SE532854C2 - Låsanordning - Google Patents

Description

25 30 35 532 354 I händelse av att motom skär (kärvar ihop) skulle det kunna uppkomma en si- tuation där låset är omöjligt att låsa upp. l ett sådant fall gör ovanstående lösning det möjligt att dimensionera den försvagade konstruktionen på så vis att den håller för den belastning som krävs för att manövrera låset, samtidigt som det är möjligt att applice- ra en kraft som är stor nog för att ta sönder den försvagade konstruktionen endast med manuell kraft, genom att vrida vredet eller liknande. Låset skulle kunna kärva ihop på annat sätt och istället ßr att ta sönder dyra och/eller komplexa komponenter i låset är den försvagade konstruktionen det enda som kommer att gå sönder. Detta är en kost- nadseffektiv lösning som även minskar servicekostnader.

Transmissionsorganen kan omfatta ett kugghjul med ett centralt område, ett omkretsområde och ett mellanliggande försvagningsområde, varvid den försvagade konstruktionen är anordnad i försvagningsområdet. Transmissionsorganen överför vridkraften fiån motorn till axeln, och det är naturligt att organen innefattar ett kugg- hjul. Kugghjulet är på ett enkelt sätt försett med ett försvagningsområde, och kugghjul år en komponent som i allmänhet är billig att lagerhålla och enkel att byta ut.

Försvagningskonstrulctionen kan innefatta en konstruktionsmässig försvag- ning, såsom öppningar, urtagningar eller hålrurn i försvagningsområdet. Detta är ef- fektiva sätt att erhålla ett försvagningsområde, exempelvis genom borrning eller bear- betning av öppningar, kvarlärnnande en väldefinierad materialmängd.

Försvagriingskonstruktionen kan även/istället omfatta en adhesivbindning, som lösgörbart binder det centrala området vid omkretsområdet. Användningen av en ad- hesivbindning skulle kunna utgöra en mer kostnadseffektiv lösning eftersom det, i händelse av att törsvagningskonstruktionen går sönder, kan vara tillräckligt att ersätta adhesivbindningen istället för hela kugghjulet. Kugghjulet skulle i ett sådant fall kun- na tillverkas i ett mer hållbart material.

Försvagningskonsuuktionen kan omfatta minst en konstmktion som sträcker sig radiellt mellan det centrala området och omkretsonirådet. Användingen av en för- svagningskonstruktion där kugghjulet påminner om ett cykelhjul med ett varierbart antal ekrar/radiellt sig sträckande konstruktioner, åstadkommer förutsägbara egen- skaper och ett särskilj ande utseende.

Kort beskrivning av ritningarna Ovanstående såväl som tillkommande sylten, egenskaper och fördelar hos fö- religgande uppfirming framgår tydligare i följande illustrative och ickebegrärisande beskrivning av föredragna utföringsformer av föreliggande uppfinning, vid vilken samma hänvisningsbeteckningar används för liknande komponenter.

Fig. la är en sektionsvy i perspektiv av en låsanordning som utnyttjar det uppfinningsenli ga konceptet. 10 15 20 25 30 35 532 854 Fig. lb är en annan låsanordning som utnyttjar det uppfinningsenliga koncep- tet, monterad vid ett dörrblad.

Fig. 2a är en detaljerad perspektivvy som visar ett andra kugghjul hos låsan- ordningen.

Fig. 2b är detaljerad planvy av en alternativ utformning av det andra kugg- hjulet.

Fig. 2c och 2d visar ytterligare komponenter som kan användas i samband med det andra kugghjulet enligt fig. 2b.

Fig. 3 är en sidovy av kugghjulet enligt fig. 2a.

Fig. 4 är ett diagram som visar en strömförbritlcrring som funktion av tiden tör en låsanordning, vilket illustrerar basen för uppfinningen enligt en utföringsform av föreliggande uppfinning.

Fig. 5 är en översiktsillustration av ett telekommunikationssystem, inbegri- pande en trådlös nyckelanordning som implementeras av en mobilterrninal, en trådlös låsanordning rör en dörr, en trådlös administratörsanordning som implementeras av en mobíltennínal, en administratörsserver, ett mobiltelekommtniikatíonsnåt och ett antal andra element, som ett exempel på en izniljö i vilken föreliggande uppfimiing kan till- lämpas.

Fig. 6 är en översiktlig frontvy som illustrerar den trådlösa nyckelanord- ningen enligt fig 1, och i synnerhet vissa yttre komponenter som är del av ett använ- dargränssnitt mot en användare av den trådlösa nyckelanordningen.

Fig. 7 är ett översiktligt blockschema som illustrerar de interna kompo- nenterna och modulerna hos den trådlösa låsanordningen enligt fig 1.

Fig. 8 och 9 är flödesscheman över en metod för upplåsning av låsanord- ningen med nyckelanordningen enligt de föregående ritningarna.

Hänvisande till fig. 1-4 beskrivs en låsanordning 140 enligt en första utförings- form av uppfinningen mer detaljerat. I fig. lb visas dörren 150 mer detaljerat. Pâ väl- känt sätt har dörren ett lås 140 som innefattar en inre låsmekanism, innehållen i en låskista (visas ej i fig. l) såväl som ett dörrhandtag 161, ett låsvred 162 och en låsre- gel 163. Låsvredet 162 är stelt monterat vid en ände av en roterbar axel 164 (ñg. la).

Låsanordningen 140 monteras vid en basplatta 154 som fästs vid dörrbladet 152, vid sidan om låset 160 (visas ej, belägen inuti låshuset inuti dörrbladet på känt sätt). En användare kan låsa upp dörrlåset 160 manuellt från insidan av de lokaler som dörren skyddar, genom vridning av låsvredet 162. Detta orsakar rotation av axeln 164 och, slutligen, återdragriing av låsregeln 163 från dess utskjutande låsningsläge som visas i fig. 1, till ett återdraget upplåsningsläge.

Vid montering av låsanordningen borttages låsvredet 162 tillfälligt från låset 140 och basplattan 154 monteras vid dörrbladet 152. Basplattan 154 kan självklart 10 15 20 25 30 35 532 S54 monteras med hjälp av valfiia fieistorgan, men den monteras i allmänhet med hjälp av befintliga tästskruvar som används för fasthållning av en skyddsplatta som för de fles- ta lås är belägen mellan låsvredet och dörrbladet. Anledningen till detta är både relate- rad till törbättrande av det estetiska utseendet och undvikande av att äventyra säkerhe- ten. För exempelvis metalldörrar förenklar även användandet av befintliga fiistorgan, såsom skruvar, den faktiska monteringen. I den visade utföringsformen har skydds- plattan (visas ej) ersatts av en cirkulär tästplatta (visas ej), varvid basplattan 154 där- efter fästs vid tästplattan. Detta arrangemang förenklar möjligheten att montera bas- plattan i olika riktningar, eftersom den kan anordnas i valfii vinkel kring tästplattans omkrets.

Andra komponenter hos låsanordningen 140 monteras på basplattan 154. I den visade uttöringsforrnen fasts en järnlös likströrnsmotor 308 vid basplattan 154. En transmissionsaxel 308a hos motom 308 är försedd med ett första kugghjul 3081) som transmissionsorgan. Kugghjulet 308a har en stympat konisk form med axiellt sig sträckande kuggar längs sin omkrets, och ingriper med ett andra, större kugghjul 166, varvid utväxlingen är ungefär 5:1. Utväxlingen hos likströmsmotom planetvâxel (vi- sas ej) är ungefär 24:1, vilket resulterar i en total utväxling av ca 100: 1. Det större kugghjulet 166 är cirkelforrnat och har en rotationsaxel som sammanfaller med den roterbara axeln 164 på vilken det större kugghjulet 166 är monterat.

En motorregulator (motorstyrenhet) 307 (fig. 7) är kopplad till motorn 308 och anpassad att åstadkomma en reglersignal 307b för ingrepp eller frikoppling av motorn 308 och medbringarorganen. Motorregulatom 307 styrs i sin tur av en reglersignal 307a från en CPU 313 i låsanordningen.

Verksamgöring av motorn 308 via motorregulatorn 307 roterar således trans- missionsaxeln 308a, vilken i sin tur roterar det mindre kugghjulet 308b och får det att rotera det större kugghjulet 166. Rotation av det större kugghjulet 166 orsakar rotation av den roterbara axeln 164, vilket manövrera: låsregeln.

I illustrerande syfte visas ej kretskortet omfattande, exempelvis, en motor- regulator och kornmunikationsorgan i fig. 1. Batteriuppsättningen 308c, som vanligen är anordnat på det parti av basplattan som är avlägset från den roterbara axeln, visas i fig. lb.

Basplattan har även fástpuriltter för en skyddskåpa (visas ej). Låsvredet 162 anordnas på den roterbara axeln 164 efter det att skyddskåpan monterats.

En användare som önskar låsa eller låsa upp dörren från insidan vrider helt en- kelt på. vredet 162 och manövrerar därigenom låsregeln och låser upp dörren, Detta kommer i sin tur även vrida det större kugghjulet 166 och därmed rotera transmis- sionsaxeln 308a hos likströmsmotorn 308. Eftersom den beskrivna sortens motor inte förorsakar något betydande motstånd som gör låsvredet 162 svårt att vrida, ens vid 10 15 20 25 30 35 532 354 den aktuella utväxlingen, finns det inget behov av att innefatta ett fi-ikopplingssystem.

Ett skäl att lägga till ett frikopplingssystem är icke desto mindre att minska slitaget på komponenter. Ett annat skäl skulle ktmna vara att den mekaniska friktionen i låset, vilken upplevs vid manuell låsning/upplåsning med hjälp av vredet 162, skulle kurma förbli oförändrad, varvid låset ”känns” likadant som före installation av det uppfin- ningsenliga systemet. Faktum är att anordningen i fig. 1 innefattar ett frikopp- lingssystem, vilket beskrivs mer noggrant under hänvisning till fig. 2b, 2c och 2d.

Frikopplingssystemet fungerar i princip enligt följande: Ett nav 180 som har en klack 182 (se fig. 2c) är koncentriskt anordnat i ingripande kontakt med axeln 164.

När axeln 164 vrids, pga. att en användare vrider på vredet 162, så gör även navet 180 detta. En ring 186 med en arm 188 (se ñg. 2d) är anordnad koaxiellt med navet 180 på. så vis att när navet 180 fullgjort nästan ett helt varv kommer klaeken 182 ingripa med armen 188. Ringen 186 kommer sedan att rotera med navet 180. Efter ett andra varv ingriper armen 188 med en andra klack 178 på det andra kugghjulet 166, och först nu kommer tranmissionen att bringas i ingrepp, via det andra kugghjulet. En användare kan således vrida vredet 162 nästan två hela varv innan ytterligare motstånd från transmissionsorganen upplevs.

En användare som antingen vill låsa eller låsa upp dörren från utsidan kan an- tingen använda en nyckel, eller instruera motorregulatorn 307 att styra motorn enligt något ovan eller nedan beskrivet sätt.

Fig. 2a, b är detaljerade perspektivvyer av en framsida av ett större kugghjul 166 enligt ett andra uppfinningsenligt koncept, vilket kan användas utan den ström- övervakande funktionen. Kugghjulet är väsentligen cirkulär-t och omfattar tre funk- tionella områden.

- Ett centralt område som vid sitt rotationscentzrum har ett axiellt genomgående hål 168 med en form som möjliggör sammanpassande samverkan med den roterbara axeln. Det centrala området omfattar ett eirkelformat utskott 170, se fig. 6, som passar i ett hål i basplattan 154. Det cirkelforrnade utskottet 170 omfattar även, kring sin ytt- re omkrets, ett spår 172 i vilket det är möjligt att anordna en låst-ing (visas ej) när ut- skottet 170 har införts genom basplattan 154.

- Ett omkretsområde på vilket det andra kugghjulets 166 kuggar 174 är anord- nade. Kuggarna 174 sträcker sig radiellt på den övre sidan av kugghj ulet 162. Det kuggtörsedda området släntari riktning utåt i syfte att sammanpassa med den stympat komiska formen hos det mindre kugghjulet 308b.

- Det centrala området och omkretsområdet iörbinds av ett törsvagnings- område. Försvagningsområdet består väsentligen av ett mindre antal (tre i fig. 2) kon- struktioner 176 som sträcker sig radiellt mellan det centrala området och omkretsom- rådet. Försvagningskonstruktionemas 176 antal och storlek kan, och bör, varieras be- 10 15 20 25 30 35 532 854 roende på konstruktionsmaterialet såväl som på den förutbestämda krafi som behövs för att ta sönder dem. I allmänhet skall försvagningskonstruktionema 176 motstå de krafter som förväntas vid normal användning av låset, dvs. det vridmoment som kan levereras av motom (under beaktande av utväxlingen). Det torde noteras att försvag- ningsområdet även kan anses utgöras av öppningarna/urtagriingarna/hålrumrnen som ä: utformade mellan konstruktionema 176.

Notera att de beskrivna försvagningskonstruktionerna endast är exempli- fierande. Andra exempel innefattar användning av lirn, adhesiv, etc., mellan det cen- trala området och ornlaetsormådet, eller valfri annan förbindning med önskade egen- skaper.

Notera att försvagningsområdets position mellan det centrala området och om- kretsområdet, resulterar i att det inte utsätts för några väsentliga krafter i en situation där låsregeln manövreras med hjälp av låsvredet 162 från insidan eller en fysisk nyck- el från utsidan. Den enda kraft de utsätts för i denna situation är den kraft som erford- ras för rotation av den inaktiva likströmsmotorn.

Försvagningsområdet är användbart om någon del av transmissionen, eller tom. likströmsmotom skär eller kärvar fast på annat sätt. I en sådan situation kan det vara omöjligt att manövrera låsanordningen förutom med låsvredet, eller med en nyckel fiån utsidan. Eftersom låsvredet 162 är mekaniskt förbundet med motorn, via transmissionsorganen, kommer även låsvredet 162 att kärva fast. Tack vare försvag- ningskonstruktionerna 176 hos försvagningsområdet kommer det ändå att vara möjligt att vrida låsvredet 162 och låsa upp dörren. Försvagningskonstrtmlctionerna 176 kom- mer att gå sönder när en förutbestämd tröskelkraft överskrides. Den nedre gränsen för denna kraft diskuterades ovan, och den övre gränsen skall vara sådan att den enkelt övervinns manuellt med hjälp av hävstångseffekten från låsvredet 162.

Det trasiga större kugghjulet 166 byts ut enkelt och till en låg kostnad. Iden visade utföringsforrnen borttages det första kugghjulet 308b från transmissionsaxeln 308a, och efter det att låsringen borttagits från spåret 172 i det större kugghjulet 166 kan det senare borttagas och utbytas. Det faktum att försvagningskonstrulctionerna kommer .att gå sönder först minskar risken för att andra komponenter skadas under nödöppningen av dörren.

Både det mindre och större kugghjulet kan vara giorda av en annan polymer såsom PTFE, polyamid, metall eller annat lämpligt material.

Ett gemensamt särdrag hos låsanordningar enligt känd teknik är att det i all- rnänhet inte finns något enkelt sätt att fastställa låskolvens position. Vinkelpositionen för ett låsvred på dörrens insida är i allmänhet inte pålitlig eftersom en låsregel även kan verksamgöras med hjälp av en nyckel från utsidan. Om låskolven låses/låses upp med en nyckel från utsidan påverkar detta i allmàlhet inte låsvredets vinkelposition. 10 15 20 25 30 35 532 354 De lösningar som beskrivs i känd teknik fór detektion av lâsvredets position för fastställande av när dörren är låst/upplåst innefattar i allmänhet anordnande av specifika sensorer i sj älva låsmekanismen, vilket gör dessa alternativ mer kostsamma och komplexa, både vad gäller erforderliga komponenter och ansträngning vid instal- lation. De är även ofördelalctiga vad gäller energiförbrukning.

Anordningen kan omfatta organ för övervakning av strömmen som förbrukas av likströmsmotom över tiden. Sensororganen innefattar lämpliga komponenter an- ordnade på ett kretskort. Den ström som förbrukasav motorn år proportionell mot vridmomentet som dess transmissionsaxel 308a måste övervinna. Om man bortser från friktionsfórluster relaterade till kugghjulen kommer detta vridmoment, och där- med strömmen, vara proportionell mot den kraft som erfordras för förflyttning av lås- regeln.

I syfte att belysa övervakningsorganens ftmktion betraktas ett läge där låsre- gelnfrån början beñnner sig i ett låsningsläge. Från detta läge kan likströmsmotom försöka vrida den roterbara axeln 164 i en låsningsriktning eller en öppningsriktning.

Om den roterbara axeln 164 vrids i en låsningsriktning kommer den typiskt att rotera relativt enkelt under en del av en omvridning varefter den når ett permanent stopp. I detta fall kommer övervakningsorganen detektera en låg, väsentligen konstant strömförbrukning, följt av en snabb ökning i förbrukning, vilket visas i fig. 4.

Om den roterbara axeln å andra sidan vrids i en öppningsriktning kommer den att rotera relativt enkelt till dess att den börjar ingripa med låsregeln. Vid den tidpunk- ten kommer det ske en ökning i den kraft som krävs för rotation av axeln, och därmed av strömförbrukningen. När väl låsregeln når ett upplåsningsläge kommer den roter- bara axeln återigen rotera relativ enkelt tills den även i detta fall når ett permanent stopp. I detta fall detekterar övervakningsorganen en låg, väsentligen konstant ström- förbrukning följt av en ökad, men ändå måttlig, temporär förbrukningsökrxing, följt av en låg, väsentligen konstant förbrukning, följt av en snabb förbrukningsölcriing.

Det torde inses att om låsregeln befinner sig i ett upplåsningsläge blir ström- förbrukningsegeriskapema väsentligen de omvända. I detta sammanhang bör det även nämnas att det finns låsmekanismer för vilka låsregeln låses eller upplåses i två efier varandra följande steg, vilket naturligtvis påverkar strömförbrtllcriingsklirvans utseen- de.

I praktiken upptages en referensström när låsanordningen installeras. Som ett första steg i referensproceduren lägesinställs låsregeln först i ett maximalt låst läge.

Det andra steget är att initiera den automatiserade delen av proceduren. Motorn in- strueras då att rotera i en riktning, och när den nått ändläget i den rotationen vänder den och roterar i den andra riktningen tills den återigen når ett permanent stop. 10 15 20 25 30 35 532 B51 Fig. 4 visar ett exempel på en upptagen referensström som funktion av tiden.

Det diagram som visas i tig. 4 illustrerar en situation där den roterbara axeln 166 har vridíts i en öppningsriktning. Det är uppenbart av kurvan (heldragen linje) att det före- ligger en startström följt av ovan nämnda låga, väsentligen konstanta strömförbruk- ning. Därefter manövreras låsregeln, vilket indikeras av den väldefinierade ökningen och minskningen av strömtörbrinlcning, vilket återigen följs av ett konstant område.

Vid ändläget når låsregeln sitt permanenta stoppläge, vilket resulterar i en snabb ök- ning i suömtörbrtllming. Efter strömkomponenter som startströmmar och sådant har tagits bort, kan en korrigerad strömkurva erhållas, den streckade linjen i tig. 4.

Den uppfinningsenliga användningen av strömövervakningen möjliggör flera utvärderingspararnetrar. För det första har låsanordningen efter det att referensproce- duren avslutats upptagit referenssnömmen, och fiarntagit svaret på ett antal frågor, såsom exempelvis: i) Vilken är låsningsriktningen? Detta gör det möjligt att installera låsan- ordningen på valfii dörrtyp (vänster- el. högerhängd) utan specialutformade konfigu- rationer. ii) Vilka är karakteristika när låsanordningen når permanent stopp? iii) Vilka är karakteristika när låsregeln manövreras. iv) Vilka är de karakteristiska tidsperiodema mellan händelser, exempelvis från låsmanövrering till permanent stopp Svaren på ovanstående frågor tillhandahåller detaljerad information som kan användas vid själva läsningen och upplåsningen av låset som använder låsanordning- en. Ytterligare utvärderingsparametrar innefattar: v) Uppskattning av energiförbrukning, uppskattning av livstid För den beskrivna sortens låsanordning är energiförbrukningen en egenskap som är synnerligen intressant att övervaka. För anordningen används företrädesvis små batterier som tillhandahåller höga strömmar, såsom litiurn-tionyl-kloridbatterier.

Dessa batteriers egenskaper har inget otvetydigt samband med den kraft som finns kvar i batteriet. Av denna anledning är det fördelaktigt att mäta och spara strömför- brukningen och från denna uppskatta batteriets återstående livstid, eftersom inre resi- stans ökar och den maximala utmatningsströmmen därför är lägre när endast låg ka- pacitet finns kvar i batteriet. vi) Mätning av toppström, senare jämförelse under drift eller ytterligare referensprocedur. 10 15 20 25 30 35 EBE 354 Toppströmmen kan sedan jämföras med toppströmmen under en senare refe- rensprocedur, eller under den faktiska användningen av låsanordningen.. Även denna mätning kan användas för uppskattning av batteriets kvarvarande krafi.

I allmänhet kan förändringar i utvärderingspararnetrarna hänföras till föränd- ringar hos anordningens komponenter. Detta innefattar egenskaper hos batteriet såsom diskuterats ovan, men även statusen för de mekaniska komponenterna. Även de me- kaniska komponenterna hos låsanordningen eller låset slits, vilket påverkar den inre friktionen och därmed den övervakade strömmens uppträdande. Utvärderingsparamet- rarna kan således användas för att utlösa en översyn av lâsanordningen, vid vilken kugghj ulen och/eller andra komponenter byts ut.

I en enkel utföringsform används endast karakteristika för de permanenta stoppen. Det är uppenbart från diagramrnet i fig. 4 att ett tröskelvärde kan insëllas för detta ändamål. När väl tröskelvärdet nåtts kan det fastställas att ett ändläge nåtts, och motorn kan stoppas för sparande av kraft.

Om en person aktiverar låsanordningen fi-ån utsidan, exempelvis genom att knacka på dörren, kommer låsanordningen först att bekräfta att personen som knackar på dörren är tillåten att komma in. Därefter roterar motorn i en öppningsriktning, och sluta rotera när väl tröskelvärdet nåtts, oberoende av om låsregelrx var låst eller upp- låst till att börja med. Personen kan då gå in.

Om en person aktiverar lâsanordningen inifrån, exempelvis genom att trycka på en knapp som initierar en låsningsprocedur, kommer låsanordníngen först att be- kräfta att det finns organ, såsom en bärbar telefon med tillträdelserâttigheter i närheten (för att ßrhindra personen att låsa sig ute), varefter motom kommer att roteras i en stängningsriktning till strömförbrukningen når tröskelvärdet.

Om det är önskvärt är det alltid möjligt att använda låsvredet för lås- ning/upplåsning av dörren från insidan, såväl som en nyckel för låsning/upplåsning av dörren från utsidan.

I mer raffinerade utföringsformer kan summaströmmen som förbrukas vid ma- növrering av låsregeln användas. I andra utföringsformer kan kurvans lutning använ- das istället för tröskelvärdet. Båda dessa åtgärder gör det möjligt att stoppa motorn än tidigare och därmed reducera energiförbrukningen ytterligare. Energiförbrukningen är en sakfråga eftersom låsanordningen företrädesvis är batteridriven för förenklande av iristallationsproceduren. Mekaniskt slitage orsakat av belastning av komponenterna är också en salcfråga, och även detta reduceras vid användning av ovanstående metod.

Det uppfinningsenliga konceptet är användbart på valfritt existerande lås som har roterbara låsverksamgöringsorgan på insidan, och kan med lätthet installeras på. de flesta kommersiella lås som använder ett lásvred, samtidigt som det uppfinningsenliga 10 15 20 25 30 35 532 854 10 konceptet kan användas vid konstruktion av ett lås för vilket komponenterna hos den beskrivna lâsanordningen är arrangerade i en låskista Föreliggande uppfinning kan med fördel användas i samband med den metod och anordning som beskrivs i ovannämnda WO 2006/098690. I detta dokument be- skrivs en kommunikationsftmktion som företrädesvis kan realiseras i en metod för upplåsning av ett lås med en låsanordning kapabel till trådlös kortdistansdatakommu- nikation i enlighet med en kommunikationsstarrdard, där metoden innefattar stegen att: a) detektera en nyckelanordning inom räckhåll för låsanordningen; b) bestämma en adress för trådlös kommunikation för nyckelanordningen; c) utvärdera den bestämda nyckelanordningsadressen med hänvisning till ett datalagringsorgan med ett antal adresser ßr trådlös kommunikation lagrade däri; d) alstra ett utvärderingsresultat från nämnda utvärderingssteg c), varvid en överensstämmelse mellan den bestämda nyckelanordningsadressen och någon av de i datalagringsorganet lagrade adresserna för trådlös kommunikation är en förutsättning för ett positivt utvärderingsrestrltat; samt e) låsa upp nämnda lock, om ett positivt utvärderingsresultat alstras i steg d).

Stegen a) och b) med detektering och bestämning utförs utan etablering av någon dubbelriktad kornmunikationslänk mellan låsanordning och nyckelanordning enligt nämnda kommunikationsstandard, och därför är upplåsningsmetoden enligt den första aspekten mycket snabbare än den upplåsningsmetod som är känd 'från den kän- da teknik som tidigare har hänvisats till i detta dokument. Den kommer vidare också att medge att mindre avancerade trådlösa kommunikationsanordningar kan fungera som nyckelanordningar.

Kommunikationsstandarden är med fördel Bluetooth, och stegen a) och b) kan således inbegripa att: söka (”paging”) efter Bluetooth-kapabla anordningar inom räckhåll genom att skicka ut förfrågningsbegäran ("inquiry requests“); ta emot ett förfrågningssvar från nämnda nyckelanordning; samt erhålla nämnda adress för trådlös kommunikation för nämnda nyckelanord- ning genom att avläsa dess Bluetooth-adress från nämnda ßrfrågriingssvar.

Steget b) kan vidare inbegripa att bestämma en aktuell tid; och stegen c) och d) kan vidare inbegripa att jämföra av nämnda aktuella tid med ett antal tidsluckor som är förknippade med en ifrågavarande adress bland de lagrade adresserna för tråd- lös kommunikation, vilken överensstämmer med den bestämda nyckelanordnings- adressen, varvid en förutsättning för ett positivt utvärderingsresultat är att den aktuella tiden faller inom någon av nämnda tidsluckor. 20 25 30 35 E32 B54 ll De i datalagringsorganet lagrade adresserna för trådlös kommunikation kan vara ñrknippade med respektive behörighetsnívâer, varvid stegen c) och d) kan inbe- gripa att: för en ifrågavarande adress bland de lagrade adresserna för trådlös kom- munikation, vilken överensstämmer med den beümda nyckelanordningsadressen, alstra ett ßrsta utvärderingsresultat, om en med nämnda ifrågavarande adress för- knippad behörighetsnivå uppfyller eller överstiger en förutbestämd behörighetsnivå, och i annat fall alstra ett andra utvärderingsresultat, varvid nänmda första utvärderingsresultat motsvarar nämnda positiva utvär- deringsresultat och förorsakar att steget e) utförs, samt varvid nämnda andra utvärderingsresultat förorsakar, istället för steget e), att följande steg utförs: f) etablera en dubbelriktad kommunikationslänk mellan nämnda låsanordning och nämnda nyckelanordning enligt nämnda kommunikationsstandard; samt g) ta emot verifieringsdata från nämnda nyckelanordning över nämnda kom- rnunikationslänk; h) autenticera nämnda nyckelanordning genom att matcha nämnda mottagna verifieringsdata med autenticeringsdata lagrade i nämnda datalagringsorgan och för- knippade med nämnda ifrågavarande adress; samt i) vid framgångsrik autenticering av nämnda nyckelanordning i steget h), låsa upp nämnda lås.

Detta medger hantering av vissa prioriterade och/eller betrodda användare enligt den snabba upplåsningsmetoden som beskrivits tidigare, medan andra använda- re kan kontrolleras noggrannare genom att inhämta deras verifieringsdata över den dubbelrilctade kommunikationslänken för undersökning i låsanordningen.

Tidsluekor förekommer med fördel i första och andra typer, varvid nämnda första typ av tidslucka representerar en första behörighetsnivå som uppfyller eller överstiger nämnda förutbestämda behörighetsnivå, och nämnda andra typ av tidslueka representerar en andra behörighetsnivà som är lägre än nämnda förutbestämda behö- righetsnivå, varvid metoden inbegriper steget att besluta att nänmda behörighetsnivå som är förknippad med nänmda ifrågavarande adress är nämnda första behörighetsni- vå, om nämnda aktuella tid faller inom åtminstone en tidslucka som är av nämnda för- sta typ och är förknippad med nämnda ifrågavarande adress.

Nämnda verifieringsdata kan inbegripa en PIN-kod ("Personal Identification Number", personligt identifieringsnununer), eller biometriska data i form av exem- pelvis ett digitalt fingeravtrycksprov.

Metoden kan vidare inbegripa de inledande stegen att detektera närvaron av en användare i en närhet av nämnda låsanordning och som följd initiera utförande av 10 15 20 25 30 35 532 äšå 12 steg a). Detta gör det möjligt för låsanordningen att vila i en vilomod med försumbar effektförbrrilcning under inaktiva perioder. Endast komponenter som hanterar detek- teringen av användarens närvaro kommer att behöva vara aktiva under en sådan vilo- mod. Sådan optimal effektbesparing möjliggör i sin tur att låsanordningen kan imple- menteras som en fristående anordning som kan fungera autonomt under långa tidspe- rioder", driven av sin egen strömkälla, såsom batterier.

Närvaron av användaren kan detekteras genom att ta emot en detekterings- signal från en närhetssensor som är placerad och anordnad att övervaka närområdet kring nämnda låsanordning. Närhetssensorn kan väljas från den grupp som består av: en IR-sensor (infi-aröd sensor), en ultraljudssensor, en optisk sensor, en RF-sensor (radiofrekvent sensor) eller en trycksensor. För utföringsforrner där låsanordningen monteras på en dörr som har ett dörrhandtag, kan närhetssensom altemativt vara pla- g cerad på eller vid nämnda dörrhandtag och vara anordnad att alstra nämnda detekte- ringssignal genom att elektriskt detektera växelverkan från nämnda användare på nämnda dörrhandtag.

Ett steg med lagring av nämnda adress för trådlös kommunikation, såsom den bestämts i steg b), i nämnda datalagringsorgan möjliggör alstring av en loggfil och/eller statistik genom att samla in adresser för trådlös kommunikation för olika nyckelanordningar, såsom de lagrats i datalagringsorganet; och överföring av nämnda loggfil och/eller statistik till nämnda nyckelanordning över nämnda kommu- nikationslänk.

Metoden kan inbegripa stegen att ta emot uppdateringsiiiforrnation för autenticeringsdata från nämnda nyckel- anordning över den i steget f) etablerade kommunikationslänken; bestämma en första tidsstâmpel i den mottagna uppdateringsinforrnationen för autenticeringsdata, varvid nämnda första tidsstämpel återspeglar en ursprungstid för nänmda uppdateringsinformation för autenticeringsdata; bestämma en andra tidsstämpel för de autenticeringsdata som för närvarande är lagrade i datalagringsorganeti låsanordningen; samt uppdatera de autenticeringsdata som för närvarande är lagrade i datalagrings- organet i låsanordningen med autenticeringsdata innefattade i den mottagna uppdate- ringsinformationen för autenticeringsdata, om nämnda första tidsstämpel är nyare än nämnda andra tidsstämpel.

Vidare steg kan inbegripa att bestämma en tredje tidsstämpel i den mottagna uppdateringsinformationen för autenticeringsdata, varvid nämnda tredje tidsstämpel återspeglar en mottagningstid ßr nämnda uppdateringsinfonnation för autenticeringsdata vid nämnda nyekelanord- ning från en fiärrbelägen server, och där nänmda första tidsstärnpel återspeglar en 10 15 20 25 30 35 532 B54 13 skapandetid för nämnda uppdateringsinforrnation för autentíceringsdata vid nämnda server; samt utföra nämnda uppdateringssteg, endast om nämnda första tidsstämpel är äld- re än nänmda tredje tidsstämpel, och bägge av nämnda första och tredje tidsstämplar är nyare än nämnda andra tidsstämpel.

I allmänna termer är den uppfinningsenliga anordníngen en låsanordning för upplåsning av ett lås, kännetecknad av organ för trådlös kortdistansdatakommunikation i enlighet med en kommuni- kationsstandard; organ för detektering av en nyckelanordning inom räckhåll för låsanordning- en; organ för bestämning av en adress för en trådlös kommunikation för nyckel- anordningen; ett datalagríngsorgan med ett antal adresser för trådlös kommunikation lagra- de däri; organ för utvärdering av den bestämda nyckelanordningsadressen genom hänvisning till det i datalagringsorganet lagrade antalet adresser för trådlös kommu- nikation och alstring av ett utvärderingsresultat, varvid en överensstämmelse mellan den bestämda nyckelanordningsadressen och någon av de i datalagringsorganet lagra- de adresserna för trådlös kommunikation är en förutsättning för ett positivt utvärde- ringsresultat; samt organ för upplåsning av nämnda lås, om ett positivt utvärderíngsresultat alst- ras.

Den andra aspekten har väsentligen sannna särdrag och fördelar som den ßr- sta aspekten, Andra syften och fördelar med samt särdrag hos föreliggande uppfinning kommer att framgå av följande detaljerade redogörelse, av de bifogade underkraven samt av ritningarna.

Alla termer som används i kraven skall i allmänhet tolkas enligt deras vanliga betydelse inom det tekniska området, såvida inte något annat uttryckligen definieras Alla hänvisningar till "en/ett/den/det [e1ement, anordning, komponent, organ, steg, osv]" skall tolkas öppet såsom hånvisande till åtminstone en förekomst av nänmda element, anordning, komponent, organ, steg, osv, såvida inte något annat ut- tryckligen anges. Stegen i varje metod som redovisas häri behöver inte utföras i exakt den redovisade ordningen, såvida inte så anges uttryckligen.

Föreliggande uppñrming implementeras med fördel i ett mobiltelekommuni- kationssystem, av vilket ett exempel illustreras i ñg 5. Centrala element i fig 5 är en trådlös nyckelanordning (KD) 100 och en trådlös låsanordning (LD) 140. Syftet med låsanordningen 140 år att styra någon slags låsmekanism i ett lås, som i det illustrera- 10 15 20 25 30 35 532 354 l4 de exemplet är ett dörrlås på en dörr 150. Låsanordningen manövreras i sin tur av nyckelanordningen, då den förs i närheten av låsanordningen. Närmare bestämt är både nyckelanordníngen 100 och låsanordningen 140 kapabla till trådlös kortdistans- datakommunikation i enlighet med en kommunikationsstandard. I den föredragna ut- íöringsforrnen är denna kommunikationsstandard Bluetooth. Eftersom den har utort de facto-standarden för trådlös kortdistansdatakomrnunikation för mobila anordningar under flera är redan, anses Bluetooth vara mycket välkänt för fackmannen, och följ- aktligen ges inga detaljer orn Bluetooth som sådant Precis som med de flesta andra samtida mobiltelekommunikationssystem tillhandahåller systemet enligt fig. 5 diverse telekommunikationstjänster såsom röst- samtal, datasamtal, faxsändningar, musikövertöringar, stillbildsövertöringar, video- överföringar, överföringar av elektroniska meddelanden samt elektronisk handel för rnobilterminaler i systemet, såsom den tidigare nämnda mobiltenninalen 100, en an- nan mobilterminal 106, personliga digitala assistenter (PDA) eller bärbara datorer.

Det skall noteras att dessa olika telekommunikationstjänster inte är centrala för upp- finningen, och att olika tjänster bland telekommunikationstj änsterna kan vara till- gängliga eller ej för olika utßringsfonner.

I fig 5 implementeras nyckelanordningen 100 av någon kommersiellt till- gänglig, Bluetooth-kapabel mobiltenninal 100, för vilken en utfóringsforrn 200 visas i fig 2. Som fiamgår av fig 2, och som är välkänt inom området, innefattar mobiltermi- nalen 200 ett apparathölje 201, en högtalare 202, en display 203, en imnatningsanord- ning 204a-c samt en mikrofon 205. I den redovisade utlöringsfonnen innefattar in- matningsanordningen 204a-c en uppsättning knappar 204a arrangerade i en knappsats -av vanlig ITU-T-typ (alfanumerisk knappsats), ett par mjuka tangenter eller funk- tionsknappar 204b samt en biometrisk dataläsare 204c i form av en fingeravtryckssen- sor. Följaktligen ges ett grafislct användargränssnitt 206, som kan användas av en an- vändare av mobílterminalen 200 för att styra terminalens funktionalitet och få åtkomst till någon av de telekommunikationstj änster som hänvisats till ovan, eller till någon annan mjukvaruapplikation som exekveras i mobilterminalen. Med särskild hänvis- ning till en uttöringsforrn av föreliggande uppfinning kan lcnappsatsen 204a användas för inmatning av en PIN-kod iör att användas tör autenticering av nyckelanordningen 100 i låsanordningen 140 för att besluta huruvida det lås som kontrolleras av läsan- ordningen skall låsas upp eller inte. I en annan utßringsform används den biometriska dataläsaren 204c på motsvarande sätt för att framställa ett digitalt fingeravtrycksprov från användaren, varvid nämnda fingeravtrycksprov används ßr autenticering av nyckelanordningen 100 i låsanordningen 140 genom matchning mot iörlagrade fing- eravtrycksmallar. 10 15 20 25 30 35 532 854 15 Dessutom, emellertid inte visat i fig 6, irmefattar mobilterminalen 200 själv- fallet diverse interna hårdvaru- och mjukvarukomponenter, såsom en huvudstyrenhet (exempelvis implementerad av någon kommersiellt tillgänglig centralprocessorenhet (CPU), digital signalprocessor (DSP) eller någon annan elektronisk programmerbar logikanordning); tillhörande minne, såsom RAM-rninne, ROM-minn , EEPROM- minne, flashminne, hårddisk eller någon kombination därav; diverse mjukvara lagrad i minnet, såsom ett realtidsoperativsystem, ett människa-maskin- eller använ- dargränssnitt, drivrutiner och en eller flera mj ukvaruapplikationer av diverse slag, så- som en telefonsamtalsapplikation, en kontaktapplikation, en meddelandeapplikation, en kalenderapplíkation, en kontrollpanelapplikation, en kameraapplikation, en medi- aspelare, ett dataspel, en anteckningsapplikation osv; diverse andra ll0-anordningar än de som visas i fig 2, såsom en vibrator, en ringtonsgenerator, en lysdiodindikator, volymkontroller osv; ett RF-gränssnitt inbegripande en inbyggd eller yttre antenn lik- väl som lämpliga radiokretsar för etablering och upprätthållande av en RF-länk till en basstation; det tidigare nämnda Bluetooth-gränssnittet inbegripande en Bluetooth- sändtagare; andra trådlösa gränssnitt såsom WLAN, HomeRF eller IrDA; samt ett SIM-kort med en tillhörande läsare.

Mobilterniinalerna 100, 106 ansluts till ett mobilt telekommunikationsnåt 110 genom RF-länkar 103, 108 via basstationer 104, 109. Mobiltelekommunikations- nätet 110 kan vara i enlighet med någon kommersiellt tillgänglig mobiltelekommuni- kationsstandard, såsom GSM, UMTS, D-AMPS eller CDMA2000.

Mobiltelekommunikationsnätet 110 är operativt förbundet med ett globalt nätverk (WAN) 120, vilket kan vara Internet eller en del därav. Diverse klientdatorer och serverdatorer, inbegripande en systemserver 122, kan vara anslutna till det globala nätverket 120.

Ett fast telenät (PSTN) 130 är förbundet med det mobila telekommunika- tionsnätet 110 på välbekant vis. Diverse telefonterminaler, inbegripande en stationär telefon 132, kan anslutas till PSTN 130.

CPU:n 313 är programmerad att läsa och exekvera programinstruktioner som lagras i ett minne 311 för att uttöra en metod tör trådlös automatisk upplåsning av lå- set 160, då nyckelanordningen 100 uppträder och har autenticerats korrekt. En uttö- ringsform av denna metod illustreras i fig 8 och 9 och kommer att beskrivas i närmare detalj senare.

Låsanordningen 140 är en självständig, autonomt arbetande anordning som inte kräver några ledningsbaserade installationer, varken för kommunikation eller för strömförsörjning. Istället strömiörsöxjs låsanordningen 140 uteslutande av en lokal batterikraftenhet 303 och växelverkar med nyckelanordningen, som redan nämnts, 10 20 25 30 35 533 354- 16 genom Bluetooth-baserade aktiviteter. Låsanorclningen 140 har för detta ändamål en Bluetooth-radiomodul 309 med en antenn 310.

Låsanordningen 140 i den aktuella utíöringsformen inbegriper vidare en real- tidsklocka 304 som kan förse CPUzn 313 med ett tillförlitligt värde på den aktuella tiden. En detektor 3 12b är placerad för att detektera att dörren 150 är i en korrekt stängd position, så att CPU:n 313 kan beordra låsning av låset 160 en viss tid efter det att en användare har öppnat dörren genom nyckelanordningen 100 och passerat ge- nom densamma. Detektom 3 12b kan vara en konventionell magnetisk brytare med en liten magnet monterad på dörrkarmen och en magnetisk sensor monterad vid en mot- svarande position på dörrbladet 152.

Låsanordningen 140 kan ha ett enkelt användargränssnitt, inbegripande knapp(ar) 305, en summer 3 l2a och lysdiodindikatoner) 3 l2c. I vissa uttöringsformer kan en behörig administratör (ADM) konfigurera låsanordningen 140 genom detta användargränssnitt. I andra uttöringsforrner sker, emellertid, konfiguration av låsan- ordningen 140 - inbegripande uppdatering av innehållet i en lokal databas (LD-DB) 142 lagrad i minnet 311 och innehållande bl a nyckelanordningsautenticeringsdata - trådlöst antingen direkt från en närliggande mobilterminal 106 över en Bluetooth-länk 116, eller genom att förse en nyckelanordning, exempelvis nyckelanordningen 100, med uppdateringsinforrnation för autenticeringsdata från en systemdatabas 124 vid i systemservern 122 över mobiltelekommunikationsnätet 110.

Eftersom låsanordningen 140 är en självständig, batteridriven installation som är avsedd att vara operativ under långa tidsperioder utan underhåll, är det viktigt att hålla effektiörbrlrlaringen vid ett Den aktuella utiöringsforrnen är därför konstruerad att ñrsätta sig själv i en vilomod efter en viss period av inaktivitet. I vi- lomoden hålls låsanordningens 140 element inaktiva och förbrukar försumbar efiekt.

Sättet att lämna vilomoden och träda in i driftmod är genom att applicera en väck- ningsstyrsignal 326 på en viss styringâng på CPU:n 313. Låsanordningen 140 är där- för försedd med ett väckningsarrarigemang 320 som har en närhetssensor 324 och till- hörande kretsarrangemang 322.

Närhetssensorn 324 är placerad för att detektera närvaron av en användare i närheten av låsanordningen 140, och i beroende därav är kretsarrangemanget 322 an- ordnat att alstra väckningsstyrsignalen 326. Närhetssensorn 324 kan exempelvis vara en lIR-sensor (infraröd sensor), en ultraljudssensor, en optisk sensor, en RF-sensor (radiofrekvent sensor) eller en trycksensor. Sådana typer av sensorer är alla väl kända för fackmannen och är kommersiellt tillgängliga. Då närhetssensorn 324 exempelvis är en RF-sensor, kan den med fördel vara anordnad att detektera mobiltelekommuni- katíonstrafik, såsom GSM-trafik, till eller från mobilterminalen som implementerar nyckelanordningen 100. I detta fall detekterar således närhetssensorn 324 inte använ- 10 15 20 25 30 35 532 Bšå 17 daren själv utan den nyckelanordning 100 som han medför. Då närhetssensom 324 är en trycksensor, kan den med fördel vara belägen på golvnívå någonstans nära dörren 150 för att detektera tryckvariationer som orsakas av användaren då denne går på gol- vet.

Alternativt kan närhetssensom 324 vara placerad på eller vid dörrhandtaget 161 och vara anordnad att alstra en detekteringssignal genom att elektriskt detektera växelverkan från användaren på dörrhandtaget, exempelvis genom kapacitiva organ eller genom att detektera att en elektrisk krets sluts.

Dessutom kan organ såsom en nedtryckningsbar knapp vara anordnat på eller vid dörren 150 på insidan av ifiågavarande lokaler. Användaren kan utnyttja sådant organ för att framtvinga upplåsning av dörrlåset 160, när han önskar lämna lokalerna.

Sådant organ kommer för detta ändamål att vara kopplat till CPU:n 313, och den sena- re kommer att vara anordnad att utföra den tvingande upplåsningen av dörrlåset 160 genom att alstra styrsignalen 307b till motorstyrenheten 307 för att styra motorn 308 på det tidigare beskrivna viset.

Med hänvisning nu till fig 8 och 9 kommer en drifimetod som utförs av lås- anordningen 140 för trådlös automatisk upplåsning av låset 160 nu att beskrivas i de- talj.

På övergripande nivå består metoden av två huvudautenticeringssteg 620 och 640 samt, i den aktuella utföringsformen men valfritt, ett inledande väckningssteg 610. Det första autenticeringssteget 620 âr konstruerat att vara snabbt och behöver därför inte inbegripa någon etablering av en dubbelriktad Bluetooth-kommunikations- länk mellan låsanordning och nyckelanordning, till skillnad från det tillvägagångssätt enligt känd teknik som beskrivits i det inledande avsnittet av detta dokument. Experi- ment har visat att det första autenticeringssteget, vilket leder till att en dörr öppnas, kan fullbordas på så kort tid som 2-4 sekunder, vilket är påtagligt snabbare än i den kända tekniken.

I det första autenticeringssteget baseras behörighetskontrollen uteslutande på nyckelanordningens Bluetooth-adress och den aktuella tiden, vilka bägge detekteras automatiskt av låsanordningen 140 och inte kräver någon växelverkan från använda- ren (annan än att medföra nyckelanordningen 100 nära dörren 150). Vissa prioriterade användare är betrodda att låsa upp dörren 150 helt enkelt genom detta första autentice- ringssteg 620, medan andra användare måste göras behöriga under det efterföljande, andra och mera uttömmande autenticeringssteget 640 som kräver etablering av en dubbelriktad Bluetooth-kommtmikationslârik och inbegriper ytterligare verifieringsda- ta från nyckelanordningen 100 - i form av en PlN-kod i den aktuella utñringsforrnen. 10 15 20 533 B54 18 Låsanordningen 140 baserar sin drift på de i LD-DB 142 lagrade autentice- ringsdata. I den aktuella utñringsformen innehåller poststrrilrturen för LD-DB 142 följ ande datatält för autenticeringsdata: Fält Innehåll, exempel #1 Innehåll, exenylel #1 LD ID 121 121 Användarnamn Olle Johan Bluetooth-ID 0x00223af3 0x002e5af4 Fas l-tidslucka (1) 2005-03-24: 19-22 Fas l-tidslucka (2) Mån-Fre: 07-15 Fas l-tidsluckaín) Fas Z-tidslucka - en- staka Fas Z-tidslucka - 00-24 Lör-Sön: 10-18 schemalagd p1N_k0d *saw *ss-x- Admiriistratör Nej Nej I det ovan givna exemplet har det således konfigurerats att användare Olle är behörig att öppna dörren 150, genom låsanordningen 140 med ID 121, genom att an- vända sin nyckelanordning 100 som har Bluetooth-ID 0x00223at3 genom snabb fas 1- autenticering under arbetsdagar mellan 07:00 och 15:00. Han har också givits en till- iällig fas l-behörighet den 24 mars 2005 mellan 19:00 och 22:00. Om han anländer till dörren utanför dessa fas l-tidsluckor, kan han fortfarande komma åt dörren 150 vid godtycklig tid (00-24), men i sådant fall måste han genomgå en komplexare fas 2- autenticering som inbegriper ytterligare behörighetskontroll, nämligen genom att ge en FIN-kod från nyckelanordningen 100 och kommunicera den till låsanordníngen 140 över en dubbelriktad Bluetooth-kommunikationslänk. Fas 2-autenticering kräver en speciell mjukvara i nyckelanordningen 100, eftersom datautväzding är inblandad.

Om mobilterminaler används som nyckelanordningar, är de därför med fördel av en avancerad modell som är försedd med ett lämpligt operativsystem, såsom Symbian, åtminstone för användare som kräver fas Z-autenticering. Vad gäller FIN-koden, kan den antingen vara lörlagrad i minnet i nyckelanordriingen 100 och hämtas av mjukva- ran däri vid kommunikation till låsanordningen, eller kan mjukvaran uppmana använ- daren att mata in sin PIN-kod manuellt på exempelvis knappsatsen 204a vid etable- ring av den dubbelrilctade Blnetooth-kommunikationslänken. I andra ntfóringsformer, om biometriska data används istället för PlN-kod som verifieringsdata, behandlas de 10 15 20 25 30 35 532 Såå 19 på motsvarande vis, dvs de är antingen förlagrade i minnet eller läses av exempelvis fingeravuyckssensorn 204c. Det skall observeras att all kommunikation mellan nyck- elanordning och låsanordning är krypterad i enlighet med en krypteringsalgoritrn, så- som Blowfish. Dataintegritet säkerställs således.

Vad gäller användare Johan, är endast fas Z-autenticering tillgänglig för ho- nom, och endast på helger mellan 10:00 och 18:00.

Med hänvisning till fig 8, under antagande att låsanordningen 140 är i vilo- mod, utförs det inledande väckningssteget 610 i steg 612, 614 och 616 genom an- vändning av närhetssensorn 324 tör att detektera närvaron av användaren av nyckel- anordningen 100 nära låsanordningen 140 och i beroende därav alstra väckningsstyr- signalen 326 till CPU:n 313.

Detta får CPUzn 313 att träda in i det första autenticerirxgssteget 620. Ett steg 622 söker efter Bluetooth-kapabla anordningar genom paging, dvs sänder förfråg- ningsbegâran rnedjärnna mellanrum. Varje Bluetooth-kapabel anordning inom räck- håll (dvs inom en radie om några meter från låsanordningen 140, beroende på exem- pelvis uteffekten hos Bluetooth-radiomodulen 309 och prestandan hos Bluetooth- sändtagarrta i de eftersökta anordningarna) kommer att skicka ett törfiågningssvar till låsanordningen. Det kontrolleras i steg 624 huruvida åtminstone ett törfrågníngssvar tas emot inom en tidsgrâns; om inte äger en time-out 626 rum, och låsanordningen 140 återgår till vilomod.

Om ett förfrågningssvar togs emot, fortsätter steg 628 för att bestämma Blue- tooth-adressen firân förfrågningssvaret. Vidare bestäms en aktuell tid genom att avläsa ett värde från realtidsklockan 304.

Därefter fortsätter CPU:n 313 i steg 630 för att kontrollera huruvida den be- stämda Bluetooth-adressen för den svarande anordningen överensstämmer med någon av de tidigare beskrivna autenticeringsdataposterna i LD-DB 142. I fall en överens- stämmelse föreligger, kontrolleras det också huruvida den aktuella tiden faller inom någon fas l-tidslucka som dcfinierats för denna Bluetooth-adress. Om utfallet av des- sa kontroller är helt positivt, såsom kontrollerats i steg 632, fortsätter CPU:n 313 till steget 634 och alstrar styrsignalen 307a till motorstyrenheten 307. Som beskrivits ovan, kommer detta att förorsaka upplåsning av dörrlåset 160 och medge att dörren 150 öppnas.

Om kontrollen i steg 632 avslöjar att den bestämda Bluetooth-adressen inte förekommer i LD-DB 142, eller att Bluetooth-adressen förekommer men den aktuella tiden varken överensstämmer med en fas l-tidslucka eller en fas Z-tidslucka ñr denna adress, så kommer dörrlåset 160 inte att låsas upp, och exekveringen kommer att åter- gå till steg 622. I några utföringsformer är det möjligt att lista vissa oönskade Blueto- oth-adresser som uttryckligen förbjudna i LD-DB 142. Om den bestämda Bluetooth- 10 20 25 30 35 533 854 20 adressen överensstämmer med en sådan förbjuden Bluetooth-adress, kan lämplig åt- gärd vidtagas i ett steg 636, såsom att alstra en larmsignal eller registrera âtkomstför- söket i minnet 311 för senare rapport.

Om kontrollen i steg 632 avslöjar att den bestämda Bluetooth-adressen före- kommer i LD-DB 142, men att den aktuella tiden inte faller inom någon fas 1- tidslucka som definierats för denna Bluetooth-adress utan endast inom en fas 2- tidslucka, fortsätter exekveringen till steg 640.

I steg 640 styr CPU:n Bluetooth-radiomodulen 309 att etablera en dubbelrik- tad Bluetooth-kommunikationslärik med nyckelanordningen 100 som detekterats i steg 628. I steg 642 tas data som överförts av mjukvaran i nyckelanordningen 100 emot i låsanordningen 140. Steg 644 extraherar verifieringsdata, såsom en PlN-kod för nyckelanordningen 100, vilken som tidigare förklarats ingår i de mottagna data.

Därefter kontrolleras det i steg 646 huruvida extraherade verifieringsdata överens- stämmer med de motsvarande autenticeringsdata som är lagrade för nyckel- anordningens Bluetooth-adress i LD-DB 142. I fråga om en överensstämmelse, steg 648, fortsätter CPUzn 313 till steg 650 och alstrar styrsigrialen 307a till motorstyr- enheten 307. Detta kommer åter att ge upphov till upplåsning av dörrlåset 160 och medge att dörren 150 öppnas.

Så snart det finns en etablerad dubbelriktad Bluetooth-kommunikationslärik mellan nyckelanordníng 100 och låsanordning 140, dvs vid fullbordande av steg 640, är det möjligt att använda denna länk för att utväxla också annan slags data än ovan- nämnda verifieringsdata. Som visas i fig 7, kan det i ett steg 710 kontrolleras huruvida de data som togs emot från nyckelanordningen 100 innehåller uppdateringsirifornia- tion för autenticeringsdata i syfte att uppdatera de i LD-DB 142 lagrade autentice- ringsdataposterna, exempelvis för att återspegla att en ny användare/nyckelanordning har lagts till vid systemservem 122, eller en förändring i behörighet för en befintlig användare - exempelvis en förändring i dess fas 1- eller fas 2-tidslucka.

Sådan uppdateringsinforrnation kan ha distribuerats till nyckelanordningen 100, likväl som till andra nyckelanordningar i systemet, från systemservern 122 över mobiltelekommunikationsnätet 110, exempelvis som en bilaga i ett MMS eller e- postmeddelande. Uppdateringsinfonnation som härrör från systemservem 122 (sy- stem-DB 124) krypteras före överföring till nyckelanordningen 100 (om så inte redan sker vid lagring i system-DB 124), och vid mottagning lagrar nyckelanordningen 100 uppdateringsinforrnationen som en krypterad datamängd i lokalt minne (KD-DB 102).

Uppdateringsinformationen dekrypteras således inte av nyckelanordningen 100, vilket förhindrar obehörig manipulation av informationen. För ytterligare datasäkerhet inne- fattas en systemtidsstämpel med fördel i den uppdateringsiriforrnation som distribue- ras från systemservem 122, och nyckelanordningen kan lagra uppdaterings- 10 20 25 30 35 533 B54 21 informationen med en nyckelanordningstidsstärnpel i dess KD-DB 102, varvid nämn- da nyckelanordningstidsståmpel representerar mottagningstiden för uppdaterings- informationen från systemservern i nyckelanordningen.

Om uppdateringsinformation påträffas i steg 71.2 bland de data som tagits emot, fortsätter CPU:n 313 till steg 714 för att uppdatera innehållet i LD-DB med den från nyckelanordningen 100 mottagna uppdateringsinforrnationen. Innan detta sker, bestämmer emellertid CPU:n 313 företrädesvis en tidsstämpel för den mottagna upp- dateringsirxformationen, såsom den ovannämnda systemtidsstämpeln och/eller nyckel- anordningstidsstämpeln, och jämför den eller dem med en aktuell tidsstâmpel för de aktuella autenticeringsdata i LD-DB 142. Endast om enligt denna jämförelse uppdate- ringsinformationen fiån nyckelanordningen 100 är nyare, kommer den faktiska upp- dateringen att äga rum i LD-DB 142. För förbättrad säkerhet kan CPU:n 313 välja att medge uppdatering av LD-DB 142, endast om den aktuella tidsstämpeln för LD-DB 142 är äldre än såväl nyckelanordningstidsstämpeln som systemtidsstämpeln, och om nyckelanordningstidsstämpeln är nyare än systemtidsstämpeln.

Genom att sådan uppdatering av LD-DB 142 utförs före det att autentice- ringskontrollen för nyckelanordningen 100 utförs i steg 646, medges det att nyckelan- ordningen kan medföra uppdateringsinformation som faktiskt kan komma att förändra utfallet av dess egen autenticeríng. Exempelvis, om nyckelanordningen 100 tillhör en ny användare som inte tidigare har varit representerad i LD-DB, kan den icke desto mindre föra med sig uppdateringsiriformation som kommer att ge den själv fas I- eller fas Z-behörighet efier uppdateringen av LD-DB. En förutsättning är, givetvis, att au- tenticeringsdata för denna nyckelanordning har skapats korrekt av administratören vid servem 122 och har nått nyckelanordningen 100 fore dess ankomst till låsanordningen 140. l några utföringsformer kommer därför steg 632 att följas av ett försök till fas 2- autenticering i steg 640, även om ingen överensstämmande Bluetooth-adress påträffas vid fas l-autenticering.

Ett annat valfritt steg 716 inbegriper sammanställning av historiska data av- seende tidigare åtkomster till dörren 150 genom låsanordningen 140. Sådana historis- ka data kan ha skapats av CPU:n 313 varje gång en nyckelanordning har utsatts för autenticering av låsanordningen 140 och kan innefatta den detekterade Bluetooth- adressen för varje sådan nyckelanordning, samt en tidsstämpel som representerar den tid då det inträfiade. Sådana historiska data kan lagras i ett händelseregister i LD-DB 142. I steg 716 kan en loggfil och/eller statistik alstras genom att läsa nämnda histo- riska data från händelseregistret. Loggfilen och/eller statistiken överförs som en data- mangd till nyckelanordningen 100 i steg 718. Vid mottagning av densamma, kan mjukvaran i nyckelanordningen 100 lagra datamängden i sin KD-DB 102 för omedel- bar eller senare vidarebefordran till systemservern 122 över mobil- 10 15 20 25 30 35 532 854 22 telekommunikationsnätet 110, väsentligen som distributionen av ovannmda uppda- teringsinformation men i motsatt ordning och riktning. På detta vis kan administra- tören vid systernservem analysera en sådan loggfil och/eller statistik, inte enbart för låsanordningen 140 utan även för andra lâsanordningar i systemet, varigenom admi- nistratören ges en översikt över driftsituationen i hela systemet.

I några utföringsformer kan exekveringen, efter en framgångsrik fas 1- upplåsning i steg 634, fortsätta till steg 638, i vilket en dubbelriktad Bluetooth- kommunikationslänk etableras, och därefter med de ovan beskrivna stegen i fig 7 för att utväxla uppdateringsinfomiation för autenticeringsdata och/eller stati- stik/loggfildata med nyckelanordningen 100.

I en alternativ uttöringsform är låsanordningen 140 fysiskt indelad i två enhe- ter. En första enhet, kapabel till trådlös kommunikation såsom Bluetooth, år monterad vid ett närliggande nätströmuttag för mottagning av elektrisk effekt från detsamma.

Den första enheten behöver således inte vara optimerad vad gäller strömförbrukning.

Den första enheten kan utföra de ovan beskrivna första och, om aktuellt, andra auten- tieeringsstegen för en tillgänglig nyckelanordning samt alstra en styrsignal till en andra enhet, som kommer att vara monterad vid låset ifråga och förorsaka upplåsning av dess låsmekanism vid mottagning av en framgångsrik styrsignal 'från den första enheten. Den andra enheten kommer således att innehålla de elektromekaniska kom- ponenter som är nödvändiga för att utföra denna uppgift. Den andra enheten är med fördel batteridriven och anordnad att ta emot styrsignalen från den första enheten över ett trådlöst gränssnitt, såsom Bluetooth. Eftersom strömförbrukning inte är någon frå- ga för den första enheten, kan denna med fördel vara anordnad att kontinuerligt söka efter nyckelanordningar i grannskapet, med andra ord kan det ovan beskrivna väck- ningsarrangemanget utelämnas. Detta medger ytterligare miniatyrisering och förenk- ling av den andra enheten. En första enhet kan vara konfigurerad att hantera och styra flera andra enheter, var och en monterad vid en respektive dörr, fönster eller liknande - varvid den första enheten därigenom fimgerar som en central låsanordning.

Uppfinningen har i huvudsak beskrivits ovan med hänvisning till ett fåtal ut- föringsformer. Som enkelt inses av en fackman inom området, är emellertid andra ut- föringsformer än de ovan redovisade lika möjliga inom ramen för uppfinningen, så- som denna deñnieras av de bifogade patentkraven. Exempelvis, även om de redovisa- de utföringsforrnerna har att göra med öppning av dörrar, kan uppfinningen likaväl användas för att styra andra slags föremål, inbegripande men inte begränsat till gara- geportar och diverse annan utrustning i hem, på kontor eller i allmänna byggnader.

Uppfinningen kan exempelvis användas för trådlös manövrering av ett säkerhetslås av den välkända typen "säkerhetskedja", dvs. ett lås som har tre huvudsakliga positioner, en låst position, en öppen eller olåst position samt en säkerhetsposition, i vilken den 10 53É 854 23 skyddade dörren, fönstret eller liknande kan öppnas endast en liten bit. Ett exempel på ett sådant sâkerhetslås visas i WO 04/083576. Även om de redovisade uttöríngsfor- mema utnyttjar Bluetooth för den trådlösa kortdistansdatakommunikaxionen, är vidare annan kommunikationsstandard också möjlig, inbegripande men inte begränsat till WLAN eller HomeRF. Vidare har låsanordningen, i de illustrerade utiöringsforrnerna exemplifierats som en extem anordning monterad vid ett dörrblad. Det torde emeller- tid vara uppenbart att det uppfinníngsenliga konceptet är applicerbart för inkorpore- ring i låskistor, varvid en låskista med egenskaper enligt uppfinningskoneeptet kan åstadkommas.

Claims (8)

10 15 20 25 30 35 532' 854 24 PATENTKRAV

1. Låsanordning (140) anpassad att låsa upp ett lås genom förflyttning av en låsregel (163) ifrån ett låsningsläge till ett upplåsningsläge, vilken anordning omfattar en elmotor (308) med en transmissionsaxel (308a) mekaniskt förbunden med en axel (164) med hjälp av minst ett transmissíonsorgan (3 08b, 166) , varvid rotation av axeln (164) manövrerar låsregeln (163), vilken även är manövrerbar medelst ett vred (162), kännetecknad av att transmissionsorganen (308b, 166) omfattar en törsvagningskonsnuktion (168, 176), som är anpassad att gå sönder och bryta den mekaniska förbindelsen mellan mo- torn (308) och axeln (164) om en förutbestämd tröskelkraft överskrids, varvid trans- missionsorganen (308b, 166) innefattande försvagningskonstrtilctionen (168, 176) vi- dare är anpassade att medge rotation av motoms (3O8)transrr1issionsaxel (308a) med hjälp av vrede: (1162).

2. Låsanordning enligt krav 1, kännetecknad av att transmissionsorganen om- fattar ett kugghjul (166) omfattande ett centralt område, ett omkretsonrråde och ett mellanliggande försvagningsonrråde innefattande fórsvagningskonstrtilrtionen (168, 176).

3. Låsanordning enligt något föregående krav, kännetecknad av att försvag- ningskonstrulctionen (168, 176) omfattar en konstruktionsförsvagriing, såsom öpp- ningar, urtagningar eller hålrurn i försvagningsområdet.

4. Låsanordning enligt något föregående krav, kännetecknad av att försvag- ningskonstruktionen omfattar en adhesivförbindning, vilken lösgörbart förbinder det centrala området vid omkretsonirådet.

5. Låsanordning enligt krav 3, kännetecknar! av att försvagníngskonstruk- tionen omfattar minst en konstruktion (176) som sträcker sig radiellt mellan det cen- trala området och omkretsområdet.

6. Låsanordning enligt något föregående krav, kännetecknar! av att anord- ningen omfattar organ för övervakning av strömmen som förbrukas av elmotorn.

7. Låsanordníng enligt krav 6, känneteeknad av att anordningen vidare om- fattar organ för ntvärderíng av den övervakade strömmen och lagríngsorgan för lag- 533 B54 25 ring av ett lörinställt värde, som ett tröskelvärde eller en referenskurva, relaterat till strömmen.

8. Låsanordning enligt krav 7, kännetecknad av att anordningen är kapabel att fastställa huruvida låsanordningen âr ett låsningsläge eller ej utgående från en jäm- förelse mellan övervakad ström och det förinställda värdet.