SE503779C2 - Absorberande alster, omfattande ett mottagningsutrymme i ett lagringsskikt, som vid vätning ökar i omfång vinkelrätt mot alstrets yta samt absorptionskropp - Google Patents

Description

5osl779 10 15 20 25 30 genom kapillärhafterna. Vätskan kommer således att under en tämligen lång tid kvarstanna i alstrets primära vâtområde och först så småningom transporteras ut till omgivande delar av alstrets absorptionskropp.

Problemet har accentuerats under senare år då utvecklingen gått mot alltmer hårt komprimerade absorptionskroppar för att reducera Förpacknings- volymen samt av transport-, lagrings- och miljöskål.

För att styra vätsketransporten bort från det primära vätområdet, till delar av absorptionskroppen, där det fimis ännu outnyttjat absorptionsmaterial, är det tidigare känt att förse alstret med vätsketransporterande organ i form av komprimerade mönster, exempelvis ränder, som sprider ut vätskani alstrets längsled. Ett alster med sådana komprimerade ränder är tidigare känt fi-ån PCT/SE94/00835. Vätsketransporten i alstret beror huvudsakligen på skillnaderi kapillärkrafter mellan de komprimerade tänderna och omgivande material. Även om viss positiv eflekt därvid erhålls i form av ett riktat vätskeflöde i absorptionskroppen, är emellertid den hastighet med vilken vätskeiransporten sker i alstret alltför låg i förhållande till den hastighet med vilken kroppsvätskan utsöndras till alstret. I synnerhet för produkter avsedda för urinabsorption, såsom blöjor och inkontinensskydd, där det ofta är fråga om att hantera stora vätskemängder som avges under kort fid, är risken därvid, att vätskan inte kan absorberas tillräckligt fort, utan istället rinner på alstrets yta, ut över alstrets kanter och ger upphov till läckage.

Dessutom medför kraflig komprimering att alstret får styva, svårböjliga partier, vilka gör alstret mindre íöljsamt och mindre benäget att under användningen forma sig efter användarens kropp.

Ett annat sätt att öka förmågan hos ett absorberande alster att ta emot och hålla kvar stora volymer av kroppsvätska, är genom att skapa olika typer av vätskemottagande hålrum, eller skålar i alstret. 10 15 20 25 30 503 779 I US 3,889,679 beskrivs en blöja med ett flertal cirkulära hål anordnade genom blöjans absorptionskropp. Eftersom vätning av en blöja emellertid sker inom ett begränsat område av blöjan, det primära vätområdet, kommer endast de hål som är belägna närmast detta ornråde att kunna utnyttjas för att initialt ta emot kroppsvätska. Dessa hål fylls snabbt av vätskan och dräneras sedan efter hand av det omgivande absorptionsmaterialet genom att vätskan på grund av kapillärkrafterna mellan fibrerna i absorptions- materialet sugs bort från hålen. Som redan omtalats är detta en långsam process, varigenom risken att det finns kvar vätska i hålen vid den påföljande i vätningen av absorptionskroppen är avsevärd. Efterhand kommer dessutom det absorptionsmaterial som är beläget närmast blöjans primära vätornråde att mättas av kroppsvätska och förlorar då väsentligen all förmåga att dränera vätska från hålen. Ett annat problem vid denna absorptionskropp, är att den består av ett material som vid vätning kollapsar och väsentligen förlorar sin tredimensionella struktur. Härigenom blir det för vätske- mottagning tillgängliga hålutrymmet i absorptionskroppen i det närmaste obefintligt efter en första vätning.

I svenska patentansökan nr 9304321-4, beskrivs en absorptionskropp för absorberande alster såsom blöjor, inkontinensskydd och dambindor, vilken är försedd med en vätskemottagningsdel i form av en brunn, belägen väsentligen mitt för absorptionskroppens tilltänkta primära vätornråde och som sträcker sigi djupled in i och genom en vätskelagringsdel i absorptionskroppen.

Brunnen står i vätskekommunikation med ett under ett vätskelagringsskikt anordnat vätskespridningsskikt och har en större effektiv medelporstorlek än den omgivande vätskelagringsdelen.

En absorptionskropp av detta slag fungerar visserligen utmärkt för att ta emot en första vätskemängd och även påföljande vätskemängder om tiden mellan vätskeutsöndringarria är tillräckligt stor för att brunnen skall kunna tömmas på vätska mellan vätskeutsöndringarna. Även absorptionskroppen enligt svenska patentansökan nr 930432 1-4 är nämligen beroende av kapillärkrafter för att dränera vätska från brunnen. Den vätskemottagande brunnen töms därför först efter hand på vätska genom att vätskan 50så779 10 15 20 25 30 transporteras från de grövre porerna i brunnen till de finare porerna i det omgivande absorptionsmaterialet. Dessutom är det risk för att brunnen är för liten vid stora vätskeutsöndringar, varigenom brunnen kan överfyllas. Även i WO 87/01914, US 4,333,462, US 4,333,463, US 4,333,464, US 4,413,996, EP 0,124,365, GB 2,156, 681, US 4 ,643,727 och i EP O,528,567, beskrivs liknande alster med hålrum eller skålar för att ta emot och samla upp vätska.

Det kvarstår således ett stort behov av ett absorberande alster som tillåter upprepade vätningar med hög insläppshastighet för vätska även för de påföljande vätningania.

Enligt uppfinningen har åstadkommits ett alster av det inledningsvis omtalade slaget, vid vilket alster nackdelarna med tidigare kända sådana alster väsentligen undanskaffats.

Alstret enligt uppfinningen utmärks främst av att mottagningsutrymmet är anordnat i ett lagringsskikt i absorptionskroppen samt att till mottagnings- utrymmet angränsande partier av lagringsskiktet innefattar ett material vilket vid vätning ökar i omfång i en riktning huvudsakligen vinkelrätt mot alstrets första yta, varigenom även mottagningsutrymmets storlek ökar i denna riktning genom vätning av alstret.

Enligt en utföringsform av uppfinningen, utgörs det vätskemottagande mottagningsutrymmet av ett eller flera genom åtminstone en del av lagrings- skiktets tjocklek sig sträckande hål eller områden med lägre densitet än det omgivande materialet i lagringsskiktet.

Enligt en annan utföringsfonn utgörs lagringsskiktet av åtminstone två separata materialkroppar, vilka sträcker sig som pelarliknande distansorgan huvudsakligen vinkelrätt mellan två ytterligare i alstret ingående material- skikt och tillsammans med materialskikten avgränsar ett sammanhängande mottagningsutrymme mellan materialskikten. De separata material- 10 15 20 25 30 503 779 kropparna kan exempelvis utgöras av superabsorberande material inneslutet i mellan de bàda materialskikten sig sträckande rörformiga höljen, varigenom svällning av det superabsorberande materialet genom gelbildning vid absorption av kroppsvätska endast kan ske inuti de rörforrniga höljena, i en riktning väsentligen vinkelrät mot de båda materialskikten. Företrädesvis består emellertid materialkropparna av det material som beskrivs i WO 94/10956.

Enligt ytterligare en utfóringsform utgörs mottagningsutryrnmet av åtminstone ett i alstrets Iängdriktning sig sträckancle rännformigt hàlrum.

Lagringsskiktet är enligt ännu en utfórlngsfomi av uppfinningen bildat av ett banforrnigt material vilket är delati banans längdriktxiing utmed en uridulerande kurva, varvid bandelarna är förskjutna i förhållande till varandra i banans plan, åtminstone i banans längdriktning, varigenom bandelarna mellan sig begränsar mottagningsutrymmet i materialbanans plan. Med undulerande kurva avses valfri form på kurvan, såsom sinusformig, sàgtandformad, fyrkantsvàgformad etc. Vågor-nas amplitud liksom deras våglängd kan variera längs kurvan. Vágorna kan löpa längs en rät, krökt eller vàgfonnig linje.

Om bandelarna därvid är inbördes förskjutna en halv våglängd i banans längsled, definierar bandelarna mellan sig en i banans längdriktning sig sträckande rad av väsentligen cïrkulära eller ovala hål alternerande med överlappande banpartier. Genom att dessutom skjuta bandelarna i riktning mot varandra kan hálens storlek regleras. Ju mer bandelarna är skjutna i rikming mot varandra, desto mindre är de kvarvarande hålen mellan bandelarna. Det fall då bandelarna inte avgränsar några hålrum mellan sig är ej avsett att omfattas av uppfinningen. Om vågornas amplitud varieras längs banan kan storleken på hålen varieras, t ex så att hålen i vätomràdet är större än hälen utanför vätomrâdet. 5030779 10 15 20 25 30 6 Om bandelama är förskjutna i riktning bort från varandra, i banans tvärriktning, uppvisar lagringsskiktet ett rännfomiigt undulerande utrymme löpande mellan bandelarna. cellulosafibrer vilka torrformats till en bana med en ytvikt av 30 - 2000 g/mz och komprimerats till en densitet mellan 0,2 - 1,2 g/cm3 och att banan inkorporerats i alsiret utan efterföljande defibrering och flufibildning.

Ytterligare ett för uppfinningen synnerligen lämpligt lagringssldkt är bildat av en luttlagd bana av cellulosafibrer vilken komprimerats till ett torrformat ark, med en första densitet mellan 0,2 - 1,2 g/cm3 och vilket ark därefter mjukorts på mekanisk väg till en andra densitet lägre än den urspnmgliga och därvid delamínerats, så att det bildats ett flertal ej helt separerade tunna fiberskikt, vilka i sig uppvisar en densitet motsvarande den första densiteten.

Ett annat tänkbart lagringsskikt är bildat av ett materialskikt med en första tjocklek och innefattande återfiädrande material vilket materialskikt tryckts samman vinkelrätt mot ett plan genom skiktet till en andra tjocklek och bundits i sitt sammantryckta tillstånd med etti kroppsvätska lösligt bindemedel, varvid bindningen av materialskiktet upphör vid vätning därav och reservoirskiktet åtminstone delvis återtar den första tjockleken. Ett sådant lagringsskikt kan exempelvis vara bildat av ett komprimerat skummaterial som utvidgas i tjockleksled vid vätning, eller av ett komprimerat fiberslcíkt, åtminstone delvis bestående av fibrer med viss áterfiädringsfórmåga i vått tillstånd.

Enligt en annan utiöringsform av uppfimiingen är den andel av lagrings- kiktets volym som utgörs av mottagningsutrymmet störst inom alstrets primära vätområde, dvs. det område av alstret som är avsett att först vätas av kroppsvätska. Mottagningsutrymmets andel av lagringsskiktets volym kan därvid minska i riktning bort från det primära vätområdet. 10 15 20 25 30 503 779 Uppfirmingen omfattar även en absorptionskropp för användning i ett absorberande alster innefattande ett mottagningsskikt av ett mjukt, företrädesvis återfiädrande material, med hög vätskegenornsläpplighet och låg vätskespridningsfórmåga, samt en innanför det första skiktet anordnad vätskelagiingsstruktur. Absorptionskroppen enligt uppfinningen utmärks av att vätskelagringsstniktiiren innefattar ett lagiingsslrikt, uppvisande ett mottagningsutrymme fór upptagande av kroppsvätska bestående av minst ett hålrum eller område med lägre densitet än lagringsskiktet i övrigt varvid till mottagningsutiymmet angränsande partier av lagringssldktet innefattar ett material vilket vid vätning ökari omfângi en riktning huvudsakligen vinkelrätt mot skiktets plan, varigenom även mottagningsutrymmets storlek ökar i denna riktning genom vätning av alstret, samt att vätskelagrings- strukturen vidare innefattar ett vätskespridningsskikt av ett material med hög vätskespridningsformåga, varvid lagringsskiktet är anordnat mellan mottagningsskiktet och vätskespridriingsskiktet.

Genom att lagringsutrymmet i ett alster enligt uppfinningen utvidgas i takt med att alstret utsätts for vâtning av kroppsvätska, kan alstret under hela användningen bibehålla en hög insläppshasfighet för den vätska som träffar alstret. Till skillnad från vid de tidigare kända alstren, sker ingen dramatisk minskning av insläppshastigheten, eftersom det ständigt skapas nytt utrymme för mottagning av vätska. I gynnsamma fall kan alstret enligt uppfinningen bibehålla väsentligen samma insläppshastighet för vätskan fortfarande efter ett flertal vätningar. I särskilt gynnsamma fall, kan insläppshastigheten rent av öka efter den första vätningen.

För att uppnå full effekt av det expanderande lagringsutrymmet i en absorptionskropp enligt uppfinningen, är det väsentligt att åtminstone det matezialsldkt som är anordnati anliggning mot den mot alstrets vätskegenomsläppliga yta vända sidan av lagringsskiktet har sådan spänst och styvhet, i såväl vått som torrt tillstånd, att det inte kollapsar och faller in i lagringsskiktets mottagningsutrymme, eftersom en stor del av det for vidare vätskeupptagning tillgängliga utrymmet därvid förloras. 5osh779 10 15 20 25 30 8 De hålrum, lågdensitetsomráden, rännor, eller liknande som tillsammans bildar alstrets mottagningsutrymme bör inte ha en dimension i lagringsskiktets plan överstigande 35 mm och företrädesvis inte över 20 mm.

Härmed avses att varje sådant hâlrum, lágdensitetsområde, ränna, eller liknande, inte någonstans i lagringsslciktets plan har sådan utsträckning att det inom sin yta inrymmer en cirkel med en diameter större än 35 mm och företrädesvis inte större än 20 mm. Vid större dimensioner är det svårt att undvika att omgivande materialskikt på grund av materialens böjlighet buktar in i mottagningsutzymmet och därmed minskar detta. Vid användning av absorberande alster formas dessa och kröks efter användarens kropp. Det mot lagringsskiktets mot användaren vända sida anordnade materialskiktet, exempelvis ett vätskegenomsläppligt höljessldkt tenderar därvid att krökas så att det buktar in i mottagningsutrymmet. Denna nedböjning ökar i allmänhet då materialet i höljesskiktet är blött, men är även mer uttalad vid stora hàlrum i lagringsskiktet. Naturligtvis kan nedböjningen reduceras genom användning av ett styvare materialskikt närmast lagringsskíktet.

Gränsen for hur styvt ett sådant materialskikt kan tillåtas vara bestäms emellertid av de krav som ställs på alstrets formbarhet, flexibilitet och bekvämlighet vid användningen. Den minsta, funktionella dimensionen för hálnun, eller liknande i lagringsskíktet, motsvarar ungefär storleken pá en vattendroppe. Ett hålrum eller annat motsvarande utrymme i lagringsskiktet bör därför inte vara så litet att det innanför dess begränsningskanter i lagringsskiktets plan inte någonstans går att inskriva en cirkel med en diameter av 3 mm eller mer.

K]]..fi Uppfinningen skall i det följande beskrivas närmare, under hänvisning till de på ritningar-na visade figizrerna.

Figur 1 visar en planvy av en blöja enligt en första utfóringsfonn av uppfimiingen, med ett lagringsskikt bildat av separata materialkroppar. 10 15 20 25 30 503 779 9 Figur 2a visar ett snitt uteflzer linjen II-II genom blöjani figur 1, innan vätning av blöjan.

Figur 2b visar ett snitt utefier linjen II-II genom blöjan i figur 1, efter vätming av blöjan.

Figur 3 visar en planvy av en blöja enligt en andra utfóringsform av uppfinningen, med ett lagringsskikt bestående av längsgående, svällbara materialremsor.

Figur 4a visar ett tvärsnitt utefter linjen IV-IV genom blöjan i figur 3, innan vätning av blöjan.

Figur 4b visar ett tvärsnitt uteñer linjen IV -IV genom blöjan i fignr 3, eñer vätning av blöjan.

Figur 5 visar ett längssnitt utefter linjen V-V genom blöjan i figur 3, efter vätning av blöjan.

Figur 6 visar en planvy av en blöja med ett nätformigt Iagringsskikt.

Figur 7 visar ett lagringsskikt enligt uppfinningen, med ett flertal genomgående hål.

Figur 8 visar ett lagringsskikt med centralt anordnade öppningar, alternerande med överlappande materialomràden.

Figur 9 visar en niaterialbana fór framställning av ett lagringsskikt.

Figur 10 visar ett lagringsskikt med två rader av olika stora hål.

Figur 11 visar ett lagringsskikt med undulerande, räxmformiga håJrum. 10 15 20 25 30 5051779 10 Den i figurerna 1, 2a och 2b visade blöjan ses från den sida vilken vid användningen är vänd mot användaren. Blöjan visas utsträckt till plant tillstånd och innefattar ett första vätskegenomsläppligt höljesskikt 1, exempelvis av fibertyg, väv, perforerad plastfilm, eller nät anbragt på den sida av blöjan vilken vid användning är avsedd att vara vänd mot användaren. Ett andra, vätskeogenomträngligt höljesskikt 2, exempelvis av plastfilm, eller hydrofoberat fibertyg eller väv, är anbragt på den sida av blöjan vilken vid användning är avsedd att vara vänd bort fi-àn användaren.

De båda höljesskikten 1,2 omsluter en absorptionskropp 3 och är inbördes förbundna inom kring absorptionskroppen 3 utskjutande partier 4 av höljesslcikten 1,2.

Blöjan är utformad så att den under användningen på ett byxliknande vis omsluter den nedre delen av användarens bål. För detta ändamål uppvisar blöjan ett framparti 5, avsett att vid användning vara vänt framåt på användaren och anligga över dennes mage, ett bakparti 6, avsett att vid användning vara vänt bakåt på användaren och anligga över dennes stuss, samt ett mellan frampartiet 5 och bakpartiet 6 anordnat grenparti 7, avsett att vid användningen vara anbragt i grenområdet, mellan användarens ben.

Blöjan är väsentligen timglasformad, varvid dess fi-amparti 5 och bakparti 6 är bredare än grenpartiet 7. Vidare har blöjan två längsgående sidokanter 8, 9 samt en fi-ämre midjekant 10 och en bakre midjekant 11. Under användning av blöjan bildar de längsgående sidokanter-na 8, 9 blöjans benlinningar, medan de båda midjekanterna 10, 11, tillsammans omgärdar användarens midja och bildar blöjans midjelinning.

Ett elastiskt organ 12,13 är anordnat utmed vardera sidokanten 8, 9 på blöjan. De elastiska organen 12,13 är fästa vid blöjan i utsträckt tillstånd, varigenom de då utsträckningen upphör drar samman blöjans sidokanter 8,9 och kröker blöjan till en trågliknande form. Denna effekt av de elastiska organen 12,13 framgår emellertid ej av figur 1, eftersom blöjan visas i plant tillstånd, med de elastiska organen 12,13 utsträckta. Under användningen tjänar de elastiska organen 12,13 till att hälla blöjans benlinningari tätande anliggning kring användarens ben. Ett ytterligare elastiskt organ 14 är 10 15 20 25 30 505 779 ll anordnat utmed blöjans bakre midjekant 11, för att på motsvarande sätt åstadkomma tätning vid midjelinningen. Flera olika typer av för ändamålet lämpliga elastiska organ 12-14 är tidigare kända, såsom elastiska trådar, band, elastiskt fibertyg, eller liknande.

För att blöjan vid användandet skall kunna fästas samman till byxliknande form kring användarens kropp, är en hopfästningsflik 15,16 anordnad vid vardera sidokanten 8,9, nära den bakre midjekanten 11. Hopfástxiingsflikania 15,16 är avsedda att samverka med och fästas mot ett på blöjans frampazrti 5 anordnat mottagningsområde 17. Vanligen utgörs hopfästningsflikarna 15,16 av tejpflikar med en självhäftande fästlimyta, vilka innan användning är hopvikta med fästlimytan anliggande mot och skyddad av ett släppmedels- behandlat omrâde på tejpfliken, eller på själva blöjan. Mottagningsornrâdet 17 utgörs därvid av ett förstärkt område av det vätskeogenomträngliga höljes- skiktet 2 på blöjans framparti 5. Sådan förstärkning åstadkomma enklast genom att en plastfilmremsa lamineras mot den bort från absorptions- kroppen 3 vända sidan av det vätskeogenomträngliga höljesskiktet 2. Genom fórstärkningen av mottagningsområdet 17 medges öppning och återför- slutning av blöjan, utan att det vätskeogenomträngliga höljesskiktet 2 rivs sönder.

Hopfästningsflikarna 15,16 kan alternativt innefatta någon typ av mekanisk fastsättningsanordning, såsom ena delen av ett kardborrefórband, en tryckknapp, eller liknande. Härvid utgörs mottagningsområdet 17 av den motsvarande delen av den mekaniska fastsättningsanordningen. Det är även känt att använda fastsättningsanordningar som närmast är att betrakta som hybrider mellan adhesiva fastsättningsanordningar och mekaniska sådana. Ett exempel här-på beskrivs i EP-A-393,953. För blöjor avsedda att U bäras som inlägg i ett par tättslutande trosor kravs inga fastsättningsorgan.

S k byxblöjor saknar också vanligen fastsätmingsorgan.

Absorptíonskroppen 3 innefattar ett första absorptionsskikt, mottagninga- skiktet 18, av väsentligen samma form och storlek som blöjan själv, anbragt närmast innanför det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 1. Mottagnings- 10 15 20 25 30 5o3“779 12 skiktet 18 består lämpligen av ett mjukt material med hög vätskegenom- släpplighet och förhållandevis stora porer eller kapillärer. Exempel på sådana material är lågkompzimerade cellulosaflufiskikt, i synnerhet av mekanisk, termomekanisk eller kemotermomekanisk (CTMP) massa, eller fibermattor och vaddar av andra typer av naturliga fibrer eller av syntetiska fibrer. Även blandningar av cellulosafluffmassa eller andra cellulosabaserade fibrer med olika typer av syntetiska fibrer kan användas. Det är även möjligt att använda mjuka perforerade eller öppencelliga skummaterial. Sådana material har låg vätskespridningsförmåga, varigenom det våta området av skiktet även efter upprepade vätningar därav förblir väsentligen begränsat till det primära vätområdet. Härigenom upplevs den mot användaren vända ytan av blöjan såsom torr och behaglig mot användarens hud, även efter tämligen långvarig användning.

Mottagningsskiktet 18, är avsett att då blöjan används, ta emot och transportera kroppsvätska vidare bort från det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 1 och bör därför ha stora porer som bjuder så litet motstånd som möjligt för vätskeflödet. Mottagningsskiktet 18 bör även vara mjukt och behagligt mot användarens kropp under hela användningen. Egenskaperna hos materialet i mottagningsskiktet 18 bör därför lämpligen inte ändras väsentligt efter vätning. Det är även önskvärt att materialet har en viss återfiädringsförniåga, så att det strävar att återta sin ursprungliga form efter sammantryckning, eller veckning under användningen.

Om mottagningsskiktet 18 ixmefattar cellulosafibrer som vanligen har förhållandevis låg spänst i vått tillstånd exempelvis kemisk massa, kan det vara lämpligt att blanda in andra material som höjer våtspänsten och därmed ger det första absorptionsskiktet viss återfjädringsförmåga även i vått tillstånd. Sådana material är exempelvis olika typer av termoplastiska fibrer eller partiklar som efter uppvärmning av skiktet tjänar som bindemedel för fibrema i skiktet och därigenom låser deras inbördes läge så att skiktet dels får högre draghàllfasthet, dels större återfjädringsförmåga i såväl vått som torrt tillstånd. Det är även möjligt att kemiskt modifiera cellulosafibrer 10 15 20 25 30 505 779 13 exempelvis genom tvärbindning, för att på det sättet höja deras egenspänst, eller att blanda cellulosafibrerna med syntetiska fibrer med hög spänst.

Mottagningsskiktet 18 kan även innefatta en mindre mängd så kallade superabsorbenter, dvs. material i form av fibrer, partiklar, granulat, film eller liknande, som under bildning av hydrogel kemiskt kan absorbera och binda kroppsvätska till en mängd motsvarande flera gånger superabsorbentens egenvikt.

Innanför mottagningsskiktet 18, sett i riktning från det vätskegenom- släppliga höljesskiktet 1, är anordnat ett andra absorptionssldkt 19, avsett att på kort tid kunna ta emot och samla upp relativt stora mängder kropps- vätska. Det andra absorptionsskiktet, lagringsskiktet 19, består av en mängd cylindriska kroppar 20, anordnade med sin ena plana yta 21 i anläggning mot mottagningsskiktet 18 och med sin andra plana yta 22 i anliggning mot ett tredje absorptionsslcikt 23, beläget innanför lagringsslsilctet 19, närmast det vätskeogenomträngliga höljesskiktet 2. De cylindriska kropparna 20 är anordnade på ett inbördes avstånd från varandra och lämnar ett samman- hängande hålrum 24 mellan sig i vilket till blöjan avgiven kroppsvätska kan uppsamlas.

Såsom blöjan visas i figur 1, har den sin huvudsakliga utsträckningi XY- planet, varvid X-riktningen definieras av blöjans tvärriktning och Y-riktningen definieras av blöjans längsriktning. De cylindriska kropparna 20 består av ett material som vid vätning med kroppsvätska expanderar kraftigt i Z- riktningen, dvs i en riktning vinkelrätt mot XY-planet. Framställningen av ett särslcilt lämpligt sådant material beskrivs i WO 94/ 10956. Det utmärkande fór detta materialär att det är framställt genom torrformning av flingtorkade cellulosafibrer till en bana med en ytvikt av 30-2000 g/m2 som komprimerats till en densitet mellan 0,2 - 1 g/cm3, och attbanan inkorporeras som en absorberande struktur i ett absorberande alster utan efterföljande defihrering och fluflbíldning. Ytterligare ett lämpligt expanderande material är cellulosa- fluiïmassa i vilken inblandats en viss mängd superabsorberande material, företrädesvis minst 10 vikts-% superabsorberande material. De här 5052779 10 15 20 25 30 14 beskrivna materialen fiamställs oftast i form av relativt tunna banor, med en tjocklek på endast ett fåtal millimeter. De cylindriska kropparna kan därvid vara bildade av ett eller flera lager av ett sådant material.

Andra lämpliga material for de cylindriska kropparna är komprimerade skurnmaterial eller fibervaddar vilka vid vätning åtminstone delvis återgår till sin okomprlmerade storlek. Materialen kan vid behov vara låsta i sitt komprimerade tillstånd medelst någon form av vattenlösligt bindemedel. Det är även tänkbart att använda superabsorberande material inneslutet i rörformiga höljen som orienterats så att det superabsorberande materialet då det absorberar och sväller fyller höljet i blöjans Z-rikming.

De här givna exemplen på lämpliga vàtexpanderande material är endast avsedda att belysa uppfinningen och skall ej anses vara begränsande för densamma. Det våtexpanderande materialet bör emellertid ha förmåga att expandera i Z-riktningen till minst 2 gånger sin torra utsträckningi denna riktning, då det mättas med kroppsvätska.

Det tredje absorptionsskiktet 23, i fortsättningen kallat vätskespridningsf skiktet 23, består av ett material med hög densitet och med hög vätske- spridande och vätskehållande förmåga. Liksom lör de cylindriska kropparna 20 i lagringsskiktet 19, är det material som beskrivs i WO/9410956 särsldlt användbart. Även konventionella komprimerade skikt av cellulosaflufimassa, absorberande skummaterial, eller olika slag av tissuelaminat är emellertid användbara. Vätskespridningssláktet 23 är väsentligen rektangulärt och har mindre utsträckning i blöjans XY-plan än mottagningsskiktet 18. Härigenom omges vätskespridningsskiktet på alla sidor av ett mjukt, kroppsvänligt material, med låg vätskespridande förmåga. Detta arrangemang medför flera fördelar. Dels kan inga skarpa eller hårda kanter på vätskespridningsskiktet 23 komma i kontakt med användarens kropp och skava eller irritera dennes hud, dels motverkas att vätska leds till blöjans kanter i vätskespridnings- skiktet 23, varigenom risken för läckage av kroppsvätska ut ur blöjan avsevärt minskas. Dessutom utgör kanterna pà det vätskespridningsskiktet 23 vikanvisningar, kring vilka blöjan kan vikas då den under användning 10 15 20 25 30 503 779 15 sammantrycks i grenområdet mellan användarens ben. Härigenom antar blöjan en efter utrymmet i grenområdet bättre anpassad storlek och form.

Vätskespridningsskiktet 23 är främst avsett att transportera kroppsvätska bort från det område av blöjan som först träffas av kroppsvätska, det primära vätområdet. Härigenom erhålls ett bättre utnyttjande av absorptionsmaterialeti absorptionskroppen 3. Detta åstadkomma genom att vätskespridningsskiktet 23 är tämligen kraftigt komprimerat och därför har hög afiiriitet till kroppsvätska och hög vätskespridningsfózmàga. För att styra vätsketrarisporten i blöjans längsled, kan vätskespridningsskiktet 23 med fördel vara försett med ett längsgående komprimeringsmönster, såsom rillor, vågmönster, eller liknande. Även vätskespridningsskiktet 23 kan med fördel innefatta någon form av superabsorbent. Andelen superabsorbent i vätskespridningssldktet 23 är lämpligen högre än i mottagningsskiktet 18, eftersom vätskespridnings- skiktet 23 till skillnad från mottagningsskiktet 18 är avsett att absorbera och hålla kvar den till blöjan avgivna kroppsvätskan.

De cylindriska kropparna 20 i lagringsskiktet 19, är lämpligen fästa vid vätskespridningsskiktet 23, exempelvis genom limning, för att undvika att de cylindriska kropparna 20 flyttar sig inuti blöjan. Alternativt kan de cylindriska kropparna 20 vara fästa vid ett särskilt skikt, exempelvis av tissue, eller nonwoven, eller vara fästa vid mottagningskiktet 18.

Naturligtvis kan de cylindriska kropparna 20 vara fästa till mer än ett skikt.

Alla absorptionsskikten, 18,19,23i absorptionskroppen 3 står i direkt vätskekommunikation till varandra. Detta innebär att var vätska än träñar blöjans vätskegenornsläppliga höljesskiktl, kan vätskan alltid transporteras in till blöjans lagringsskikt 19 i en riktning huvudsakligen vinkelrätt mot höljesskiktet 1.

Innan blöjan absorberat kroppsvätska har lagringsskiktet 19, såsom visas i figur 2a tämligen ringa tjocklek. Det hålrum 24 som bildas mellan de 505 779 10 15 20 25 30 16 cylindriska kroppama 20 på blöjan i figur 2a, är emellertid tillräckligt för att ta emot en första utsöndrad vätskemängd. Den till blöjan avgivna kropps- vätskan träffar blöjans vätskegenomsläppliga höljesskikt 1 inom ett litet, begränsat område, det s.k. primära vätområdet.

Det primära vätområdets läge i blöjan varierar något mellan olika användare.

Detta beror dels på olikheteri kroppsform, dels på användarens kön. Manliga användare tenderar att våta blöjan något längre fram än kvinnliga användare. Viss variation i det primära vätområdets läge i blöj an kan även uppstå för en och samma användare, under användningen, beroende på användarens rörelser och kroppsställning. Det är således inte meningsfullt att ange något bestämt vätområde fbr den i figurerna visade blöjan. I allmänhet sker emellertid den primära vätningen någonstans i blöjans grenparti 7.

Kroppvätskan passerar snabbt ner genom höljesskiktet 1 och mottagnings- skiktet 18. Det är viktigt att materialet i mottagningsskiktet 18 har sådan spänst och styvhet, även efter vätning, att det inte kollapsar och faller in i hålrummet 24 i lagringsskiktet 19, eftersom en stor del av det fiir vidare vätskeupptagning tillgängliga utrymmet därvid förloras.

Vätskan som passerat mottagningsskiktet 18, samlas upp i hálrummet 24 mellan de cylindriska kropparna 20 i lagringsskiktet 19 och i fiberstrukturen närmast kring blöjans primära vätområde. Efter hand sprids sedan vätskan vidare uti blöjans XY-plan av absorptionsmateñalet i vätskespridnings- slciktet 23. Denna absorption sker tämligen långsamt, eftersom den är beroende av kapillärkratterna mellan fibrer och parfiklari absorptions- materialet. I allmänhet har inte fiberstruktiiren närmast vätområdet hunnit tömmas på vätska innan nästa vätskemängd avges till blöjan.

Emellertid kommer en del av den vätska som vid den första vätningen samlas upp i hålrummet 24 i lagringsskiktet 19 att absorberas av de cylindriska kropparna 20. Eftersom materialeti de cylindriska kropparna 20 expanderari blöjans Z-riktning då det väts, kommer denna expansion att medföra att mottagningsskiktet 18 och vätskespridningsskiktet 23 förs isär i Z-riktningen 10 15 20 25 30 503 779 17 varigenom hålrummet 24 mellan de båda absorptionsskikten 18,19 ökar. Vid nästa vätning av blöjan är det tillgängliga utrymmet för momentan upptagning av vätska därför lika stort eller större än vid den första vätningen.

Detta medför att insläppshastigheten för vätskan i blöjan inte minskar i någon nämnvärd utsträckning eller till och med ökar med upprepade vätningar av blöjans absorptionskropp 3.

Eftersom hålrummet 24 i lagringsskiktet 19 är sammanhängande mellan de cylindriska kropparna, kommer vätskan som tränger in genom mottagnings- skiktet 1_8 att flöda ut över ett relativt stort område kring det primära vätområdet. Absorption av vätska in i vätskespridriingsskiktet 23 sker på grund av detta skikts 23 kompakta struktur tämligen långsamt, varigenom en stor del av vätskan kan rinna på skiktets 23 mot hålrummet 24 vända yta och därigenom spridas över ett avsevärt område, innan det absorberas av vätskespridníngsslciktet 23 eller av de cylindriska kropparna 20 i lagrings- skiktet 19. Härigenom kommer inte endast de närmast det primära vätområdet belägna cylindriska kropparna 20 att vätas av vätskan och svälla i Z-riktningen, utan sådan expansion kommer även att kunna iakktas på ett avstånd från vätområdet. Med tiden sprids vätskan ytterligare uti blöjan genom vätsketransporten i vätskespridningsskiktet 23. Efter hand kan således vätska absorberas från vätskespridningsskiktet 23 till den mot detta anliggande ytan 22 av cylindriska lrroppar 20 belägna bortanför det område av blöjan som nås av den vätska som strömmar ut på vätskespridnings- skiktets 23 yta. Genom den första vätningen startar här-igenom en process som med tiden medför att även de cylindriska kroppar 20 som är belägna längst bort från vätområdet så småningom kommer att vätas och expandera i blöjans Z-riktníng.

Den i figur 3-5 visade blöjan har samma principiella uppbyggnad om blöjan i figur 1 och innefattar en absorptionskropp 103 innesluten mellan ett vätske- genomsläppligt höljesskikt 101 och ett vätskeogenomträngligt höljesskikt 102. Blöjan har ett framparti 105, ett bakparti 106, samt ett mellanliggande grenparti 107 och uppvisar två längsgående sidokanter 108,109, samt en främre midjekant 110 och en bakre midjekant 111. Blöjan är vidare väsent- 10 15 20 25 30 5031779 18 ligen T-formad, med T-ets tvärbalk bildande blöjans franiparti 105 och med T- ets stapel gradvis ökandei bredd från blöjans grenparti 107, över bakpartiet 106 mot den bakre midjekanten 111.

Elastiska organ 112,113, är anordnade utmed blöjans sidokanter 108,109, i ett V-formigt mönster divergerande från den främre midjekanten 1 10 mot den bakre midjekanten 111. En hopfästningsflik 1l5,116, är anordnad vid vardera sidokanten 108, 109, på bakpartiet 106, nära den bakre midjekanten 111 och ett motsvarande mottagarområde 117 är anordnat på utsidan av det vätske- ogenomträngliga höljesskiktet 102 vid blöjans framparti 106, nära den främre Inidjekanten 110.

Blöjans absorptionskropp 103 innefattar ett mottagningssldkt 118, av samma slag som vid blöjan i figur 1 och av samma format som blöjan i stort.

Ett lagringsskikt 119, bestående av ett flertal längsgående remsor 125 av material som är svällbart i blöjans Z-riktning vid vätning med kroppsvätska är anordnade innanför mottagningsskiktet 118, sett i riktning från det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 101. Mellan remsoma 125 finns lång- sträckta, vätstemottagande hålrum, eller kanaler 124 . Remsorna 125 är fästa genom limning, eller liknande på ett vätskespridningsskikt 123, av samma slag och form .som vätskespridningsskiktet 23 vid blöjan i figur 1.

Innan vätning av blöjan är kanalerna 124 mellan de längsgående remsorna 125 i lagringsslciktet 119 förhållandevis grunda, såsom bäst kan iakttas i figur 4a. Höjden på remsorna 125 är emellertid tillräcklig för att blöjan skall kunna mottaga en första vätskemängd utan att vätskan flödar ut förbi blöjans kanter 108-111. Den vätska som tränger in i blöjan kan snabbt rinna undan från det primära vätomràdet och strömma ut över vätskespridnings- skiktets 123 ytai kanalerna 124 mellan de längsgående remsoma 125. Från kanalerna 124 kan vätskan sedan så småningom absorberas av de längs- gående remsoma 125 och av vätskespridningsskiktet 123. En del av den vätska som .träffar blöjan och tränger ned genom mottagningsskiktet 118, kommer naturligtvis att direkt väta de partier av remsoma 125 i lagrings- skiktet 119 som beñnner sigi blöjans primära vätområde, varigenom dessa 10 15 20 25 30 505 779 19 omedelbart börjar svälla i blöj ans Z-riktning. Pâ ett avstånd från det primära vätområdet sker vätningen av remsorna 125 först efter viss tidsfórdröjning, då vätskan hunnit rinna uti kanalerna 124. Tidsfórdröjrringen for vâtning av de delar av rernsorna 125 som ligger ytterligare längre bort, inom partier av absorptionskroppen 103 som väts först då vätska hunnit transporteras i kapillärerna i vätskespridningsskiktet 124, är ännu större. I figur 5 kan iakttas hur vätskan är spridd i blöjans längsled, genom att den i genom- skärning visade längsgående remsan 125 har expanderat olika mycket i blöjans Z-riktning, beroende på avståndet från det primära vätornrådet. Figur 4b visar på samma sätt hur vätskan är spridd i blöjans tvärled.

Deni figur 6 visade blöjan har huvudsakligen samma uppbyggnad som blöjorna i figurema 1-5, med en absorptionskropp 203 innesluten mellan ett vätskegenomsläppligt höljesskíkt 201 och ett vätskeogenomträngligt höljesslcikt 202. Blöjan är vidare huvudsakligen timglasformad, med ett framparti 205, ett bakparti 206, samt ett mellanliggande smalare grenparti 207 och uppvisar två längsgående sidokanter 208,209, samt en främre midjekant 210 och en bakre midjekant 211. Elastiska organ 212,213, är anordnade utmed blöjans längsgående sidokanter 208,209, samt utmed den bakre midjekanten 211. Blöjan fästs samman till byxlilrnande form medelst två hopfästningsflikar 215,216 vilka är anordnade vid de längsgående sidokanterna 208,209, nära den bakre midjekanten 211 och vilka är fästbara mot ett mottagningsområde 217 på blöjans framparti 205, nära den främre midjekanten 210.

Absorptionskroppen 203 är uppbyggd av två skikt 219,223. Det närmast det vätskegenomsläppliga höljesskiktet 201 anordnade absorptionsskiktet 219, lagringssldktet 219, består av ett grovmaskigt stickat, flätat, eller vävt nät 226 av ett material som svälleri blöjans tjockleksled, dvs i Z-riktningen, då det väts. materialet kan exempelvis vara trådar, band, eller remsor innefattande ett superabsorberande, gelbildande material. Ett annat tänkbart material är trådar eller band med en beläggning av en polymer- blandning som vid vätning jäser och bildar ett formstabilt skum på banden eller trådarna. Under lagringsskiktet 219, sett i riktning bort från det 10 15 20 25 30 5osi779 20 vätskegenomsläppliga höljesskiktet 201, är anordnat ett vätskespridnings- skikt 223, av samma slag som beskrivits i anslutning till de i figurerna 1-5 visade blöjoma. Om så önskas, är det naturligtvis även möjligt att förse blöjan i figur 6 med ett mjukt, grovporigt, vätskemottagande absorptionsskikt, mellan det vätskegenomsläppliga höljesskiktet201 och lagringsskiktet 219.

I figur 7 visas en alternativ utfóringsform för ett lagringsskikt 319, av ett i Z- riktningen svällbart material. Lagringsskiktet 319 uppvisar ett flertal genomgående cirkulära hål 324, vilka tjänar som vätskeupptagande reservoirer. Lagringsskiktet 319 är avsett att användas som enda absorptionsskikt, eller tillsammans med ytterligare absorptionsskikt i ett absorberande alster, såsom en blöja, en dambinda ett inkontinensskydd eller liknande. Då lagringsskiktet utsätts för vätning, sväller det i Z-riktningen, dvs i tjockleksled, varigenom hàlens 324 volym ökar och därmed även deras förmåga att rymma vätska.

Lagringsskiktet 319 har högst koncentration av hål 324 inom det område därav som är avsett att vara anbragt i det absorberande alstrets primära vätområde. Eftersom hålen 324 inte är inbördes förbundna, kan inte vätska strömma fritt mellan hålen, utan vätskespridning i absorptionsskiktets 319 XY -plan sker genom kapíllärtransport i absorptionsmaterialet mellan hålen 324. Det finns därför inget egentligt skäl att anordna hål 324 på ett alltíör stort avstånd från det primära vätområdet.

I figur 8 visas ytterligare ett lagringsskikt 419 för användningi absorberande alster. Lagringsskiktet i figur 8 är bildat av en materialbana som är ituskuren i längsled utmed en sinusformig kurva 427, varefter de båda banhalvorna 428,429 fórskjutits i förhållande till varandra, en halv våglängd i banans längdriktnixig. Härigenom bildas, vid banans längsgående mittparti, hål 424 som altemerar med överlappande banpartier 430. Liksom i de tidigare beskrivna utfóringsexemplen är materialet i lagringsskiktet 4 19 ett material som vid vätning svälleri materialets tjockleksled, dvs i Z-riktningen. 10 15 20 25 30 505 779 21 I figur 9 visas ett exempel på ytterligare ett banmaterial med hål 524, bildade genom att materialbanan 519 först skurits isär på längden i ett kurvformigt mönster, varefter de isärskuma delarna av banan fórskjutits i längsled så att ett repeterande mönster av öppningar 524 och överlappande partier 530 bildats i materialbanan. Materialbanan 519 i figur 9 har skuñts på längden utmed två huvudsakligen sinusformiga kurvor 527. Härigenom uppstår efter förskjutning av banans kantpartâer 528,529, i förhållande till dess rnittparti 531, två längsgående rader av hål 524, med mellanliggande överlappande materialpartier 530. Principen är naturligtvis möjlig att använda för att åstadkomma ett godtyckligt antal rader av öppningar i en materialbana.

Antalet hålrader bestäms därvid av hur många kurvformiga skåror som görs i materialbanan.

Materialbanan 619 i figur 10 har skurits isäri längsled på samma sätt som materialbanan 519 i figur 9. Därefter har materialbanans 619 ena kantparti 628 fórskjutits i längsled och i tvärled bort från materialbanaris 619 längsgående mittlinje 632. Det andra kantpartiet 629 har fórskjutits både i längsled och i tvärled in mot materialbanans 619 längsgående mittlinje 632.

På detta vis kan hålens 624', 624" storlek och storleken på de överlappande partierna 630', 630" regleras. Genom att fórskjuta ett kantparfi 629 mot banans 619 längsgående mittlinje 632, minskas hálens 624" storlek, samtidigt som ett större överlapp 630" mellan bandelarna erhålls mellan hålen. På motsvarande sätt ökas hålens 624' storlek genom att banans 619 kantparti 628 förskjuts bort från mittlinjen 632. l figur 11 visas hur sammanhängande, längsgående öppningar kan åstad- kommas mellan delar av en materialbana 719 som skurits isär utefter huvudsakligen sinusformiga kurvor 727. Banpaxtierna 728, 729, 731, i figur 11 är inbördes förskjutna både i banans 719 längsled och i dess tvärled genom att de avskurna kantpartierna 728, 729 flyttats i sidled i riktning bort från materialbanans 719 längsgående mittlínje 732. Bredden på den samman- hängande öppningen 724', 724" mellan två banpartier bestäms av hur långt isär banpartiema förs. I figur 11 visas två exempel på olika breda öppningar 10 15 20 25 30 032779 22 724', 724" . Naturligtvis kan materialbanan 719 uppvisa ett godtyckligt antal sammanhängande öppningar av det här besluivna slaget.

Bandelarna kan placeras i alstret med de kurvformiga skämma antingen i alstrets längs- eller tvärsriktning. I stället för sinusformigs kurvor kan andra kurvformer av valfri typ väljas, såsom sågtandsform eller fyrkantsvågform.

Om vågorna uppvisar olika amplitud längs kurvan kan hål av varierande storlek erhållas, tex så att hålen i vätområdet är större än hålen utanför vätområdet. Även vågor med varierande våglängd kan väljas, varvid ett varierande överlapp mellan hålen erhålls vid en viss förskjutning mellan bandelarna. Även om uppfinningen i det föregående huvudsakligen har beskrivits i anslutning till blöjor, skall det vara underförstått, att den är tillämpbar för alla typer av absorberande alster avsedda för absorption av kroppsvätska.

Exempel på sådana alster är blöjor och inkontinensskydd för barn och vuzma, dambindor, trosskydd, sängskydd, sittskydd, sårförband, eller liknande.

Uppfinningen skall inte heller anses vara begränsad till de här beskrivna formerna och storlekarna på häl, rännor och svällbara materialkroppar, utan en rad ytterligare utfóringsformer är tänkbara. Exempelvis kan hål anordnade i ett lagringssldkt ha vilken som helst lämplig form,eller storlek.

Det är dessutom naturligtvis även möjligt att kombinera olika former och storlekar på hål och rännor i ett och samma alster. Även svällbara materialkroppar anordnade som "pelare" i ett sammanhängande hålrum, kan naturligtvis variera såväl till storlek som form och skall inte anses vara begränsade till de beskrivna cylindriska kropparna.

En absorpüonslcropp kan vidare innehålla mer än ett lagringsskikt.

Ytterligare lagringsskikt kan därvid vara av samma slag som det första lagringsskiktet, eller skilja sig från detta genom materialval eller konstruktion.

Claims (19)

10 15 20 25 30 503 779 23 Patentkrav

1. Absorberande alster innefattande ett vätskegenomsläppligt ytskikt (1), anordnat vid en första yta på alstret, ett vätskeogenomträngligt ytskikt (2) anordnat vid en andra yta på alstret, samt en mellan de båda höljesskikten innesluten absorptionskropp (8), vilken absorptionskropp (3) uppvisar ett mottagningsutrymme (24) for upptagande av kroppsvätska bestående av minst ett hålrum eller område med lägre densitet än ett till mottagnings- utrymmet (24) angränsande, huvudsakligen i samma plan beläget, parti av absorptionskroppen (3), k ä n n e t e c k n a t av att mottagningsutrymmet (24) är anordnat i ett lagringsskikt (19) i absorptionskroppen (3) samt att till mottagningsutrymmet (19) angränsande partier (20,125) av lagringsskiktet (19) innefattar ett material vilket vid vätning ökar i omfång i en riktning huvudsakligen vinkelrätt mot alstrets forsta yta, varigenom även mottag-ningsutryrnmets (24) storlek ökar i denna riktning genom vätning av alstret.

2. Absorberande alster enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t . av att det vätskeupptagande motagningsutrymmet (24) utgörs av ett eller flera genom åt min- stone delar av lagringsskiktets (19) tjocklek sig sträckande hål, eller områden med lägre densitet än det omgivande materialet (20,125) i lagringsskiktet (19).

3. Absorberande alster enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att lagringsskiktet (19) utgörs av åtminstone två separata materialkroppar (20), vilka sträcker sig som pelarliknande distansorgan huvudsakligen vinkelrätt mellan två ytterligare i alstret ingående materialskikt ( 18,23) och tillsammans med materialskikten ( 18,23) avgränsat ett sammanhängande mottagningsutrymme (24) mellan materialskikten (18,23) .

4. Absorberande alster enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att mottagningsutrymmet (124) utgörs av åtminstone etti alstrets längdriktning sig sträckande rännforrnigt hålrum (124). 5ozi779 10 15 20 25 30 24

5. Absorberande alster enligt något av kraven 1, 2 eller 4, k ä n n e t e c k n a t a v att lagringsskiktet (19) är bildat av ett banforrnigt material vilket är delat i banans längdriktriing utmed en undulerande kurva, vilken åtminstone två gånger korsar en linje löpande i banans längdriktning samt att bandelarna är förskjutna i förhållande till varandra i banans plan, åtminstone i banans längdriktning, varigenom bandelarna mellan sig begränsar mottagningsutrymmet i materialbanans plan.

6. Absorberande alster enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t a v att det banforrniga materialet är placerat i alstret med den undulerande kurvan sträckande sig antingen i alstrets längs- eller tvärsriktning.

7. Absorberande alster enligt krav 5 eller 6 k ä n n e t e c k n at a v att sagda kurva är väsentligen sinusforrnad och att bandelarna är inbördes förskjutna en halv våglängd i banans längsled varigenom bandelarna mellan sig definierar en i banans längdriktning sig sträckande rad av väsentligen cirkulära eller ovala hål alternerande med överlappande banpartier.

8. Absorberande alster enligt krav 5 eller 6 k ä n n e t e c k n a t a v att sagda kurva är sågtandsforrnad, fyrkantsvågfonnad eller uppvisar annan valfri form.

9. Absorberande alster enligt något av kraven 5-8, k ä n n e t e c k n a t a v att den undulerande kurvans vågor uppvisar en varierande amplitud varigenom de mellan bandelarna avgränsade mottagningsutrymmena uppvisar en varierande storlek.

10. Absorberande alster enligt något av kraven 5-9, k ä n n e t e c k n a t a v att bandelarna är förskjutna i riktning bort från varandra, i banans tvärriktning, varigenom lagringsskiktet uppvisar ett rännfonnigt undulerande utrymme löpande mellan bandelarna.

11. Absorberande alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att lagringsskiktet (19) är bildat av ett material i partikelform 10 15 20 25 30 503 779 25 innefattande flingtorkade cellulosafibrer vilka torrformats till en bana med en ytvikt av 30 - 2000 g/mz och komprimerats till en densitet mellan 0,2 - 1,2 g/cm3 och att banan inkorporerats i alstret utan efterföljande defibrering och flufïbildning.

12. Absorberande alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att lagringsskiktet (19) är bildat av en luftlagd bana av cellulosañbrer vilken komprimerats till ett torrformat ark, med en första densitet mellan 0,2 - 1,2 g/cm3 och vilket ark därefter mjukorts på mekanisk väg till en andra densitet lägre än den ursprungliga och därvid delaminerats, så att det bildats ett flertal ej helt separerade tunna fiberskikt, vilka i sig uppvisar en densitet motsvarande den första densiteten.

13. Absorberande alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att lagringsskiktet (19) är bildat av ett materialskikt med en första tjocklek och innefattande återfiädrande material vilket materialskikt tryckts samman vinkelrätt mot ett plan genom skiktet till en andra tjocklek och bundits i sitt sammantryckta tillstånd med etti kroppsvätska lösligt bindemedel, varvid bindningen av materialskiktet upphör vid vätning därav och lagringsskiktet (19) åtminstone delvis återtar den första tjockleken.

14. Absorberande alster enligt krav 13, k ä n n e t e c k n a t av att lagringsskiktet (19) är bildat av ett komprimerat skummaterial som utvidgas i tjockleksled vid vätning.

15. Absorberande alster enligt krav 13, k ä n n e t e c k n a t av att lagringsskiktet (19) är bildat av ett komprimerat fiberskikt, åtminstone delvis bestående av fibrer med viss återfjädringsförmåga i vått tillstånd.

16. Absorberande alster enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a t av att de separata materialkropparna (20) utgörs av superabsorberande material inneslutet i mellan de båda materialskikten (18,23) sig sträckande rörforrniga höljen, varigenom svällning av det superabsorberande materialet genom 5o3i779 10 15 20 25 26 gelbildning vid absorption av kroppsvätska endast kan ske inuti de rörformiga höljena, i en riktning väsentligen vinkelrät mot alstrets båda ytor.

17. Absorberande alster enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att den andel av lagringsskiktet (19) volym som utgörs av mottagnings- utrymmet (24), är störst inom alstrets primära vätområde, dvs. det om råde av alstret som är avsett att först vätas av kroppsvätska.

18. Absorberande alster enligt krav 17, k ä n n e t e c k n a t av att mottagningsutryrnmets (24) andel av lagringsskiktet ( 19) volym minskar i riktning bort från den primära vätområdet.

19. Absorptionskropp för användningi ett absorberande alster innefattande ett mottagningsskikt (18) av ett mjukt, företrädesvis återfjädrande material, med hög vätskegenomsläpplighet och låg vätskespridningsfönnåga, samt en innanför det första skiktet anordnad vätskelagringsstruktur, k ä n n e t e c k n a d av att vätskelagringsstrlikturen innefattar ett lagringsskikt (19), uppvisande ett mottagningsutrymme (24), för upptagande av kroppsvätska bestående av minst ett hålrum eller område med lägre densitet än lagringsskiktet ( 19) i övrigt varvid till mottagningsutryrnmet (24) angränsande partier av lagringsskiktet (19) innefattar ett material vilket vid vätning ökar i omfång i en riktning huvudsakligen vinkelrätt mot skiktets (19) plan, varigenom även mottagningsutrymmets (24) storlek ökar i denna riktning genom vätning av alstret, samt att vätskelagringsstrukturen vidare innefattar ett vätskespridningsskikt (23) av ett material med hög vätskespridningsfdnnåga, varvid lagringsskiktet (19) är anordnat mellan mottagningsskiktet (18) och vätskespridningsskiktet (23).