SE512638C2 - Vätskemottagande skikt till absorberande alster, absorberande alster samt vätskemottagande alster - Google Patents

Description

...in 10 15 20 25 30 35 512 638 2 första vätning som våta och obekväma att bära. Dessutom medför den våta ytan, vilken är i direkt kontakt med huden en ökad risk för hudirritation och infektioner.

Den främsta orsaken till att en del vätska i textila höljesskikt förblir kvar i skiktets fiberstruktur, är att sådana textila material vanligtvis består av en oregelbundet formad fiberstruktur med fibrer eller fiberfilament riktade utmed materialets plan. Detta innebär att utsöndrad kroppsvätska, genonlfibrernas kapillärverkan, sprids längs med fiberstrukturen i næterialplanets riktning. Även vätska som inte tas upp av fiberkapillärerna leds längs med fiberstrukturen i materialplanets riktning och samlas upp i hålrunxmellan fibrerna där vätskan förblir kvar utan att kunna spridas vidare till innanförliggande material. Dessa faktorer resulterar i att en viss mängd av vätskan stannar kvar i höljesskiktet och skapar en våt yta närmast användaren.

Ytterligare ett problem med dagens nonwovenmaterial med fibrer i huvudsak riktade utmed materialplanet, är att möjligheten att styra vätningsförloppet genom att utnyttja olika typer av fibrer uppvisande skillnader i egenskaper, såsom exempelvis vätbarhet, är begränsad. Vidare är möjligheten att styra vätningsförloppet begränsad vad gäller fibrernas placering respektive deras utformning.

Ett annat problem næd framförallt dagens dambindor och trosskydd, vilka under användningen skall vara diskreta att bära, är att sådana alster för att erhålla en vätskeupptagande struktur och samtidigt bibehålla en torr yta närmast användaren är uppbyggda av ett flertal skikt uppvisande väsentligen skilda egenskaper. Detta innebär att sådana alster är tämligen voluminösa och därför ofta upplevs som obekväma och odiskreta. En ytterligare nackdel med ett flertal skikt, är att materialåtgången för dessa 10 15 20 25 30 35 512 638 3 engångsartiklar är hög, vilket resulterar i en hög tillverkningskostnad och ett högt råvaruutnyttjande.

Genom US 3,967,623 är det känt att använda ett vätskegenomsläppligt höljesskikt bestående av ett perforerat plastskikt som bärarmaterial, på vilket vätmedelsbehandlade fibrer anbringas för att skapa en mjuk och luftig yta. De enskilda fibrerna är orienterade så att de vid användningen är vända upp mot användaren och är ungefär 5 m långa. Genom att fibrerna är riktade upp mot användaren skapas en mjuk och luftig yta. Emellertid kvarstår att lösa problemet med att vätskeöverföringen från fibrerna till den innanförliggande absorptionskroppen är dålig, vilket leder till att ytan närmast användaren förblir våt efter den första vätningen.

BE 09300552 avser ett höljesskikt till ett absorberande alster vilket höljesskikt består av en plastfilm som åtminstone på den ena sidan är täckt av fibrer vilka ej är sammansmälta och vilka är fästa i en vinkel mot plastfilmen. För att erhålla en sådan struktur kan fibrerna, exempelvis genom flockning, fästas med sin ena fiberände mot ett smält fiberfixeringsskikt på.plastfilmen.

Plastfilmen kan perforeras så att materialet blir vätskegenomsläppligt. Fibrerna är 0,3 till 2,5 mm långa och grovleken kan varieras med hänsyn till hur mjukt skiktet ska vara. olika fibrer kan användas såsom exempelvis viskos, bomull, polyeten, polypropen, polyester och polyamid. Risken för att vätskan sprids i materialplanet och därigenom utmed höljesskiktets yta är minimal vid detta kända höljesskikt. Dessutom uppvisar höljesskiktet en mjuk yta närmast användaren. Emellertid kvarstår vid detta kända höljesskikt fortfarande problemet att åstadkomma en torr yta då skiktet används som vätskegenomsläppligt ytmaterial på ett absorberande alster. išil HHM H Ii! u |H x mm ma *w | nu i. íM\¶+H\1H| \\1iw|m \w \WWÜlHàWML MHWIH ifilfiiiäafi 10 15 20 25 30 35 512 638 BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN: Problemen med att åstadkomma en vätskemottagande yta för exempelvis höljesskikt till absorberande alster, eller för vätskemottagande alster såsom exempelvis ett trosskydd, vilken vätskemottagande yta vätskegenomsläppliga är mjuk och uppvisar en torr yta även efter vätning, har väsentligen undanröjts med föreliggande uppfinning.

Genom. uppfinningen har således åstadkommdts ett mjukt, hudvänligt och textilliknande vätskemottagande skikt till ett absorberande alster vilket skikt har förmåga att leda vätskan nedåt i strukturen och därigenom bibehålla en torr yta närmast användaren.

Ett enligt uppfinningen vätskemottagande skikt uppvisar ett bärarskikt mot vilket enskilda fibrer fria från varandra och vardera uppvisande två fiberändar är fastsatta med den ena fiberänden mot bärarskiktet med en infästningsvinkel a mellan bärarskiktet och varje enskild fiber. Det vätskemottagande skiktet kännetecknas främst. av att. de enskilda fibrerna innefattar åtminstone en första fibertyp och en andra fibertyp. Genom att fibrerna inte binds samman till ett fibertyg utan istället orienteras så att en vinkel uppkommer mellan fibern och ett underliggande bärarmaterial, erhålls således ökade möjligheter att utforma ett höljesskikt som utnyttjar olika fibrers egenskaper, exempelvis olika fibrers vätskeledande förmåga.

Enligt en föredragen utföringsfornx är fibrerna av den första fibertypen längre än fibrerna av den andra fibertypen. Fibrerna av den första fibertypen är därvid lämpligen 0,3 - 1,5 mm långa, och fibrerna av den andra fibertypen 1,5 - 5 mm långa. Fiberlängden är beroende av fibrernas övriga egenskaper såsom exempelvis deras vätskeupptagande förmåga. Vidare är fiberlängden beroende 10 15 20 25 30 35 512 638 5 av vilken typ av absorberande alster det vätskemottagande skiktet är avsett för, eftersom urin och menstruationsvätska skiljer sig åt, bl a avseende viskositet och ytenergi. Detta medför att för att uppnå ett optimalt vätskemottagande skikt avseende torrhet och mjukhet, måste längden på fibrerna anpassas efter dessa betingelser.

Enligt en utföringsform är de längre fibrerna mer hydrofoba än de kortare fibrerna. Genom att de längre fibrerna som under användning är belägna närmare användarens hud är mer hydrofoba än de kortare fibrerna, skapas en distans mellan huden och de kortare vätskeupptagande fibrerna. De mer hydrofila fibrerna utgörs således av fibrer vilka i kontakt med kroppsvätska uppvisar en lägre kontaktvinkel än de mer hydrofoba fibrerna. Derhydrofila fibrerna kan exempelvis utgöras av cellulosa, viskos, polyester, eller vätmedelsbehandlade hydrofoba fibrer såsom exempelvis vätmedelsbehandlade polyolefinfibrer. De längre och ner hydrofoba fibrerna utgörs exempelvis av obehandlade polyolefinfibrer. Fördelen med denna utföringsform är att ytan närmast kroppen hålls torr även vid upprepade vätningar och risken för att vätskan sprids utmed det vätskemottagande skiktets plan är i det närmaste eliminerad.

Enligt en annan utföringsform erhålls en skillnad i fibertypernas vätskeupptagande förmåga genonlatt de kortare fibrerna uppvisar finare kapillärer, d v s en mindre porradie än de längre fibrerna. Således skapas en vätskegradient från Områden med längre fibrer med grövre kapillärer till de kortare fibrerna med finare kapillärer. vätskan tas därvid huvudsakligen upp i områden med kortare fibrer, vilket innebär att ytan närmast användaren förblir torr. En fördel med denna utföringsform är att de båda fibertyperna kan utgöras av samma material, där skillnaden ëš få s 2! \I\|íll|ll_lI\I\ll|\IMmfl1|I||IIHHI\|||_\l\||llI||||nlllï|||x|x|||lu|||_x||l|||ll||mmm:|||n||||uu||nmmm wmuuuununuu» .www u n m »w . 10 15 20 25 30 35 512 638 6 i vätskeupptagningsförmåga erhålls genom att fibertyperna uppvisar skillnad i porradie. Ytterligare en möjlighet att styrafiberområdenasvätskeupptagande/vätskeledandeförmåga åstadkommes genom att områdena med de kortare fibrerna uppvisar en högre fibertäthet än områdena med de längre fibrerna. Härigenom skapas i områdena med de kortare utvändiga högre finare utvändiga hålrum, d v s kapillärer vilket vätskeupptagande/vätskeledande förmåga mellan fibrerna i fibrerna resulterar i en dessa områden.

Enligt en annan utföringsform uppvisar de två fibertyperna olika geometri. Exempelvis utgörs den andra fibertypen av fibrer med ett grenat tvärsnitt, såsom fibrer beskrivna i WO 93/01779. Genom att fibrerna uppvisar ett grenat tvärsnitt skapas hålrum, d v s utvändiga kapillärer mellan fibrerna resulterande i en ökad vätskeupptagningsförmåga.

Den andra fibertypen kan vidare utgöras av fibrer som då de väts kollapsar, d v s krymper. Vid vätning av en sådan vätskemottagande yta förbättras distansen mellan användaren och de vätskeupptagande fibrerna. Fibrernas geometriska uppbyggnad kan givetvis anta andra former, resulterande i en ökad distans mellan användaren och de vätskeupptagande förbättrar den andra fibertypens fibrerna och/eller vätskeupptagande/ vätskeledande förmåga. Den första fibertypen utgörs företrädesvis av fibrer som är hydrofoba, eller andra för såsom polyolefinfibrer, exempelvis ändamålet lämpliga fibrer.

Enligt ytterligare en utföringsform uppvisar fibertyperna skillnad i styvhet. Genom att den första fibertypen med längre fibrer uppvisar en lägre styvhet än den andra fibertypen skapas en mjuk yta mot användaren samtidigt som den styvare och kortare fibern ger stadga åt det vätskemottagande skiktet. Således minimeras risken för att 10 15 20 25 30 35 512 638 7 alstret under användningen veckas. Detta medför att alstret är bekvämare att bära och att risken för att kroppsvätskan som en följd av veckningar i alstret rinner ut till användarens trosa är i det närmaste eliminerad.

Enligt en utföringsform är vinkeln a mellan bärarskiktet och varje enskild fiber mellan 30-90°.

Enligt en utföringsform är vinkeln a mellan bärarskiktet och varje enskild fiber ungefär 90°, men kan naturligtvis variera något mellan de olika fibrerna. Fördelen med en sådan utföringsform är att kroppsvätskan snabbt leds i riktning rakt nedåt. i den absorberande strukturen och således minimeras risken för att alstret upplevs som vått.

Enligt en annan utföringsform är vinkeln a mellan bärarskiktet och varje enskild fiber mellan 30-70°. Genom denna utföringsfornlbibehåller ytan även efter användningen ett rent och torrt visuellt intryck genom att de kortare våta fibrerna inte syns då användaren betraktar bindan uppifrån.

Enligt en utföringsform uppvisar höljesskiktet ett regelbundet alternerande mönster innefattande partier av fibrer av den första fibertypen och partier av fibrer av den andra fibertypen. Genom att höljesskiktet således omfattar områden med olika långa fibrer, där de längre fibrerna bildar upphöjda barriärer, skapas en distans mellan huden och de vätskeupptagande fibrerna. Vidare förhindras vätskespridning över höljesskiktets yta som vid användning anligger i direkt kontakt mot användaren. Det alternerande mönstret kan vara ordnat i rader, i rutor eller i ett annat, för tillverkningen och användningen fördelaktigt mönster. Vidare kan andelen långa fibrer i förhållande till andelen korta fibrer variera över höljesskiktets yta, liksom fibertäthet och storlek på det Ilnnl l l ll ll l I ll 'll l l lll I l lllllllllll 'Vllllllllllll llllllllllll ||| ll 10 15 20 25 30 35 512 638 8 alternerande mönstret. Faktorer som inverkar på valet av ovan nämnda mönsterstruktur är fibertypernas egenskaper, såsom exempelvis dess vätskeupptagande förmåga. Av betydelse är även bärarmaterialets egenskaper. Vidare är det av väsentlig betydelse vilken typ av vätska som alstret är avsett att absorbera. Som tidigare omtalats, uppvisar urin och nænstruationsvätska skillnader, exempelvis avseende viskositet och ytenergi. Genom nöjligheten att variera således ett vätskegenomsläppligt höljesskikt till olika typer av alster, uppvisande en reducerad ytvåthet och ökad mjukhet erhållas. mönsterstrukturen kan Eftersom alstret snabbt mättas på vätska inom området omkring vätningspunkten, d v s inom det område av alstrets grenparti dit kroppsvätskan först når, uppvisar höljesskiktets bärarskikt enligt en föredragen utföringsform ett regelbundet alternerande mönster uppvisande åtskilda områden av fibrer av den första fibertypen respektive ett huvudsakligen sammanhängande fibertypen. Det fibrer område av fibrer av den andra sammanhängande området med vätskeupptagande underlättar transporten av vätskan från vätningszonen till övriga delar av alstrets vätskemottagande skikt. Således elimineras risken för att det vätskemottagande skiktet inom vätningszonen mättas på vätska med en åtföljande risk för läckage.

Enligt en annan utföringsform uppvisar höljesskiktet sammanhängande områden av de olika fibertyperna, exempelvis i ett radmönster utmed alstrets längdriktning. Fördelen är även med denna utföringsform att vätskan kan spridas ut mot alstrets ändpartier och således elimineras risken för att området omkring vätningspunkten mättas på vätska med läckage som följd. 10 15 20 25 30 35 512 638 9 Enligt en annan utföringsform innefattar hela höljesskiktets bärarskikt av såväl fibrer av den första fibertypen som av fibrer av den andra fibertypen, vilka är jämnt fördelade över hela bärarskiktets yta. Härigenom åstadkomms ett material som över hela ytan har korta- respektive långa fibrer. En fördel med en sådan utföringsform är att höljesskiktet är enkelt att tillverka eftersonlinga.synkroniseringsproblenluppkommer. Ytterligare en fördel med en sådan utföringsform är att höljesskiktet även under användningen ser torrt ut eftersom de korta och vätskeupptagande fibrerna maskeras av de längre och mer hydrofoba fibrerna.

Ytterligare en utföringsform innefattar ett höljesskikt uppvisande åtskilda områden av den första fibertypen respektive åtskilda områden av den andra fibertypen. Denna utföringsform kan vara fördelaktig då risken för att vätskan blir kvar i höljesskiktet redan är eliminerad, exempelvis då en innanförliggande absorberande struktur effektivt dränerar höljesskiktet på vätska. En annan fördel med en sådan utföringsfornl är att vätskespridningen i höljesskiktet reduceras.

Vidare omfattar uppfinningen ett absorberande alster såsom en binda, ett trosskydd, en blöja, eller liknande innefattande en i. ett hölje innesluten absorptionskropp varvid åtminstone ett parti av höljet består av ett vätskegenomsläppligt höljesskikt. Det vätskegenomsläppliga höljesskiktet innefattar ett bärarskikt.mot vilket enskilda fibrer, fria från varandra och vardera uppvisande två fiberändar är fastsatta med den ena fiberänden mot bärarskiktet. Mellan bärarskiktet och varje enskild fiber uppstår en infästningsvinkel a. De enskilda fibrerna innefattar åtminstone en första fibertyp och en andra fibertyp där fibrerna av den första fibertypen är längre än fibrerna av den andra fibertypen. Vidare är fibrerna av den llll lllll lllål llll llllllll' ll |ll|| ll llllllllll |l|||ll|ll l||ll lllllllll lllllll ll llllllllllllll | ||| l lll lllllllllllllll lllllur l ull l lllllllllllll lllmlll lllm lllllllll ll lll ||l|ll lll l ll llllllllllllllll lll llllll l ll 10 15 20 25 30 35 512 638 10 första fibertypen hydrofobare än fibrerna av den andra fibertypen.

Enligt 'ytterligare en utföringsform är alstrets vätskegenomsläppliga höljesskikt utformat så att höljesskiktet inom grenområdet huvudsakligen uppvisar fibrer av den andra fibertypen medan höljesskiktet inom ändpartierna huvudsakligen uppvisar fibrer av den första fibertypen.Detvätskegenomsläppligahöljesskiktetuppvisar således inom grenområdet huvudsakligen korta, hydrofila fibrer, medan höljesskiktet i de båda ändpartierna huvudsakligen uppvisar långa, hydrofoba fibrer. Härigenom erhålls ett höljesskikt som under användningen endast uppvisar ett vått område inom alstrets grenparti.

Enligt en liknande utföringsform av alstret är det vätskegenomsläppliga höljesskiktet utformat så att grenområdets centrala parti åtminstone i huvudsak innefattar fibrer av den andra fibertypen och att grenområdets två kantpartier åtminstone i huvudsak innefattar fibrer av den första fibertypen. Vidare innefattar höljesskiktet inom de två ändpartierna huvudsakligen fibrer av den första fibertypen.

Utföringsformen liknar den föregående, men genom att det vätskegenomsläppliga höljesskiktet utmed hela alstrets kantparti innefattar fibrer som är längre och hydrofobare än fibrerna i grenområdets centrala parti medför detta att risken för att vätskan sprids ut på alstrets sidokanter och vidare läcker ut till användarens underbyxa är i det närmaste helt eliminerad.

Ytterligare en utföringsform utgörs av ett trosskydd eller ett liknande absorberande alster där endast en liten absorberande Enligt denna utföringsform är bärarskiktet i det vätskemottagande kapacitet är nödvändig. skiktet vätskeogenomträngligt och utgör således alstrets 10 15 20 25 30 35 512 638 ll baksidesmaterial. Mot den sidan av det vätskeogenomträngliga bärarskiktet som under användningen är avsedd att anligga mot användaren är enligt uppfinningen enskilda fibrer fria från varandra fastsatta i den ena av fiberns två ändar med en infästningsvinkel mellan bärarskiktet och varje enskild fiber. De enskilda fibrerna innefattar åtminstone en första fibertyp och en andra fibertyp där fibrerna av den första fibertypen är längre än fibrerna av den andra fibertypen. Vidare är de kortare fibrerna vätskeupptagande medan de längre fibrerna inte är vätskeupptagande. Områden med de längre fibrerna fungerar under användningen sonlupphöjda barriärer mellan användaren och de kortare vätskeupptagande fibrerna. En fördel med denna utföringsform är att de kortare fibrerna i höljesskiktet har förmåga att ta upp vätska vilket innebär att någon ytterligare absorberande struktur inte är nödvändig. Således reduceras naterialåtgången för dessa alster vilket resulterar i en lägre tillverkningskostnad och ett lägre råvaruutnyttjande. Ytterligare en fördel med sådana alster är att de är tunnare och således bekvämare och mer diskreta att bära.

KORT BESKRIVNING AV FIGURERNA: Uppfinningen skall i det följande beskrivas närmare under hänvisning till de på bifogade ritningar visade figurerna.

Därvid visar: ” fig. 1 ett tvärsnitt genom ett vätskemottagande skikt enligt uppfinningen, fig. 2 en dambinda med ett höljesskikt enligt uppfinningen, sett från den sida som vid användningen är avsedd att vara vänd mot användaren, l Ilwwwwlw www wwww w| ww :ww w'w w| w-lw iwww H HTI HW *l I' H* W 10 15 20 25 30 35 512 638 12 fig. 3 ytterligare en dambinda enligt uppfinningen, sedd från den sida som vid användningen är avsedd att vara vänd mot användaren, fig. 4 ytterligare ett tvärsnitt genom ett 'vätskemottagande skikt enligt uppfinningen, och fig. 5 ytterligare ett tvärsnitt genom ett vätskemottagande skikt enligt uppfinningen.

BESKRIVNING AV UTFÖRINGSEXEMPEL: Det i figur 1 visade vätskemottagande skiktet 1, består av ett bärarskikt 2 på vilket är fäst fibrer 3,4. Fibrerna 3,4 är infästa på bärarskiktet 2 med sin ena ände, medan den andra fria änden är riktad bort från bärarskiktet, varigenom de enskilda fibrerna är anordnade i en vinkel a från bärarskiktet. Infästningsvinkeln a är i det visade exemplet ungefär 90°, men kan naturligtvis variera något mellan de olika fibrerna.

Fibrerna är fästa till bärarmaterialet exempelvis genom flockning varvid den ena fiberänden fästs mot ett smält fiberfixeringsskikt. Fibrerna 3,4 består av en första fibertyp 3 och en andra fibertyp 4. Fibrerna av den första fibertypen 3 är längre än fibrerna av den andra fibertypen 4. Fiberlängden på de två fibertyperna 3,4 anpassas lämpligen efter fibertypernas övriga egenskaper, såsom exempelvis fibrernas vätbarhet.

Enligt en föredragen utföringsform är fiberlängden på den första fibertypen 3, mellan 0,3 mm och 1,5 mm och fiberlängden på den andra fibertypen 4, mellan 1,5 mm och 5 mm. Den första fibertypen 3 kan utgöras av polyolefinfibrer, sonlexempelvis polyeten eller'polypropen.

Den andra fibertypen 4 kan utgöras av alla typer av fibrer 10 15 20 25 30 35 512 638 13 uppvisande en högre vätskeledande förmåga än fibrerna av den första fibertypen 3. Således kan den andra fibertypen 4 utgöras av exempelvis cellulosa-, viskos- eller polyesterfibrer. Den andra fibertypen 4 kan vidare utgöras av vätmedelsbehandlade fibrer, såsonl exempelvis fibrer behandlade med ytaktiva ämnen, eller fibrer som på annat sätt är behandlade i syfte att öka vätbarheten. Den vätskeledande/vätskeupptagande förmågan kan även ökas genom att den andra fibertypen 4 utgörs av fibrer uppvisande finare kapillärer, d v s fibrer med en mindre porradie än fibrerna av den första fibertypen. Ytterligare exempel på fibrer lämpliga till den andra fibertypen 4, är grenade fibrer såsom exempelvis fibrer beskrivna i WO 93/01779.

Genom att fina utvändiga kapillärer skapas mellan de grenade fibrerna erhålls en ökad vätskeupptagande förmåga.

Ett annat exempel på fibrer lämpliga till den andra fibertypen 4 är fibrer som skapar en bättre distans mellan användaren och de vätskeupptagande fibrerna, såsom exempelvis fibrer som då de väts kollapsar, d v s krymper.

Andra geometriska former resulterande i en bättre distans och/eller en ökad vätskeupptagnings- respektive vätskeledande förmåga är givetvis också tillämpbara såsom fibrer av den andra fibertypen 4.

Bärarskiktet 2 kan vara ett enkelt materialskikt, eller bestå av ett flerskiktslaminat._ Det i figur 1 visade bärarskiktet 2 utgörs av ett flerskiktslaminat uppvisande ett bottenskikt 6, och ett fiberfixeringsskikt 5 -till vilket fibrerna 3,4 i sin ena ände fäster. Bottenskiktet 6 har en högre smältpunkt än fiberfixeringsskiktet 5 och består exempelvis av HDPE, polypropen eller ett annat för ändamålet lämpligt material. Fiberfixeringsskiktet 5 innefattar exempelvis LDPE,LLDPE, eller andra för ändamålet lämpliga material uppvisande en lägre smältpunkt än materialet i bottenskiktet 6. Fiberfixeringsskiktet 5 kan även bestå av en gel som har förmåga att ta upp vätska, ml .

“H H H||H IIIH l H II H IIIHIHH \| HH I IHIHIIIIIIIHIIII ||||||\1\|\\|\\|||1H| u Mum x nnwmnnmn m: nu mnnunmn mm rum mmnnuwx unnnunuunnuvnuuwunwnwmunwu mmmm nun um» u n mmm nmmmnnuuuuwmuwmu»||| .n WH. 10 15 20 25 30 35 512 638 14 såsom exempelvis en gel av polyvinylalkohol eller en gel av polyakrylsyra.

Bärarskiktet 2 kan även utgöras av ett textilt fibertyg såsom ett hydrofilt nonwoven. Vidare kan bärarskiktet 2 utgöras av en yta, exempelvis en yta på en skumabsorptionskrøpp, eller på någon annan typ av absorptionskropp med tillräcklig sammanhållningsförmåga.

Fibrerna 3,4 fäster till bärarskiktet 2 exempelvis genom att anbringas på ett smält fiberfixeringsskikt, eller med adhesiv såsom exempelvis hot-melt, hydrofilt lim eller något annat för ändamålet lämpligt adhesiv. Vidare kan extruderade fibrer i tillstånd bärarskiktet 2 och därigenom elimineras användningen av ett adhesiv. Fastsättningsmetoden har ingen avgörande betydelse för uppfinningen, utan vilket som helst tidigare känt sätt smält anbringas på att fixera fibrer i en vinkel mot en bäraryta kan användas.

Den i figur 2 visade dambindan 200, innefattar ett vätskegenomsläppligt höljesskikt 201 enligt uppfinningen, ett vätskeogenomträngligt höljesskikt 205, samt en mellan höljesskikten innesluten absorptionskropp 206. Det vätskeogenomträngliga höljesskiktet 205 innefattar en plastfilm, ett hydrofoberat fibertyg, ett laminat av dessa material, eller något liknande för användningen lämpligt material, placerat på den sida av bindan vilken vid användningen är avsedd att vara vänd bort från användaren.

Den mellan höljesskikten 201, 205 inneslutna absorptionskroppen 206 är vanligen uppbyggd av ett eller flera skikt av cellulosafluffmassa. Cellulosafluffmassan kan vara blandad med fibrer eller partiklar av ett högabsorberande polymert material av det slag son: vid absorption kemiskt binder stora mängder vätska under bildandet av en vätskehaltig gel. I absorptionskroppen kan vidare ingå ytterligare komponenter för att förbättra 10 15 20 25 30 35 512 638 15 egenskaperna hos absorptionskroppen 206. Exempel på sådana komponenter är bindefibrer, formstabiliserande komponenter, eller liknande. Höljesskikten 201,205 har större utsträckning i dambindans 200 plan än absorptionskroppen 206, kring hela dennas periferi. De utskjutande partierna 208 av höljesskikten 201,205 är inbördes förbundna kring absorptionskroppen 206, exempelvis med limning, svetsning, eller på annat vis.

Det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 201 har liknande uppbyggnad som det i figur 1 visade vätskemottagande skiktet 1 och uppvisar således ett bärarskikt 202, till vilket fibrer 203,204 är fästa. Fibrerna 203,204 är fästa mot bärarskiktet 202 med sin ena ände, och med den andra fria änden riktad bort från bärarskiktet, varigenom de enskilda fibrerna är anordnade i en vinkel a från bärarskiktet. Infästningsvinkeln och är ungefär 90°, men kan naturligtvis variera något mellan de olika fibrerna.

Höljesskiktet 201 är vätskegenomsläppligt genom att bärarskiktet 202 uppvisar perforeringar genom materialet, eller genom att bärarskiktet utgörs av ett vätskegenomsläppligt material såsom exempelvis ett textilt material. Vidare kan absorptionskroppen 201 då den uppvisar tillräcklig sammanhållningsförmåga utgöra bärarskikt 202 varigenom de enskilda fibrerna fäster direkt till den sida av den absorberande strukturen som vid användningen av alstret anligger närmare användaren. Det vätskegenomsläppliga höljesskiktets yta uppvisar ett regelbundet alternerande mönster. Det regelbundet alternerande nfinstret innefattar åtskilda områden av de längre fibrerna 203, respektive ett sammanhängande område av de kortare fibrerna 204.

Den i figur 3 visade dambindan 300 har väsentligen samma uppbyggnad som dambindan i figur 2. Således uppvisar dambindan 300 en absorptionskropp 306 innesluten mellan ett HH HIW X \1H||\|I\|\!||H|HH IIHHIIH l HH l H *I IHHHNH IHIUIIIH HHIIHHH HIHHI N H! | '| ||| M H w x | 'mmunnnnxn||nxuumnnumwnnnmw|||n1nx| u: nun nnnn uumnn ummiiwwwwxnxixiwwwxxïm|uhn||||in|iihiimmiiin [i ni HM mnií. NHHIHÜiNNNXiH in mhiíHlhHfifliilmifiiiihGnmn »fiim .mm ,........._..._ nu... . . 10 15 20 25 30 35 512 638 16 första vätskegenomsläppligt höljesskikt 301, och ett andra, vätskeogenomträngligt höljesskikt 305.

Dambindan 300 är timglasformad, med bredare ändpartier 309,310, och ett däremellan beläget smalare grenområde 311.

Grenområdet 311 uppvisar vidare två kantpartier 3l8,319 samt ett däremellan beläget centralt parti 320.

Grenområdets 311 centrala parti 320 är det parti av dambindan vilket är avsett att under användningen tjäna som mottagningsyta för' den kroppsvätska. soul avsöndras till dambindan. Vidare har absorptionskroppen 306 två längsgående inåtkrökta sidokanter 3l2,3l3 och två tvärgående utåtkrökta ändkanter 314,315. De båda höljesskikten 301,305 har något större utsträckning' än absorptionskroppen 306 i dambindans 300 plan och de utskjutande partierna 308 av höljesskikten 301,305 är inbördes förbundna och bildar en sammanhängande kant kring absorptionskroppen 306. Vid absorptionskroppens 306 grenparti 311 skjuter en sidoflik 316,317 ut från vardera av de längsgående sidokanterna 3l2,3l3. Sidoflikarna är bildade av partier av höljesskikten 301,305 och vardera av sidoflikarna 316,317 består således av ett skikt av vätskegenomsläppligt och ett skikt av vätskeogenomträngligt material. Sidoflikarna 316,317 är under användning av bindan 300 avsedda att kunna vikas kring benkanterna av användarens underbyxor. material Det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 301 är uppbyggt på liknande sätt som de i figurerna 1 och 2 beskrivna höljesskiktenl,20l.Detvätskegenomsläppligahöljesskiktet 301 uppvisar således ett bärarskikt 302, till vilket fibrer 303,304 är fästa. Fibrerna 303,304 är fästa med sin ena ände mot bärarskiktet, och med den andra fria änden riktad bort från bärarskiktet, varigenom de enskilda fibrerna är anordnade i en vinkel a mot bärarskiktet. Det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 301 uppvisar vid de två 10 15 20 25 30 35 512 638 17 ändpartierna 309,310 och inom grenområdets två kantpartier 318,319 huvudsakligen fibrer av den första fibertypen 303.

Grenområdets centrala parti 320 uppvisar däremot huvudsakligen fibrer av' den andra fibertypen 304. Med perforeringar genom bärarskiktet 302, eller genom att bärarskiktet 302 utgörs av ett i sig vätskegenomsläppligt material såsom exempelvis ett nonwoven skapas ett höljesskikt 301, uppvisande vätskegenomsläpplighet.

Det i. figur' 4 visade vätskemottagande skiktet. 401 har liknande uppbyggnad som det i figur 1 visade vätskemottagande skiktet 1. Således uppvisar det vätskemottagande skiktet 400 ett bärarskikt 402 på vilket är fäst fibrer 403,404. Fibrerna 403,404 är infästa med sin ena ände, medan den andra fria änden är riktad bort från bärarskiktet, varigenom de enskilda fibrerna är anordnade i en vinkel a från bärarskiktet. Infästningsvinkeln a är ungefär 90°, men varierar naturligtvis något mellan de enskilda fibrerna. Fibrerna är fästa till bärarmaterialet exempelvis genom flockning varvid den ena fiberänden fästs mot bärarskiktet 402. Fibrerna 403,404 består vidare av en första fibertyp 403 och en andra fibertyp 404 där fibrerna av den första fibertypen 403 är längre än fibrerna av den andra fibertypen 404. Fibertyperna 403,404 är jämnt fördelade över hela bärarskiktets 402 yta. Bärarskiktet 402 består av en plastfilm eller ett flerskiktslaminat. Vidare kan bärarskiktet 402 bestå av ett nonwoven eller något annat textilt fibertyg, ett skummaterial eller ett för uppfinningen annat lämpligt.material. Hela.bärarmaterialets yta uppvisar en jämn fördelning av såväl fibrer av den första fibertypen 403, som av fibrer av den andra fibertypen 404.

Det i figur 55 visade vätskemottagande skiktet 501 har liknande uppbyggnad som de i figur 1 och figur 4 visade vätskemottagande skikten 1,400. Således uppvisar det \\|\\a\ w\uu|»» | |W\WHHH \EihH 10 15 20 512 638 18 vätskemottagande skiktet 500 ett bärarskikt 502 såsom det i figur 4 visade bärarskiktet 402 på vilket är fäst fibrer 503,504. Fibrerna 503,504 är infästa med sin ena ände, medan den andra fria änden är riktad bort från bärarskiktet 502, varigenom de enskilda fibrerna 503,504 är anordnade i en vinkel a från bärarskiktet 502. Vinkeln a nællan de enskilda fibrerna 503,504 och bärarskiktet 502 är mellan 30-70°, företrädesvis ungefär 45°. Genom att vinkeln a mellan bärarskiktet 502 och de enskilda fibrerna är mindre än 90°, döljer de längre fibrerna 503 de kortare fibrerna 504 då det vätskemottagande skiktet 500 ses ovanifrån.

Uppfinningen har i ovannämnda utföringsexempel beskrivits under hänvisning till dambindor, men som redan nämnts är uppfinningen naturligtvis även tillämpbar på inkontinensskydd, blöjor, trosskydd, sängskydd, stolskydd och liknande.

Uppfinningen avser vidare alla tänkbara kombinationer av ovannämnda utföringsexempel, och är även tillämpbar för andra utföringsformer inom ramen för de efterföljande patentkraven.

Claims (19)

10 15 20 25 30 35 40 512 638 107282 ARe 2000-01-20 19 PATENTKRAV

1. Vätskemottagande skikt (1) till ett absorberande alster såsom en dambinda, en blöja, ett inkontinensskydd, ett trosskydd, ett sängskydd, ett stolskydd eller liknande, vilket innefattar ett bärarskikt (2) uppvisande en första yta och en andra yta samt mot vilket bärarskikt (2) enskilda fibrer (3,4) fria från varandra och vardera uppvisande två fiberändar är fastsatta med den ena fiberänden mot bärarskiktets (2) första yta med en infästningsvinkel a mellan bärarskiktet (2) och varje enskild fiber (3,4), k ä n n e t e c k n a t a v att de enskilda fibrerna (3,4) innefattar åtminstone en första fibertyp (3) och en andra fibertyp (4).

2. Vätskemottagande skikt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t; a v att bärarskiktet (2) är vätskegenomsläppligt.

3. Vätskemottagande skikt enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t a v att fibrerna av den första fibertypen (3) är längre än fibrerna av den andra fibertypen (4).

4. Vätskemottagande skikt enligt något av krav 1,2 eller 3, k ä n n e t e c k n a t a v att fibrerna av den första fibertypen (3) är mellan 1,5 mm och 5 mm långa och fibrerna av den andra fibertypen (4) är mellan 0,3 mm och 1,5 mm långa.

5. Vätskemottagande skikt enligt något av kraven 1-4, k ä n n e t e c k n a t a v att infästningsvinkeln a mellan bärarskiktet (2) och varje enskild fiber (3,4) är mellan 30° och 90°. ïill! {||I\\\ liMl IHI H H *Hu I 10 15 20 25 30 35 512 658 20

6. Vätskemottagande skikt enligt något av kraven 1-5, k ä n n e t e c k n a t a v att fibrerna av den andra fibertypen (4) är mer hydrofila än fibrerna av den första fibertypen (3).

7. Vätskemottagande skikt enligt något av kraven 1-6, k ä n n e t e c k n a t a v att fibrerna av den andra fibertypen (4) uppvisar ett grenat tvärsnitt varigenom fibrerna av den andra fibertypen (4) uppvisar utvändiga kapillärer.

8. Vätskemottagande skikt enligt något av kraven 1-7, k ä n n e t e c k n a t a v att fibrerna av den andra fibertypen (4) kollapsar vid vätning varigenom höjden på fibrerna av den andra fibertypen (4) minskar vid vätning.

9. Vätskemottagande skikt enligt något av kraven 1-8, k ä n n e t e c k n a t a v att fibrerna av den andra fibertypen (4) är styvare än fibrerna av den första fibertypen (3).

10. Vätskemottagande skikt enligt något av kraven 1-9, k ä n n e t e c k n a t a v att det Vätskemottagande skiktet (2) uppvisar ett alternerande mönster uppvisande åtskilda områden av fibrer av den första fibertypen (3) respektive ett huvudsakligen sammanhängande område av fibrer av den andra fibertypen (4).

11. Vätskemottagande skikt enligt något av kraven 1-9, k ä n n e t e c k n a t a v att det Vätskemottagande skiktet (2) uppvisar åtskilda områden av fibrer av den första fibertypen (3) och åtskilda områden av fibrer av den andra fibertypen (4).

12. Vätskemottagande skikt enligt något av kraven 1-9, k ä n n e t e c k n a t a v att det Vätskemottagande d) 10 15 20 25 30 512 638 21 skiktet (2) uppvisar sammanhängande områden av fibrer av de två fibertyperna (3,4).

13. Vätskemottagande skikt enligt något av kraven 1-9, k ä n n e t e c k n a t a v att det vätskemottagande skiktet (1) uppvisar en jämn fördelning av såväl fibrer av den första fibertypen (3) sonx av fibrer av den andra fibertypen (4) över hela bärarskiktets yta (2).

14. Absorberande alster såsom en dambinda, ett inkontinensskydd, ett trosskydd, en blöja eller liknande vilken innefattar en i ett hölje innesluten absorptionskropp (206) varvid åtminstone ett parti av höljet består av ett vätskegenomsläppligt höljesskikt (201) innefattande ett bärarskikt (202) uppvisande en första yta och en andra yta samt mot vilket bärarskikt (202) enskilda fibrer (203,204), fria från varandra och vardera uppvisande två fiberändar, är fastsatta med den ena fiberänden mot bärarskiktets (202) första yta, med en infästningsvinkel a mellan bärarskiktet (202) och varje enskild fiber (203,204), enskilda fibrerna (203,204) innefattar åtminstone en första fibertyp (203) och en andra fibertyp (204). k ä n n e t e c k n a t: a v att de

15. Absorberande alster enligt krav 14, k ä n n e t e c k n a t a v att fibrerna av den första fibertypen (203) är längre än fibrerna av den andra fibertypen (204).

16. Absorberande alster enligt krav 14 eller 15, k ä n n e t e c k n a t a v att fibrerna av den första fibertypen (203) är mer hydrofoba än fibrerna av den andra fibertypen (204). WU! \ H IHH II H WW í V W H I M I) M W || w) x | H w xw x | WIN HW H VH! NI å! ||| X II 10 15 20 25 512 638 22

17. Absorberande alster enligt något av kraven 14-16 och vidare uppvisande två ändpartier (309,3lO) samt ett däremellan beläget grenområde (311), k ä n n e t e c k n a t a v att det vätskegenomsläppliga höljesskiktet (301) vid grenomrâdet (311) huvudsakligen uppvisar fibrer av den andra fibertypen (304) och att det vätskegenomsläppliga höljesskiktet (301) vid ändpartierna (309,3lO) huvudsakligen uppvisar fibrer av den första fibertypen (303).

18. Absorberande alster enligt krav 17 och vidare inom grenområdet (311) uppvisande två kantpartier (3l8,319) samt ett däremellan beläget centralt parti (320), k ä n n e t e c k n a t a v att det vätskegenomsläppliga höljesskiktet (301) inom grenområdets (311) centrala parti (320) i huvudsak uppvisar fibrer av den andra fibertypen (304) och att grenområdets (311) kantpartier (3l8,319) i huvudsak uppvisar fibrer av den första fibertypen (303).

19. Vätskemottagande alster, såsonl ett trosskydd, ett sängskydd, ett stolskydd eller liknande, innefattande ett vätskemottagande skikt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t: a v att bärarskiktet (2) är vätskeogenomträngligt.