kamoo[död länk]
  75. ^ ”Tony Yalda facts” (på engelska). freebase.com. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525083617/https://www.freebase.com/view/en/tony_yalda. Läst 27 februari 2010. 
  76. ^ ”Arkiverade kopian”. Zinda Magazine. Arkiverad från originalet den 30 november 2009. https://web.archive.org/web/20091130200432/https://www.zindamagazine.com/html/archives/2006/05.24.06/index_wed.php. Läst 27 februari 2010. 
  77. ^ https://www.rosiemalek-yonan.com/
  78. ^ Tur Abdin Süryanileri - Sergi haberdiyarbakir.com
  79. ^ The Date of Easter Arkiverad 14 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine.. Article from United States Naval Observatory (March 27, 2007).
  80. ^ ”Ninevefastan”. Ungdomsinitiativet. Arkiverad från originalet den 25 april 2012. https://web.archive.org/web/20120425061732/https://www.u-i.nu/?page=gastbok&sida=37. 
  81. ^ https://www.kaldaya.net/2010/News/01/Jan27_2010_E4_BaouthaBeginsForChaldeans.html
  82. ^ AUA Release March 26, 2006.
  83. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 april 2010. https://web.archive.org/web/20100412064722/https://www.chaldeannews.com/advertise.cfm. Läst 17 februari 2010. 
  84. ^ https://web.archive.org/web/20090529220445/https://www.chaldeanchamber.com/joomla/images/cacc_annual%20report.pdf
  85. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 november 2011. https://web.archive.org/web/20111116201603/https://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article1430692/En-svensk-framgangssaga.html. Läst 3 april 2011. 
  86. ^ Edward N. Miner - Hämtad 12 januari 2017
  87. ^ [a b c d] https://www.aina.org/aol/peter/brief.htm#1918
  88. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 9 maj 2010. https://web.archive.org/web/20100509104524/https://www.chaldeanchamber.com/joomla/index.php?option=com_content&task=view&id=5&Itemid=6. Läst 17 februari 2010. 
  89. ^ https://detroit.citysearch.com/guide/chaldean-town-detroit-mi
  90. ^ https://www.aina.org/releases/20041230125626.pdf
  91. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924193901/https://www.highbeam.com/doc/1P2-4115278.html. Läst 8 april 2011. 
  92. ^ Rowe, Peter. ”For El Cajon's Chaldeans, an Easter blessing: freedom to worship without fear” (på amerikansk engelska). sandiegouniontribune.com. https://www.sandiegouniontribune.com/news/religion/sd-me-chaldean-easter-20170416-story.html. Läst 16 maj 2017. 
  93. ^ ”'Underground railroad' assists Iraqi refugees in San Diego” (på amerikansk engelska). Fox News. 22 augusti 2015. https://www.foxnews.com/us/2015/08/22/underground-railroad-assists-iraqi-refugees-in-san-diego.html. Läst 16 maj 2017. 
  94. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 28 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120528181829/https://www.hujada.com/article.php?ar=1657. Läst 25 oktober 2011. 
  95. ^ https://www.aina.org/petition.html
  96. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 13 december 2013. https://web.archive.org/web/20131213161831/https://www.hujada-com.assyriska-colo.tyfon.se/article.php?ar=148&page=35. Läst 25 oktober 2011. 
  97. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 23 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110523173437/https://www.hartfordinstitute.org/research/2010-USOrthodox-Census.pdf. Läst 26 september 2015. 
  98. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 8 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110508152227/https://www.thearda.com/Denoms/D_866_d.asp. Läst 13 juni 2011. 
  99. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110602023013/https://www.city-data.com/county/religion/Kings-County-NY.html. Läst 13 juni 2011. 
  100. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 7 mars 2011. https://web.archive.org/web/20110307094217/https://www.city-data.com/county/religion/Nassau-County-NY.html. Läst 13 juni 2011. 
  101. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111030051626/https://www.city-data.com/county/religion/Pinellas-County-FL.html. Läst 13 juni 2011. 
  102. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 7 februari 2011. https://web.archive.org/web/20110207163328/https://www.city-data.com/county/religion/Duval-County-FL.html. Läst 13 juni 2011. 
  103. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 9 april 2014. https://web.archive.org/web/20140409162053/https://syrianorthodoxchurch.org/about/mor-cyril-aphrem-karim/. Läst 28 april 2014. 
  104. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 28 mars 2010. https://web.archive.org/web/20100328204343/https://www.ashurtv.net/. Läst 31 mars 2010. 
  105. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 mars 2010. https://web.archive.org/web/20100324121209/https://www.betnahrain.org/assyriasat/assyriasat.htm. Läst 31 mars 2010. 
  106. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 april 2012. https://web.archive.org/web/20120424105036/https://www.assyriatimes.com/engine/modules/news/article.php?storyid=3002. Läst 16 mars 2010. 
  107. ^ https://www.toronto.ca/legdocs/1999/agendas/council/cc/cc991214/ny11rpt/cl020.pdf
  108. ^ [a b] https://www.smh.com.au/articles/2002/06/05/1022982710822.html
  109. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 december 2007. https://web.archive.org/web/20071205012839/https://blogs.news.com.au/heraldsun/andrewbolt/index.php/heraldsun/comments/iraq_lives_the_left_grieves. Läst 16 mars 2010. 
  110. ^ https://www.marnarsai.nsw.edu.au/NewsLetters/MNAC-%20Final.pdf[död länk]
  111. ^ https://www.aina.org/releases/20100807163306.htm
  112. ^ [a b] Gaunt, David, "Cultural diversity, Multilingualism and Ethnic minorities in Sweden - Identity conflicts among Oriental Christian in Sweden", s.10.
  113. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 28 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120528181945/https://www.hujada.com/article.php?ar=1456. Läst 12 februari 2011. 
  114. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 7 december 2011. https://web.archive.org/web/20111207095212/https://www.hujada.com/article.php?ar=1986. Läst 21 november 2011.