• MÖD 2004:19:Tillstånd enligt miljöbalken att anlägga och driva lakningsverk för kemisk rening av grafit-----Länsstyrelsen överklagade provisoriska begränsningsvärden för utsläpp till vatten av klorid och nitrat och framhöll risken för irreversibla skador med de värden miljödomstolen tillåtit. Miljööverdomstolen (MÖD) – som sänkte värdena till de av länsstyrelsen yrkade – ifrågasatte om ens dessa värden skulle leda till acceptabla förhållanden i Älman. Dessa nivåer var dock de enda som var föremål för MÖD:s bedömning. Efter att ha påpekat att underlaget var bristfälligt uttalade MÖD att det var svårt att göra några säkra bedömningar om bolagets möjligheter att tekniskt och ekonomiskt klara de begräsningsvärden som nu fastställts eller de strängare villkor som skulle kunna komma att fastställas efter prövotidens utgång. MÖD underströk vikten av att bolaget innan man tar tillståndet i anspråk bedömer förutsättningarna att klara villkor som kan komma att fastställas.
• MÖD 2007:56:Villkor för energihushållning ----- Det har som villkor föreskrivits att förbrukningen av energi (elektricitet respektive värme) per ton produkt inte får överskrida vissa värden. Miljööverdomstolen konstaterade att energihushållning har ett egenvärde och att villkoret inte i första hand syftar till att begränsa utsläpp av koldioxid, samt att det i vissa fall kan finnas behov av en reglering av energianvändningen utöver den som uppnås med generella styrmedel.

• MÖD 2008:41:Tillstånd till vindkraftverk ----- En kommunal översiktsplan har ansetts utgöra en av flera omständigheter som en domstol har att beakta vid tillåtlighetsprövning enligt miljöbalken. Miljööverdomstolen (MÖD) har tidigare slagit fast att en aktuell och välunderbyggd översiktsplan har stor betydelse när det gäller bedömningen av vad som kan anses vara en lämplig plats för en tillståndspliktig verksamhet (MÖD 2005:66). Om det framkommer nya omständigheter som förändrar de faktiska förutsättningarna för ett givet tillstånd kan detta utgöra grund för ändring i högre instans. Ett under ärendets handläggning ändrat politiskt ställningstagande i en översiktsplan bör dock inte i sig medföra att en högre instans ska undanröja ett i underinstansen givet tillstånd. En företagare måste ha en rimlig möjlighet att förutsäga vilka risker han tar när han inleder ett nytt tillståndspliktigt projekt. Kommunen hade inte själv överklagat tillståndsdomen eller redovisat några konkreta planer för det aktuella områdets användning under överskådlig tid. Miljödomstolens dom fastställdes.
• MÖD 2009:48:Tillstånd till anläggande och drift av gruppstation för vindkraftverk i Kattegatt utanför Falkenberg ----- Miljödomstolen avslog ansökan om tillstånd eftersom sökandebolaget inte visat att den sökta platsen är den där ändamålet med verksamheten kan uppnås med minsta intrång och olägenhet med hänsyn till människors hälsa och miljön.
• MÖD 2010:53:Tillstånd till anläggande och drift av hamn vid Norvikudden, i Nynäshamn ----- Miljödomstolen hade avslagit en ansökan om anläggande och drift av en hamn. Miljööverdomstolen bedömde att miljökonsekvensbeskrivningen kunde godtas och fann att vid en samlad bedömning kunde verksamheterna tillåtas enligt de allmänna lokaliserings- och hushållningsbestämmelserna i miljöbalken. Vid den samhällsekonomiska bedömningen enligt 11 kap. 6 § miljöbalken framstod det enligt Miljööverdomstolen som uppenbart att mervärdet av den sökta hamnanläggningen väl uppfyllde det i bestämmelsen föreskrivna kravet. Miljööverdomstolen förklarade verksamheterna tillåtliga och föreskrev att miljödomstolen ska meddela tillstånd och föreskriva villkor avseende de ansökta verksamheterna.
• MÖD 2013:39:Tidsbegränsat tillstånd för uttag av grundvatten för jordbruksbevattning ----- Mark- och miljööverdomstolen har i två fall begränsat tillstånd till uttag av grundvatten för jordbruksbevattning att gälla i 25 år. Omständigheterna i de bägge tillståndsansökningarna som enligt 16 kap 2 § första stycket miljöbalken påkallade tidsbegränsning fann domstolen vara osäkerhet om kunskapsläget beträffande grundvattenbildning, effekten av klimatförändringar och konkurrerande verksamheter om samma grundvattenuttag samt att användningen av jordbruksmark kan förändras över tiden.
• MÖD 2010:38:Etablering av 30 vindkraftverk ----- Ett bolag ansökte om tillstånd att uppföra och driva en vindkraftanläggning om 30 vindkraftverk på ett lågfjällsområde som utpekats som riksintresse för rennäringen och för energiproduktion. Enligt kommunens ej lagakraftvunna översiktsplan var området lämpligt för vindkraftsetablering. Miljööverdomstolen fann att intresset av att etablera vindkraftsparken gick att förena med intressena för rennäringen och det rörliga friluftslivet och bevarandet av landskapsbilden. Avseende de höga naturvärdena på platsen i form av geologiska formationer ansåg Miljööverdomstolen att det fanns ett starkt bevarandeintresse. De höga naturvärdena hade emellertid inte lett till att området utpekats som riksintresse eller erhållit något annat formellt skydd enligt miljöbalken. Genom de försiktighetsåtgärder som föreskrivits och då hela etableringen endast tog i anspråk en liten del av Glötesvålens yta ansåg Miljööverdomstolen att intresset av att bevara områdets geovetenskapliga värden gick att förena med intresset av att utvinna energi på ett sätt som bäst motsvarade en god hushållning och främjande av en hållbar utveckling.
• MÖD 2015:27:Föreläggande om byte av värmekälla för uppvärmning av byggnad ----- Mark- och miljööverdomstolen fann att miljönämnden haft fog för att förelägga verksamhetsutövaren att byta ut befintlig oljeeldning till en värmekälla med lågt eller inget inslag av ej förnybara energikällor. Trots att det rörde sig om en mindre verksamhet bedömdes miljönyttan av åtgärden vara beaktansvärd. Det konstaterades även att åtgärden skulle innebära en sänkning av värmekostnaderna och återbetala sig över tid, att inga särskilda svårigheter med byte framkommit och då ett byte i detta fall inte heller skulle medföra komplikationer för verksamheten ansågs föreläggandet inte orimligt.
• MÖD 2005:55:Föreläggande att inkomma med uppgifter om master och antenner för mobiltelefoni ----- En miljönämnd hade förelagt ett mobilnätföretag att inge en karta över var master och antenner som sänder/tar emot elektromagnetisk strålning för tredje generationens mobiltelefoni var placerade i kommunen. Föreläggandet motiverades med att kommunen behövde uppgifterna för sin tillsyn över miljöfarlig verksamhet. Miljödomstolen upphävde föreläggandet efter att ha funnit att strålningen var så svag att den enligt nuvarande vetenskapliga rön inte kunde medföra olägenhet för omgivningen varför verksamheten inte kunde omfattas av miljöbalkens definition av miljöfarlig verksamhet. Miljööverdomstolen (MÖD) konstaterade först att även om en verksamhet inte är farlig för miljön men omfattas av några av punkterna i 9 kap. 1 § miljöbalken är en sådan verksamhet att beteckna som miljöfarlig. Det räcker med att det finns en risk för påverkan. MÖD framhöll även att masterna kan ge upphov till psykisk oro hos närboende vilket är tillräckligt för att masterna skall kunna anses medföra olägenhet för omgivningen enligt 9 kap. 1 § 3 miljöbalken. Slutligen fann MÖD att uppgifterna som miljönämnden begärt ansågs behövliga för den övergripande tillsynen varför miljödomstolens dom upphävdes och länsstyrelsens beslut fastställdes.
• MÖD 2003:45:Tillstånd till verksamheten vid en monoklorättiksyrafabrik----- Miljödomstolen hade vid tillståndsgivningen för en industri med stöd av 22 kap. 27 § miljöbalken uppskjutit avgörandet av slutliga villkor för miljöpåverkan av externa transporter. Bolaget skulle utreda möjligheterna att övergå till järnvägstransporter och ställa krav vid upphandling av transporter m.m. Bolaget överklagade och menade att det inte var möjligt att föreskriva villkor som rör transporter till och från en anläggning när transporterna inte utförs av bolaget i egen regi. Miljööverdomstolen (MÖD) var av motsatt mening och fann att stöd för att föreskriva sådana villkor fanns i regeln om s.k. följdverksamheter i 16 kap. 7 § miljöbalken. MÖD ansåg att det fanns utrymme för att ålägga bolaget att vidta åtgärder för att minska påverkan av transporter och således även skäl att föreskriva prövotid för att utreda frågan och fastställde därmed miljödomstolens dom. (Jfr MÖD:s dom samma dag i mål nr M 602-02, 2003-05-06, med i princip samma domskäl)
• MÖD 2005:66:Tillstånd till vindkraftverk-----Enligt Miljööverdomstolen (MÖD) har en aktuell och väl underbyggd översiktsplan stor betydelse när de gäller att bedöma vad som är en lämplig lokalisering av tillståndspliktig verksamhet. Under målets handläggning i MÖD hade kommunen antagit en ny översiktsplan i vilken redovisades ett område som lämpligt för vindkraft. I planen angavs också att stor restriktivitet skulle gälla för vindkraftsutbyggnad i övrigt. MÖD fann att eftersom det aktuella området var det enda som kommunen pekat ut som en lämplig plats för vindkraft var bolagets utredning tillräcklig för att kunna bedöma lokaliseringen. Sammantaget fann MÖD att det allmänna intresset att bygga ut vindkraft för att främja en hållbar utveckling (se 1 kap. 1 § miljöbalken) talade för att bifalla bolagets ansökan vid prövning enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Eftersom de motstående intressena inte var av sådan styrka att de utgjorde hinder för en etablering bifölls bolagets ansökan om tillstånd.
• MÖD 2010:13:Lagligförklaring och ombyggnad av Torps kraftstation m.m. ----- I samband med lagligförklaring av de gamla anläggningsdelarna för ett mindre vattenkraftverk lämnade miljödomstolen kraftverksägaren tillstånd enligt miljöbalken att bygga om dammen, kraftverket och utloppskanalen samt genom kraftverket avleda Lillälvens vatten intill en viss angiven mängd. Tillståndet förenades med vattenhushållningsbestämmelser och andra villkor. Kraftverksägaren överklagade bl.a. ett vilande villkor om skyldighet att, då tillsynsmyndigheten påkallade det med hänsyn till fiskeintresset, anordna en fiskväg förbi dammen. Enligt kraftverksägaren kunde frågan om fiskväg och därmed förenad minimitappning endast prövas i samband med omprövning av två nedströms liggande kraftverk eftersom en isolerad åtgärd vid Torps kraftstation inte skulle få någon effekt på fiskvandring och fiskförekomst. Vidare anförde kraftverksägaren att den obligatoriska kostnads-/nyttoavvägningen inte kunde företas med ett sådant vilande villkor. Miljööverdomstolen fann, efter hänvisning till miljöbalkens portalparagraf och aktuella miljökvalitetsmål, att undantag från huvudregeln i 11 kap. 8 § miljöbalken inte kunde ges. Med hänsyn till rådande fiskvandringsförutsättningar i Lillälven kunde skyldigheten att inrätta fiskväg i detta fall förskrivas som ett vilande villkor.
• MÖD 2006:53:Tillstånd till enskild avloppsanläggning-----Tillstånd till utsläpp från en avloppsanläggning med en installerad vattentoalett var inte förenligt med miljöbalkens krav på en hållbar utveckling och det nationella miljömålet ”Ingen övergödning”. Därvid beaktades vad som skulle bli följden av en generell tillståndsgivning till liknande vattentoaletter på fastigheter belägna i skärgårdsområden med utsläpp till Östersjön. Miljööverdomstolen (MÖD) bedömde med hänsyn till alla svenska skärgårdsområden i Östersjön att det på några decenniers sikt kunde röra sig om ett mycket stort antal fastigheter. De sammanlagda utsläppen från dessa tänkta fastigheter låg till grund för bedömningen. MÖD ansåg att den valda lösningen inte var tillräckligt robust för att långsiktigt garantera en tillfredställande reduktion av närsalter. Toalettfrågan borde lösas med någon form av torrtoalett. MÖD fastställde den lokala nämndens beslut, varigenom ansökan om installation av vattenspolande toalett avslagits. En ledamot var skiljaktig.

Prop. 2018/19:95: Ytterligare bestämmelser om balkens tillämpning utanför territorialgränsen finns i 7 kap. 32 §, 10 kap. 18 a § och 15 kap. 27 § samt i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln och i lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon.

Paragrafens första stycke innehåller bestämmelser om miljöbalkens ...

Prop. 2011/12:125: Paragrafen är ny. Enligt artikel 2 i CCS-direktivet ska direktivet tillämpas på geologisk lagring av koldioxid inom medlemsstaternas territorium, i deras ekonomiska zon och på deras kontinentalsocklar i den mening som avses i Förenta nationernas havsrättskonvention, UNCLOS (SÖ 2000:1).

I första stycket anges att det som enligt balken gäller i fråga om hushållning med mark- och vattenområden, tillstånd, anmälan och tillåtlighet för geologisk lagring gäller också utanför ...

• 2 § 2 st Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll

• 29 kap. 8 § 1 st 1 p

• MÖD 2012:1:Borttagande av kreosotimpregnerad slipersmur ----- Länsstyrelsen förelade efter överklagande av granne en fastighetsägare att ta bort en stödmur av kreosotbehandlade sliprar i fastighetsgränsen. Mark- och miljööverdomstolen fann att Reachförordningen är framåtsyftande och inte har till syfte att åtgärda eventuella risker med redan befintliga installationer. Muren var därför inte otillåten enligt bestämmelserna i Reach. Inte heller mot bakgrund av de allmänna hänsynsreglerna fann Mark- och miljööverdomstolen skäl att förelägga fastighetsägaren att ta bort muren.
• MÖD 2004:19:Tillstånd enligt miljöbalken att anlägga och driva lakningsverk för kemisk rening av grafit-----Länsstyrelsen överklagade provisoriska begränsningsvärden för utsläpp till vatten av klorid och nitrat och framhöll risken för irreversibla skador med de värden miljödomstolen tillåtit. Miljööverdomstolen (MÖD) – som sänkte värdena till de av länsstyrelsen yrkade – ifrågasatte om ens dessa värden skulle leda till acceptabla förhållanden i Älman. Dessa nivåer var dock de enda som var föremål för MÖD:s bedömning. Efter att ha påpekat att underlaget var bristfälligt uttalade MÖD att det var svårt att göra några säkra bedömningar om bolagets möjligheter att tekniskt och ekonomiskt klara de begräsningsvärden som nu fastställts eller de strängare villkor som skulle kunna komma att fastställas efter prövotidens utgång. MÖD underströk vikten av att bolaget innan man tar tillståndet i anspråk bedömer förutsättningarna att klara villkor som kan komma att fastställas.
• MÖD 2002:33:Ansökan om befrielse från hämtning av hushållsavfall från en fritidsfastighet-----Klaganden uppgav att hon sällan vistades på sin fritidsfastighet och att det inte uppstod några sopor där. Hon tog med sig den mat som hon åt där och hon övernattade inte. Miljööverdomstolen (MÖD) konstaterade att klagandens vistelse på fastigheten kunde antas generera endast en sådan ringa mängd hushållsavfall att hon själv kunde ta hand om det på ett för miljön och människors hälsa betryggande sätt i enlighet med 2 kap. miljöbalken. Den lilla mängd hushållsavfall som det kunde bli fråga om ansåg MÖD inte heller svarade mot det behov av borttransport som normalt uppkommer vid användningen av en fritidsfastighet. Med hänsyn till detta ansågs särskilda skäl enligt 15 kap. 8 § 3 st. miljöbalken föreligga och dispens meddelades.
• MÖD 2017:63:Tillstånd till ökad avledning av vatten genom turbinerna i ett vattenkraftverk ----- Lasele kraftstation ligger i Ångermanälven, som är ett av Sveriges mest utbyggda älvsystem. Fallhöjden är 54 meter och en minimitappning är föreskriven med 100-200 liter/sekund. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att det inte finns någon reell risk för negativ påverkan på vattenförekomsternas status med en ökad avledning av vatten från 275 till 340 kubikmeter/sekund. Åtgärden äventyrar inte heller möjligheten att nå gällande miljökvalitetsnorm God ekologisk potential. Ett tillstånd till ökad avledning av vatten har också bedömts förenlig med miljöbalkens regler i övrigt. Några skadeförebyggande åtgärder har med hänsyn till nuvarande reglering inte bedömts motiverade. Mark- och miljööverdomstolen har också samma dag meddelat dom i mål nr M 2650-16 rörande avledning av vatten genom turbinerna i Långbjörn, som är den kraftstation som ligger närmast uppströms i förhållande till Lasele kraftstation.
• MÖD 2013:13:Tillstånd enligt miljöbalken till uppförande och drift av vindkraftverk ----- Miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen hade meddelat tillstånd enligt miljöbalken till uppförande och drift av 12 vindkraftverk. Mark- och miljööverdomstolen fann att utredningen i målet var tillräcklig för att bedöma om det fanns risk för sådan skada på kungsörn och fladdermöss som avses i artskyddsförordningen och att den visade att det inte förelåg någon beaktansvärd risk. Mark- och miljööverdomstolen fastställde tillståndsbeslutet.
• MÖD 2003:108:Tillstånd till bergtäkt-----Med ändring av underinstansernas avgörande meddelade Miljööverdomstolen (MÖD) tillstånd till en bergtäkt. Efter att ha inhämtat yttrande från bl.a. Konkurrensverket konstaterade MÖD att materialet i berget var särskilt lämpat för vägbeläggning och att detta behov inte kunde tillgodoses genom befintliga täkter i regionen. Även med hänsyn till nyttan av konkurrens när det gäller ballastmaterial fanns behov av den sökta täkten. Då täkten bedömdes medföra endast begränsade skador på miljön och det inte fanns någon bebyggelse i närheten, ansågs verksamheten tillåtlig.
• MÖD 2021:14:Undersökningsökningstillstånd, Mineralprospektering, Miljöprövning, Allmänna miljöintressen ----- MÖD har ansett att bergmästaren inte har att direkt tillämpa bestämmelserna i miljöbalken vid sin prövning av arbetsplaner men att bergmästaren, inom ramen för sin prövning enligt minerallagen, kan föreskriva mer allmänna villkor till skydd för miljön i enlighet med 3 kap. 5 d § minerallagen. MÖD har vidare bedömt att de aktuella undersökningsarbetena, som omfattar djupborrning, är anmälningspliktiga enligt miljöprövningsförordningen och att det inte funnits skäl att i detta fall begära in ytterligare utredning rörande miljöpåverkan inför beslutet att godkänna arbetsplanen eller föreskriva om ytterligare villkor.

• MÖD 2012:28:Tillsynsbeslut om förbud mot fortsatt vattenverksamhet ----- Mark- och miljööverdomstolen fann att länsstyrelsens beslut att förbjuda utövare av vattenverksamhet avseende vattenkraftproduktion, som saknade tillstånd men som hade visat att de bl.a. hade rätt enligt privilegiebrev att förfoga över vattnet vid anläggningen, att bedriva verksamheten var alltför ingripande. Länsstyrelsen bör dock, för att kunna fullgöra sin skyldighet att utöva tillsyn, kunna förelägga en verksamhetsutövare att ansöka om tillstånd till bedrivande av vattenverksamheten för fastställande av villkor för densamma. Målet återförvisades därför till länsstyrelsen för fortsatt handläggning.
• MÖD 2012:27:Tillsynsbeslut om förbud mot fortsatt vattenverksamhet ----- Mark- och miljööverdomstolen fann att länsstyrelsens beslut att förbjuda utövare av vattenverksamhet avseende vattenkraftproduktion, som saknade tillstånd men som hade visat att de hade rätt enligt privilegiebrev att förfoga över vattnet vid anläggningen, att bedriva verksamheten var alltför ingripande. Länsstyrelsen bör dock, för att kunna fullgöra sin skyldighet att utöva tillsyn, kunna förelägga en verksamhetsutövare att ansöka om tillstånd till bedrivande av vattenverksamheten för fastställande av villkor för densamma. Målet återförvisades därför till länsstyrelsen för fortsatt handläggning.
• MÖD 2017:27:Tillstånd till uppförande och drift av gruppstation för vindkraft ----- Mark- och miljööverdomstolen har funnit att en ansökan om tillstånd enligt den s.k. boxmodellen till att uppföra och driva en vindkraftspark ska avslås. Med hänsyn till omfattningen av vindkraftparken och omgivningens naturvärden har ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen inte ansetts ge tillräckligt underlag för att kunna bedöma alla de konsekvenser som verksamheten vid olika alternativutformningar kommer att ge upphov till. Det har därför inte gått att avgöra om verksamhetens lokalisering är lämplig utifrån kraven i 2 kap. 6 § miljöbalken.
• MÖD 2004:71:Tillstånd till hållande av häst inom detaljplanelagt område----- Miljööverdomstolen har avslagit ansökan om tillstånd till hållande av häst inom detaljplanelagt område med hänvisning till att valet av plats för hästhållningen inte överensstämmer med kraven i 2 kap. 4 § miljöbalken. Även fråga om tillstånds förenlighet med planbestämmelser samt skyldigheten att upprätta miljökonsekvensbeskrivning.
• MÖD 2010:18:Föreläggande om åtgärder för efterbehandling ----- Fråga om omfattningen av verksamhetsutövarens ansvar enligt 10 kap. 4 § Miljööverdomstolen uttalade att skälighetsavvägningen ska ske i två steg. För det första ska det utredas vilka efterbehandlingsåtgärder som är miljömässigt motiverade och rimliga ut kostnadssynpunkt. Därefter ska det ske en bedömning av ansvarets omfattning. Miljööverdomstolen fann att de förelagda åtgärderna var miljömässigt motiverade och ekonomiskt rimliga. Vid bedömningen av ansvarets omfattning beaktade Miljööverdomstolen tidsaspekten och begränsade bolagets ansvar för avhjälpandeåtgärder till 25 % av kostnaderna. Miljööverdomstolen fann även att när ett föreläggande har utformats på så sätt att en verksamhetsutövares kostnadsansvar har begränsats i förhållande till de åtgärder som ska vidtas bör det inte sanktioneras med ett vite. Även fråga om föreläggandet var riktat till rätt adressat.
• MÖD 2005:54:Tillstånd till djurhållning och fodertillverkning-----Minkuppfödning hade bedrivits på platsen sedan 1940-talet. År 1997 lämnade Koncessionsnämnden för miljöskydd (KN) ett tidsbegränsat tillstånd till verksamheten då oklarhet rådde om den kunde fortsätta att bedrivas på platsen p g a förekomsten av flugor och lukt. Strax innan tillståndstiden gick ut sökte bolaget om ett nytt tidsobegränsat tillstånd hos länsstyrelsen, som avslog ansökan. Miljödomstolen bedömde att tillstånd kunde lämnas och återförvisade målet till länsstyrelsen. Miljööverdomstolen (MÖD) fann efter överklagande från länsstyrelsen och närboende att bolaget, trots att det gått åtta år efter KN:s beslut, inte hade lyckats visa att det gick att nedbringa störningarna på ett godtagbart sett. MÖD bedömde att verksamheten innebar en olägenhet av väsentlig betydelse för människors hälsa och miljön och fann därför och med hänsyn till övriga i domen redovisade omständigheter att det inte fanns förutsättningar att lämna tillstånd.
• MÖD 2003:66:Rättshjälp enligt rättshjälpslagen-----En klagande i målet om Hallandsåsen ansökte hos Miljööverdomstolen om rättshjälp, vilket avslogs. Domstolen uttalade därvid att med hänsyn till att bevisbördan i ansökningsmål åligger sökanden och att domstolen i dessa mål har en långtgående utredningsskyldighet, får behovet av juridiskt biträde i denna typ av miljömål antas vara begränsat.
• MÖD 2006:31:Omprövning av villkor för ett vattenkraftverk-----En kraftverksägare har ålagts att sköta befintlig fiskväg samt att släppa viss mängd vatten genom fiskvägen och i torrfåran, s.k. klunkning. Även fråga om hur produktionsförluster för kraftverket skall beräknas.
• MÖD 2004:73:Ändring av villkor avseende verksamhet vid skjutbana-----Vid en omprövning av verksamheten vid en skjutbana föreskrev Miljööverdomstolen (MÖD) att tidigare meddelade villkor om bl.a. blysanering skulle införas i det befintliga tillståndsbeslutet. Sedan tillståndshavaren därefter begärt omprövning av villkoren upphävde miljödomstolen dessa. Domstolen ansåg att det var uppenbart att villkoren var strängare än nödvändigt. Domstolen anförde bl.a. att det inte framgick av villkorstexten till vilken grad rening måste ske och att osäkerheten beträffande lämplig teknik, dess kostnad och effektivitet var alltför stor. Domstolen tillade att det dock fanns skäl för tillsynsmyndigheten att bevaka frågan och att en eventuell omprövning för att föreskriva villkor för ett omhändertagande av bly kan tas upp då det finns lämplig beprövad teknik. Sedan några närboende överklagat domen och yrkat att villkoren skulle kvarstå oförändrade, har MÖD avslagit överklagandena.
• MÖD 2011:12:Tillsynsavgift för radonmätning ----- En fastighetsägare till ett flerfamiljshus hade låtit utföra en radonmätning vars resultat inte var invändningsfritt. Eftersom det är verksamhetsutövaren som har bevisbördan för att det inte föreligger någon olägenhet för människors hälsa var det befogat av miljönämnden att förelägga fastighetsägaren att utföra en kompletterande mätning. Miljönämnden har haft rätt att ta ut en avgift för sin tillsynsinsats.
• MÖD 2002:45:Borttagande av stödmur av kreosotimpregnerade sliprar-----En stödmur av kreosotbehandlade sliprar uppfördes på en fastighet. En granne begärde att miljönämnden skulle ingripa genom att vitesförelägga fastighetsägaren att ta bort muren och vidta nödvändig sanering av marken. Grannen fick inte gehör för sina krav. Miljööverdomstolen (MÖD) uttalade, mot bakgrund av Kemikalieinspektionens föreskrifter och den bakomliggande kunskapen angående urlakning av kreosot, att sliprarna typiskt sett inte utgjorde någon fara för omgivningen. Då utredningen i övrigt inte heller gav stöd för att det skulle förekomma någon giftspridning fann MÖD inte anledning anta att människors hälsa eller miljön var i fara på grund av muren, varför överklagandet ogillades.
• MÖD 2002:72:Förbud enligt 26 kap. 9 § miljöbalken-----Användningen av impregnerade stolpar som avgränsning för tomt kan inte förbjudas med stöd av produktvalsregeln i 2 kap. 6 § i miljöbalken. Utrymmet för att tillämpa regeln är mycket begränsat i vart fall när det gäller privatpersoner och när användningen inte strider mot Kemikalieinspektionens föreskrifter.
• NJA 2009 s. 321:I ett miljömål har det ansetts föreligga hinder mot prövning av en ansökan om tillstånd att anlägga bl.a. en skyddsdamm, eftersom miljökonsekvensbeskrivningen inte uppfyllt kravet på en redovisning av alternativa utformningar av dammen.
• MÖD 2018:19:Tillstånd till vindkraftpark ----- Mål om ansökan att få uppföra en vindkraftpark enligt den s.k. boxmodellen, som innebär att vindkraftverkens exakta antal, i detta fall maximalt 144 verk, och närmare placering inom ett större område inte har angetts i ansökan utan att beslut om detta ska delegeras till tillsynsmyndigheten. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att på det underlag som har presenterats i målet går det inte att avgöra om verkens lokalisering är lämplig utifrån kraven i 2 kap. 6 § miljöbalken. En sådan delegering är inte heller i enlighet med 22 kap. 25 § miljöbalken som anger att endast villkor av mindre betydelse får delegeras. Detsamma har ansetts gälla för alternativyrkandet att tillstånd ska ges för vindkraftverk enligt den s.k. exempellayout som har gjorts i målet. Ansökan om tillstånd har därför avslagits.
• MÖD 2012:26:Tillsynsbeslut om förbud mot fortsatt vattenverksamhet ----- Mark- och miljööverdomstolen fann att länsstyrelsens beslut att förbjuda utövare av vattenverksamhet avseende vattenkraftproduktion, som saknade tillstånd men som hade visat att de hade rätt enligt privilegiebrev att förfoga över vattnet vid anläggningen, att bedriva verksamheten var alltför ingripande. Länsstyrelsen bör dock, för att kunna fullgöra sin skyldighet att utöva tillsyn, kunna förelägga en verksamhetsutövare att ansöka om tillstånd till bedrivande av vattenverksamheten för fastställande av villkor för densamma. Målet återförvisades därför till länsstyrelsen för fortsatt handläggning.
• MÖD 2020:20:Förbud mot användning av en enskild avloppsanläggning ----- MÖD har fastställt förbudet eftersom de brister i anläggningen som nämnden påtalat bedömdes medföra en hög risk för förorening av grundvattnet i området. Att kommunen förelagts att inrätta en allmän va-anläggning i området föranledde inte någon annan bedömning eftersom en sådan lösning låg långt fram (ca tio år) i tiden.
• MÖD 2022:10:Ansvar för kostnader att sanera ett förorenat område ----- Förslutna tunnor med cyanidslam har under främst 1950- och 1960-talet grävts ner i en mosse. Cyanidslammet har uppkommit som en restprodukt i en verksamhet som pågick 1948–1973. Cyanidslammet har över tid läckt ut och förorenat mossen. Det har inte gått att med säkerhet fastställa när föroreningen uppkom men övervägande skäl talar för att en väsentlig del uppkom först efter 1969 och det framstår som osannolikt att skadan till någon beaktansvärd del uppkom före 1960-talet. Aktiebolaget som bedrev verksamheten har genom fusion upptagits i ett annat aktiebolag, vilket därigenom övertagit ansvaret för att avhjälpa miljöskadan. MÖD har vid en samlad skälighetsbedömning enligt 10 kap. 4 § miljöbalken bestämt ansvarets omfattning till 75 procent av kostnaderna för avhjälpandeåtgärderna.

• NJA 2010 s. 516:Utformning av tillståndsvillkor enligt miljöbalken, särskilt när det gäller krav på verksamhetsutövarens kunskaper om de kemikalier som används i verksamheten.
• MÖD 2014:52:Avloppsreningsverk inte ansvarigt för farliga kemikalier i verkets kunders produktion. ----- Villkor i tillstånd till avloppsreningsverk som betjänar kemisk industri. Utsläpp till vatten av TOC, tot-P, BOD och slam. Villkor om utmönstring av farliga kemikalier i verkets kunders produktion lämnades utan bifall.
• MÖD 2004:23:Föreläggande om åtgärder avseende avloppsanläggning för fastigheterna i en samfällighetsförening i Lerums kommun-----Miljö- och hälsoskyddsnämnden förelade en samfällighetsförening vid vite att komma in med förslag på hur föreningens avloppsanläggning skulle förbättras så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. Föreningen överklagade till länsstyrelsen som upphävde föreläggandet. Länsstyrelsen ansåg att möjligheten enligt 26 kap. 19 § miljöbalken (MB) att förelägga en verksamhetsutövare att lämna förslag på förbättrande åtgärder avsåg förbättringar av egenkontrollen, inte av verksamheten som sådan. Enligt länsstyrelsen kunde en tillsynsmyndighet inte heller med stöd av 26 kap. 22 § MB kräva att verksamhetsutövaren skulle redovisa förslag till lösningar. Länsstyrelsen ansåg att det är myndighetens sak att föreskriva vilka åtgärder som behövs för att tillåtlighetsreglerna skall vara uppfyllda. Miljödomstolen delade länsstyrelsens bedömning. Även Miljööverdomstolen (MÖD) delade bedömningen att 26 kap. 19 § tredje stycket och 22 § första stycket MB inte gav stöd för föreläggandet. MÖD ansåg inte heller att det med stöd av kunskapskravet i 2 kap. 2 § MB kunde krävas att föreningen enligt 26 kap. 9 § samma lag skulle redovisa förslag på åtgärder för att förbättra reningseffekten. Kunskapskravet är nämligen så allmänt att det inte tar över de krav från rättssäkerhetssynpunkt som måste ställas på utformningen av ett tillsynsföreläggande. Av ett sådant föreläggande bör klart framgå vad adressaten har att iaktta och det är tillsynsmyndighetens sak att precisera detta. MÖD avslog därför överklagandet.
• NJA 2006 s. 310:Villkor i tillstånd enligt miljöbalken om att verksamhetsutövaren i produktionen inte får använda sådana råvaror eller insatskemikalier för vilka det saknas dokumenterad kunskap om risken för vissa olägenheter för hälsa och miljön har ansetts inte vara godtagbart bl.a. från rättssäkerhetssynpunkt med hänsyn till att det inte av villkoret framgår hur djupgående kunskaper som krävs eller hur de skall vara dokumenterade.
• MÖD 2011:45:Utdömande av vite ----- Mark- och miljööverdomstolen har funnit att tillsynsmyndigheten, med stöd av 26 kap. 22 § första stycket första meningen miljöbalken, kan förelägga en verksamhetsutövare att tillse att undersökningar utförs av en oberoende ackrediterad provtagare.
• MÖD 2010:18:Föreläggande om åtgärder för efterbehandling ----- Fråga om omfattningen av verksamhetsutövarens ansvar enligt 10 kap. 4 § Miljööverdomstolen uttalade att skälighetsavvägningen ska ske i två steg. För det första ska det utredas vilka efterbehandlingsåtgärder som är miljömässigt motiverade och rimliga ut kostnadssynpunkt. Därefter ska det ske en bedömning av ansvarets omfattning. Miljööverdomstolen fann att de förelagda åtgärderna var miljömässigt motiverade och ekonomiskt rimliga. Vid bedömningen av ansvarets omfattning beaktade Miljööverdomstolen tidsaspekten och begränsade bolagets ansvar för avhjälpandeåtgärder till 25 % av kostnaderna. Miljööverdomstolen fann även att när ett föreläggande har utformats på så sätt att en verksamhetsutövares kostnadsansvar har begränsats i förhållande till de åtgärder som ska vidtas bör det inte sanktioneras med ett vite. Även fråga om föreläggandet var riktat till rätt adressat.
• MÖD 2006:11:Tillstånd till avloppsanläggning-----En kommunal nämnd hade avslagit en ansökan om tillstånd till installation av toalett med vattenspolning av fekalier. Lokaliseringen av infiltrationsanläggningen ansågs mindre lämplig med hänsyn till risken för förorening av en närbelägen (55 - 66 m) dricksvattentäkt. Nämnden ansåg att en geohydrologisk undersökning borde ha utförts för att klarlägga eventuella sprickor i berggrunden. Miljödomstolen lämnade sökanden tillstånd varvid den kommunala nämnden överklagade. Miljööverdomstolen (MÖD) uttalade att kunskapskravet i 2 kap. 2 § miljöbalken (MB) och de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. 3 § MB inte fick tillämpas så att orimliga krav enligt 2 kap. 7 § MB ställs på verksamhetsutövaren. Eftersom vattentäkten låg uppströms infiltrationsanläggningen och nämnden inte pekat på några faktiska förhållanden som gav anledning att befara att vattentäkten skulle kunna komma att förorenas fann MÖD att risken för att infiltrationsanläggningen skulle komma att påverka vattentäkten var så liten att det inte var rimligt att kräva en kostsam utredning om eventuell sprickbildning i berggrunden. En av ledamöterna var av skiljaktig mening.
• MÖD 2009:31:Fråga om fördelning av kostnadsansvar vid markundersökning enligt 10 kap. 6 § miljöbalken ----- I ett tidigare mål hade en kommun med stöd av 2 kap. 2 § miljöbalken förelagt en fastighetsägare att utföra markundersökningar i anslutning till avfall som förvaras på fastigheten i tunnor i ett gruvhål. I det aktuella målet yrkade fastighetsägaren att kostnaderna för undersökningen med tillämpning av bestämmelsen om ansvarsfördelning i 10 kap. 6 § skulle fördelas mellan honom och tidigare fastighetsägare. Miljööverdomstolen fann att bestämmelsen inte var tillämplig i målet.
• MÖD 2006:31:Omprövning av villkor för ett vattenkraftverk-----En kraftverksägare har ålagts att sköta befintlig fiskväg samt att släppa viss mängd vatten genom fiskvägen och i torrfåran, s.k. klunkning. Även fråga om hur produktionsförluster för kraftverket skall beräknas.
• MÖD 2009:29:Föreläggande att utföra ljudnivåmätning ----- Fråga om det funnits fog för tillsynsmyndighet att förelägga en fastighetsägare att genomföra ljudnivåmätning i lägenhet p.g.a. påstådda bullerstörningar från tvättstuga på vinden. Miljööverdomstolen fann att det fanns en risk för oacceptabla störningar i lägenheten, men att mot bakgrund mot den osäkerhet som fanns om störningarna framstod den ljudnivåmätning som fastighetsägaren förelagts att genomföra som alltför kostsam och ingripande. Tillsynsmyndigheten borde i stället som ett första steg besöka lägenheten och göra en egen bedömning av bullersituationen.
• MÖD 2004:84:Tillstånd till enskild avloppsanläggning-----En sluten tank hade installerats för allt avloppsvatten (WC, bad, disk och tvätt) utan tillstånd. Efter ansökan om tillstånd medgav miljö- och hälsoskyddsnämnden ett temporärt tillstånd att under ett år bruka det befintliga avloppet samt förelades sökanden att inom samma tid ha installerat en avloppsanläggning som kunde godkännas av nämnden. Föreläggandet i den senare delen upphävdes av länsstyrelsen. Sökanden överklagade och yrkade permanent tillstånd till sluten tank. Miljööverdomstolen delade underinstansernas bedömning att ett permanent tillstånd till sluten tank inte borde meddelas. Det tidsbegränsade tillståndet förlängdes för att ge sökanden en möjlighet att finna en ny lösning på avloppsfrågan.
• MÖD 2005:23:Tillstånd till nuvarande och utökad pappersproduktion-----Tillstånd till pappersproduktion har förenats med villkor om skyldighet för verksamhetsutövaren att i god tid före en nedläggning av hela eller delar av verksamheten till tillsynsmyndigheten ge in en avvecklingsplan. Ställningstagandet innebär en ändring i förhållande till vad Miljööverdomstolen bestämt i ett tidigare mål. Vidare har verksamhetsutövaren dels ålagts att informera tillsynsmyndigheten om nya kemiska produkters miljöegenskaper innan produkterna tas i bruk och dels förbjudits att använda sådana kemikalier om vilka dokumenterad kunskap om risken för olägenheter saknas.

• MÖD 2005:59:Tillstånd till havsbaserad vindkraftanläggning-----Som villkor för tillståndet har bestämts att det buller som genereras av vindkraftanläggningen inte får överstiga 40 dB(A) vid bostadshus.
• MÖD 2003:59:Tillstånd till anläggning för ytjordvärme-----En anläggning för ytjordvärme skulle lokaliseras 200 meter från en kommunal grundvattentäkt. Risk för läckage av köldbärarvätska bedömdes kunna skada vattentäkten, bl.a. då grundvattenströmmarna gick från fastigheten till täkten. Risken ansågs inte försumbar ens om det vidtogs försiktighetsåtgärder. Värmeförsörjning antogs kunna lösas på annat sätt. Tillstånd gavs inte och miljönämndens och länsstyrelsens beslut fastställdes.
• MÖD 2002:48:Tillstånd enligt miljöskyddslagen till verksamheten vid ett pappersbruk -----Återföring av vedaska till skogsmark är angeläget att åstadkomma men kravet kan inte ensidigt ställas på virkeskonsumenterna. Även skogsägarna har ett betydande ansvar, vilket bör komma till uttryck i den skogliga lagstiftningen. Däremot bör virkeskonsumenterna svara för förutsättningarna för att återföra askan, dvs. frågor om askans renhet och hållbarhet. Bolaget ålades därför att genom prövotidsutredning belysa möjligheten att åstadkomma en aska vars kemiska och fysikaliska egenskaper gjorde den lämplig för spridning i skogsmark. I villkoret föreskrevs även att försök med spridning med sådan aska skulle genomföras.
• MÖD 2003:130:Tillstånd till verksamheten vid en massa- och pappersfabrik----- Miljödomstolen meddelade tillstånd till verksamheten innebärande att de gällande tillstånden enligt miljöskyddslagen upphävdes genom domen. Bolaget överklagade och yrkade bl.a. att Miljööverdomstolen (MÖD) skulle undanröja miljödomstolens förordnande. MÖD fann att prövning av om återkallelse kan ske enligt 24 kap. 3 § 1 st. 6 miljöbalken endast kan göras efter ansökan av Naturvårdsverket, Kammarkollegiet eller en länsstyrelse (24 kap. 7 §). Då någon sådan ansökan inte fanns i målet, upphävdes miljödomstolens förordnande. Även Naturvårdsverket hade överklagat och ville ha skärpta villkor för utsläpp till vatten. Inledningsvis pekade MÖD på att utsläppen från verksamheten till vissa delar var akut toxiska och att de hade orsakat fortplantningsstörningar hos abborre, vilket motiverade såväl processinterna skyddsåtgärder som extern rening. Sammantaget fann MÖD det skäligt att ålägga bolaget utsläppsbegräsningar till en betydande kostnad. Detta förutsatte att man uppförde en biologisk reningsanläggning.
• MÖD 2003:100:Tillfälligt bortledande av grundvatten samt utsläppande av det bortledda grundvattnet m.m. vid utförande av järnvägstunnel-----Ett antal fastighetsägarna hade överklagat miljödomstolens dom och bl.a. krävt att Banverket inte skulle få det sökta tillståndet. Miljööverdomstolen (MÖD) ändrade dock inte det av miljödomstolen lämnade tillståndet som innebar att Banverket fick leda bort i medeltal 100 l/s inläckande grundvatten. MÖD gjorde dock vissa kompletteringar och ändringar av villkoren. MÖD konstaterade att det var nödvändigt att berget tätades i varierande omfattning innan borrning skedde för att inte överskrida tillståndets 100 l/s bortlett grundvatten. Eftersom grundvattenbortledningen riskerade att skada hotade livsmiljöer inom vissa Natura 2000-områden på Hallandsåsen fann MÖD att Banverket vid vissa tillfällen måste återföra vatten till områden som var känsliga för torka. Slutligen fann MÖD att det fanns tekniska förutsättningar att klara de miljömässiga kraven men att en förutsättning var att tunnelprojektet organiserades så att Banverket hade full kontroll och insyn i alla de arbetsmoment som kunde påverka miljön.
• MÖD 2009:42:Tillstånd till anläggande och drift av ny hamnanläggning ----- Föreslagen placering av hamnen låg inom riksintresse för hamnverksamhet och området hade sedan länge utgjort industriområde. För att minska de störningar som kommande transporter kunde medföra för de boende i området ålades bolaget att anlägga en ny väg. Frågan om stabiliseringsmetod för omhändertagande av förorenade muddermassor samt villkor.
• MÖD 2005:63:Föreläggande att vidta bullerdämpande åtgärder utmed järnväg----- Banverket hade förelagts av en miljö- och hälsoskyddsnämnd att vidta bullerdämpande åtgärder i ett antal fastigheter som hade ett maximalt buller överstigande 55 dB(A) inomhus. Åtgärderna skulle sänka bullret till 30 dB(A) ekvivalent och till 45 dB(A) maximalt inomhus i samtliga boningsrum, inte bara i sovrum. Miljööverdomstolen (MÖD) konstaterade att fastigheterna berördes av järnvägsbuller från en sträcka som byggdes i början av 1990-talet d v s före infrastrukturpropositionen som kom våren 1997. I propositionen fastlades vilka bullernivåer som bör gälla för ny- eller ombyggnad av järnväg samt angavs godtagbara bullervärden för befintliga miljöer. Då den aktuella sträckan byggts före år 1997 var den att anse som en befintlig miljö varvid MÖD fann att åtgärder skulle vidtas så att fastigheterna inte utsattes för bullernivåer från järnvägstrafiken som översteg 55 dB(A) maximalt inomhus nattetid fler än fem gånger per natt (kl. 22.00-06.00) i de rum som kunde användas som sovrum. Föreläggandet ändrades i enlighet härmed. (Samma dag meddelade MÖD fyra andra avgöranden med Banverket som part, M 6047-04, M 9590-04, M 8991-03 samt MÖD 2005:62 (M 1512-04)).
• MÖD 2006:28:Föreläggande att förse fartygsmotorer med katalytisk avgasrening-----En miljönämnd hade förelagt några rederier att se till att samtliga huvud- och hjälpmotorer på fartyg som respektive rederi utnyttjade i sin färjetrafik inom ett hamnområde skulle vara utrustade med selektiv katalytisk avgasrening. Vissa fartyg förde svensk och andra utländsk flagg. Miljööverdomstolen (MÖD) fann till skillnad mot underinstanserna inte något hinder för ett tillsynsingripande av miljönämnden och förelade rederierna att installera rening i enlighet med miljönämndens yrkande. MÖD fann bland annat följande. Färjetrafiken utgör inte miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalkens definition. Miljönämnden har dock ett ansvar för tillsyn av hälsoskyddet inom kommunen som inte enbart gäller miljöfarliga verksamheter. Internationell rätt innebär i detta fall inte hinder för en kuststat att med rättsliga medel ingripa mot ett utländskt fartyg som anlöper svensk hamn om det är nödvändigt för att säkerställa efterlevnaden av kuststatens miljölagstiftning. Föreskrifter enligt lagen om åtgärder mot förorening från fartyg hindrar inte att det ställs stängare krav på grund av miljöbalkens regler när det gäller begränsning av utsläpp av kväveoxider från fartygsmotorer. Sjöfartsverkets befogenhet som tillsynsmyndighet enligt lagen om föroreningar från fartyg begränsar inte den kommunala nämndens befogenhet som tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Enligt MÖD var ett tillsynsingripande i detta fall befogat eftersom miljökvalitetsnormen för kvävedioxid riskerade att överskridas i kommunen samtidigt som färjetrafikens utsläpp inte var obetydliga och deras bidrag till kvävedioxidhalterna inte försumbara.
• MÖD 2014:10:Ansökan enligt miljöbalken om tillstånd till ändrad och utökad verksamhet avseende hantering av avfall i Hässleholms kommun ----- I målet som gällde flera olika villkor för utsläpp av lakvatten från en avfallsanläggning, yrkade verksamhetsutövaren bl.a. att bräddning av otillräckligt renat lakvatten- som inte uppfyller fastlagda villkor om föroreningshalter- i extrema situationer skulle få släppas ut till recipienten efter tillsynsmyndighetens godkännande. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att det endast är den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot villkor som kan bli dömd för otillåten miljöverksamhet. Det kan därför inte anses straffbart om det i samband med extrema situationer skulle ske en bräddning, under förutsättning att gällande krav på dimensionering av lakvattenanläggningen är uppfyllda. Det fanns därmed inte något behov av en sådan föreskrift om bräddning som bolaget yrkat. Yrkandet avslogs.
• HFD 2014 not 64:Tillstånd till befintlig och utökad flygplatsverksamhet (avslag)
• MÖD 2002:83:Tillstånd att anlägga en järnvägsbro-----Byggandet av en järnvägsbro över en älv hade fastställts av regeringen genom en s.k. järnvägsplan enligt lagen om byggande av järnväg. Miljödomstolen meddelade tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken för de behövliga arbetena i vatten. Ett antal enskilda och föreningar överklagade tillståndet och fråga uppkom om deras talerätt. Miljööverdomstolen uttalade att eftersom prövningen tar sikte på 2 kap. 9 § miljöbalken skall inte bara skador och olägenheter som kan uppstå vid byggandet av järnvägsbron med tillfartsbankar beaktas utan även de som kan uppstå vid driften av järnvägen på platsen. Flertalet av de klagande ansågs därmed ha talerätt eftersom de ägde fastigheter som var belägna vid eller i nära anslutning till den planerade bron och dess tillfartsbankar och att de därmed riskerade att utsättas för olägenheter av den sökta verksamheten. Föreningarnas överklaganden avvisades då de inte uppfyllde de förutsättningar som anges i 16 kap. 13 § miljöbalken bl.a. att medlemsantalet skall vara minst 2 000.
• MÖD 2003:54:Förbud mot högljudda fåglar-----En miljönämnd hade meddelat en fysisk person och hans enskilda firma ett föreläggande om förbud mot att hålla högljudda fåglar av olika slag (tuppar, påfåglar och aror) utomhus. Miljööverdomstolen instämde i bedömningen att de skrikande fåglarna kunde utgöra en olägenhet för människors hälsa, men ändrade föreläggandet till att avse enbart aror och påfåglar. Vidare konstaterade domstolen att enligt 2 § viteslagen kan ett vitesföreläggande inte vara adresserat till en enskild firma.
• MÖD 2003:82:Tillstånd att bereda och konservera grönsaker, frukt, bär och rotfrukter -----Miljööverdomstolen (MÖD) uttalade att det bör eftersträvas att belastningen på ett kommunalt reningsverk i form av processavloppsvatten från en konservindustri blir konstant för att undvika driftstörningar och överutsläpp. MÖD fann därför att riktvärde och veckomedelvärde för dessa utsläpp (avloppsvattenmängd, BOD7, totalkväve, totalfosfor) bör beräknas utifrån den tid då verksamheten rent faktiskt är i drift, i detta fall som dygnsmedelvärden.
• MÖD 2007:3:Buller från en motorsportbana-----Det räcker inte att bara pröva de bullerolägenheter som härrör från motorcykelkörning på själva banan. Prövningen måste enligt Miljööverdomstolen utvidgas och kompletteras till att omfatta också de bullerstörningar som alstras av motorcyklister som kör till och från banan.
• MÖD 2002:32:Tillstånd att leda bort grundvatten från ett nedlagt bergrumslager för olja-----Miljödomstolen hade förenat tillståndet med villkor angående tillåtna halter av petroleumkolväten i utsläppsvattnet. Länsstyrelsen hade yrkat att bergrummet först skulle saneras från oljerester av stelnat flytslam. Miljödomstolen ansåg att det inte var skäligt att kräva en sådan sanering mot bakgrund av de villkor som skulle gälla för oljehalterna i utsläppen samt att en manuell sanering var synnerligen kostsam (3 Mkr) och att vattenbortledningen inte försvårade en framtida sanering. Miljööverdomstolen fastställde miljödomstolens dom.
• MÖD 2006:8:Buller från vindkraftpark-----De klagande hade yrkat att som villkor för verksamheten skulle utöver angivna 40 dB(A) anges att bullret för planlagt fritidsområde inte fick överstiga 35 dB(A). Miljööverdomstolen (MÖD) fann att enbart det förhållandet att ett område används som ett fritidshusområde inte var tillräckligt för att karaktärisera det som ett område med särskilda kvaliteter. Det aktuella området kunde inte utifrån sina omgivningar anses vara ett så ostört område att låg bullernivå skulle anses som en särskild kvalitet och motivera särskilt hänsynstagande i fråga om den bullerpåverkan som kunde tillåtas. MÖD fann att 40 dB(A) var tillräckligt långtgående och ändrade inte bullervärdet.
• MÖD 2004:65:Anmälan om nötköttsproduktion-----Nyetablering av djurhållning (tjurar) på en tidigare sågverksfastighet har förbjudits med hänsyn främst till befarade luktstörningar vid bostadshus på 70-100 meters avstånd från ett öppet stall.
• MÖD 2018:16:Buller från bergtäktsverksamhet
• MÖD 2004:67:Föreläggande om åtgärder avseende avloppsanläggning på viss fastighet i Östhammars kommun-----Miljö- och hälsoskyddsnämnden förelade en fastighetsägare att inkomma med förslag till lösning avseende behandling av avloppsvatten från avloppsanläggning med vattentoalett och viss senare dag färdigställa avloppsanläggningen så att den uppfyller kraven 12 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Fastighetsägaren överklagade till länsstyrelsen och miljödomstolen, som inte gjorde annan ändring av föreläggandet än att skjuta fram tidpunkterna. Fastighetsägaren överklagade till Miljööverdomstolen (MÖD) och yrkade att föreläggandet skulle undanröjas. MÖD ansåg att den aktuella avloppsanläggningen behövde åtgärdas men hade synpunkter på utformningen av själva föreläggandet. I den delen ansåg MÖD att det i miljöbalken inte fanns några föreskrifter som gav uttryckligt stöd för att ålägga någon att till nämnden inkomma med ”förslag till lösning” av avlopppsvattenfrågan. MÖD ifrågasatte om ett sådant föreläggande är lämpligt och ändamålsenligt när det som i detta fall riktas mot en privatperson. Enligt MÖD borde ett föreläggande utformas så att adressaten får ett tydligare besked om vad han skall göra för att efterkomma förbudet att släppa ut avloppsvatten som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning. MÖD ansåg att föreläggandet inte motsvarade de krav som av rättssäkerhetsskäl måste ställas på en förpliktelse av det slag som i målet var aktuellt. Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut om föreläggandet undanröjdes och målet återförvisades till nämnden för förnyat övervägande rörande utformningen av ett nytt föreläggande.
• MÖD 2017:27:Tillstånd till uppförande och drift av gruppstation för vindkraft ----- Mark- och miljööverdomstolen har funnit att en ansökan om tillstånd enligt den s.k. boxmodellen till att uppföra och driva en vindkraftspark ska avslås. Med hänsyn till omfattningen av vindkraftparken och omgivningens naturvärden har ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen inte ansetts ge tillräckligt underlag för att kunna bedöma alla de konsekvenser som verksamheten vid olika alternativutformningar kommer att ge upphov till. Det har därför inte gått att avgöra om verksamhetens lokalisering är lämplig utifrån kraven i 2 kap. 6 § miljöbalken.
• MÖD 2017:71:Skadestånd ----- Ett utsläpp av transformatorolja har skett på en fastighet där Trafikverket bedriver järnvägsverksamhet. Oljeutsläppet har orsakat en störning i form av en markförorening då olja har spridit sig i markprofilen. Oljepåverkan har även konstaterats i flera av de grundvattenrör som har inrättats efter olyckan, och det står därigenom klart att markföroreningen har övergått i en grundvattenförorening. Oljeläckaget har skett inom vattenskyddsområde för kommunens vattentäkt. Även om det inte är klarlagt hur långt oljan har spridits med grundvattnet har det förelegat en risk för spridning av föroreningen till vattentäkten, vars tillrinningsområde ligger i grundvattnets strömningsriktning från olycksplatsen. Kommunen har som huvudman för vattenförsörjningen en skyldighet att säkerställa vattnets kvalitet och måste därmed också förväntas att vidta skadeförebyggande och skadebegränsande åtgärder för att skydda vattentäkten. Det kan inte förväntas att den som ansvarar för vattentäkten ska hålla sig avvaktande eller passiv vid ett utsläpp av farliga ämnen inom vattenskyddsområdet. Kommunens åtgärder att stoppa vattenuttaget och låta genomföra egna undersökningar av föroreningens eventuella spridning till grundvattnet har ansetts vara sådana skadeförebyggande åtgärder som typiskt sett bör omfattas av rätten till skadestånd enligt 32 kap. miljöbalken. Även om det i efterhand har kunnat konstateras att föroreningen inte har spridits till vattentäkten har MÖD bedömt att det har varit befogat för kommunen att stoppa dricksvattenuttaget och att vidta undersökningsåtgärder fram till den tidpunkt då det kunde bedömas att det inte fanns någon risk för spridning av föroreningen till vattentäkten. Kostnaderna för dessa åtgärder har fram till denna tidpunkt ansetts som skador enligt 32 kap. miljöbalken för vilka kommunens försäkringsbolag har regressvis rätt till ersättning av Trafikverket.
• MÖD 2004:23:Föreläggande om åtgärder avseende avloppsanläggning för fastigheterna i en samfällighetsförening i Lerums kommun-----Miljö- och hälsoskyddsnämnden förelade en samfällighetsförening vid vite att komma in med förslag på hur föreningens avloppsanläggning skulle förbättras så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. Föreningen överklagade till länsstyrelsen som upphävde föreläggandet. Länsstyrelsen ansåg att möjligheten enligt 26 kap. 19 § miljöbalken (MB) att förelägga en verksamhetsutövare att lämna förslag på förbättrande åtgärder avsåg förbättringar av egenkontrollen, inte av verksamheten som sådan. Enligt länsstyrelsen kunde en tillsynsmyndighet inte heller med stöd av 26 kap. 22 § MB kräva att verksamhetsutövaren skulle redovisa förslag till lösningar. Länsstyrelsen ansåg att det är myndighetens sak att föreskriva vilka åtgärder som behövs för att tillåtlighetsreglerna skall vara uppfyllda. Miljödomstolen delade länsstyrelsens bedömning. Även Miljööverdomstolen (MÖD) delade bedömningen att 26 kap. 19 § tredje stycket och 22 § första stycket MB inte gav stöd för föreläggandet. MÖD ansåg inte heller att det med stöd av kunskapskravet i 2 kap. 2 § MB kunde krävas att föreningen enligt 26 kap. 9 § samma lag skulle redovisa förslag på åtgärder för att förbättra reningseffekten. Kunskapskravet är nämligen så allmänt att det inte tar över de krav från rättssäkerhetssynpunkt som måste ställas på utformningen av ett tillsynsföreläggande. Av ett sådant föreläggande bör klart framgå vad adressaten har att iaktta och det är tillsynsmyndighetens sak att precisera detta. MÖD avslog därför överklagandet.
• MÖD 2003:77:Villkor för tillstånd till anläggning för förbränning av avfall----- Frågan i målet gällde krav på tillvaratagande av näringsämnen, främst fosfor, i slam från kommunala reningsverk i samband med förbränning. Miljööverdomstolen (MÖD) uttalade att det för närvarande råder alltför stor osäkerhet i fråga om teknik, ekonomi och miljökonsekvenser för att det ska vara möjligt att föreskriva att slam från kommunala avloppsreningsverk får förbrännas endast under förutsättning att slammets eller askans fosforinnehåll tillvaratas. MÖD fann mot bakgrund av kvarstående osäkerhet om teknik och ekonomi att frågan borde skjutas upp under en prövotid. I enlighet härmed ålades sökanden att dels verka för utvecklandet av lämpliga processer, dels utreda mer i detalj om förutsättningarna för och konsekvenserna av en anläggning för omhändertagande av fosfor, antingen före eller efter förbränningen av slam.
• MÖD 2013:16:Tillstånd till miljöfarlig verksamhet genom användande av avfallsmassor för efterbehandlingsåtgärder ----- En verksamhetsutövare ansökte om tillstånd att fylla ut en tidigare täkt för alunskiffer med avfallsmassor i syfte att skapa en verksamhetsyta. En fråga i målet var om förfarandet skulle ses som bortskaffande eller återvinning av avfall. Mark- och miljööverdomstolen fann att åtgärden var att bedöma som återvinningsförfarande och att åtgärden med villkor som innebar att massorna i huvudsak skulle motsvara kraven för inert avfall kunde tillåtas.
• MÖD 2009:32:Tillstånd till vindkraftsanläggning ----- Frågor om betydelsen av a) ett under handläggningen hos tillståndsmyndigheterna ändrat politiskt ställningstagande i en översiktsplan, b) att verksamheten omfattande 24 vindkraftverk gör intrång i ett naturskönt och orört markområde, c) att alternativredovisningen bara omfattade en kommun och d) åberopade störningar för kringboende. Miljööverdomstolen ansåg att en företagare måste ha en rimlig möjlighet att förutsäga vilka risker han tar vid inledandet av ett nytt tillståndspliktigt projekt varför ett ändrat politiskt ställningstagande normalt inte medför ett undanröjande av ett givet tillstånd, att området inte hade något formaliserat skydd, att redovisningen av motsatta intressen ledde till att föreliggande alternativredovisning kan godtas och att störningar måste begränsas till vad som enligt praxis anses vara godtagbara förhållanden. Miljööverdomstolen fastställde miljödomstolens domslut som innebar att verksamheten gavs tillstånd.
• MÖD 2011:43:Villkor avseende rökgasrening för krematorieverksamhet ----- Mark- och miljööverdomstolen fann att bästa möjliga teknik för krematorieverksamhet är ugn med efterförbränning och stoftrening samt en metod för avskiljning av kvicksilver. Beträffande val av reningsmetod för kvicksilver fann domstolen inte skäl att göra någon annan bedömning än den som underinstanserna hade gjort, dvs. att rening ska ske med hjälp av kolpulvermetoden.
• MÖD 2006:70:Tillstånd till befintlig och utökad verksamhet vid Ringhals kärnkraftverk-----En lämplig balans åstadkoms mellan å ena sidan specialmyndigheterna Kärnkraftsinspektionen och Strålskyddsinstitutet och å andra sidan miljödomstol genom att myndigheterna reglerar verksamheten mer i detalj och miljödomstolen gör en generell avvägning mellan kostnad och nytta av de åtgärder som kommer att presenteras genom utredningsvillkoret. Domstolens hantering öppnar även möjlighet för myndigheter och allmänhet att komma med synpunkter. Miljööverdomstolen upphävde provisoriska föreskrifter om strålskydd, eftersom de var alltför otydliga.
• MÖD 2007:50:Tillstånd till bortledande av grundvatten från en tillfartstunnel för den s.k. Citybanan ----- Fråga om vilka miljöeffekter som omfattas av tillståndsprövningen och som ska redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. (I detta mål har Högsta domstolen prövat frågan som gällt med stöd av vilket lagrum Miljööverdomstolen borde ha avvisat miljökonsekvensbeskrivningen, se NJA 2008 s. 748.)
• MÖD 2002:92:Tillstånd att anlägga en järnvägsbro; nu fråga om talerätt-----Byggandet av en järnvägsbro över en älv hade fastställts av regeringen genom en s.k. järnvägsplan enligt lagen om byggande av järnväg. Miljödomstolen meddelade tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken för de behövliga arbetena i vatten. Ett antal enskilda och föreningar överklagade tillståndet och fråga uppkom om deras talerätt. Miljööverdomstolen uttalade att eftersom prövningen tar sikte på 2 kap. 9 § miljöbalken skall inte bara skador och olägenheter som kan uppstå vid byggandet av järnvägsbron med tillfartsbankar beaktas utan även de som kan uppstå vid driften av järnvägen på platsen. Flertalet av de klagande ansågs därmed ha talerätt eftersom de ägde fastigheter som var belägna vid eller i nära anslutning till den planerade bron och dess tillfartsbankar och att de därmed riskerade att utsättas för olägenheter av den sökta verksamheten. Föreningarnas överklaganden avvisades då de inte uppfyllde de förutsättningar som anges i 16 kap. 13 § miljöbalken bl.a. att medlemsantalet skall vara minst 2 000.
• MÖD 2014:15:Lagligförklaring samt tillstånd enligt miljöbalken till vattenverksamhet ----- Mark- och miljödomstolen hade lagligförklarat äldre dammar samt vattenkraftverk och meddelat tillstånd till ombyggnad av vattenkraftverket och att bedriva vattenverksamhet vid anläggningarna. Mark- och miljödomstolen hade som villkor föreskrivit ett s.k. latent villkor om fiskvägar och om minimitappning. Villkoret om fiskvägar innebar att verksamhetsutövaren ålades att inrätta fiskvägar när sådana inrättats vid vandringshinder nedströms och vandringsfisk i inte obetydlig omfattning vandrade upp till Brevens Bruk. Mark- och miljööverdomstolen bedömde att verksamheten medförde skadeverkningar på vattenförekomsterna vid Brevens Bruk och att fiskväg skulle vara till sådan nytta för miljön i berörda och angränsande vattenförekomster och för att uppfylla miljökvalitetsnormen för vattenförekomsternas ekologiska status, att kostnaderna för att inrätta fiskvägar inte bedömdes orimliga. Mark- och miljööverdomstolen ändrade villkoret på så sätt att verksamhetsutövaren ålades att inrätta fiskvägar för upp- och nedströmsvandring. I målet var också fråga om villkor avseende minimitappning m.m.
• MÖD 2004:30:Skyddsåtgärder avseende flytgödselbrunn-----En lantbrukare förbjöds att lagra gödsel och urin i en flytgödselbrunn då den placerats för nära kringboende (29-45 m mellan brunn och husen). Vidtagna skyddsåtgärder ansågs inte tillräckliga för att minska olägenheterna i sådan utsträckning att den nuvarande lokaliseringen kunde godtas och verksamhetsutövaren hade inte presenterat utredning som visade att det fanns ytterligare skyddsåtgärder att tillgå. Vidare befanns nyttan med förbudet för de närboende motivera kostnaden för att flytta brunnen.
• MÖD 2005:12:Vitesföreläggande enligt miljöbalken avseende bullerbegränsande åtgärder -----Miljööverdomstolen (MÖD) fastställde miljödomstolens dom i vilken Banverket vid vite förelades att vidta bullerbegränsande åtgärder. MÖD uttalade i domen att det inte finns några rättsliga hinder mot att förelägga Banverket att vid vite vidta vissa bullerbegränsande åtgärder, att Banverket i förevarande sammanhang närmast får betraktas som affärsdrivande samt att det principiellt inte finns anledning att göra skillnad mellan Banverket och andra verksamhetsutövare och av det skälet låta bli att sätta ut vite mot Banverket. Även fråga om det var skäligt att ålägga Banverket att vidta bullerskyddsåtgärder.
• MÖD 2003:13:Tillstånd till utsläpp av avloppsvatten från ett reningsverk; uppskjuten fråga ----- Miljööverdomstolen ansåg att det saknades anledning att göra skillnad mellan kommunala reningsverk och andra verksamheter när det gäller krav på försiktighetsåtgärder. Här var det fråga om villkor för utsläpp till vatten.
• MÖD 2010:18:Föreläggande om åtgärder för efterbehandling ----- Fråga om omfattningen av verksamhetsutövarens ansvar enligt 10 kap. 4 § Miljööverdomstolen uttalade att skälighetsavvägningen ska ske i två steg. För det första ska det utredas vilka efterbehandlingsåtgärder som är miljömässigt motiverade och rimliga ut kostnadssynpunkt. Därefter ska det ske en bedömning av ansvarets omfattning. Miljööverdomstolen fann att de förelagda åtgärderna var miljömässigt motiverade och ekonomiskt rimliga. Vid bedömningen av ansvarets omfattning beaktade Miljööverdomstolen tidsaspekten och begränsade bolagets ansvar för avhjälpandeåtgärder till 25 % av kostnaderna. Miljööverdomstolen fann även att när ett föreläggande har utformats på så sätt att en verksamhetsutövares kostnadsansvar har begränsats i förhållande till de åtgärder som ska vidtas bör det inte sanktioneras med ett vite. Även fråga om föreläggandet var riktat till rätt adressat.
• MÖD 2002:70:Avgift för prövning och tillsyn av hamnverksamhet-----Länsstyrelsen ålade bolaget att erlägga avgift för sju miljöfarliga verksamheter/hamnar. Bolaget överklagade och yrkade att avgift endast skulle tas ut för en verksamhet eftersom bolagets samtliga hamnar var att betrakta som en enda miljöfarlig verksamhet. Miljödomstolen biföll överklagandet. Miljööverdomstolen fann att bolagets hamnverksamhet geografiskt sett var fyra från varandra skilda miljöfarliga verksamheter. Därför skulle bolaget erlägga fyra avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken.
• MÖD 2005:42:Tillstånd till utökad fiskodling-----Miljööverdomstolen fann att utsläppen av fosfor och kväve från en fiskodling skulle bli förhållandevis stora i jämförelse med andra punktutsläpp i länet. Möjligheterna att minska belastningen var emellertid begränsade och de krav som kan ställas med stöd av 2 kap. 3 § miljöbalken var uttömda. Utsläppen var inte av den storleksordning att det fanns hinder mot ansökan enligt 2 kap. 9 § miljöbalken. Inte heller i övrigt fanns något hinder mot bifall till ansökan. Tillståndstiden begränsades dock.
• MÖD 2003:106:Anläggande av vindkraftverk-----Målet gällde vilka bullervärden som ska gälla vid vindkraftverk. Miljööverdomstolen (MÖD) konstaterade att Naturvårdsverkets Allmänna råd om externt industribuller (NV AR 1978:5) är framtagna för traditionell industriverksamhet. Några riktlinjer för vindkraftsbuller har inte utarbetats i Sverige. Eftersom det råder osäkerhet om störningseffekten av vindkraftsbuller så bör det leda till strängare krav än industribullernormen och att den ekvivalenta ljudnivån 40 dB(A) därför bör innehållas vid bostäder under hela dygnet.
• MÖD 2005:7:Tillstånd till ändring av verksamheten vid Bravikens pappersbruk i Norrköpings kommun-----Bolaget hade överklagat vissa villkorsfrågor, bl.a. rörande en skyldighet att årligen till tillsynsmyndigheten redovisa åtgärder avseende val av transporter till och från anläggningen. Miljööverdomstolen (MÖD) upphävde villkoret då det inte var lämpligt utformat. Vidare talade processuella skäl mot att i detta fall inleda ett prövotidsförfarande. Därutöver hade bolaget ålagts att från visst datum i mobila bränsledrivna maskiner som användes i verksamheten använda bränsle som uppfyllde kraven för diesel Miljöklass 1 i lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen. MÖD fann att bolaget fick acceptera att den aktuella definitionen kunde komma att ändras, varför den inte skulle låsas fast till viss tidpunkt.
• MÖD 2017:29:Tillsynsåtgärder avseende kraftledning ----- Miljö- och klimatnämnden förelade ledningsrättshavaren att minska de elektromagnetiska fälten från en kraftledning i ett koloniområde genom att dels ersätta två befintliga trästolpar med vinkelstolpar av stål, dels flytta en av stolparna ett antal meter. MÖD har inte funnit skäl att vare sig kräva mera långtgående åtgärder eller att upphäva föreläggandet. För att inte i onödan begränsa valet av metod för reducering av de elektromagnetiska fälten har MÖD däremot ansett att det är lämpligt att tillsynsmyndigheten får möjlighet att godkänna andra åtgärder än de som anges i föreläggandet förutsatt att dessa åtgärder medför angiven magnetfältsreducering. Ett sådant tillägg har därför gjorts.
• MÖD 2013:39:Tidsbegränsat tillstånd för uttag av grundvatten för jordbruksbevattning ----- Mark- och miljööverdomstolen har i två fall begränsat tillstånd till uttag av grundvatten för jordbruksbevattning att gälla i 25 år. Omständigheterna i de bägge tillståndsansökningarna som enligt 16 kap 2 § första stycket miljöbalken påkallade tidsbegränsning fann domstolen vara osäkerhet om kunskapsläget beträffande grundvattenbildning, effekten av klimatförändringar och konkurrerande verksamheter om samma grundvattenuttag samt att användningen av jordbruksmark kan förändras över tiden.
• NJA 2004 s. 421:Fråga huruvida transporter till och från en miljöfarlig verksamhets anläggningar är att anse som s.k. följdföretag enligt MB. Tillika fråga huruvida den som har ansökt om tillstånd enligt balken till utökad produktion av massa och papper bör åläggas att utreda och lämna förslag på villkor för sådana transporter med stöd av ett s.k. prövotidsförordnande.
• MÖD 2010:9:Bortledande av grundvatten för byggande av den s.k. Citybanan (norra delen) ----- Miljööverdomstolen har i ansökningsmål om vattenverksamhet ansett att det har varit rättsligt möjligt och motiverat att, mot verksamhetsutövarens bestridande, i domen även villkorsreglera buller, vibrationer och utsläpp till vatten, dvs. störningar som utgör följdverksamhet till den sökta verksamheten, men som inte omfattas av ansökan.
• MÖD 2007:29:Sluttäckning av deponi ----- Kravet på jungfruliga massor för sluttäckning av en deponi (utanför tätskiktet) ansågs vara en mer ingripande åtgärd än vad som behövdes och inte förenlig med principen om resurshushållning. Kostnaden var heller inte rimlig i jämförelse med nyttan av åtgärden. I stället delade Miljööverdomstolen kommunens uppfattning att om föroreningshalten i de tillförda jordmassorna underskrider de nivåer som anges för mindre känslig markanvändning (MKM) i Naturvårdsverkets rapporter 4638 och 4889, så får massorna nyttiggöras i sluttäckningen.
• MÖD 2006:11:Tillstånd till avloppsanläggning-----En kommunal nämnd hade avslagit en ansökan om tillstånd till installation av toalett med vattenspolning av fekalier. Lokaliseringen av infiltrationsanläggningen ansågs mindre lämplig med hänsyn till risken för förorening av en närbelägen (55 - 66 m) dricksvattentäkt. Nämnden ansåg att en geohydrologisk undersökning borde ha utförts för att klarlägga eventuella sprickor i berggrunden. Miljödomstolen lämnade sökanden tillstånd varvid den kommunala nämnden överklagade. Miljööverdomstolen (MÖD) uttalade att kunskapskravet i 2 kap. 2 § miljöbalken (MB) och de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. 3 § MB inte fick tillämpas så att orimliga krav enligt 2 kap. 7 § MB ställs på verksamhetsutövaren. Eftersom vattentäkten låg uppströms infiltrationsanläggningen och nämnden inte pekat på några faktiska förhållanden som gav anledning att befara att vattentäkten skulle kunna komma att förorenas fann MÖD att risken för att infiltrationsanläggningen skulle komma att påverka vattentäkten var så liten att det inte var rimligt att kräva en kostsam utredning om eventuell sprickbildning i berggrunden. En av ledamöterna var av skiljaktig mening.
• MÖD 2003:41:Buller och andra störningar från en badplats-----En fastighetsägare stördes av buller och ordningsstörningar från en närbelägen kommunal park där en badplats hade etablerats spontant. Fastighetsägaren ville att kommunen skulle ingripa mot störningarna, vilket avvisades av miljönämnden. Miljödomstolen ansåg att fastighetsägaren drabbades av störningar som inte behövde tålas samt att kommunen var ansvarig för förhållandena på platsen. Miljööverdomstolen fann att kommunen inte kunde anses som verksamhetsutövare enligt miljöbalken eftersom man inte hade främjat badandet eller iordningställt parken som badplats. Enbart det förhållande att badandet skedde på kommunens mark var inte tillräckligt för att kommunen skulle hållas ansvarig.
• MÖD 2003:38:Ändring av villkor om bullerisolering-----I tillståndet till tredje banan på Arlanda flygplats föreskrevs i villkor att en mängd fastigheter som stördes av buller över en viss nivå skulle bullerisoleras före starten av verksamheten. Med hänvisning till att tvist hade uppkommit om innebörden av detta krav, ansökte Luftfartsverket om ändring av villkoret så att ytterligare anstånd skulle erhållas för sådana fastigheter som man först inte hade trott omfattades av isoleringsskyldigheten. Anståndet skulle utformas så att verket fick ytterligare ett år på sig att genomföra åtgärderna efter det att tvisten hade slitits genom rättskraftigt avgörande av domstol. Miljödomstolen och Miljööverdomstolen (MÖD) avslog Luftfartsverkets begäran. Därvid uttalade MÖD att en ansökan enligt 24 kap. 8 § miljöbalken om att upphäva eller mildra villkor skulle bedömas restriktivt och att det Luftfartsverket hade anfört inte utgjorde tillräckliga skäl för detta. Inte heller ansågs en sådan ändring vara påkallad av omständigheter som inte hade förutsetts när tillståndet meddelades.
• MÖD 2005:9:Förbud mot eldning i vedpanna-----Mot bakgrund av att vedeldning i det aktuella fallet kunde medföra olägenhet för närboendes hälsa fann Miljööverdomstolen (MÖD) i likhet med länsstyrelsen att användning av vedpanna som saknade ackumulatortank och som inte uppfyllde Boverkets byggregler för nyinstallation av vedpannor i tätort skulle förbjudas. MÖD ansåg att det fanns alternativ som inte var orimliga att genomföra.
• MÖD 2009:37:Dammsäkerhetshöjande åtgärder på regleringsdamm ----- Då ansökan även avsåg en höjning av dämningsgränsen fann Miljööverdomstolen att det kunde bli aktuellt att föreskriva ökad minimitappning. Målet återförvisades till miljödomstolen för komplettering av miljökonsekvensbeskrivningen i detta avseende och föreskrivande av eventuella villkor.
• MÖD 2010:19:Föreläggande om åtgärder för efterbehandling ----- Inom ett område har A bedrivit järnvägs- och bussverksamhet. Kommunen B avsåg att exploatera området för bl.a. bostäder. Fråga om omfattningen av A:s ansvar för efterbehandlingsåtgärder enligt 10 kap 4 § miljöbalken. Miljönämnden hade förelagt två verksamhetsutövare, A och B, i skilda beslut att vidta samma åtgärder för efterbehandling. A överklagade. Beslutet mot B vann laga kraft. Miljööverdomstolen uttalade att det inte fanns något stöd i miljöbalken för att det ska ske en samordnad prövning av samtliga verksamhetsutövare när tillsynsmyndigheten riktar ett föreläggande om åtgärder för efterbehandling. Vid prövningen av vilka efterbehandlingsåtgärder som var miljömässigt motiverade och ekonomiskt rimliga fann Miljööverdomstolen att det inte var skäligt att ålägga A att vidta åtgärder till den del som dessa avsåg att åstadkomma en förädling av området till nivån för känslig markanvändning. Eftersom B redan vidtagit åtgärder till denna nivå var det inte möjligt att förelägga A att vidta åtgärder till en lägre ambitionsnivå. Det var i målet inte heller möjligt att begränsa A:s kostnadsansvar. Miljööverdomstolen upphävde föreläggandet. Även fråga om föreläggandet var riktat mot rätt adressat.
• MÖD 2003:65:Tillstånd att utföra en enskild avloppsanläggning-----Miljönämnden hade vägrat tillstånd till uppförandet av en enskild avloppsanläggning med hänvisning till att avståndet till den skyddsvärda sjön Sommen var mindre än de 50 meter som kommunen normalt tillämpade som riktlinje. Beslutet upphävdes av länsstyrelsen. Miljööverdomstolen uttalade att den riktlinje som kommunen tillämpade skulle ställas mot övriga beaktansvärda faktorer i målet bl.a. att det var fråga om nyanläggning av en avloppsanläggning för toalettvatten och att det fanns en beaktansvärd risk för förorening av Sommen. Eftersom de kostnader som var förenade med en alternativ lösning på avloppsfrågan inte ansågs vara orimliga fastställdes miljönämndens förbud.
• MÖD 2003:69:Anmälan om nybyggnad av svinstall-----Vid lokalisering av ett svinstall uppstod fråga om verksamheten var tillståndspliktig. Miljööverdomstolen (MÖD) fann att vid prövning enligt miljöbalken vad gällde antalet djurenheter skulle den viktgräns för slaktsvin som angetts i IPPC- direktivet tillämpas. MÖD undanröjde vidare miljödomstolens avvisningsbeslut avseende yrkande om förbud enligt 2 kap. 9 § miljöbalken, då den bestämmelsen skall iakttas ex officio.
• MÖD 2006:62:Buller från en skjutbana-----Närboende hade yrkat att skjutverksamheten skulle förbjudas eller omlokaliseras. Miljööverdomstolen, lika med underinstanserna, godtog verksamheten eftersom den bedrivits länge på samma plats och var relativt begränsad (4 500 skott/år). Vidare bedömdes det vara praktiskt möjligt att med åtgärder på skjutbanan klara ett högsta impulsljud om 70 dB(A) vid närmaste bostad som låg 150 m från banan.
• MÖD 2005:24:Tillstånd enligt miljöbalken att anlägga och driva en gruva m.m.----- Miljööverdomstolen (MÖD) har prövat frågan om krav på konstruktion av damm för deponering under vatten av anrikningssand från en guldgruva. MÖD har efter det att Naturvårdsverket överklagat miljödomstolens dom funnit det rimligt och i överensstämmelse med bästa möjliga teknik att det i ett särskilt villkor fastställs ett krav på hur dammen skall utformas och att detta, i enlighet med det s.k. BREF-dokumentet om gruvavfall, även innefattar ett krav på att tryckfallet över dammvallen högst skall motsvara halva friktionsvinkeln för det material som används i vallen.
• MÖD 2008:27:Klagomål på buller från trafiken på E4 ----- Av infrastrukturpropositionen framgår att när vägtrafikbullret överstiger 65 dB(A) utomhus vid fasad skall åtgärder vidtas, i första hand avseende inomhusmiljön. Om det är möjligt skall åtgärder vidtas även för utomhusmiljön. Vägverket hade, i enlighet med propositionen, prioriterat inomhusmiljön genom att vidta fönsteråtgärder redan på 1990-talet. Efter att trafiken ökat och den ekvivalenta bullernivån utomhus i vissa fall stigit till 70 dB(A) förelade den kommunala nämnden Vägverket att vidta åtgärder även avseende utomhusmiljön. Vägverket överklagade och ansåg att det inte var tekniskt eller ekonomiskt rimligt och åberopade att man uppfyllt vad som angetts i propositionen för etapp 1. Miljööverdomstolen fann att det var tekniskt möjligt att vidta åtgärder för utomhusmiljön i form av bullerplank eller liknande, hastighetsbegränsning och/eller bullerdämpande vägbeläggning för att nå den bullerdämpning utomhus som föreskrevs i föreläggandet. Kostnaden för åtgärderna vägdes mot samhällsnyttan och åtgärderna bedömdes inte som orimliga.
• MÖD 2005:20:Enskild avloppsanläggning-----Miljönämnden förelade en fastighetsägare att vid vite om 40 000 kr senast visst datum ha kopplat allt spillvatten från BDT (bad, disk och tvätt) till det kommunala spillvattennätet. I samma beslut förbjöd nämnden fastighetsägaren att installera sluten tank. Länsstyrelsen upphävde beslutet då det inte ansågs varken miljömässigt eller kostnadsmässigt motiverat. Miljööverdomstolen fann att då fastigheten låg inom verksamhetsområdet för den kommunala va- anläggningen och en förbindelsepunkt till denna fanns upprättad var en anslutning till denna i regel den miljömässigt mest lämpade lösningen för att komma tillrätta med olägenheterna från utsläpp av avloppsvatten från den befintliga stenkistan. Det ansågs inte orimligt att kräva anslutning vid en bedömning av nyttan i jämförelse med merkostnaden för anslutningsalternativet i förhållande till kostnaderna för en installation av sluten tank.
• MÖD 2017:34:Tillsynsärende avseende hundskall ----- I ett tätbebyggt område har man inte att förvänta sig att hundskall förekommer på nätterna i större omfattning än sporadiskt. En granne har därför förelagts att hålla sina hundar inomhus på nätterna, trots att omfattningen av störningen inte var fullt utredd.
• MÖD 2013:12:Tillstånd till fortsatt drift vid Gamleby avloppsreningsverk i Västerviks kommun ----- Vid tillståndprövning av ett befintligt avloppsreningsverk lämnade miljöprövningsdelegationen ett tidbegränsat tillstånd och mark- och miljödomstolen avslog bolagets överklagande. Som skäl för tidsbegränsningen anförde underinstanserna att verket var dåligt lokaliserat i förhållande till närboende samt att det medförde utsläpp till en recipient med otillfredsställande ekologisk status. I målet var även fråga om miljökonsekvensbeskrivningens kvalitet samt regeringens bemyndigande att till vattenmyndigheterna överlåta befogenhet att meddela föreskrifter om miljökvalitetsnormer. Bolaget överklagade till Mark- och miljööverdomstolen och yrkade att tillstånd skulle lämnas utan tidbegräsning. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade inledningsvis att miljökonsekvensbeskrivningen kunde godtas och att regeringen har ett bemyndigande att överlåta till vattenmyndigheterna att meddela miljökvalitetsnormer avseende ytvattenstatus. Vad gällde reningsverkets lokalisering fann Mark- och miljööverdomstolen att det med hänsyn både till utsläpp av näringsämnen samt uppkomsten av luktolägenheter skulle vara positivt om avloppsvattnet omhändertogs på en annan plats. Vid en avvägning enligt 2 kap. 7 § miljöbalken fann dock domstolen att, med hänsyn till de skyddsåtgärder som bolaget åtagit sig, den kvarvarande risken för olägenheter inte kunde anses vara så betydande att den övervägde kostnaderna för att omhänderta avloppsvattnet på annan plats. Bolagets överklagande bifölls.
• MÖD 2010:7:Förbud att använda gummiklipp som dräneringsmaterial vid sluttäckning av Munkebo avfallsanläggning i Trollhättans kommun ----- Användning av gummiklipp från kasserade bildäck i dräneringsskikt i deponitäckning har ansetts vara ett återvinningsförfarande då materialet ersätter naturliga material med bibehållen funktion och utan ökade störningar för människors hälsa eller miljön.
• MÖD 2003:73:Tillstånd till fortsatt och utökad produktion vid en kemisk fabrik----- Ett bolag ansåg att förbränning av flytande klorerade biprodukter som uppkommit i en process utgjorde återanvändning och därigenom inte var att betrakta som avfall. Miljööverdomstolen fann att förbränningen utgjorde intern behandling av farligt avfall och att prövningen av förbränningen måste ske mot de krav som ställs i avfallsförbränningsförordningen.
• MÖD 2006:27:Tillstånd till enskild avloppsanläggning-----Kommunen hade avslagit en ansökan om att få installera en avloppsanläggning med avledande av avloppet inklusive WC till en sluten tank. Efter överklagande lämnade miljödomstolen tillstånd. Miljööverdomstolen (MÖD) upphävde domen och fastställde kommunens beslut. MÖD uttalade att vid prövning av installation av vattentoalett bör förhållandena inom det större område i vilket fastigheten ingår läggas till grund för prövningen och inte de specifika förhållandena på fastigheten och anläggningens tekniska utformning. Följden av en generell tillståndsgivning inom det givna området måste beaktas. Att transportera avloppsvatten i slutna tankar sju mil till en behandlingsanläggning är inte en miljömässigt långsiktigt hållbar avloppslösning. Fastighetsägarna inom fritidshusområdet bör i avvaktan på en gemensam avloppsanläggning använda mer miljöanpassade avloppslösningar än vattentoalett med sluten tank.
• MÖD 2008:9:Tillstånd till djurhållning avseende minkar ----- För att motverka uppkomst av flugor från marken under minkburar krävdes antingen en hårdgjord tät yta som regelbundet kunde rengöras på ett effektivt sätt eller hängrännor i vilka gödsel och urin kunde transporteras bort. Valet mellan dessa två försiktighetsmått skulle utredas under en prövotid. Även fråga om tidsbegränsning av tillståndet.
• MÖD 2006:53:Tillstånd till enskild avloppsanläggning-----Tillstånd till utsläpp från en avloppsanläggning med en installerad vattentoalett var inte förenligt med miljöbalkens krav på en hållbar utveckling och det nationella miljömålet ”Ingen övergödning”. Därvid beaktades vad som skulle bli följden av en generell tillståndsgivning till liknande vattentoaletter på fastigheter belägna i skärgårdsområden med utsläpp till Östersjön. Miljööverdomstolen (MÖD) bedömde med hänsyn till alla svenska skärgårdsområden i Östersjön att det på några decenniers sikt kunde röra sig om ett mycket stort antal fastigheter. De sammanlagda utsläppen från dessa tänkta fastigheter låg till grund för bedömningen. MÖD ansåg att den valda lösningen inte var tillräckligt robust för att långsiktigt garantera en tillfredställande reduktion av närsalter. Toalettfrågan borde lösas med någon form av torrtoalett. MÖD fastställde den lokala nämndens beslut, varigenom ansökan om installation av vattenspolande toalett avslagits. En ledamot var skiljaktig.
• MÖD 2006:31:Omprövning av villkor för ett vattenkraftverk-----En kraftverksägare har ålagts att sköta befintlig fiskväg samt att släppa viss mängd vatten genom fiskvägen och i torrfåran, s.k. klunkning. Även fråga om hur produktionsförluster för kraftverket skall beräknas.
• MÖD 2002:80:Tillstånd till anläggning för avloppsrening-----I ett tillstånd för ett reningsverk hade länsstyrelsen föreskrivit att kommunen som kompensationsåtgärd skulle komplettera reningsverket med anläggande av en våtmark, ett krav som miljödomstolen godtog. Miljööverdomstolen upphävde villkoret med hänvisning till att en våtmarks fosforreducerande effekt skulle vara mycket begränsad och fördelarna för miljön därigenom små, särskilt med beaktande av de utsläppsnivåer som fastställts för anläggningen (10 mg/l BOD7 och 0,3 mg/l totalfosfor). Mot denna bakgrund och de driftkostnader som skulle uppkomma ansåg domstolen att kravet på våtmark var orimligt.
• MÖD 2004:63:Föreläggande om begränsning av vedeldning-----Med hänsyn till risken för olägenheter för människors hälsa har småskalig vedeldning förbjudits under perioden 1 maj - 30 september och övrig tid begränsats till två tillfällen per vecka och högst fyra timmar per tillfälle.
• MÖD 2007:16:Vägtrafikbuller-----I mål om buller från vägtrafik har ekvivalentnivån beräknats med utgångspunkt från trafikbelastningen under sommarmånaderna. Vid bedömningen av behovet av ytterligare utredning har det haft betydelse bl.a. om vägen skall anses ha genomgått en väsentlig ombyggnad.
• MÖD 2009:15:Tillstånd att uppföra ett vilthägn ----- Ett tillstånd att uppföra ett vilthägn enligt 12 kap. 11 § miljöbalken har inte ansetts kunna förenas med villkor för att minska buller från den verksamhet som planeras inom vilthägnet - kronhjortsuppfödning, då syftet med tillståndsplikten enligt lagens förarbeten är begränsat till att bevara möjligheten för allmänheten att färdas fritt i naturen och att skydda naturmiljön. De närboende som jämte tillståndshavaren överklagat länsstyrelsens beslut borde därtill inte ha getts rätt att föra talan i målet.
• MÖD 2009:39:Tillstånd till produktion av sulfatmassa och kartong, nu fråga om slutliga villkor för utsläpp till luft av processvavel ----- Bolaget hade av miljödomstolen ålagts utsläppsvillkor avseende processvavel till luft som i praktiken innebar ett krav på installation av ett s.k. svaggassystem. Miljööverdomstolen delade bolagets bedömning att installation av ett svaggassystem i befintlig anläggning till en beräknad kostnad på 150 miljoner kr inte var rimligt. Bolaget hade även ansökt om tillstånd för anläggande av en ny sodapanna som skulle ersätta de två befintliga sodapannorna och kostnaden för ett komplett svaggassystem i samband med denna nya panna uppgick till 75 miljoner kr. Miljööverdomstolen bedömde att denna kostnad inte var orimlig. Beträffande villkorets utformning bedömde Miljööverdomstolen att det p.g.a. mätningssvårigheter inte var lämpligt att utforma villkoret med angivande av ett begränsningsvärde. Villkoret uttrycktes i stället som ett krav på reningsutrustning samt årliga mätningar. Eftersom investeringarna krävde en lång genomförandetid fastställdes tidpunkten för villkorets ikraftträdande till fyra år framåt i tiden.
• MÖD 2004:73:Ändring av villkor avseende verksamhet vid skjutbana-----Vid en omprövning av verksamheten vid en skjutbana föreskrev Miljööverdomstolen (MÖD) att tidigare meddelade villkor om bl.a. blysanering skulle införas i det befintliga tillståndsbeslutet. Sedan tillståndshavaren därefter begärt omprövning av villkoren upphävde miljödomstolen dessa. Domstolen ansåg att det var uppenbart att villkoren var strängare än nödvändigt. Domstolen anförde bl.a. att det inte framgick av villkorstexten till vilken grad rening måste ske och att osäkerheten beträffande lämplig teknik, dess kostnad och effektivitet var alltför stor. Domstolen tillade att det dock fanns skäl för tillsynsmyndigheten att bevaka frågan och att en eventuell omprövning för att föreskriva villkor för ett omhändertagande av bly kan tas upp då det finns lämplig beprövad teknik. Sedan några närboende överklagat domen och yrkat att villkoren skulle kvarstå oförändrade, har MÖD avslagit överklagandena.
• MÖD 2017:51:Förbud mot doftsättning i galleria ----- En miljönämnd har förbjudit ett bolag att doftsätta entréer och toaletter i en centrumgalleria. Mark- och miljööverdomstolen har konstaterat att gallerian är en lokal för allmänt ändamål enligt 9 kap. 9 § miljöbalken. Domstolen har vidare funnit att vid bedömningen av om doftsättning är en olägenhet för människors hälsa ska hänsyn tas till personer som lider av sensorisk hyperreaktivitet, s.k. doftöverkänslighet. Utredningen i målet har ansetts ge stöd för att doftsättning kan medföra olägenhet för doftöverkänsliga personer. Även om utredningen inte med säkerhet har visat att komponenterna i den doftsättning som bolaget använt var sådana att de orsakade besvär, har domstolen funnit att redan risken för olägenhet medför att bolaget varit skyldigt att vidta åtgärder. Doftsättningen har inte heller ansetts som ringa eller tillfällig. Ett åtagande från bolaget att hålla vissa entréer och toaletter doftfria har inte ansetts som en tillräcklig försiktighetsåtgärd. Ett föreläggande att upphöra med doftsättning har av domstolen inte ansetts vara mer ingripande än vad som krävts eller orimligt i förhållande till de kostnader som det medfört för bolaget. Nämndens föreläggande har därmed fastställts.
• MÖD 2003:133:Tillstånd till anläggande och drift av en biobränslepanna-----Mot bakgrund av att bullersituationen vid pappersbruket var allvarlig, fastställde Miljööverdomstolen ett separat bullervärde som villkor för driften av en nyuppförd biobränslepanna. Värdet sattes till 40 dB (A) nattetid för att inte försvåra det långsiktiga arbetet med att begränsa bullernivåerna från bruket i sin helhet till de som gäller vid nyetablering enligt Naturvårdsverkets allmänna råd om externt industribuller (RR 1978:5).
• MÖD 2002:18:Tillstånd till verksamheten vid ett värmeverk-----Efter att miljödomstolen meddelat tillstånd överklagade länsstyrelsen och yrkade att målet skulle återförvisas därför att miljökonsekvensbeskrivningen inte tillräckligt redovisade konsekvenserna av att byta ut fossil olja mot tallbecksolja i en panna. Miljööverdomstolen avslog denna begäran med hänvisning till att dessa uppgifter inte hade någon avgörande betydelse för prövningen i målet samt att kostnaden för en sådan utredning inte stod i rimlig proportion till nyttan. Även frågor om utsläpp till luft av stoft, svavel och kväveoxider.
• MÖD 2008:15:Förbud mot eldning i befintlig vedpanna ----- Trots att en vedpanna var typgodkänd och utrustad med två 500-liters ackumulatortankar samt elpatron klagade flera närboende under en längre tid på störningar från vedeldningen vilka också styrktes av tillsynsmyndighetens proveldning. Veden som proveldades förvarades inne och höll en fukthalt om 8 %. Tillsynsmyndigheten fann att förbränningen var ofullständig och att luktstörningar förekom i vindriktningen från pannan. Miljööverdomstolen (MÖD) fastställde beslutet om eldningsförbud. Vad gällde vitet så var föreläggandets adressater två personer men endast ett vitesbelopp hade satts ut. S.k. solidariskt ansvar får inte förekomma enligt 3 § sista meningen viteslagen utan ett särskilt belopp skall fastställas för var och en. MÖD upphävde det utsatta vitet.
• MÖD 2009:7:Installation av bergvärme ----- En kommunal nämnd förbjöd en person att installera en bergvärmeanläggning med motiveringen att anslutning till fjärrvärme var ett bättre alternativ från miljösynpunkt samt att merkostnaden inte var oskälig. Länsstyrelsen biföll den enskildes överklagande. Nämnden överklagade. Miljööverdomstolen (MÖD) fann att det inte entydigt kunde sägas om fjärrvärme eller bergvärme var bästa teknik med hänsyn till den sammantagna miljöpåverkan och att det därför inte var miljömässigt motiverat att förbjuda installation av bergvärme på den aktuella fastigheten. MÖD fann vidare att både fjärrvärme och bergvärme normalt torde uppfylla de hänsynskrav som enligt 2 kap. 3 och 7 §§ miljöbalken är rimliga att ställa. Nämndens överklagande avslogs.
• MÖD 2004:58:Föreläggande vid vite-----Ett vitesföreläggande om anläggande av trekammarbrunn och markbädd har omformulerats till att avse förbud mot utsläpp av allt avloppsvatten med hänsyn till att det inte kan uteslutas att en godtagbar rening av avloppsvattnet kan uppnås med andra metoder än de förelagda.
• MÖD 2002:45:Borttagande av stödmur av kreosotimpregnerade sliprar-----En stödmur av kreosotbehandlade sliprar uppfördes på en fastighet. En granne begärde att miljönämnden skulle ingripa genom att vitesförelägga fastighetsägaren att ta bort muren och vidta nödvändig sanering av marken. Grannen fick inte gehör för sina krav. Miljööverdomstolen (MÖD) uttalade, mot bakgrund av Kemikalieinspektionens föreskrifter och den bakomliggande kunskapen angående urlakning av kreosot, att sliprarna typiskt sett inte utgjorde någon fara för omgivningen. Då utredningen i övrigt inte heller gav stöd för att det skulle förekomma någon giftspridning fann MÖD inte anledning anta att människors hälsa eller miljön var i fara på grund av muren, varför överklagandet ogillades.
• MÖD 2002:3:Olägenhet på grund av klockringning-----Klockringning nattetid har ansetts som en olägenhet för människors hälsa. Kyrklig samfällighet har förelagts att som skälig åtgärd begränsa klockringningen eller vidta bullerbegränsande åtgärder vid klockorna eller i bostäder i kyrkans omgivning så att den maximala ljudnivån från den tidsangivande klockringningen inte överstiger den maximala bullernivån 35 dB(A) nattetid (kl. 22.00 t.o.m. kl. 07.00) i sovrum i bostäder för permanentboende.
• MÖD 2004:46:Föreläggande för fastighetsägare att ansluta fastighet till kommunalt va-nät m.m.----- Bedömningar vid bestämmande av vitesbelopps storlek.
• MÖD 2009:29:Föreläggande att utföra ljudnivåmätning ----- Fråga om det funnits fog för tillsynsmyndighet att förelägga en fastighetsägare att genomföra ljudnivåmätning i lägenhet p.g.a. påstådda bullerstörningar från tvättstuga på vinden. Miljööverdomstolen fann att det fanns en risk för oacceptabla störningar i lägenheten, men att mot bakgrund mot den osäkerhet som fanns om störningarna framstod den ljudnivåmätning som fastighetsägaren förelagts att genomföra som alltför kostsam och ingripande. Tillsynsmyndigheten borde i stället som ett första steg besöka lägenheten och göra en egen bedömning av bullersituationen.
• MÖD 2010:29:Ansökan om tillstånd till behandling och deponering av avfall i bergrum vid Fredriksskans i Gävle kommun ----- Ragn-Sells Avfallsbehandling Aktiebolag ansökte om tillstånd till behandling och deponering av avfall i bergrum vid Fredriksskans (utanför Gävle) som tidigare och delvis alltjämt används för förvaring av olja. Bolaget kunde enligt Miljööverdomstolen inte visa att de aktuella bergrummen i sig är lämpliga som deponi. Inte heller kunde bolaget visa att deponering i bergrummen skulle vara att föredra framför ytjordsdeponier som uppfyller kraven i deponeringsförordningen med topp- och bottentätning och geologisk barriär. Miljööverdomstolen fann vidare att bolaget inte hade visat att problemen med kvarvarande olja kan lösas på ett tillfredsställande sätt och att det är tveksamt om det villkor som miljödomstolen hade föreskrivit om sanering av oljerester kommer att kunna uppfyllas. Oljeresternas inverkan på avfallets täthet och lakningsegenskaper hade inte heller belysts tillräckligt. Sammanfattningsvis fann Miljööverdomstolen att bolaget inte hade visat att bergrumsdeponierna uppfyller bestämmelserna i 2 kap. 3 och 6 §§ miljöbalken vad gäller kraven på användning av bästa möjliga teknik och lämplig lokalisering. Miljööverdomstolen upphävde därför miljödomstolens tillståndsdom och lämnade bolagets ansökan utan bifall.
• MÖD 2005:62:Föreläggande att vidta bullerdämpande åtgärder utmed järnväg-----I målet var inte tvistigt att åtgärder för att innehålla 70 dB(A) vid uteplats i enlighet med föreläggandet skulle vidtas. Däremot hade Banverket klagat över tiden för fullgörande av föreläggandet och angett som grund att ekonomiska medel inte kunde garanteras före år 2010. Miljööverdomstolen (MÖD) fann att bullernivåerna var så pass höga att det ur hälsosynpunkt var nödvändigt att åtgärderna vidtogs inom den tid som Miljö- och hälsoskyddsnämnden medgett. Att Banverkets verksamhet finansieras med anslag från riksdagen och att bullersituationen i kommunen enligt Banverkets planering inte kunde åtgärdas före år 2010, inverkade inte enligt MÖD:s bedömning på de skyldigheter Banverket hade som verksamhetsutövare enligt miljöbalken. (Samma dag meddelade MÖD fyra andra avgöranden med Banverket som part, M 6047-04, M 9590-04, M 8991-03 samt MÖD 2005:63 (M 3017-04)).
• MÖD 2003:131:Tillstånd till tillverkning av stadsgas-----Miljödomstolen meddelade tillstånd till verksamheten. Miljönämnden överklagade och yrkade att samtliga kvantitativa utsläppsvillkor skulle kompletteras med villkor om kontroll med angivande av lägsta sammantagen noggrannhet för mätning, analys och beräkning. Miljööverdomstolen (MÖD) fann att dessa frågor hittills reglerats i ett kontrollprogram, och att så borde ske även i fortsättningen. Kontrollprogrammet skall ge information som gör det möjligt att bedöma om villkoren följts eller inte. Således bör det i villkoret anges dels att det skall finnas ett kontrollprogram, dels att det i programmet skall anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. MÖD tillade slutligen att kontrollprogrammet skall vara klart vid den tidpunkt då tillståndet tas i anspråk och att det skall revideras fortlöpande. --- Ett särskilt yttrande finns om villkor i tillstånd och förhållandet mellan den förvaltningsrättsliga och den straffrättsliga regleringen.
• MÖD 2005:50:Hästhållning-----Miljööverdomstolen (MÖD) fann att en fastighet som sådan inte var olämplig för hästhållning i aktuell omfattning samt att de råd som miljö- och byggnadsnämnden meddelat var väl avvägda och tillräckliga för att reglera verksamheten så att skada eller olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppstår. MÖD ändrade därmed miljödomstolens dom så att hästhållning i paddock i närheten av klagandens bostad tilläts.
• MÖD 2016:28:Förbud att släppa ut toalettavloppsvatten ----- Mark- och miljööverdomstolen har ansett att miljönämnd har haft tillräckligt underlag för att besluta att hög skyddsnivå för miljöskydd för små avloppsanläggningar ska gälla inom vissa delavrinningsområden och att det inte är orimligt att ställa krav på hög skyddsnivå för en enskild avloppsanläggning inom området.
• MÖD 2009:50:Tillstånd till nuvarande och utökad tillverkning av sulfatmassa och papper m.m., nu fråga om slutliga villkor för utsläpp till luft av processvavel ----- Bolaget hade av miljödomstolen ålagts utsläppsvillkor avseende processvavel till luft som i praktiken innebar ett krav på installation av ett s.k. svaggassystem. Miljööverdomstolen delade miljödomstolens bedömning att ett sådant villkor inte var orimligt. Beträffande villkorets utformning bedömde Miljööverdomstolen att det p g a mätningssvårigheter inte var lämpligt att utforma villkoret med angivande av ett begränsningsvärde. Villkoret uttrycktes i stället som ett krav på reningsutrustning samt årliga mätningar. Med hänsyn till bolagets andra nära förestående miljöinvesteringar fastställdes tidpunkten för villkorets ikraftträdande till fyra år framåt i tiden.
• MÖD 2003:45:Tillstånd till verksamheten vid en monoklorättiksyrafabrik----- Miljödomstolen hade vid tillståndsgivningen för en industri med stöd av 22 kap. 27 § miljöbalken uppskjutit avgörandet av slutliga villkor för miljöpåverkan av externa transporter. Bolaget skulle utreda möjligheterna att övergå till järnvägstransporter och ställa krav vid upphandling av transporter m.m. Bolaget överklagade och menade att det inte var möjligt att föreskriva villkor som rör transporter till och från en anläggning när transporterna inte utförs av bolaget i egen regi. Miljööverdomstolen (MÖD) var av motsatt mening och fann att stöd för att föreskriva sådana villkor fanns i regeln om s.k. följdverksamheter i 16 kap. 7 § miljöbalken. MÖD ansåg att det fanns utrymme för att ålägga bolaget att vidta åtgärder för att minska påverkan av transporter och således även skäl att föreskriva prövotid för att utreda frågan och fastställde därmed miljödomstolens dom. (Jfr MÖD:s dom samma dag i mål nr M 602-02, 2003-05-06, med i princip samma domskäl)
• MÖD 2003:86:Skuggbild från vindkraftverk-----Miljööverdomstolen uttalade att som riktlinje bör gälla att åtgärder för att begränsa skugga skall vidtas när den förväntade faktiska skuggtiden på en störningskänslig plats överstiger åtta timmar per år. Med störningskänslig plats avsågs i detta fall en hel fastighet. Yrkandet att verksamhetsutövaren skulle föreläggas att begränsa skuggbilder avslogs.
• MÖD 2005:70:Tillstånd till fortsatt flygverksamhet m.m.-----Miljööverdomstolen har funnit att ett flygplatsbolag med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet inte behöver utföra bullerbegränsande åtgärder i de fritidshus som ligger inom det område som kan störas av buller. Villkoret ansågs inte motiverat med hänsyn till den effekt skyddsåtgärderna kommer att ha på miljön och kostnaderna för dessa åtgärder. Domstolen fastslog att definitionen av natt bör omfatta åtta timmar i enlighet med bilaga 1 till direktiv 2000/49/EG.
• HFD 2014 not 35:Ansökan av Bjönsabergs samfällighetsförening (föreningen) om rättsprövning av ett beslut om nätkoncession för kraftledning
• MÖD 2003:14:Tillstånd till ändrad och utökad produktion av fjärrvärme----- Miljööverdomstolen (MÖD) undanröjde underinstansernas tidsbegränsning av ett tillstånd för befintligt värmeverk. Med hänvisning till 16 kap. 2 § miljöbalken, fann domstolen att en sådan för sökanden osäker ordning endast kunde komma i fråga om det av hänsyn till miljön förelåg starka skäl för omlokalisering i det enskilda fallet. Vid en samlad bedömning av flera faktorer med påverkan på miljön fann MÖD att tillståndet inte skulle tidsbegränsas.
• MÖD 2003:78:Föreläggande om begränsning av vedeldning-----Av hänsyn till grannarna förelade en miljönämnd en fastighetsägare att begränsa eldningen i en kakelugn till vissa tider och vissa väderleksförhållanden. Miljööverdomstolen (MÖD) delade underinstansernas uppfattning om att småskalig vedeldning i tätbebyggda områden endast får ske i mycket begränsad uppfattning. Det faktum att bidrag har erhållits för att installera en s.k. miljögodkänd eldstad ansåg MÖD inte begränsar möjligheten att ställa ytterligare krav på eldningen med stöd av miljöbalkens hänsynsregler. Viss hänsyn borde enligt domstolen emellertid tas till att fastighetsägaren hade gjort en betydande ekonomisk investering när han införskaffade kakelugnen. Vidare borde eldningen i möjligaste mån ske i ett sammanhang med ett begränsat antal uppstarter från kall ugn för att undvika höga utsläpp av kolväten. MÖD ändrade därför föreläggandet på så vis att eldning tilläts under vinterhalvåret (1/10 - 30/4) högst två dygn per vecka och med högst åtta timmar åt gången.
• MÖD 2003:79:Tillstånd till tillverkning av läkemedelssubstanser genom kemisk syntes m.m.-----Miljödomstolens tillstånd till verksamheten tidsbegränsades till utgången av 2012. Miljööverdomstolen upphävde tidsbegränsningen med hänvisning till att verksamheten var förenlig med nuvarande och förväntad markanvändning i området. Även ett villkor om att kemikalieanvändningen vid verksamheten skulle begränsas utifrån Kemikalieinspektionens OBS- och Begränsningslista ansågs olämpligt. Det ersattes med prövotidsvillkor och ett krav på utredning av begränsningsvärden m.m. för utsläpp av avloppsvatten i syfte att minska störningarna i avloppsreningsverket och i miljön.
• MÖD 2005:23:Tillstånd till nuvarande och utökad pappersproduktion-----Tillstånd till pappersproduktion har förenats med villkor om skyldighet för verksamhetsutövaren att i god tid före en nedläggning av hela eller delar av verksamheten till tillsynsmyndigheten ge in en avvecklingsplan. Ställningstagandet innebär en ändring i förhållande till vad Miljööverdomstolen bestämt i ett tidigare mål. Vidare har verksamhetsutövaren dels ålagts att informera tillsynsmyndigheten om nya kemiska produkters miljöegenskaper innan produkterna tas i bruk och dels förbjudits att använda sådana kemikalier om vilka dokumenterad kunskap om risken för olägenheter saknas.
• MÖD 2005:4:Anmälan om anläggning för värphöns på en fastighet i Lidköpings kommun -----Lokalisering av ett hönsstall har godtagits, trots närhet till kringboende, med hänvisning till att verksamheten bedrevs på en fastighet som var belägen i typisk jordbruksbygd samt att den teknik som användes vid driften medförde att störningar i form av förväntade luktolägenheter skulle komma att ligga på en acceptabel nivå även för de närmaste grannarna.
• MÖD 2007:30:Tillstånd till bergtäkt ----- Vid varje lokaliseringsprövning skall en allsidig bedömning göras av platsens lämplighet. Denna bedömning skall även innefatta transporternas inverkan på omgivningen. Då det av utredningen i målet inte framgick om verksamheten skulle anses tillåtlig på grund av störningarna från transporterna återförvisades målet för komplettering av ansökan i detta avseende och för fortsatt handläggning.
• MÖD 2013:25:Föreläggande att vidta försiktighetsåtgärder med anledning av lågfrekvent buller från stillastående tåg. ----- Mark- och miljööverdomstolen fann att bedömning av om buller vid vissa nivåer är en olägenhet för människors hälsa ska ske utifrån den typ av ljud som det är frågan om i det enskilda fallet. När det gäller buller som innehåller en stor del lågfrekvent ljud bör denna bedömning enligt Mark- och miljööverdomstolen ske utifrån Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus (SOSFS 2005:6).
• NJA 2009 s. 321:I ett miljömål har det ansetts föreligga hinder mot prövning av en ansökan om tillstånd att anlägga bl.a. en skyddsdamm, eftersom miljökonsekvensbeskrivningen inte uppfyllt kravet på en redovisning av alternativa utformningar av dammen.
• MÖD 2003:31:Villkor för tillstånd till fortsatt grustäkt-----Länsstyrelsen hade satt upp som villkor i ett täkttillstånd att arbetsmaskinerna skulle vara försedda med skyddsplåt/bukplåt för att undvika oljespill i täktområdet. Efter överklagande från bolaget upphävde miljödomstolen villkoret. Miljööverdomstolen fann däremot att ett villkor mot sådant spill var motiverat. Det borde emellertid formuleras så att verksamhetsutövaren kunde välja att montera spillplåt på arbetsmaskinerna eller ställa upp dem på plåtar för uppsamling av oljespill eller placera dem på hårdgjord yta med motsvarande funktion. Villkoret omformulerades i överensstämmelse med detta.
• MÖD 2009:41:Tillstånd att producera högst 560 000 ton blekt sulfatmassa ----- Södra Cell fick av miljödomstolen tillstånd att utöka produktionen till 560 000 årston massa samt att börja utvinna lignin ur svartlut. Tillåtna totala utsläpp till Pukaviksbukten i Östersjön avseende TOC, total- fosfor och total-kväve hade bestämts genom en kombination av gränsvärden och riktvärden och bolaget hade ålagts krav på biologisk rening av avloppsvattnet. Miljööverdomstolen konstaterade att begreppen riktvärde och gränsvärde numera hade utmönstras till förmån för ett begränsningsvärde vars definition och materiella innehåll bestäms i det enskilda fallet. Bolaget hade anmodats att till Miljööverdomstolen ge in synpunkter på hur de av bolaget överklagade utsläppsvillkoren skulle kunna formuleras med beaktande av denna nya praxis, men inte ingivit några sådana synpunkter. Miljööverdomstolen konstaterade att det därför saknades underlag för att bestämma de slutliga villkoren i enlighet med hur de numera borde utformas och sköt därför upp frågan om hur kravnivån skulle uttryckas genom begränsningsvärden i villkor. Vidare ansåg Miljööverdomstolen att det inte fanns anledning att binda bolaget vid en viss teknik för att nå begränsningskraven genom krav på biologisk rening av avloppsvattnet varför detta villkor upphävdes. Miljööverdomstolen beslutade även att villkor beträffande kemikaliehanteringen skulle meddelas i enlighet med 22 kap. 25 § första stycket 7 miljöbalken eftersom bolaget hade en omfattande kemikaliehantering.
• MÖD 2020:20:Förbud mot användning av en enskild avloppsanläggning ----- MÖD har fastställt förbudet eftersom de brister i anläggningen som nämnden påtalat bedömdes medföra en hög risk för förorening av grundvattnet i området. Att kommunen förelagts att inrätta en allmän va-anläggning i området föranledde inte någon annan bedömning eftersom en sådan lösning låg långt fram (ca tio år) i tiden.

• MÖD 2003:96:Tillstånd enligt miljöbalken att utföra och driva en gruppstation för vindkraftverk till havs ----- Miljööverdomstolen (MÖD) fastställde miljödomstolens tillstånd till 48 vindkraftverk. Ansökan omfattade även dragningen av en anslutningsledning från vindkraftparken till stranden. Enskilda sakägare hade yrkat försiktighetsåtgärder för att förhindra magnetisk strålning från ledningen när den skulle dras från stranden förbi deras fastigheter. MÖD fann lokaliseringen av anslutningspunkten vid stranden godtagbar om ledningen lades på två meters djup i marken på sätt som bolaget föreslagit. Vad gällde dragningen av ledningen i övrigt på land fann MÖD att frågan om försiktighetsåtgärder för att förhindra magnetisk strålning inte kunde prövas i målet eftersom ansökan inte gällde ledningens dragning på land.
• MÖD 2003:59:Tillstånd till anläggning för ytjordvärme-----En anläggning för ytjordvärme skulle lokaliseras 200 meter från en kommunal grundvattentäkt. Risk för läckage av köldbärarvätska bedömdes kunna skada vattentäkten, bl.a. då grundvattenströmmarna gick från fastigheten till täkten. Risken ansågs inte försumbar ens om det vidtogs försiktighetsåtgärder. Värmeförsörjning antogs kunna lösas på annat sätt. Tillstånd gavs inte och miljönämndens och länsstyrelsens beslut fastställdes.
• MÖD 2005:39:Tillstånd till verksamheten vid en anläggning för metallåtervinning----- Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation avslog ett bolags ansökan om att bedriva miljöfarlig verksamhet i form av metallåtervinningsverksamhet. Ansökan gällde en redan befintlig verksamhet med viss utökning. Motiveringen var att de fastigheter där verksamheten bedrevs låg inom skyddszon 3 i skyddsområdet för kommunens grundvattentäkt och att bolagets intresse av att driva verksamheten inte vägde tyngre än skyddet för grundvattentäkten. Miljödomstolen fastställde länsstyrelsens beslut. Bolaget hade åtagit sig långtgående säkerhetsåtgärder, bl.a. att belägga hela markytan inom verksamhetsområdet med asfalt eller betong, att regelbundet kontrollera ytorna och att åtgärda eventuella sprickor omgående. Miljööverdomstolen fann att skyddsåtgärderna var tillräckliga för att skydda vattentäkten. En omlokalisering skulle dessutom medföra stora kostnader för verksamhetsutövaren. Målet återförvisades till länsstyrelsens miljöprövningsdelegation för att denna som första instans skulle meddela tillstånd och fastställa villkor nödvändiga för verksamheten.
• MÖD 2003:121:Förbud mot uppförande av radiomast-----Länsstyrelsen i Dalarna hade förbjudit uppförandet av en radiomast på Sollerön med hänvisning till att masten skulle skada riksintressena i området (kulturmiljön och naturmiljön). Förbudet upphävdes av miljödomstolen. Efter överklagande av länsstyrelsen fastställde Miljööverdomstolen det ursprungliga förbudet och uttalade att det som framkommit i målet talade för att mastanläggningen skulle komma att skada riksintressena i området för i första hand kulturmiljövård men även naturvård. Det kunde även hållas för troligt att andra möjligheter än den valda placeringen stod till buds för nätbolaget för etablerandet av ett telenät på Sollerön, men någon utredning om möjliga alternativ hade inte presenterats. Vid en sammantagen bedömning fann därför domstolen att intresset av att värna om det kulturhistoriskt intressanta området vägde tyngre än nätbolagets intresse av att få uppföra mastanläggningen på platsen.
• MÖD 2007:58:Tillstånd att tillverka selektiva polymerer ----- Miljödomstolen hade genom en villkorspunkt 9 förbjudit bolaget att använda tre specificerade kemikalier. Miljööverdomstolen konstaterade att villkoret kunde uppfattas som en uttömmande tillämpning av utbytesbestämmelsen i 2 kap. 4 § miljöbalken och upphävde villkoret. Som skäl anförde Miljööverdomstolen att en bättre ordning i detta fall är att bolaget i sin verksamhet ständigt tillämpar utbytesprincipen och att tillsynsmyndigheten - om den finner att bolagets avvägningar inte överensstämmer med miljöbalkens krav - kan meddela de förelägganden som behövs.
• MÖD 2003:125:Strandskyddsdispens för radiomast-----Särskilda skäl har inte ansetts föreligga för strandskyddsdispens då ett pumphus, som enligt bolaget redan inskränkt allmänhetens tillträde, uppförts utan behövliga tillstånd (strandskyddsdispens och tillstånd till vattenverksamhet). Sammanfattningsvis ansåg domstolen att de allmänna intressena vägde tyngre än bolagets intresse av att bygga masten på den valda platsen, särskilt mot bakgrund av att bolaget inte visat att det saknades någon alternativ lokalisering.
• MÖD 2005:2:Tillstånd att uppföra och driva två vindkraftverk (gruppstation)-----Ansökan om tillstånd att uppföra och driva två vindkraftverk har avslagits bl.a. med hänsyn till verksamhetens inverkan på landskapsbilden och att lokaliseringen strider mot den kommunala översiktsplanen.
• MÖD 2004:71:Tillstånd till hållande av häst inom detaljplanelagt område----- Miljööverdomstolen har avslagit ansökan om tillstånd till hållande av häst inom detaljplanelagt område med hänvisning till att valet av plats för hästhållningen inte överensstämmer med kraven i 2 kap. 4 § miljöbalken. Även fråga om tillstånds förenlighet med planbestämmelser samt skyldigheten att upprätta miljökonsekvensbeskrivning.
• MÖD 2010:18:Föreläggande om åtgärder för efterbehandling ----- Fråga om omfattningen av verksamhetsutövarens ansvar enligt 10 kap. 4 § Miljööverdomstolen uttalade att skälighetsavvägningen ska ske i två steg. För det första ska det utredas vilka efterbehandlingsåtgärder som är miljömässigt motiverade och rimliga ut kostnadssynpunkt. Därefter ska det ske en bedömning av ansvarets omfattning. Miljööverdomstolen fann att de förelagda åtgärderna var miljömässigt motiverade och ekonomiskt rimliga. Vid bedömningen av ansvarets omfattning beaktade Miljööverdomstolen tidsaspekten och begränsade bolagets ansvar för avhjälpandeåtgärder till 25 % av kostnaderna. Miljööverdomstolen fann även att när ett föreläggande har utformats på så sätt att en verksamhetsutövares kostnadsansvar har begränsats i förhållande till de åtgärder som ska vidtas bör det inte sanktioneras med ett vite. Även fråga om föreläggandet var riktat till rätt adressat.
• MÖD 2002:70:Avgift för prövning och tillsyn av hamnverksamhet-----Länsstyrelsen ålade bolaget att erlägga avgift för sju miljöfarliga verksamheter/hamnar. Bolaget överklagade och yrkade att avgift endast skulle tas ut för en verksamhet eftersom bolagets samtliga hamnar var att betrakta som en enda miljöfarlig verksamhet. Miljödomstolen biföll överklagandet. Miljööverdomstolen fann att bolagets hamnverksamhet geografiskt sett var fyra från varandra skilda miljöfarliga verksamheter. Därför skulle bolaget erlägga fyra avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken.
• MÖD 2005:42:Tillstånd till utökad fiskodling-----Miljööverdomstolen fann att utsläppen av fosfor och kväve från en fiskodling skulle bli förhållandevis stora i jämförelse med andra punktutsläpp i länet. Möjligheterna att minska belastningen var emellertid begränsade och de krav som kan ställas med stöd av 2 kap. 3 § miljöbalken var uttömda. Utsläppen var inte av den storleksordning att det fanns hinder mot ansökan enligt 2 kap. 9 § miljöbalken. Inte heller i övrigt fanns något hinder mot bifall till ansökan. Tillståndstiden begränsades dock.
• MÖD 2003:106:Anläggande av vindkraftverk-----Målet gällde vilka bullervärden som ska gälla vid vindkraftverk. Miljööverdomstolen (MÖD) konstaterade att Naturvårdsverkets Allmänna råd om externt industribuller (NV AR 1978:5) är framtagna för traditionell industriverksamhet. Några riktlinjer för vindkraftsbuller har inte utarbetats i Sverige. Eftersom det råder osäkerhet om störningseffekten av vindkraftsbuller så bör det leda till strängare krav än industribullernormen och att den ekvivalenta ljudnivån 40 dB(A) därför bör innehållas vid bostäder under hela dygnet.
• MÖD 2005:54:Tillstånd till djurhållning och fodertillverkning-----Minkuppfödning hade bedrivits på platsen sedan 1940-talet. År 1997 lämnade Koncessionsnämnden för miljöskydd (KN) ett tidsbegränsat tillstånd till verksamheten då oklarhet rådde om den kunde fortsätta att bedrivas på platsen p g a förekomsten av flugor och lukt. Strax innan tillståndstiden gick ut sökte bolaget om ett nytt tidsobegränsat tillstånd hos länsstyrelsen, som avslog ansökan. Miljödomstolen bedömde att tillstånd kunde lämnas och återförvisade målet till länsstyrelsen. Miljööverdomstolen (MÖD) fann efter överklagande från länsstyrelsen och närboende att bolaget, trots att det gått åtta år efter KN:s beslut, inte hade lyckats visa att det gick att nedbringa störningarna på ett godtagbart sett. MÖD bedömde att verksamheten innebar en olägenhet av väsentlig betydelse för människors hälsa och miljön och fann därför och med hänsyn till övriga i domen redovisade omständigheter att det inte fanns förutsättningar att lämna tillstånd.
• MÖD 2006:54:Tillstånd att anlägga ett nytt sandmagasin och deponera anrikningssand m.m.-----Ett bolag hade ansökt om tillstånd att anlägga ett nytt sandmagasin som var nödvändigt som process- och reningssteg för verksamheten vid ett anrikningsverk, som man sedan tidigare hade tillstånd till. Miljööverdomstolen (MÖD) fann att prövningen måste samordnas och avse utsläpp av vatten från båda verksamheterna. MÖD förklarade det tillåtligt att anlägga ett nytt sandmagasin samt att där deponera anrikningssand från gruvverksamhet under förutsättning att bolaget enligt åtagande inkom med ansökan om omprövning av villkoren för utsläpp till vatten från anrikningsverket. Själva tillståndsprövningen av det nya sandmagasinet återförvisades av MÖD till miljödomstolen. I målet gjorde MÖD en ingående granskning av aktuella dammsäkerhetsfrågor. MÖD fann också att det förelåg skäl att meddela tillstånd ( 22 kap. 26 § 2 st. miljöbalken) till de arbeten som behövde utföras för att färdigställa sandmagasinet. Villkor för detta tillstånd meddelades också. MÖD avslog däremot yrkandet om att detta tillstånd skulle få tas i anspråk även om domen inte vunnit laga kraft, s.k. verkställighetsförordnande.
• MÖD 2002:11:Tillstånd till fortsatt drift av avfallsanläggning-----Bolaget hade ett tidsbegränsat tillstånd till deponeringsverksamhet som gått ut. Bolaget sökte nytt tillstånd till fortsatt deponeringsverksamhet i kombination med avslutningsåtgärder vid tippen. Miljööverdomstolen (MÖD) konstaterade att deponin redan i 1990 års tillståndsbeslut hade bedömts som mindre lämpligt lokaliserad och att de tillkommande kraven på lokalisering och bottentätning som följde av förordningen (2001:512) om deponering av avfall innebar att ansökan måste avslås. Med hänvisning till 38 § nämnda förordning uttalade MÖD vidare att deponin nu måste avslutas snarast möjligt. MÖD upphävde den överklagade domen och avslog ansökan om fortsatt drift.
• MÖD 2003:69:Anmälan om nybyggnad av svinstall-----Vid lokalisering av ett svinstall uppstod fråga om verksamheten var tillståndspliktig. Miljööverdomstolen (MÖD) fann att vid prövning enligt miljöbalken vad gällde antalet djurenheter skulle den viktgräns för slaktsvin som angetts i IPPC- direktivet tillämpas. MÖD undanröjde vidare miljödomstolens avvisningsbeslut avseende yrkande om förbud enligt 2 kap. 9 § miljöbalken, då den bestämmelsen skall iakttas ex officio.
• MÖD 2006:32:Hästhållning utanför detaljplanelagt område-----Nyetablering av hästhållning utanför detaljplanelagt område, med stallet 37 m från grannens uteplats, förbjöds bl.a. med hänsyn till att fastighetsägarna hade ordnat sin hästhållning på en närbelägen fastighet och att de vid förvärvet av fastigheten kände till att det fanns hästallergi hos grannfamiljen.
• MÖD 2004:21:Tillstånd till utökad drift vid en avfallsanläggning (deponi) i Jönköping-----En kommun ansökte om att få utvidga gällande tillstånd för deponering av avfall så att den maximala höjden ökades med tio meter (till + 246 meter). Miljödomstolen biföll framställningen genom ett nytt (tidsbegränsat) tillstånd. Miljööverdomstolen (MÖD) undanröjde den överklagade domen och visade målet åter till miljödomstolen. I samband därmed gjorde MÖD följande uttalanden: a) ett nytt tillstånd förutsätter en samlad prövning av hela den befintliga verksamheten, b) frågan om deponins lokalisering måste föras in i bedömningen, c) det kan inte ges något nytt tillstånd för verksamheten utan att kommunen visar att kraven är uppfyllda enligt förordningen (2001:512) om deponering av avfall eller att det i vart fall finns förutsättningar för en dispens enligt förordningen.
• MÖD 2004:32:Anmälan om utökad djurhållning-----Sedan en verksamhetsutövare hade anmält till miljö- och byggnadsnämnden att han ville förändra sin smågrisproduktion beslutade nämnden att förelägga honom att vidta vissa försiktighetsåtgärder. Grannar överklagade beslutet. Länsstyrelsen ändrade miljö- och byggnadsnämndens beslut endast på så sätt att föreläggandet kompletterades med ytterligare skyddsföreskrifter och försiktighetsmått. Grannar överklagade även detta beslut. Miljödomstolen fann att det förelåg en stor risk för att olägenheterna vid avsedd utökning av djurhållningen, även vid skäliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått, skulle få en sådan omfattning att de inte borde tålas och att det borde gå att hitta en bättre plats utan orimliga merkostnader. Verksamhetsutövaren förbjöds därför att utöka djurantalet på fastigheten vid vite. Han överklagade till Miljööverdomstolen (MÖD) och gav in kompletterande utredning. MÖD fann att den utvidgade verksamheten inte skulle ge anledning att befara större luktproblem vid omgivande bostadshus än dem, som orsakades av den redan tidigare bedrivna svinuppfödningen. Det fanns därför inte anledning att förbjuda den.
• MÖD 2005:4:Anmälan om anläggning för värphöns på en fastighet i Lidköpings kommun -----Lokalisering av ett hönsstall har godtagits, trots närhet till kringboende, med hänvisning till att verksamheten bedrevs på en fastighet som var belägen i typisk jordbruksbygd samt att den teknik som användes vid driften medförde att störningar i form av förväntade luktolägenheter skulle komma att ligga på en acceptabel nivå även för de närmaste grannarna.
• MÖD 2003:94:Tillstånd till anläggning för tillverkning av plastprodukter----- Störningar orsakade av utsläpp till luft av styren och aceton bedömdes inte vara av sådan omfattning att de innebar en hälsorisk. Ett skyddsavstånd på 300 meter kunde därför accepteras. Utredningen gav emellertid inte stöd för antagandet att störningar i form av lukt helt kunde uteslutas. Mot bakgrund av att det enligt villkor ålåg bolaget att vidta åtgärder för att begränsa eventuella luktstörningar, ansågs risken för olägenhet för de närboende som så begränsad att tillstånd kunde lämnas.
• MÖD 2004:36:Tillstånd enligt miljöbalken för djurhållning-----Länsstyrelsen hade givit tillstånd till och godkänt lokaliseringen av en anläggning för uppfödning av 90 000 slaktkycklingar. Efter överklagande av grannar, som i första hand ville att verksamheten skulle förbjudas och i andra hand förläggas till annan närbelägen plats, avslog miljödomstolen ansökan. Miljööverdomstolen fann att risken för störningar för de närboende i form av lukt och buller måste anses som liten och konstaterade vid syn att den föreslagna lokaliseringen endast kunde anses medföra en måttlig påverkan på landskapsbilden varför tillstånd lämnades och sökandens lokalisering godtogs.

• MÖD 2008:23:Prövotidsredovisning avseende hushållning med råvaror och energi vid en anläggning för produktion av papper ----- Kostnaden för ombyggnad av en barktork för att tillvarata spillvärme, som annars skulle gå förlorad, har inte ansetts vara rimlig. Även ombyggnaden av ett kokeri för att minska energiåtgången ansågs svår att motivera från kostnadssynpunkt. Därtill skulle ombyggnaden medföra genomgripande förändringar som var svåra att överblicka.
• MÖD 2002:48:Tillstånd enligt miljöskyddslagen till verksamheten vid ett pappersbruk -----Återföring av vedaska till skogsmark är angeläget att åstadkomma men kravet kan inte ensidigt ställas på virkeskonsumenterna. Även skogsägarna har ett betydande ansvar, vilket bör komma till uttryck i den skogliga lagstiftningen. Däremot bör virkeskonsumenterna svara för förutsättningarna för att återföra askan, dvs. frågor om askans renhet och hållbarhet. Bolaget ålades därför att genom prövotidsutredning belysa möjligheten att åstadkomma en aska vars kemiska och fysikaliska egenskaper gjorde den lämplig för spridning i skogsmark. I villkoret föreskrevs även att försök med spridning med sådan aska skulle genomföras.
• MÖD 2014:42:Villkor om energieffektivisering vid petrokemisk industrianläggning ----- Mark- och miljööverdomstolen har i ett överklagat mål angående ansökan om tillstånd till befintlig och utökad produktion vid petrokemiska industrianläggningar delvis upphävt villkor som avsåg energieffektiviseringsåtgärder. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att de upphävda villkoren föreskriver specificerade åtgärder som inte är rimliga med hänsyn till 2 kap. 7 § miljöbalken och att det finns en alltför stor osäkerhet kring säkerhetsrisker och miljönytta. För ett av villkoren konstateras dock att åtgärden och återbetalningstiden är rimlig och överklagandet avslås i denna del.
• MÖD 2003:77:Villkor för tillstånd till anläggning för förbränning av avfall----- Frågan i målet gällde krav på tillvaratagande av näringsämnen, främst fosfor, i slam från kommunala reningsverk i samband med förbränning. Miljööverdomstolen (MÖD) uttalade att det för närvarande råder alltför stor osäkerhet i fråga om teknik, ekonomi och miljökonsekvenser för att det ska vara möjligt att föreskriva att slam från kommunala avloppsreningsverk får förbrännas endast under förutsättning att slammets eller askans fosforinnehåll tillvaratas. MÖD fann mot bakgrund av kvarstående osäkerhet om teknik och ekonomi att frågan borde skjutas upp under en prövotid. I enlighet härmed ålades sökanden att dels verka för utvecklandet av lämpliga processer, dels utreda mer i detalj om förutsättningarna för och konsekvenserna av en anläggning för omhändertagande av fosfor, antingen före eller efter förbränningen av slam.
• MÖD 2013:16:Tillstånd till miljöfarlig verksamhet genom användande av avfallsmassor för efterbehandlingsåtgärder ----- En verksamhetsutövare ansökte om tillstånd att fylla ut en tidigare täkt för alunskiffer med avfallsmassor i syfte att skapa en verksamhetsyta. En fråga i målet var om förfarandet skulle ses som bortskaffande eller återvinning av avfall. Mark- och miljööverdomstolen fann att åtgärden var att bedöma som återvinningsförfarande och att åtgärden med villkor som innebar att massorna i huvudsak skulle motsvara kraven för inert avfall kunde tillåtas.
• MÖD 2011:23:Villkor för energihushållning ----- Miljödomstolen hade föreskrivit ett villkor om energihushållning med innebörden att bolaget senast sex månader efter det att domen vunnit laga kraft skulle ge in ett program för energihushållning till tillsynsmyndigheten, med delegation till tillsynsmyndigheten att meddela villkor om åtgärder med en avskrivningstid om högst tre år. Vidare hade miljödomstolen föreskrivit ett villkor om att bolaget fortlöpande och i skälig utsträckning skulle vidta åtgärder för ökad energihushållning, baserat på ett kontinuerligt programarbete. Naturvårdsverket överklagade och yrkade skärpta villkor avseende energihushållning. Mark- och miljööverdomstolen förtydligade ett av villkoren så att det tydligt framgick att programmet omfattar alla möjliga energihushållningsåtgärder, även sådana som har en längre avskrivningstid än tre år. Dessutom utökades delegationen till tillsynsmyndigheten till att avse samtliga energihushållningsåtgärder som är skäliga.
• MÖD 2007:29:Sluttäckning av deponi ----- Kravet på jungfruliga massor för sluttäckning av en deponi (utanför tätskiktet) ansågs vara en mer ingripande åtgärd än vad som behövdes och inte förenlig med principen om resurshushållning. Kostnaden var heller inte rimlig i jämförelse med nyttan av åtgärden. I stället delade Miljööverdomstolen kommunens uppfattning att om föroreningshalten i de tillförda jordmassorna underskrider de nivåer som anges för mindre känslig markanvändning (MKM) i Naturvårdsverkets rapporter 4638 och 4889, så får massorna nyttiggöras i sluttäckningen.
• MÖD 2015:27:Föreläggande om byte av värmekälla för uppvärmning av byggnad ----- Mark- och miljööverdomstolen fann att miljönämnden haft fog för att förelägga verksamhetsutövaren att byta ut befintlig oljeeldning till en värmekälla med lågt eller inget inslag av ej förnybara energikällor. Trots att det rörde sig om en mindre verksamhet bedömdes miljönyttan av åtgärden vara beaktansvärd. Det konstaterades även att åtgärden skulle innebära en sänkning av värmekostnaderna och återbetala sig över tid, att inga särskilda svårigheter med byte framkommit och då ett byte i detta fall inte heller skulle medföra komplikationer för verksamheten ansågs föreläggandet inte orimligt.
• MÖD 2010:7:Förbud att använda gummiklipp som dräneringsmaterial vid sluttäckning av Munkebo avfallsanläggning i Trollhättans kommun ----- Användning av gummiklipp från kasserade bildäck i dräneringsskikt i deponitäckning har ansetts vara ett återvinningsförfarande då materialet ersätter naturliga material med bibehållen funktion och utan ökade störningar för människors hälsa eller miljön.
• MÖD 2007:4:Tillstånd till nytt anriknings- och pelletsverk m.m.-----Miljödomstolen gav i deldom bolaget tillstånd att uppföra nytt anriknings- och pelletsverk. Naturvårdsverket överklagade domen och yrkade bl.a. att energifrågan skulle sättas på prövotid med föreskrift att under prövotiden utreda möjligheter till energieffektivisering. I likhet med Naturvårdsverket ansåg Miljööverdomstolen att hushållningsprincipen i 2 kap. 5 § miljöbalken ställer längre gående krav på energihushållning än vad som motsvaras av bolagets arbete enligt PFE (Programmet För Energieffektivisering), som är inriktat på åtgärder av företagsekonomiskt intresse. Miljööverdomstolen biföll därför Naturvårdsverkets yrkande.
• MÖD 2007:56:Villkor för energihushållning ----- Det har som villkor föreskrivits att förbrukningen av energi (elektricitet respektive värme) per ton produkt inte får överskrida vissa värden. Miljööverdomstolen konstaterade att energihushållning har ett egenvärde och att villkoret inte i första hand syftar till att begränsa utsläpp av koldioxid, samt att det i vissa fall kan finnas behov av en reglering av energianvändningen utöver den som uppnås med generella styrmedel.
• MÖD 2013:46:Tillsynsavgift ----- Tillsynsmyndigheten har i enlighet med 26 kap. 1 § och 2 kap. 5 § miljöbalken ansetts ha rätt att utöva tillsyn över energianvändningen i en viss verksamhet. En tillsynsavgift baserad på att förnybar energi inte använts i verksamheten har, mot bakgrund av den motprestation som utförts i förhållande till avgiften, ansetts utgöra en avgift och inte varit att se som en skatt. Grund för avgiftsuttag har därför funnits.
• MÖD 2009:17:Energihushållning ----- Miljööverdomstolen (MÖD) fann att ett bolags energihushållning bäst bedrevs genom att kontinuerligt i driften av anläggningarna successivt förbättra hushållningen genom flera åtgärder som var för sig var mindre omfattande. Bolaget ålades att årligen till tillsynsmyndigheten redovisa en energihushållningsplan med uppgifter om planerade energihushållningsåtgärder och en redovisning av genomförda åtgärder. Tillsynsmyndigheten bemyndigades att föreskriva de villkor om energihushållning som kunde aktualiseras av planen. Sådana villkor kan vara mer långtgående än vad som är lönsamt från enbart företagsekonomiska utgångspunkter. Vidare fann MÖD att bolagets transporter inte gav upphov till sådana effekter i närområdet att det fanns anledning att reglera dem genom villkor i tillståndet.
• MÖD 2020:17:Villkor om svavelåtervinning m.m. ----- Efter överklagande från Naturvårdsverket bedömde Mark- och miljööverdomstolen att en delegation åt tillsynsmyndigheten, utan annan begränsning än att åtgärderna ska vara framtagna inom ramen för energihushållningsplanen och rimliga, kunde godtas.

Prop. 2012/13:161: I andra stycket görs en följdändring med anledning av antagandet av prop. 2012/13:35 Nya regler för industriutsläpp (bet. 2012/13:MJU, rskr. 2012/13:101). Då möjligheten för tillsynsmyndigheten att förelägga en verksamhetsutövare att ansöka om tillstånd flyttats från 9 kap. 6 § andra stycket till 9 kap. 6 a § och möjligheten för verksamhetsutövaren ...

Prop. 2009/10:184: I första stycket görs endast språkliga moderniseringar.

Bestämmelsen i andra stycket är ny och är enbart tillämplig i fråga om miljökvalitetsnormer som är gränsvärdesnormer enligt 5 kap. 2 § första stycket 1.

Bestämmelsen gäller alla de situationer som anges i 2 kap. 1 §, dvs. när frågor prövas om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens och när vissa villkor prövas samt vid tillsyn.

Krav som går längre än vad som ...

• MÖD 2005:32:Rättelse på den felandes bekostnad-----En läckande oljetunna har påträffats under markytan på en fastighet där ett antal andra oljetunnor grävts ned senast den 30 juni 1969. Eftersom det inte blivit utrett vare sig att den läckande oljetunnan grävts ned efter nämnda datum eller att det förekommit någon aktivitet med tunnorna därefter har ansvar för förorening av marken inte kunnat utkrävas. En ledamot var skiljaktig.
• MÖD 2011:25:Föreläggande enligt miljöbalken att gräva upp cistern m.m. samt utföra markunderökningar ----- Ett föreläggande om efterbehandling, bestående i uppgrävning av tidigare använd oljecistern och rörledningar, med stöd av 26 kap. 9 § och 2 kap. 8 § miljöbalken förutsätter att det finns en konstaterad skada eller olägenhet för miljön. Ett föreläggande om markunder¬sökningar i anslutning till oljecistern och rörledningar, med stöd av 26 kap. 22 § miljöbalken, förutsätter inte att en verksamhet konstaterats vara miljöskadlig utan det är tillräckligt att miljöskada kan befaras. Ett sådant föreläggande kan riktas även mot den som avslutat en verksamhet.
• MÖD 2009:36:Undersökning av förorenat område ----- Ett bolag hade under perioden 1914 till februari 1966 bedrivit sulfitmassatillverkning på platsen. Efter att sulfitmassatillverkningen hade upphört bedrev bolaget, i nya lokaler på platsen, spånskivetillverkning under perioden juni 1966 till 1984. De föroreningar som omfattades av föreläggandet om undersökningar kunde härledas till sulfitmassatillverkningen. Miljööverdomstolen konstaterade att sulfitmassatillverkning och spånskivetillverkning är två helt skilda tekniska processer och som medför skilda typer av föroreningar. Miljööverdomstolen ansåg mot denna bakgrund att den faktiska driften av den miljöfarliga verksamheten som bidragit till föroreningsskada inte kunde anses ha pågått efter den 30 juni 1969. Bolaget kunde därför inte bli adressat för krav på åtgärder med stöd av 10 kap. 2 § miljöbalken.
• MÖD 2014:14:Fastighetsägares efterbehandlingsansvar ----- Fråga om fastighetsägares efterbehandlingsansvar enligt 10 kap. miljöbalken i ett fall där det inte funnits någon verksamhetsutövare som kunnat göras ansvarig för avhjälpande av föroreningsskada. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att det saknades förutsättningar att ålägga fastighetsägaren sådant ansvar.
• MÖD 2002:16:Föreläggande mot konkursbo om efterbehandling av förorenad mark-----En lastbil tillhörande en enskild firma hade genom läckage av diesel förorenat mark. Efter att firman gått i konkurs stod fordonet kvar på platsen i ytterligare en månad. Lastbilen återtogs därefter av försäljaren då konkursboet förklarade att det inte hade några anspråk på fordonet. Den kommunala nämnden förelade konkursboet att efterbehandla marken. Miljööverdomstolen fann att konkursboet hade haft rådighet över lastbilen och alltså var adressat enligt 10 kap. 2 § miljöbalken. Vidare fann domstolen det skäligt att konkursboet fick stå för efterbehandlingen, bl.a. med hänvisning till att det inte var visat att den föroreningen som skett efter konkursutbrottet varit av begränsad omfattning. De begärda åtgärderna ansågs inte heller vara oförenliga med konkursen som likvidationsförfarande, då de var relativt begränsade till omfång och kostnad.
• MÖD 2005:30:Vitesföreläggande enligt miljöbalken-----En verksamhetsutövare (bolaget) hade bedrivit miljöfarlig verksamhet på en fastighet sedan början av 1900-talet och fram till 1974, då en ny verksamhetsutövare tog över och bedrev verksamheter där fram till 1990. Vid avslutandet av verksamheten utförde den nye verksamhetsutövaren markundersökningar och efterbehandlingsåtgärder vilka godkändes av länsstyrelsen. Fastigheten såldes 1999 till ett fastighetsbolag. Därefter visade nya utredningar att fastigheten alltjämt var förorenad och att föroreningarna hänförde sig till en del av den verksamhet som bedrivits på fastigheten under en tid före 1961. Länsstyrelsen förelade därför den ursprunglige verksamhetsutövaren att vidta markundersökningar. Verksamhetsutövaren överklagade föreläggandet till miljödomstolen, som visserligen ansåg att denne var att anse som ansvarig verksamhetsutövare enligt 10 kap. 2 § miljöbalken, men att det fick anses som oskäligt att i detta fall utkräva ansvar. Miljööverdomstolen (MÖD) fann lika med underinstanserna att bolaget var ansvarig adressat för föreläggandet då det faktiskt bedrivit verksamhet på fastigheten efter den 30 juni 1969. Majoriteten i MÖD fann det dessutom skäligt att bolaget skulle utföra de aktuella utredningarna. En ledamot var skiljaktig i denna bedömning.
• MÖD 2010:17:Miljöteknisk undersökning på Forsbacka bruk, Gävle kommun ----Inom ett område hade järnbruksverksamhet av olika slag bedrivits sedan 1500-talet. Frågor i målet var dels om det var visat att området var så förorenat att reglerna i 10 kap. var tillämpliga, dels vilken verksamhet som ska ha bedrivits efter den 30 juni 1969 för att verksamhetsutövaren ska kunna bli ansvarig - järnbruksverksamheten som helhet eller varje delverksamhet för sig. Miljööverdomstolen fann att en studie enligt MIFO fas 1, stödd av ett fåtal jordanalyser, tillräckligt tydligt klarlagt att 10 kap. var tillämpligt. Domstolen fann också att järnbruksverksamheten ska ses som en integrerad helhet som har bedrivits efter den 30 juni 1969. Hela området kan därför omfattas av utredningskrav.
• MÖD 2010:10:Föreläggande att utföra markundersökning ----- Fråga om reglerna i 10 kap. om förorenade områden var tillämpliga på ett utfyllnadsområde, eller om förekomsten av avfallsmassor inom området kunde utgöra ett s.k. förvaringsfall (en pågående miljöfarlig verksamhet) för vilken 10 kap. inte är tillämpligt. Miljööverdomstolen fann att det inte finns stöd i praxis för att betrakta utfyllnadsområden som förvaringsfall på vilka reglerna i 10 kap. miljöbalken inte skulle vara tillämpliga. Om syftet när avfallet påfördes området var att bli kvitt avfall, att fylla ut marken eller bådadera spelar inte någon roll för bedömningen av att det nu är fråga om ett förorenat område.
• MÖD 2008:11:Föreläggande om utredning av föroreningar ----- Ett bolag hade under åren 1966-1967 lämnat avfall från sin produktion på två fastigheter som bolaget själv inte ägde eller disponerade. Eftersom ägaren/arrendatorn av dessa fastigheter inte drev någon verksamhet för avfallsdeponering fann Miljööverdomstolen (MÖD) att bolaget därigenom inte kunde anses ha avhänt sig ansvaret för avfallet. Bolagets faktiska drift hade pågått efter den 30 juni 1969 och pågick fortfarande. Verkningarna av avfallet kvarstod. Med hänsyn härtill fann MÖD att bestämmelserna i 2 kap. 8 § och 10 kap. 2 § miljöbalken skulle tillämpas på verksamheten enligt 8 § lagen om införande av miljöbalken. MÖD fastställde länsstyrelsens föreläggande om utredning av föroreningssituationen. En ledamot var skiljaktig.
• MÖD 2022:10:Ansvar för kostnader att sanera ett förorenat område ----- Förslutna tunnor med cyanidslam har under främst 1950- och 1960-talet grävts ner i en mosse. Cyanidslammet har uppkommit som en restprodukt i en verksamhet som pågick 1948–1973. Cyanidslammet har över tid läckt ut och förorenat mossen. Det har inte gått att med säkerhet fastställa när föroreningen uppkom men övervägande skäl talar för att en väsentlig del uppkom först efter 1969 och det framstår som osannolikt att skadan till någon beaktansvärd del uppkom före 1960-talet. Aktiebolaget som bedrev verksamheten har genom fusion upptagits i ett annat aktiebolag, vilket därigenom övertagit ansvaret för att avhjälpa miljöskadan. MÖD har vid en samlad skälighetsbedömning enligt 10 kap. 4 § miljöbalken bestämt ansvarets omfattning till 75 procent av kostnaderna för avhjälpandeåtgärderna.

Prop. 2001/02:65: Ett förtydligande föreslås i paragrafens första stycke. Därigenom klarläggs att det är regeringen som prövar frågan om undantag från stoppregeln skall göras vid särskilda skäl. Överlämnande sker normalt av den myndighet som prövar om tillstånd kan ges till en verksamhet eller åtgärd. En bestämmelse om att förvaltningsmyndigheter och kommuner skall lämna över frågor om undantag från stoppregeln till regeringen finns i 19 kap. 2 § ...

• 24 kap. 1 §

• MÖD 2009:48:Tillstånd till anläggande och drift av gruppstation för vindkraftverk i Kattegatt utanför Falkenberg ----- Miljödomstolen avslog ansökan om tillstånd eftersom sökandebolaget inte visat att den sökta platsen är den där ändamålet med verksamheten kan uppnås med minsta intrång och olägenhet med hänsyn till människors hälsa och miljön.
• MÖD 2005:42:Tillstånd till utökad fiskodling-----Miljööverdomstolen fann att utsläppen av fosfor och kväve från en fiskodling skulle bli förhållandevis stora i jämförelse med andra punktutsläpp i länet. Möjligheterna att minska belastningen var emellertid begränsade och de krav som kan ställas med stöd av 2 kap. 3 § miljöbalken var uttömda. Utsläppen var inte av den storleksordning att det fanns hinder mot ansökan enligt 2 kap. 9 § miljöbalken. Inte heller i övrigt fanns något hinder mot bifall till ansökan. Tillståndstiden begränsades dock.
• MÖD 2005:54:Tillstånd till djurhållning och fodertillverkning-----Minkuppfödning hade bedrivits på platsen sedan 1940-talet. År 1997 lämnade Koncessionsnämnden för miljöskydd (KN) ett tidsbegränsat tillstånd till verksamheten då oklarhet rådde om den kunde fortsätta att bedrivas på platsen p g a förekomsten av flugor och lukt. Strax innan tillståndstiden gick ut sökte bolaget om ett nytt tidsobegränsat tillstånd hos länsstyrelsen, som avslog ansökan. Miljödomstolen bedömde att tillstånd kunde lämnas och återförvisade målet till länsstyrelsen. Miljööverdomstolen (MÖD) fann efter överklagande från länsstyrelsen och närboende att bolaget, trots att det gått åtta år efter KN:s beslut, inte hade lyckats visa att det gick att nedbringa störningarna på ett godtagbart sett. MÖD bedömde att verksamheten innebar en olägenhet av väsentlig betydelse för människors hälsa och miljön och fann därför och med hänsyn till övriga i domen redovisade omständigheter att det inte fanns förutsättningar att lämna tillstånd.
• MÖD 2004:19:Tillstånd enligt miljöbalken att anlägga och driva lakningsverk för kemisk rening av grafit-----Länsstyrelsen överklagade provisoriska begränsningsvärden för utsläpp till vatten av klorid och nitrat och framhöll risken för irreversibla skador med de värden miljödomstolen tillåtit. Miljööverdomstolen (MÖD) – som sänkte värdena till de av länsstyrelsen yrkade – ifrågasatte om ens dessa värden skulle leda till acceptabla förhållanden i Älman. Dessa nivåer var dock de enda som var föremål för MÖD:s bedömning. Efter att ha påpekat att underlaget var bristfälligt uttalade MÖD att det var svårt att göra några säkra bedömningar om bolagets möjligheter att tekniskt och ekonomiskt klara de begräsningsvärden som nu fastställts eller de strängare villkor som skulle kunna komma att fastställas efter prövotidens utgång. MÖD underströk vikten av att bolaget innan man tar tillståndet i anspråk bedömer förutsättningarna att klara villkor som kan komma att fastställas.
• MÖD 2012:54:Förhandsbesked för bostadshus ----- Efter återförvisning från länsrätt i mål rörande förhandsbesked har länsstyrelsen, efter överklagande av kommunens beslut, fattat ett beslut som innebar att förhandsbesked nekades med hänvisning till att det berörda området utgjorde brukningsvärd jordbruksmark enligt 3 kap. 4 § miljöbalken och dessutom var utpekat som riksintresse med hänsyn till natur- och kulturvärden. Mark- och miljööverdomstolen har gjort bedömningen att länsrätten gjort en fullständig sakprövning, att länsstyrelsen varit bunden av länsrättens bedömning att positivt förhandsbesked kunde lämnas och att det ligger i instansordningens natur att en underinstans normalt har att godta en överinstans bedömning i ett återförvisningsbeslut. Det har därför inte funnits grund för att i sak pröva lämpligheten av att bebyggelse tillåts på fastigheten. Kommunens positiva förhandsbesked har fastställts.
• MÖD 2003:108:Tillstånd till bergtäkt-----Med ändring av underinstansernas avgörande meddelade Miljööverdomstolen (MÖD) tillstånd till en bergtäkt. Efter att ha inhämtat yttrande från bl.a. Konkurrensverket konstaterade MÖD att materialet i berget var särskilt lämpat för vägbeläggning och att detta behov inte kunde tillgodoses genom befintliga täkter i regionen. Även med hänsyn till nyttan av konkurrens när det gäller ballastmaterial fanns behov av den sökta täkten. Då täkten bedömdes medföra endast begränsade skador på miljön och det inte fanns någon bebyggelse i närheten, ansågs verksamheten tillåtlig.

• MÖD 2019:5:Tillstånd till vindkraftpark ----- I ett mål om tillstånd till uppförande av vindkraftverk ansökte ett bolag om att få sätta upp totalt högst 48 vindkraftverk i fyra olika delområden. Miljöprövningsdelegationen gav tillstånd till 25 vindkraftverk i två av områdena men mark- och miljödomstolen, som delade bedömningen att dessa två områden i och för sig var lämpliga för vindkraft, avslog hela ansökan med hänsyn till de kumulativa effekter som en etablering av ytterligare vindkraftverk skulle innebära för rennäringen. Mark- och miljööverdomstolen delade underinstansernas bedömning att riksintresset för naturvård och för rennäring ska ges företräde i de två områden som fått avslag i båda underinstanserna, även efter att yrkandet i MÖD minskats till 19 verk i dessa områden, men fastställde miljöprövningsdelegationens beslut att ge tillstånd till högst 25 verk i de två andra områdena med vissa villkorsändringar. Dessa två områden är till största delen utpekade som riksintresse för vindkraft vilket gavs företräde.
• MÖD 2015:15:Bygglov för uppförande av vindkraftverk ----- Område som i kommunens översiktsplan har avsatts som strövområde (friluftsområde) har inte ansetts lämpligt för vindkraft trots att området i ett tidigare skede av Energimyndigheten bedömts vara av riksintresse för vindkraft.
• MÖD 2007:10:Strandskyddsdispens-----Eftersom det markområde som önskade bebyggas var det enda område som var allemansrättsligt tillgängligt både från land och från sjösidan var det uppenbart att en byggnad där skulle avhålla allmänheten från att beträda området. Skäl att meddela dispens från strandskyddet förelåg därför inte.
• MÖD 2009:32:Tillstånd till vindkraftsanläggning ----- Frågor om betydelsen av a) ett under handläggningen hos tillståndsmyndigheterna ändrat politiskt ställningstagande i en översiktsplan, b) att verksamheten omfattande 24 vindkraftverk gör intrång i ett naturskönt och orört markområde, c) att alternativredovisningen bara omfattade en kommun och d) åberopade störningar för kringboende. Miljööverdomstolen ansåg att en företagare måste ha en rimlig möjlighet att förutsäga vilka risker han tar vid inledandet av ett nytt tillståndspliktigt projekt varför ett ändrat politiskt ställningstagande normalt inte medför ett undanröjande av ett givet tillstånd, att området inte hade något formaliserat skydd, att redovisningen av motsatta intressen ledde till att föreliggande alternativredovisning kan godtas och att störningar måste begränsas till vad som enligt praxis anses vara godtagbara förhållanden. Miljööverdomstolen fastställde miljödomstolens domslut som innebar att verksamheten gavs tillstånd.
• MÖD 2010:38:Etablering av 30 vindkraftverk ----- Ett bolag ansökte om tillstånd att uppföra och driva en vindkraftanläggning om 30 vindkraftverk på ett lågfjällsområde som utpekats som riksintresse för rennäringen och för energiproduktion. Enligt kommunens ej lagakraftvunna översiktsplan var området lämpligt för vindkraftsetablering. Miljööverdomstolen fann att intresset av att etablera vindkraftsparken gick att förena med intressena för rennäringen och det rörliga friluftslivet och bevarandet av landskapsbilden. Avseende de höga naturvärdena på platsen i form av geologiska formationer ansåg Miljööverdomstolen att det fanns ett starkt bevarandeintresse. De höga naturvärdena hade emellertid inte lett till att området utpekats som riksintresse eller erhållit något annat formellt skydd enligt miljöbalken. Genom de försiktighetsåtgärder som föreskrivits och då hela etableringen endast tog i anspråk en liten del av Glötesvålens yta ansåg Miljööverdomstolen att intresset av att bevara områdets geovetenskapliga värden gick att förena med intresset av att utvinna energi på ett sätt som bäst motsvarade en god hushållning och främjande av en hållbar utveckling.

• MÖD 2009:32:Tillstånd till vindkraftsanläggning ----- Frågor om betydelsen av a) ett under handläggningen hos tillståndsmyndigheterna ändrat politiskt ställningstagande i en översiktsplan, b) att verksamheten omfattande 24 vindkraftverk gör intrång i ett naturskönt och orört markområde, c) att alternativredovisningen bara omfattade en kommun och d) åberopade störningar för kringboende. Miljööverdomstolen ansåg att en företagare måste ha en rimlig möjlighet att förutsäga vilka risker han tar vid inledandet av ett nytt tillståndspliktigt projekt varför ett ändrat politiskt ställningstagande normalt inte medför ett undanröjande av ett givet tillstånd, att området inte hade något formaliserat skydd, att redovisningen av motsatta intressen ledde till att föreliggande alternativredovisning kan godtas och att störningar måste begränsas till vad som enligt praxis anses vara godtagbara förhållanden. Miljööverdomstolen fastställde miljödomstolens domslut som innebar att verksamheten gavs tillstånd.
• MÖD 2010:38:Etablering av 30 vindkraftverk ----- Ett bolag ansökte om tillstånd att uppföra och driva en vindkraftanläggning om 30 vindkraftverk på ett lågfjällsområde som utpekats som riksintresse för rennäringen och för energiproduktion. Enligt kommunens ej lagakraftvunna översiktsplan var området lämpligt för vindkraftsetablering. Miljööverdomstolen fann att intresset av att etablera vindkraftsparken gick att förena med intressena för rennäringen och det rörliga friluftslivet och bevarandet av landskapsbilden. Avseende de höga naturvärdena på platsen i form av geologiska formationer ansåg Miljööverdomstolen att det fanns ett starkt bevarandeintresse. De höga naturvärdena hade emellertid inte lett till att området utpekats som riksintresse eller erhållit något annat formellt skydd enligt miljöbalken. Genom de försiktighetsåtgärder som föreskrivits och då hela etableringen endast tog i anspråk en liten del av Glötesvålens yta ansåg Miljööverdomstolen att intresset av att bevara områdets geovetenskapliga värden gick att förena med intresset av att utvinna energi på ett sätt som bäst motsvarade en god hushållning och främjande av en hållbar utveckling.
• MÖD 2013:33:Bygglov för utbyte av vindkraftverk ----- Fråga om den utredning som låg till grund för ansökan om bygglov varit tillräcklig för den avvägning mellan olika intressen som ska göras vid bedömningen av markens lämplighet enligt 2 kap. 1 § ÄPBL. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att så ej var fallet då vindkraftverket skulle placeras i nära anslutning till skyddsvärda områden för bl.a. fåglar och sökanden inte gjort någon egen inventering av förhållandena på den aktuella platsen.

• 2 kap. 4b § 2 st 8 p Plan- och byggförordning (2011:338)

• MÖD 2017:17:Förhandsbesked ----- Ett beslut om att viss mark fick tas ur jordbruksproduktion har inte ansetts påverka bedömningen av om marken var brukningsvärd jordbruksmark enligt 3 kap. 4 § miljöbalken.
• MÖD 2020:10:Förhandsbesked ----- III (P 10437-19): På en fastighet som är taxerad som bebyggd småhusenhet, och inte som lantbruksfastighet, ansöktes om förhandsbesked för nybyggnad av enbostadshus. Mark- och miljööverdomstolen gör bedömningen att det förhållande att fastigheten taxerats som bebyggd småhusenhet, och inte som lantbruksfastighet, inte ensamt är avgörande för om 3 kap. 4 § miljöbalken är tillämplig. Mark- och miljööverdomstolen bedömer att marken utgör brukningsvärd jordbruksmark och upphäver därför beslutet om positivt förhandsbesked.
• MÖD 2020:10:Förhandsbesked ----- I (P 7885-19): En fastighet, som taxerats som lantbruksenhet, har styckats av och två nya fastigheter har bildats. Fastighetsbildningsbeslutet har syftat till en ny markanvändning, nämligen bostadsändamål i kombination med djurhållning. I målet har ansökts om förhandsbesked för nybyggnad av två hästgårdar på fastigheterna. Vid prövningstillfället är de nybildade fastigheterna ännu inte taxerade. Mark- och miljööverdomstolen gör bedömningen att det förhållande att fastigheterna ännu inte är taxerade inte är ensamt avgörande för om 3 kap. 4 § miljöbalken är tillämplig. Inte heller har vad som angetts i fastighetsbildningsbeslutet någon bindande verkan vid prövningen om förhandsbesked. Mark- och miljööverdomstolen bedömer att marken utgör brukningsvärd jordbruksmark och upphäver därför det positiva förhandsbeskedet.
• MÖD 2017:31:Förhandsbesked för enbostadshus ----- Enligt ansökan skulle ett enbostadshus uppföras på ett idag obebyggt skifte i tätorten Vinäs vid Siljan. Platsen omfattades inte av vare sig detaljplan eller områdesbestämmelser. Däremot gällde strandskydd för en del av skiftet, men den föreslagna tomtplatsen låg utanför strandskyddat område. MÖD har funnit att utredningen i målet inte ger tillräckligt stöd för att konstatera att marken på den aktuella platsen utgör brukningsvärd jordbruksmark. Inte heller i övrigt har det framkommit några skäl för att inte tillåta byggnationen på den aktuella platsen.
• MÖD 2019:7:Bygglov för enbostadshus ----- Länsstyrelsen upphävde kommunens beslut om bygglov med motiveringen att god jordbruksmark får tas i anspråk för exploatering bara i undantagsfall. Mark- och miljödomstolen gjorde annan bedömning och ändrade beslutet. Mark- och miljööverdomstolen kunde vid syn på platsen konstatera att den mark där byggnaden skulle placeras i detta fall inte utgjorde brukningsvärd jordbruksmark och fastställde byggnadsnämndens beslut att ge bygglov. Bestämmelsen i 3 kap. 4 § andra stycket miljöbalken har därmed inte varit tillämplig. Det förhållandet att fastigheten, som var taxerad som lantbruksenhet, vid fastighetsbildningsbeslut om avstyckning ansetts lämplig för bostadsändamål har dock inte ansetts ha bindande verkan vid bygglovsprövning.
• MÖD 2006:71:Ansökan om tillstånd till matjordstäkt-----Länsstyrelsen och miljödomstolen hade avslagit en ansökan om matjordstäkt. Miljööverdomstolen (MÖD) fann att behovet av matjord i första hand bör täckas genom sådan jord som blir tillgänglig vid anläggningsarbeten samt genom tillverkad jord. Om det skulle visa sig att efterfrågan på matjord inte kan tillgodoses skall behovet av matjord vägas mot intresset av att bibehålla jordbruksmarken. Då någon behovsutredning inte förelåg fann MÖD det inte visat att ingreppen i miljön skulle stå i rimlig proportion till nyttan av täkten.
• MÖD 2022:20:Förhandsbesked för nybyggnad av enbostadshus och garage ----- Förhandsbesked har sökts för ett enbostadshus och garage avsedda att placeras på ett cirka 0,5 hektar stort obebyggt skifte, vilket i norr och söder omgetts av bostadsfastigheter, i öster av ett skogsområde och i väster av en enskild väg. Mark- och miljööverdomstolen har, efter att ha gått igenom äldre lagstiftning och förarbeten, uttalat att utgångspunkten i senare lagstiftning varit att begreppet brukningsvärd jordbruksmark i bestämmelsen i 3 kap. 4 § miljöbalken ska ha samma innebörd som enligt den upphävda lagen (1979:425) om skötsel av jordbruksmark. Med hänsyn till markområdets ringa storlek och dåliga arrondering samt att det inte har brukats aktivt på lång tid har Mark- och miljööverdomstolen funnit att det inte varit fråga om brukningsvärd jordbruksmark. Något annat hinder mot att ge positivt förhandsbesked har inte heller bedömts föreligga.
• MÖD 2022:24:Förhandsbesked för enbostadshus ----- Nybyggnad av ett enbostadshus på brukningsvärd jordbruksmark. Mark- och miljööverdomstolen har ansett att det tillgängliga underlaget, särskilt kommunens överväganden i översiktsplanen och den fördjupade översiktsplanen, ger stöd för slutsatsen att behovet av mark för nybyggnation inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Mark- och miljööverdomstolen har fastställt nämndens beslut om positivt förhandsbesked.

• MÖD 2019:5:Tillstånd till vindkraftpark ----- I ett mål om tillstånd till uppförande av vindkraftverk ansökte ett bolag om att få sätta upp totalt högst 48 vindkraftverk i fyra olika delområden. Miljöprövningsdelegationen gav tillstånd till 25 vindkraftverk i två av områdena men mark- och miljödomstolen, som delade bedömningen att dessa två områden i och för sig var lämpliga för vindkraft, avslog hela ansökan med hänsyn till de kumulativa effekter som en etablering av ytterligare vindkraftverk skulle innebära för rennäringen. Mark- och miljööverdomstolen delade underinstansernas bedömning att riksintresset för naturvård och för rennäring ska ges företräde i de två områden som fått avslag i båda underinstanserna, även efter att yrkandet i MÖD minskats till 19 verk i dessa områden, men fastställde miljöprövningsdelegationens beslut att ge tillstånd till högst 25 verk i de två andra områdena med vissa villkorsändringar. Dessa två områden är till största delen utpekade som riksintresse för vindkraft vilket gavs företräde.
• RÅ 2010 not 35:Upplåtelse för tillfällig vindmätningsmast på statens mark ovanför odlingsgränsen ansågs kunna ske utan avsevärd olägenhet för renskötseln (avslag) / Upplåtelse för tillfällig vindmätningsmast på statens mark ovanför odlingsgränsen ansågs kunna ske utan avsevärd olägenhet för renskötseln (rättsprövning, avslag)
• MÖD 2010:38:Etablering av 30 vindkraftverk ----- Ett bolag ansökte om tillstånd att uppföra och driva en vindkraftanläggning om 30 vindkraftverk på ett lågfjällsområde som utpekats som riksintresse för rennäringen och för energiproduktion. Enligt kommunens ej lagakraftvunna översiktsplan var området lämpligt för vindkraftsetablering. Miljööverdomstolen fann att intresset av att etablera vindkraftsparken gick att förena med intressena för rennäringen och det rörliga friluftslivet och bevarandet av landskapsbilden. Avseende de höga naturvärdena på platsen i form av geologiska formationer ansåg Miljööverdomstolen att det fanns ett starkt bevarandeintresse. De höga naturvärdena hade emellertid inte lett till att området utpekats som riksintresse eller erhållit något annat formellt skydd enligt miljöbalken. Genom de försiktighetsåtgärder som föreskrivits och då hela etableringen endast tog i anspråk en liten del av Glötesvålens yta ansåg Miljööverdomstolen att intresset av att bevara områdets geovetenskapliga värden gick att förena med intresset av att utvinna energi på ett sätt som bäst motsvarade en god hushållning och främjande av en hållbar utveckling.
• RÅ 2010 not 62:Beslut att anta detaljplan för fritidsbebyggelse inom område av riksintresse för rennäringen (avslag) / Att beviset om justering av kommunfullmäktiges protokoll med beslut om detaljplan tagits ned från kommunens anslagstavla innan klagotiden gått ut påverkade inte lagligheten av det fattade beslutet (avslag)
• RÅ 2010 not 31:Beslut om bearbetningskoncession enligt minerallagen i område av riksintresse för rennäringen (avslag) / Fråga om sakägare i tillräcklig utsträckning fått komma till tals i detaljplaneärende (rättsprövning, avslag) / Ersättning medgavs inte för kostnader i samband med inställelse vid muntlig förhandling i mål om rättsprövning / Beslut om bearbetningskoncession enligt minerallagen i område av riksintresse för rennäringen (rättsprövning, avslag)
• RÅ 2010 not 6:Uppförande av mindre byggnader för turistnäringen i område av riksintresse för rennäringen krävde inte detaljplaneläggning / Uppförande av mindre byggnader för turistnäringen i område av riksintresse för rennäringen bedömdes varken direkt eller indirekt försvåra rennäringens bedrivande

• MÖD 2007:55:Tillstånd till hamnverksamhet ----- Enligt Miljööverdomstolen (MÖD) kan som huvudregel inte krav uppställas på fartyg som anlöper en allmän svensk hamn. En verksamhetsutövare av hamnverksamhet är dock, enligt vad som gäller om prövningens omfattning, ansvarig för samtliga olägenheter inom sitt verksamhetsområde som utgörs av hamnområdet inklusive dithörande vattenområde, vilket inkluderar olägenheter av fartygsdrift. MÖD bedömde därför att verksamhetsutövaren i detta fall torde ha möjligheter att avtalsvägen förmå de aktuella rederierna att vidta åtgärder på de trafikerande fartygen, för att minska olägenheter för de närboende t.ex. genom åtgärder på fartygen omfattande ljuddämpning av fartygsfläktar, ramper och anordningar för el-anslutning på land. Förutsättningarna att genom sådana avtal med trafikerande rederier minska bulleremissionerna skulle redovisas inom ramen för ett förlängt prövotidsförordnande.
• HFD 2011:4:En detaljplan medger att ett nytt bostadsområde med sex- och sjuvåningsbyggnader byggs intill nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården. De åtgärder som planen medger har ansetts inte påtagligt skada nationalstadsparkens natur- och kulturvärden. Tillika fråga om nationalstadsparkens gränser. Rättsprövning.
• MÖD 2006:33:Strandskyddsdispens-----En ansökan om strandskyddsdispens för en stuga i ett fjällområde medgavs inte eftersom hinder förelåg enligt 4 kap. 5 § miljöbalken. Oavsett detta, saknades särskilda skäl för dispens.
• MÖD 2008:41:Tillstånd till vindkraftverk ----- En kommunal översiktsplan har ansetts utgöra en av flera omständigheter som en domstol har att beakta vid tillåtlighetsprövning enligt miljöbalken. Miljööverdomstolen (MÖD) har tidigare slagit fast att en aktuell och välunderbyggd översiktsplan har stor betydelse när det gäller bedömningen av vad som kan anses vara en lämplig plats för en tillståndspliktig verksamhet (MÖD 2005:66). Om det framkommer nya omständigheter som förändrar de faktiska förutsättningarna för ett givet tillstånd kan detta utgöra grund för ändring i högre instans. Ett under ärendets handläggning ändrat politiskt ställningstagande i en översiktsplan bör dock inte i sig medföra att en högre instans ska undanröja ett i underinstansen givet tillstånd. En företagare måste ha en rimlig möjlighet att förutsäga vilka risker han tar när han inleder ett nytt tillståndspliktigt projekt. Kommunen hade inte själv överklagat tillståndsdomen eller redovisat några konkreta planer för det aktuella områdets användning under överskådlig tid. Miljödomstolens dom fastställdes.
• MÖD 2017:20:Uppförande och drift av vindkraftanläggning ----- Frågan om ett antal vindkraftverk på ett visst område innebar påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljövård med hänsyn till vindkraftverkens placering i förhållande till äldre gårdar som av Unesco utpekats som världsarv. Även fråga om placeringen är olämplig med hänsyn till negativ påverkan på kungsörn. MÖD fann att lokaliseringen på den aktuella platsen skulle förändra det öppna landskapets orördhet och således påverka de karaktärsdrag som bidrar till gårdens värde ur kulturmiljösynpunkt. Placeringen innebar därför påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljövård. När det gäller påverkan på kungsörnen fann MÖD, bl.a. mot bakgrund av att verksamhetsområdet inte bedömdes som ett kärnområde för fåglarna, att vindkraftverken inte kom i konflikt med artskyddsbestämmelserna.
• MÖD 2007:54:Tillstånd till vattenkraftverk ----- Rensningar, som skulle utföras nedströms en befintlig damm för att möjliggöra anläggande av en ny damm och ett vattenkraftverk, ansågs komma att medföra påtaglig skada på riksintresset genom att det rika harrbeståndet nedströms dammen därigenom skulle skadas. Företaget ansågs därför inte tillåtligt enligt 4 kap. 1 § miljöbalken.
• RÅ 2006:88:Regeringens beslut i ett ärende om antagande av detaljplan har upphävts då en miljökonsekvensbeskrivning skulle ha upprättats i fråga om planens påverkan på ett angränsande Natura 2000-område. Rättsprövning.
• MÖD 2014:40:Förhandsbesked ----- Förhandsbesked för nybyggnad av stuga inom strandsskyddsområde och inom riksintresseområde för kustzon och naturvård samt inom närområdet av större tätort. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att det saknas skäl att ifrågasätta nämndens bedömning att det förelegat högt bebyggelsetryck inom området och att prövningen av ny bebyggelse bör ske genom detaljplan. Mark- och miljööverdomstolen har därför bedömt att nämnden haft tillräckliga skäl att neka positivt förhandsbesked med hänsyn till detaljplanekravet.
• MÖD 2017:22:Tillstånd till odling av fisk ----- Mot bakgrund av att det är frågan om ett betydande punktutsläpp av näringsämnen, den teknik som valts (öppna kassar), osäkerheterna i bedömningen av vilken miljöpåverkan som kan förväntas samt lokaliseringen av verksamheten till områden med ogynnsamma recipientförutsättningar, har Mark- och miljööverdomstolen funnit att fiskodlingen inte kan tillåtas på den aktuella platsen. Bolaget har därför endast beviljats tillstånd till fortsatt verksamhet under en avvecklingstid om 3 år.
• MÖD 2007:10:Strandskyddsdispens-----Eftersom det markområde som önskade bebyggas var det enda område som var allemansrättsligt tillgängligt både från land och från sjösidan var det uppenbart att en byggnad där skulle avhålla allmänheten från att beträda området. Skäl att meddela dispens från strandskyddet förelåg därför inte.
• MÖD 2009:32:Tillstånd till vindkraftsanläggning ----- Frågor om betydelsen av a) ett under handläggningen hos tillståndsmyndigheterna ändrat politiskt ställningstagande i en översiktsplan, b) att verksamheten omfattande 24 vindkraftverk gör intrång i ett naturskönt och orört markområde, c) att alternativredovisningen bara omfattade en kommun och d) åberopade störningar för kringboende. Miljööverdomstolen ansåg att en företagare måste ha en rimlig möjlighet att förutsäga vilka risker han tar vid inledandet av ett nytt tillståndspliktigt projekt varför ett ändrat politiskt ställningstagande normalt inte medför ett undanröjande av ett givet tillstånd, att området inte hade något formaliserat skydd, att redovisningen av motsatta intressen ledde till att föreliggande alternativredovisning kan godtas och att störningar måste begränsas till vad som enligt praxis anses vara godtagbara förhållanden. Miljööverdomstolen fastställde miljödomstolens domslut som innebar att verksamheten gavs tillstånd.
• MÖD 2006:52:Strandskyddsdispens-----Miljööverdomstolen gav inte dispens från strandskydd och förordnandet om landskapsbildsskydd för att uppföra två bostadshus. Dessa skulle placeras på en idag obebyggd åker och därmed väsentligt skada landskapsbilden samt avhålla allmänheten att beträda delar av det område som i dag var allemansrättsligt tillgängligt. En befintlig lägre stengärdsgård i åkerns gräns mot själva strandområdet ansågs inte ha någon avskärande effekt. Den befintliga bebyggelsen närmast stranden saknade hemfridszon och inskränkte inte allemansrätten. Att uppföra de två bostadshusen kunde heller inte ses som naturliga komplement till befintlig bebyggelse. Även med beaktande av proportionalitetsprincipen saknades skäl för dispens. Länsstyrelsens avslagsbeslut fastställdes.
• MÖD 2004:17:Tillstånd enligt miljöbalken till Ljungå kraftverk i Ljungån, Bräcke kommun; nu fråga om undanröjande och återförvisning----- Miljööverdomstolen (MÖD) har i ett mål om tillstånd till ett vattenkraftverk funnit att kraftverket skulle komma att byggas inom ett område som av Naturvårdsverket utpekats vara riksintresse för naturvården samt att detta förhållande kan anses utgöra presumtion för att området vid tillståndsprövningen kommer att bedömas som riksintressant för naturvården enligt 3 kap. 6 § andra stycket miljöbalken. Eftersom frågan om områdets naturvärden och kraftverkets påverkan på dessa inte behandlats i miljökonsekvensbeskrivningen har det saknats utredning för att bedöma om ett riksintresse skulle komma att påtagligt skadas av en utbyggnad. MÖD som funnit att miljökonsekvensbeskrivningen behöver kompletteras i nämnda hänseende och ifråga om nollalternativet, har undanröjt miljödomstolens dom och återförvisat målet.
• MÖD 2002:68:Strandskyddsdispens-----Miljööverdomstolen (MÖD) konstaterade att miljödomstolen hade haft fel sammansättning men att detta inte hade inverkat på målets utgång då domstolen varit enig. Därför fanns inte skäl att återförvisa målet till miljödomstolen. I sak gällde målet byggande av bostadshus i ett område som omfattades av förordnande om landskapsbildsskydd och utökat strandskydd (300 m) samt var utpekat som riksintresse. Enligt MÖD skall dispens från strandskyddet i ett sådant område ske med särskild restriktivitet. Att på platsen bygga ett bostadshus, om än för att möjliggöra djurhållning, bedömdes därför inte utgöra särskilda skäl för sådan dispens.
• MÖD 2010:38:Etablering av 30 vindkraftverk ----- Ett bolag ansökte om tillstånd att uppföra och driva en vindkraftanläggning om 30 vindkraftverk på ett lågfjällsområde som utpekats som riksintresse för rennäringen och för energiproduktion. Enligt kommunens ej lagakraftvunna översiktsplan var området lämpligt för vindkraftsetablering. Miljööverdomstolen fann att intresset av att etablera vindkraftsparken gick att förena med intressena för rennäringen och det rörliga friluftslivet och bevarandet av landskapsbilden. Avseende de höga naturvärdena på platsen i form av geologiska formationer ansåg Miljööverdomstolen att det fanns ett starkt bevarandeintresse. De höga naturvärdena hade emellertid inte lett till att området utpekats som riksintresse eller erhållit något annat formellt skydd enligt miljöbalken. Genom de försiktighetsåtgärder som föreskrivits och då hela etableringen endast tog i anspråk en liten del av Glötesvålens yta ansåg Miljööverdomstolen att intresset av att bevara områdets geovetenskapliga värden gick att förena med intresset av att utvinna energi på ett sätt som bäst motsvarade en god hushållning och främjande av en hållbar utveckling.
• MÖD 2011:29:Strandskyddsdispens ----- Miljööverdomstolen fastställde länsstyrelsens beslut att avslå ansökan om strandskyddsdispens för brygga inom område i Värmdö kommun som är utpekat som riksintresse för det rörliga friluftslivet och för sina natur- och kulturvärden. Det bedömdes att bryggan kunde hindra eller avhålla allmänheten från att beträda allemansrättsligt tillgängligt område samt dessutom väsentligt försämra livsvillkoren för djur och växter genom att bidra till fragmentisering av ekosystemet i den hårt exploaterade miljön i Stockholms skärgård. Platsen bedömdes inte ha tagits i anspråk på ett sådant sätt att den saknade betydelse för strandskyddets syften och bryggans funktion bedömdes kunna tillgodoses på annat sätt, varför särskilda skäl att bevilja dispens inte förelåg.
• MÖD 2017:32:Bygglov för ändrad användning från café till bostad ----- Ändrad användning av en fastighet från café till fritidshus i ett område som omfattas av riksintresse för rörligt friluftsliv och riksintresse kustzon enligt 4 kap. 2 och 4 §§ samt riksintresse för naturvård, kulturmiljö och friluftsliv enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Den ändrade användningen ansågs medföra att såväl byggnaden som ett område runt byggnaden skulle komma att uppfattas som privat. Åtgärden bedömdes kunna inverka negativt på allmänhetens tillgång till den allmänna badplatsen och naturområdet kring byggnaden. Den ändrade användningen ansågs därför inte vara en från allmän synpunkt lämplig användning av marken.
• MÖD 2006:43:Tillstånd att uppföra en 3Gmast inom ett Natura 2000-område tillika naturvårdsområde-----Uppförande och drift av en 3Gmast ansågs inte strida mot syftet med ett naturvårdsområdes föreskrifter eller mot gällande riksintressen. Inte heller krävdes det tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken då varken miljön i de närliggande habitaten eller Natura 2000-området i dess helhet skulle påverkas på ett betydande sätt. Därmed förelåg inte hinder mot att meddela tillstånd enligt områdesföreskriften.
• MÖD 2014:12:Antagande av detaljplan ----- Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att detaljplanen avviker från översiktsplanen. Kommunen har därmed haft skyldighet att under planprocessen vidta de åtgärder som följer av 5 kap. 24 och 26 §§ äldre plan- och bygglagen. Mark- och miljööverdomstolen har även bedömt att detaljplanen innebär påtaglig skada på område av riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Beslutet att anta detaljplanen har därför upphävts. - Även fråga om prövningens omfattning i överklagade mål om antagande av detaljplan.
• HFD 2011 not 60:Beviljande av nätkoncession (rättsprövning, avslag) / Beviljande av nätkoncession enligt ellagen (avslag)
• MÖD 2013:44:Antagande av detaljplan ----- Fråga om detaljplan innebar avvikelse från gällande översiktsplan. Eftersom översiktsplanen endast innehöll en redovisning av riksintresset, dess avgränsning och innebörd och inte utvecklade hur kommunen avsåg att tillgodose riksintresset eller angav kommunens planeringsinriktning, kunde den detaljplan som utarbetats för Slussen inte anses innebära en avvikelse från översiktsplanen. Kommunen hade därmed inte haft skyldighet att vidta de åtgärder som följer av 5 kap. 24 och 26 §§ äldre plan- och bygglagen. Även fråga om miljökonsekvensbeskrivningens avgränsning, redovisning av rimliga alternativ samt om detaljplanen innebar påtaglig skada på riksintressen.
• MÖD 2018:23:Strandskyddsdispens Anläggandet av en 450 meter lång mindre grusväg genom ett skogsområde som omfattas av strandskydd har inte ansetts hindra eller avhålla allmänheten från att beträda området. Inte heller har åtgärden ansetts väsentligen förändra livsvillkoren för djur- eller växtarter. Anläggandet av vägen har inte ansetts otillåten och någon dispens har därför inte erfordrats.
• MÖD 2006:49:Tillstånd till täktverksamhet-----Underinstanserna hade avslagit en ansökan om tillstånd till utvidgning av en täkt inom ett område som är av riksintresse för såväl naturvård och friluftsliv, 3 kap. 6 § miljöbalken (MB) som materialutvinning, 3 kap. 7 § MB. Enligt 4 kap. 2 § MB skulle dessutom turismens och friluftslivets intressen särskilt beaktas i det aktuella åslandskapet. Miljööverdomstolen (MÖD) fann att brytningen inte skulle medföra påtaglig skada på riksintresset för naturvård och friluftsliv då bolaget erbjudit sig att kompensera förlusten av viss skyddsvärd fäladsmark genom att bevara och restaurera andra närliggande områden på sådant sätt att denna typ av mark skulle komma att öka. På grund härav bedömdes det inte aktuellt att göra en avvägning mellan 3 kap. 6 § och 3 kap. 7 § enligt 3 kap.10 § miljöbalken. Vad gällde åslandskapet enligt 4 kap. 2 § MB hade täkten redan gett upphov till negativ påverkan varför den begränsade ytterligare påverkan inte utgjorde en påtaglig skada på detta intresse. MÖD gav tillstånd till den utvidgade täkten.
• MÖD 2017:49:Upphävande av detaljplan ----- Mark- och miljööverdomstolen har upphävt Vadstena kommuns beslut att anta en detaljplan eftersom ett genomförande av planen, nybyggnation av tre flerfamiljshus i slottsparken i Vadstena, kan medföra påtaglig skada på ett riksintresse för kulturmiljövården och då kommunens beslutsunderlag är bristfälligt eftersom det saknas en analys av vilka konsekvenser ett genomförande av planen kan få för fladdermöss som förekommer i planområdet.
• MÖD 2006:59:Strandskyddsdispens-----Miljödomstolen hade medgett dispens från strandskyddet för uppförande av en brygga på en obebodd fastighet. Miljödomstolen hade grundat dispensen på en förmodad sedvana i Bohusläns kustområde innebärande att även andra än fastighetsägaren hade rätt att utnyttja bryggor som inte ligger i omedelbar anslutning till tomtmark. Miljööverdomstolen (MÖD) fann att även om allemansrätten under vissa förutsättningar kunde ge allmänheten tillträde till privata bryggor krävdes särskilda skäl för att dispens skulle ges för bryggor på oexploaterade och/eller otillgängliga platser. MÖD fann att särskilda skäl saknades för dispens och upphävde miljödomstolens dom och fastställde länsstyrelsens beslut.
• MÖD 2013:33:Bygglov för utbyte av vindkraftverk ----- Fråga om den utredning som låg till grund för ansökan om bygglov varit tillräcklig för den avvägning mellan olika intressen som ska göras vid bedömningen av markens lämplighet enligt 2 kap. 1 § ÄPBL. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att så ej var fallet då vindkraftverket skulle placeras i nära anslutning till skyddsvärda områden för bl.a. fåglar och sökanden inte gjort någon egen inventering av förhållandena på den aktuella platsen.
• HFD 2014 not 35:Ansökan av Bjönsabergs samfällighetsförening (föreningen) om rättsprövning av ett beslut om nätkoncession för kraftledning
• MÖD 2005:66:Tillstånd till vindkraftverk-----Enligt Miljööverdomstolen (MÖD) har en aktuell och väl underbyggd översiktsplan stor betydelse när de gäller att bedöma vad som är en lämplig lokalisering av tillståndspliktig verksamhet. Under målets handläggning i MÖD hade kommunen antagit en ny översiktsplan i vilken redovisades ett område som lämpligt för vindkraft. I planen angavs också att stor restriktivitet skulle gälla för vindkraftsutbyggnad i övrigt. MÖD fann att eftersom det aktuella området var det enda som kommunen pekat ut som en lämplig plats för vindkraft var bolagets utredning tillräcklig för att kunna bedöma lokaliseringen. Sammantaget fann MÖD att det allmänna intresset att bygga ut vindkraft för att främja en hållbar utveckling (se 1 kap. 1 § miljöbalken) talade för att bifalla bolagets ansökan vid prövning enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Eftersom de motstående intressena inte var av sådan styrka att de utgjorde hinder för en etablering bifölls bolagets ansökan om tillstånd.
• MÖD 2006:48:Ansökan om tillstånd till provtäkt av kalksten-----En miljödomstol hade lämnat ett bolag tillstånd till täkt av kalksten ur två provbrott på Gotland. Efter överklagande uttalade Miljööverdomstolen (MÖD) vad gällde tillåtligheten att täkterna hade lokaliserats till platser som både var av riksintresse för naturvård och för materialförsörjning och att det av 3 kap 10 § miljöbalken (MB) framgår att om ett område omfattas av riksintressen för oförenliga ändamål en avvägning skall ske mellan riksintressena. En sådan avvägning skall dock endast göras om den sökta åtgärden befaras medföra påtaglig skada på ett riksintresse. I det aktuella fallet då områdets naturmiljö som helhet inte bedömdes komma att äventyras eller skadas påtagligt, ansåg MÖD att en avvägning enligt 3 kap. 10 § MB inte skulle göras. MÖD biföll att tillstånd lämnades med lämpliga villkor.
• MÖD 2022:9:Detaljplans förenlighet med riksintresse för kulturmiljövården ----- MÖD har bedömt att de rivningar och de högre byggnadshöjder som detaljplanen (kvarteret Sperlingens Backe vid Stureplan) medger varken var för sig, sedda tillsammans eller sammantaget med övriga åtgärder kan påtagligt skada riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården. MÖD har därför fastställt planen. Även fråga om utrymmet för domstol att, i stället för att fastställa eller upphäva detaljplanen i sin helhet, ändra planen med anledning av medgivande från kommunen.
• HFD 2011 not 50:För att möjliggöra uppförande av nya bostäder och lokaler för offentlig och kommersiell service i anslutning till Kungliga nationalstadsparken (avslag)

• MÖD 2006:49:Tillstånd till täktverksamhet-----Underinstanserna hade avslagit en ansökan om tillstånd till utvidgning av en täkt inom ett område som är av riksintresse för såväl naturvård och friluftsliv, 3 kap. 6 § miljöbalken (MB) som materialutvinning, 3 kap. 7 § MB. Enligt 4 kap. 2 § MB skulle dessutom turismens och friluftslivets intressen särskilt beaktas i det aktuella åslandskapet. Miljööverdomstolen (MÖD) fann att brytningen inte skulle medföra påtaglig skada på riksintresset för naturvård och friluftsliv då bolaget erbjudit sig att kompensera förlusten av viss skyddsvärd fäladsmark genom att bevara och restaurera andra närliggande områden på sådant sätt att denna typ av mark skulle komma att öka. På grund härav bedömdes det inte aktuellt att göra en avvägning mellan 3 kap. 6 § och 3 kap. 7 § enligt 3 kap.10 § miljöbalken. Vad gällde åslandskapet enligt 4 kap. 2 § MB hade täkten redan gett upphov till negativ påverkan varför den begränsade ytterligare påverkan inte utgjorde en påtaglig skada på detta intresse. MÖD gav tillstånd till den utvidgade täkten.
• MÖD 2006:48:Ansökan om tillstånd till provtäkt av kalksten-----En miljödomstol hade lämnat ett bolag tillstånd till täkt av kalksten ur två provbrott på Gotland. Efter överklagande uttalade Miljööverdomstolen (MÖD) vad gällde tillåtligheten att täkterna hade lokaliserats till platser som både var av riksintresse för naturvård och för materialförsörjning och att det av 3 kap 10 § miljöbalken (MB) framgår att om ett område omfattas av riksintressen för oförenliga ändamål en avvägning skall ske mellan riksintressena. En sådan avvägning skall dock endast göras om den sökta åtgärden befaras medföra påtaglig skada på ett riksintresse. I det aktuella fallet då områdets naturmiljö som helhet inte bedömdes komma att äventyras eller skadas påtagligt, ansåg MÖD att en avvägning enligt 3 kap. 10 § MB inte skulle göras. MÖD biföll att tillstånd lämnades med lämpliga villkor.

• MÖD 2015:15:Bygglov för uppförande av vindkraftverk ----- Område som i kommunens översiktsplan har avsatts som strövområde (friluftsområde) har inte ansetts lämpligt för vindkraft trots att området i ett tidigare skede av Energimyndigheten bedömts vara av riksintresse för vindkraft.
• MÖD 2003:3:Talerätt vid överklagande av täkttillstånd -----En kommun och ett kommunalförbund överklagade ett länsstyrelsebeslut om förlängt täkttillstånd med hänvisning till att fortsatt grustäkt skulle spoliera ett interkommunalt projekt att nyttja grustillgångarna för vattentäkt. Miljödomstolen avvisade överklagandena p.g.a. bristande talerätt. Miljööverdomstolen (MÖD) pekade på att kommunen vidtagit en rad åtgärder för att skydda området från fortsatt grustäktsverksamhet samt att den tilltänkta infiltreringsanläggningen skulle tillgodose innevånarna med dricksvatten. Domstolen ansåg därför att beslutet angick kommunen på ett så pass konkret sätt att den hade rätt att överklaga beslutet. När det gällde kommunalförbundet konstaterade MÖD att ett sådant förbund enligt kommunallagen skall tillvarata medlemmarnas gemensamma angelägenheter, bl.a. rörande teknisk försörjning. Förbundet hade också behörighet att företräda kommuner i sådana frågor. Eftersom kommunernas samverkan kring det tilltänkta dricksvattenprojektet skedde genom kommunalförbundets försorg tillerkändes även förbundet talerätt mot länsstyrelsens beslut.
• MÖD 2010:38:Etablering av 30 vindkraftverk ----- Ett bolag ansökte om tillstånd att uppföra och driva en vindkraftanläggning om 30 vindkraftverk på ett lågfjällsområde som utpekats som riksintresse för rennäringen och för energiproduktion. Enligt kommunens ej lagakraftvunna översiktsplan var området lämpligt för vindkraftsetablering. Miljööverdomstolen fann att intresset av att etablera vindkraftsparken gick att förena med intressena för rennäringen och det rörliga friluftslivet och bevarandet av landskapsbilden. Avseende de höga naturvärdena på platsen i form av geologiska formationer ansåg Miljööverdomstolen att det fanns ett starkt bevarandeintresse. De höga naturvärdena hade emellertid inte lett till att området utpekats som riksintresse eller erhållit något annat formellt skydd enligt miljöbalken. Genom de försiktighetsåtgärder som föreskrivits och då hela etableringen endast tog i anspråk en liten del av Glötesvålens yta ansåg Miljööverdomstolen att intresset av att bevara områdets geovetenskapliga värden gick att förena med intresset av att utvinna energi på ett sätt som bäst motsvarade en god hushållning och främjande av en hållbar utveckling.
• MÖD 2013:44:Antagande av detaljplan ----- Fråga om detaljplan innebar avvikelse från gällande översiktsplan. Eftersom översiktsplanen endast innehöll en redovisning av riksintresset, dess avgränsning och innebörd och inte utvecklade hur kommunen avsåg att tillgodose riksintresset eller angav kommunens planeringsinriktning, kunde den detaljplan som utarbetats för Slussen inte anses innebära en avvikelse från översiktsplanen. Kommunen hade därmed inte haft skyldighet att vidta de åtgärder som följer av 5 kap. 24 och 26 §§ äldre plan- och bygglagen. Även fråga om miljökonsekvensbeskrivningens avgränsning, redovisning av rimliga alternativ samt om detaljplanen innebar påtaglig skada på riksintressen.

• HFD 2014 not 23:Tillåtlighetsprövning av gruppstation för vindkraft (avslag)
• HFD 2011 not 34:Beslut om upphävande av förhandsbesked om bygglov för fritidshus med hänsyn till försvarets behov av att använda ett övnings- och skjutfält (avslag)
• HFD 2014 not 27:Ansökan av Eolus Vind AB (bolaget) om rättsprövning av ett beslut ang. bygglov för uppförande av vindkraftverk
• HFD 2014 not 30:Beslut att inte meddela positivt förhandsbesked om uppförande av ett bostadshus med hänsyn till försvarets behov av att använda ett närliggande skjutfält (avslag) / Beslut att inte meddela positivt förhandsbesked om uppförande av ett bostadshus med hänsyn till försvarets behov av att använda ett närliggande skjutfält (rättsprövning, avslag)
• HFD 2014 not 42:Ansökan av Kvänum Badene Vind AB om rättsprövning av ett beslut ang. bygglov för vindkraftverk
• HFD 2014 not 43:Ansökan av PWP Produktion AB (bolaget) om rättsprövning av ett beslut ang. bygglov för vindkraftverk
• HFD 2015 not 42:Förhandsbesked avseende nybyggnad av fritidshus (avslag)

• MÖD 2010:38:Etablering av 30 vindkraftverk ----- Ett bolag ansökte om tillstånd att uppföra och driva en vindkraftanläggning om 30 vindkraftverk på ett lågfjällsområde som utpekats som riksintresse för rennäringen och för energiproduktion. Enligt kommunens ej lagakraftvunna översiktsplan var området lämpligt för vindkraftsetablering. Miljööverdomstolen fann att intresset av att etablera vindkraftsparken gick att förena med intressena för rennäringen och det rörliga friluftslivet och bevarandet av landskapsbilden. Avseende de höga naturvärdena på platsen i form av geologiska formationer ansåg Miljööverdomstolen att det fanns ett starkt bevarandeintresse. De höga naturvärdena hade emellertid inte lett till att området utpekats som riksintresse eller erhållit något annat formellt skydd enligt miljöbalken. Genom de försiktighetsåtgärder som föreskrivits och då hela etableringen endast tog i anspråk en liten del av Glötesvålens yta ansåg Miljööverdomstolen att intresset av att bevara områdets geovetenskapliga värden gick att förena med intresset av att utvinna energi på ett sätt som bäst motsvarade en god hushållning och främjande av en hållbar utveckling.
• HFD 2014 not 27:Ansökan av Eolus Vind AB (bolaget) om rättsprövning av ett beslut ang. bygglov för uppförande av vindkraftverk
• MÖD 2006:49:Tillstånd till täktverksamhet-----Underinstanserna hade avslagit en ansökan om tillstånd till utvidgning av en täkt inom ett område som är av riksintresse för såväl naturvård och friluftsliv, 3 kap. 6 § miljöbalken (MB) som materialutvinning, 3 kap. 7 § MB. Enligt 4 kap. 2 § MB skulle dessutom turismens och friluftslivets intressen särskilt beaktas i det aktuella åslandskapet. Miljööverdomstolen (MÖD) fann att brytningen inte skulle medföra påtaglig skada på riksintresset för naturvård och friluftsliv då bolaget erbjudit sig att kompensera förlusten av viss skyddsvärd fäladsmark genom att bevara och restaurera andra närliggande områden på sådant sätt att denna typ av mark skulle komma att öka. På grund härav bedömdes det inte aktuellt att göra en avvägning mellan 3 kap. 6 § och 3 kap. 7 § enligt 3 kap.10 § miljöbalken. Vad gällde åslandskapet enligt 4 kap. 2 § MB hade täkten redan gett upphov till negativ påverkan varför den begränsade ytterligare påverkan inte utgjorde en påtaglig skada på detta intresse. MÖD gav tillstånd till den utvidgade täkten.
• MÖD 2006:48:Ansökan om tillstånd till provtäkt av kalksten-----En miljödomstol hade lämnat ett bolag tillstånd till täkt av kalksten ur två provbrott på Gotland. Efter överklagande uttalade Miljööverdomstolen (MÖD) vad gällde tillåtligheten att täkterna hade lokaliserats till platser som både var av riksintresse för naturvård och för materialförsörjning och att det av 3 kap 10 § miljöbalken (MB) framgår att om ett område omfattas av riksintressen för oförenliga ändamål en avvägning skall ske mellan riksintressena. En sådan avvägning skall dock endast göras om den sökta åtgärden befaras medföra påtaglig skada på ett riksintresse. I det aktuella fallet då områdets naturmiljö som helhet inte bedömdes komma att äventyras eller skadas påtagligt, ansåg MÖD att en avvägning enligt 3 kap. 10 § MB inte skulle göras. MÖD biföll att tillstånd lämnades med lämpliga villkor.
• HFD 2014 not 42:Ansökan av Kvänum Badene Vind AB om rättsprövning av ett beslut ang. bygglov för vindkraftverk
• HFD 2014 not 43:Ansökan av PWP Produktion AB (bolaget) om rättsprövning av ett beslut ang. bygglov för vindkraftverk

Prop. 2016/17:200: I paragrafen, som är ny, finns en bestämmelse om underlag som ska finnas tillgängligt i mål och ärenden där miljöbalken tillämpas och en bestämmelse om skyldighet för en kommun att tillhandahålla sådant underlag.

Innehållet i paragrafen överensstämmer med nuvarande 6 kap. 19 § miljöbalken i de delar som den bestämmelsen avser planer enligt <a ...

Prop. 2016/17:200: I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om länsstyrelsens samordnande roll i fråga om kunskapsförsörjningen för hushållningen med naturresurser.

Innehållet i paragrafen överensstämmer med nuvarande 6 kap. 20 § miljöbalken med språkliga ändringar. Relevanta förarbeten till den paragrafen finns i prop. 1997/98:45 (författningskommentaren ...

Prop. 2016/17:200: I paragrafen, som är ny, finns en bestämmelse om att regeringen genom ett förvaltningsbeslut kan ålägga en eller flera kommuner att redovisa hur de i sin planering enligt plan- och bygglagen avser att tillgodose ett intresse som rör hushållningen med naturresurser.

Innehållet i paragrafen överensstämmer med vissa språkliga ändringar med nuvarande 6 ...

Prop. 2016/17:200: I paragrafen, som är ny, finns en bestämmelse om statliga myndigheters skyldighet att anmäla till regeringen om det uppkommer behov av att en eller flera kommuner lämnar en redovisning av hur de avser att behandla en viss fråga i sin planering enligt plan- och bygglagen.

Innehållet i paragrafen överensstämmer med nuvarande 6 kap. 21 § andra stycket ...

• MÖD 2017:22:Tillstånd till odling av fisk ----- Mot bakgrund av att det är frågan om ett betydande punktutsläpp av näringsämnen, den teknik som valts (öppna kassar), osäkerheterna i bedömningen av vilken miljöpåverkan som kan förväntas samt lokaliseringen av verksamheten till områden med ogynnsamma recipientförutsättningar, har Mark- och miljööverdomstolen funnit att fiskodlingen inte kan tillåtas på den aktuella platsen. Bolaget har därför endast beviljats tillstånd till fortsatt verksamhet under en avvecklingstid om 3 år.
• MÖD 2005:54:Tillstånd till djurhållning och fodertillverkning-----Minkuppfödning hade bedrivits på platsen sedan 1940-talet. År 1997 lämnade Koncessionsnämnden för miljöskydd (KN) ett tidsbegränsat tillstånd till verksamheten då oklarhet rådde om den kunde fortsätta att bedrivas på platsen p g a förekomsten av flugor och lukt. Strax innan tillståndstiden gick ut sökte bolaget om ett nytt tidsobegränsat tillstånd hos länsstyrelsen, som avslog ansökan. Miljödomstolen bedömde att tillstånd kunde lämnas och återförvisade målet till länsstyrelsen. Miljööverdomstolen (MÖD) fann efter överklagande från länsstyrelsen och närboende att bolaget, trots att det gått åtta år efter KN:s beslut, inte hade lyckats visa att det gick att nedbringa störningarna på ett godtagbart sett. MÖD bedömde att verksamheten innebar en olägenhet av väsentlig betydelse för människors hälsa och miljön och fann därför och med hänsyn till övriga i domen redovisade omständigheter att det inte fanns förutsättningar att lämna tillstånd.
• MÖD 2004:19:Tillstånd enligt miljöbalken att anlägga och driva lakningsverk för kemisk rening av grafit-----Länsstyrelsen överklagade provisoriska begränsningsvärden för utsläpp till vatten av klorid och nitrat och framhöll risken för irreversibla skador med de värden miljödomstolen tillåtit. Miljööverdomstolen (MÖD) – som sänkte värdena till de av länsstyrelsen yrkade – ifrågasatte om ens dessa värden skulle leda till acceptabla förhållanden i Älman. Dessa nivåer var dock de enda som var föremål för MÖD:s bedömning. Efter att ha påpekat att underlaget var bristfälligt uttalade MÖD att det var svårt att göra några säkra bedömningar om bolagets möjligheter att tekniskt och ekonomiskt klara de begräsningsvärden som nu fastställts eller de strängare villkor som skulle kunna komma att fastställas efter prövotidens utgång. MÖD underströk vikten av att bolaget innan man tar tillståndet i anspråk bedömer förutsättningarna att klara villkor som kan komma att fastställas.
• MÖD 2011:29:Strandskyddsdispens ----- Miljööverdomstolen fastställde länsstyrelsens beslut att avslå ansökan om strandskyddsdispens för brygga inom område i Värmdö kommun som är utpekat som riksintresse för det rörliga friluftslivet och för sina natur- och kulturvärden. Det bedömdes att bryggan kunde hindra eller avhålla allmänheten från att beträda allemansrättsligt tillgängligt område samt dessutom väsentligt försämra livsvillkoren för djur och växter genom att bidra till fragmentisering av ekosystemet i den hårt exploaterade miljön i Stockholms skärgård. Platsen bedömdes inte ha tagits i anspråk på ett sådant sätt att den saknade betydelse för strandskyddets syften och bryggans funktion bedömdes kunna tillgodoses på annat sätt, varför särskilda skäl att bevilja dispens inte förelåg.
• MÖD 2012:54:Förhandsbesked för bostadshus ----- Efter återförvisning från länsrätt i mål rörande förhandsbesked har länsstyrelsen, efter överklagande av kommunens beslut, fattat ett beslut som innebar att förhandsbesked nekades med hänvisning till att det berörda området utgjorde brukningsvärd jordbruksmark enligt 3 kap. 4 § miljöbalken och dessutom var utpekat som riksintresse med hänsyn till natur- och kulturvärden. Mark- och miljööverdomstolen har gjort bedömningen att länsrätten gjort en fullständig sakprövning, att länsstyrelsen varit bunden av länsrättens bedömning att positivt förhandsbesked kunde lämnas och att det ligger i instansordningens natur att en underinstans normalt har att godta en överinstans bedömning i ett återförvisningsbeslut. Det har därför inte funnits grund för att i sak pröva lämpligheten av att bebyggelse tillåts på fastigheten. Kommunens positiva förhandsbesked har fastställts.
• MÖD 2003:108:Tillstånd till bergtäkt-----Med ändring av underinstansernas avgörande meddelade Miljööverdomstolen (MÖD) tillstånd till en bergtäkt. Efter att ha inhämtat yttrande från bl.a. Konkurrensverket konstaterade MÖD att materialet i berget var särskilt lämpat för vägbeläggning och att detta behov inte kunde tillgodoses genom befintliga täkter i regionen. Även med hänsyn till nyttan av konkurrens när det gäller ballastmaterial fanns behov av den sökta täkten. Då täkten bedömdes medföra endast begränsade skador på miljön och det inte fanns någon bebyggelse i närheten, ansågs verksamheten tillåtlig.

Prop. 2000/01:111: Ändringarna i första stycket är följdändringar till införandet av den nya 8 §. Eftersom den nya 8 § inte är avgränsad till verksamheter och åtgärder som vidtas inom de särskilda områdena, bör 1 § inte heller innebära en sådan begränsning. Den tidigare lydelsen ”i dessa områden” utgår eftersom nya 8 § inte innehåller en sådan avgränsning. Dessutom skulle en sådan avgränsning strida mot art- och habitatdirektivet. Uttrycket ”inom dessa områden” kan tas bort utan att det påverkar tillämpningen av ...

• MÖD 2007:54:Tillstånd till vattenkraftverk ----- Rensningar, som skulle utföras nedströms en befintlig damm för att möjliggöra anläggande av en ny damm och ett vattenkraftverk, ansågs komma att medföra påtaglig skada på riksintresset genom att det rika harrbeståndet nedströms dammen därigenom skulle skadas. Företaget ansågs därför inte tillåtligt enligt 4 kap. 1 § miljöbalken.
• RÅ 2006:88:Regeringens beslut i ett ärende om antagande av detaljplan har upphävts då en miljökonsekvensbeskrivning skulle ha upprättats i fråga om planens påverkan på ett angränsande Natura 2000-område. Rättsprövning.
• MÖD 2007:10:Strandskyddsdispens-----Eftersom det markområde som önskade bebyggas var det enda område som var allemansrättsligt tillgängligt både från land och från sjösidan var det uppenbart att en byggnad där skulle avhålla allmänheten från att beträda området. Skäl att meddela dispens från strandskyddet förelåg därför inte.
• MÖD 2009:48:Tillstånd till anläggande och drift av gruppstation för vindkraftverk i Kattegatt utanför Falkenberg ----- Miljödomstolen avslog ansökan om tillstånd eftersom sökandebolaget inte visat att den sökta platsen är den där ändamålet med verksamheten kan uppnås med minsta intrång och olägenhet med hänsyn till människors hälsa och miljön.
• MÖD 2010:53:Tillstånd till anläggande och drift av hamn vid Norvikudden, i Nynäshamn ----- Miljödomstolen hade avslagit en ansökan om anläggande och drift av en hamn. Miljööverdomstolen bedömde att miljökonsekvensbeskrivningen kunde godtas och fann att vid en samlad bedömning kunde verksamheterna tillåtas enligt de allmänna lokaliserings- och hushållningsbestämmelserna i miljöbalken. Vid den samhällsekonomiska bedömningen enligt 11 kap. 6 § miljöbalken framstod det enligt Miljööverdomstolen som uppenbart att mervärdet av den sökta hamnanläggningen väl uppfyllde det i bestämmelsen föreskrivna kravet. Miljööverdomstolen förklarade verksamheterna tillåtliga och föreskrev att miljödomstolen ska meddela tillstånd och föreskriva villkor avseende de ansökta verksamheterna.
• MÖD 2017:32:Bygglov för ändrad användning från café till bostad ----- Ändrad användning av en fastighet från café till fritidshus i ett område som omfattas av riksintresse för rörligt friluftsliv och riksintresse kustzon enligt 4 kap. 2 och 4 §§ samt riksintresse för naturvård, kulturmiljö och friluftsliv enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Den ändrade användningen ansågs medföra att såväl byggnaden som ett område runt byggnaden skulle komma att uppfattas som privat. Åtgärden bedömdes kunna inverka negativt på allmänhetens tillgång till den allmänna badplatsen och naturområdet kring byggnaden. Den ändrade användningen ansågs därför inte vara en från allmän synpunkt lämplig användning av marken.
• MÖD 2006:67:Strandskyddsdispens-----Strandskydd ansågs gälla även inom ett område som omfattades av gällande avstyckningsplan. I sak fann Miljööverdomstolen att särskilda skäl saknades för strandskyddsdispens varvid miljödomstolens dom fastställdes.
• MÖD 2007:55:Tillstånd till hamnverksamhet ----- Enligt Miljööverdomstolen (MÖD) kan som huvudregel inte krav uppställas på fartyg som anlöper en allmän svensk hamn. En verksamhetsutövare av hamnverksamhet är dock, enligt vad som gäller om prövningens omfattning, ansvarig för samtliga olägenheter inom sitt verksamhetsområde som utgörs av hamnområdet inklusive dithörande vattenområde, vilket inkluderar olägenheter av fartygsdrift. MÖD bedömde därför att verksamhetsutövaren i detta fall torde ha möjligheter att avtalsvägen förmå de aktuella rederierna att vidta åtgärder på de trafikerande fartygen, för att minska olägenheter för de närboende t.ex. genom åtgärder på fartygen omfattande ljuddämpning av fartygsfläktar, ramper och anordningar för el-anslutning på land. Förutsättningarna att genom sådana avtal med trafikerande rederier minska bulleremissionerna skulle redovisas inom ramen för ett förlängt prövotidsförordnande.
• MÖD 2018:23:Strandskyddsdispens Anläggandet av en 450 meter lång mindre grusväg genom ett skogsområde som omfattas av strandskydd har inte ansetts hindra eller avhålla allmänheten från att beträda området. Inte heller har åtgärden ansetts väsentligen förändra livsvillkoren för djur- eller växtarter. Anläggandet av vägen har inte ansetts otillåten och någon dispens har därför inte erfordrats.
• MÖD 2006:49:Tillstånd till täktverksamhet-----Underinstanserna hade avslagit en ansökan om tillstånd till utvidgning av en täkt inom ett område som är av riksintresse för såväl naturvård och friluftsliv, 3 kap. 6 § miljöbalken (MB) som materialutvinning, 3 kap. 7 § MB. Enligt 4 kap. 2 § MB skulle dessutom turismens och friluftslivets intressen särskilt beaktas i det aktuella åslandskapet. Miljööverdomstolen (MÖD) fann att brytningen inte skulle medföra påtaglig skada på riksintresset för naturvård och friluftsliv då bolaget erbjudit sig att kompensera förlusten av viss skyddsvärd fäladsmark genom att bevara och restaurera andra närliggande områden på sådant sätt att denna typ av mark skulle komma att öka. På grund härav bedömdes det inte aktuellt att göra en avvägning mellan 3 kap. 6 § och 3 kap. 7 § enligt 3 kap.10 § miljöbalken. Vad gällde åslandskapet enligt 4 kap. 2 § MB hade täkten redan gett upphov till negativ påverkan varför den begränsade ytterligare påverkan inte utgjorde en påtaglig skada på detta intresse. MÖD gav tillstånd till den utvidgade täkten.
• MÖD 2013:33:Bygglov för utbyte av vindkraftverk ----- Fråga om den utredning som låg till grund för ansökan om bygglov varit tillräcklig för den avvägning mellan olika intressen som ska göras vid bedömningen av markens lämplighet enligt 2 kap. 1 § ÄPBL. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att så ej var fallet då vindkraftverket skulle placeras i nära anslutning till skyddsvärda områden för bl.a. fåglar och sökanden inte gjort någon egen inventering av förhållandena på den aktuella platsen.

• MÖD 2014:40:Förhandsbesked ----- Förhandsbesked för nybyggnad av stuga inom strandsskyddsområde och inom riksintresseområde för kustzon och naturvård samt inom närområdet av större tätort. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att det saknas skäl att ifrågasätta nämndens bedömning att det förelegat högt bebyggelsetryck inom området och att prövningen av ny bebyggelse bör ske genom detaljplan. Mark- och miljööverdomstolen har därför bedömt att nämnden haft tillräckliga skäl att neka positivt förhandsbesked med hänsyn till detaljplanekravet.

• RÅ 2006:88:Regeringens beslut i ett ärende om antagande av detaljplan har upphävts då en miljökonsekvensbeskrivning skulle ha upprättats i fråga om planens påverkan på ett angränsande Natura 2000-område. Rättsprövning.
• MÖD 2017:1:Bygglov ----- Ansökan om bygglov för fritidshus inom ett område där fritidsbebyggelse får komma till stånd endast som komplettering till befintlig bebyggelse (4 kap. 4 § miljöbalken). Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att ansökan inte avser en sådan komplettering till befintlig bebyggelse med hänsyn till bl.a. att byggnaden kommer att öka det för bebyggelse ianspråktagna området. Eftersom det funnits hinder mot att ge bygglov har Mark- och miljööverdomstolen upphävt bygglovsbeslutet.
• MÖD 2006:52:Strandskyddsdispens-----Miljööverdomstolen gav inte dispens från strandskydd och förordnandet om landskapsbildsskydd för att uppföra två bostadshus. Dessa skulle placeras på en idag obebyggd åker och därmed väsentligt skada landskapsbilden samt avhålla allmänheten att beträda delar av det område som i dag var allemansrättsligt tillgängligt. En befintlig lägre stengärdsgård i åkerns gräns mot själva strandområdet ansågs inte ha någon avskärande effekt. Den befintliga bebyggelsen närmast stranden saknade hemfridszon och inskränkte inte allemansrätten. Att uppföra de två bostadshusen kunde heller inte ses som naturliga komplement till befintlig bebyggelse. Även med beaktande av proportionalitetsprincipen saknades skäl för dispens. Länsstyrelsens avslagsbeslut fastställdes.
• MÖD 2017:32:Bygglov för ändrad användning från café till bostad ----- Ändrad användning av en fastighet från café till fritidshus i ett område som omfattas av riksintresse för rörligt friluftsliv och riksintresse kustzon enligt 4 kap. 2 och 4 §§ samt riksintresse för naturvård, kulturmiljö och friluftsliv enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Den ändrade användningen ansågs medföra att såväl byggnaden som ett område runt byggnaden skulle komma att uppfattas som privat. Åtgärden bedömdes kunna inverka negativt på allmänhetens tillgång till den allmänna badplatsen och naturområdet kring byggnaden. Den ändrade användningen ansågs därför inte vara en från allmän synpunkt lämplig användning av marken.
• MÖD 2006:59:Strandskyddsdispens-----Miljödomstolen hade medgett dispens från strandskyddet för uppförande av en brygga på en obebodd fastighet. Miljödomstolen hade grundat dispensen på en förmodad sedvana i Bohusläns kustområde innebärande att även andra än fastighetsägaren hade rätt att utnyttja bryggor som inte ligger i omedelbar anslutning till tomtmark. Miljööverdomstolen (MÖD) fann att även om allemansrätten under vissa förutsättningar kunde ge allmänheten tillträde till privata bryggor krävdes särskilda skäl för att dispens skulle ges för bryggor på oexploaterade och/eller otillgängliga platser. MÖD fann att särskilda skäl saknades för dispens och upphävde miljödomstolens dom och fastställde länsstyrelsens beslut.

• MÖD 2009:38:Tillstånd till gruppstation för vindkraft ----- Fråga om omfattningen av regeringens tillåtlighetsprövning av en gruppstation för vindkraft. Vidare fråga om tillstånd enligt förordnande till skydd för landskapsbilden krävdes och förutsättningar för att erhålla sådant tillstånd.
• MÖD 2006:33:Strandskyddsdispens-----En ansökan om strandskyddsdispens för en stuga i ett fjällområde medgavs inte eftersom hinder förelåg enligt 4 kap. 5 § miljöbalken. Oavsett detta, saknades särskilda skäl för dispens.

• MÖD 2015:52:Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till att vidta åtgärder för att bedriva fortsatt verksamhet vid Långforsens kraftverk ----- Ansökan avsåg vattenanläggning i form av äldre kraftverk med dämningsrätt, som hade anlagts, och där vattenverksamhet bedrevs, med stöd av tillstånd från 1918 enligt äldre vattenlagstiftning (1880 års vattenrättsförordning). Syftet med ansökan var att åtgärda vattenanläggningen så att verksamheten kunde fortsätta i enlighet med 1918 års tillstånd och att samtidigt vidta skyddsåtgärder för miljön i form av faunapassage, fiskgaller, fiskavledare och minimitappning. Mark- och miljödomstolen meddelade tillstånd enligt miljöbalken till åtgärderna med föreskrift om villkor samt beslutade att sökanden skulle betala rättegångskostnaderna. Tillståndsdomen överklagades varvid det anfördes att det fanns hinder för den ansökta verksamheten bl.a. med hänsyn till bestämmelserna om utbyggnadsförbud, Natura 2000-områden och miljökvalitetsnormer. Mark- och miljööverdomstolen bedömde att anläggningen bibehållits och verksamheten bedrivits i sådan omfattning att utgångspunkten för prövningen skulle vara den tillståndsgivna verksamheten (nollalternativet). Domstolen bedömde vidare att de ansökta åtgärderna inte kunde förväntas medföra mer än en obetydlig påverkan på de skyddade intressena i området med hänsyn till de skyddsåtgärder som verksamhetsutövaren skulle vidta. Mark- och miljööverdomstolen fann därför att tillstånd kunde ges och ändrade mark- och miljödomstolens dom i sak endast vad avsåg lydelsen av villkoret om faunapassage och fiskavledare. Vid prövningen av beslutet om ersättning för rättegångskostnaderna i mark- och miljödomstolen fann Mark- och miljööverdomstolen att det saknades underlag som visade den verkliga kostnaden för Kammarkollegiets arbete med målet. Mark- och miljööverdomstolen fann därför inte skäl att vid bestämmandet av ersättningen utgå från högre timtaxa än den övriga myndigheter utgått ifrån.
• MÖD 2013:40:Tillstånd till uppförande av ny kraftstation ----- Fråga om tillstånd till uppförande av en ny kraftstation med en ny turbin i anslutning till, och som ersättning för, ett befintligt kraftverk i nedre Dalälven på en älvsträcka som är skyddad mot vattenkraftsutbyggnad. Mark- och miljööverdomstolen fann att verkningarna av de planerade byggnadsåtgärderna, bl.a. ny intags- och utloppskanal, skulle medföra mer än obetydlig miljöpåverkan. Förbudet i 4 kap. 6 § miljöbalken mot vattenkraftsutbyggnad ansågs därför lägga hinder i vägen för att tillåta den ansökta verksamheten. - Även fråga om betydelsen i målet av att Regeringen funnit att det saknades förutsättningar för att ge tillåtelse enligt 7 kap. 29 § miljöbalken till att tillstånd lämnas till verksamheten.

• HFD 2011:4:En detaljplan medger att ett nytt bostadsområde med sex- och sjuvåningsbyggnader byggs intill nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården. De åtgärder som planen medger har ansetts inte påtagligt skada nationalstadsparkens natur- och kulturvärden. Tillika fråga om nationalstadsparkens gränser. Rättsprövning.
• HFD 2011 not 50:För att möjliggöra uppförande av nya bostäder och lokaler för offentlig och kommersiell service i anslutning till Kungliga nationalstadsparken (avslag)

Prop. 2000/01:111: Beträffande bakgrunden till bestämmelsen, se avsnitt 7.1.3. Skyddskraven i artikel 6.3 och 6.4 art- och habitatdirektivet omfattar även sådana planer för användning av mark eller vatten som är föremål för myndighetsbeslut men som inte i sig utgör en aktiv verksamhet eller åtgärd i miljön. De föreslagna bestämmelserna i 7 kap. 28 a–29 §§ omfattar inte ...

Prop. 2011/12:125: Paragrafen är ny. Enligt artikel 4 i CCS-direktivet får medlemsstaterna själva bestämma vilka områden som kan komma i fråga för val av lagringsplatser. Detta innefattar en rätt för medlemsstaterna att inte tillåta

geologisk lagring av koldioxid i vissa delar av eller inom hela sitt jurisdiktionsområde.

Enligt artikel 2.1 och 2.3 ...

• 2 § Havsplaneringsförordning (2015:400)
• 2 §, 3 § 2 st, 2 § 3 st Förordning (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden

Prop. 2023/24:30: Risker för kvaliteten på dricksvatten 6 b § Den myndighet som regeringen bestämmer ska bevaka risker i

• MÖD 2005:10:Tillstånd till hamnverksamhet i Sydhamnen i Södertälje kommun----- Underinstanserna hade beviljat tillstånd till hamnverksamheten och bolaget hade överklagat vissa villkorsfrågor till Miljööverdomstolen. I målet var bl.a. fråga om det var motiverat att ålägga hamnen att bekosta anordningar för elanslutning av fartyg, om kontrollprogrammet skulle omfatta fartygstrafikens påverkan på farleden samt om prövotidsförfarande skulle inledas rörande utsläpp från fartyg i hamn.
• MÖD 2012:19:Ansökan om tillstånd till anläggande av Ladvattenåns kraftverk m.m. i Kramfors kommun ----- När tillstånd till ett nytt vattenkraftverk söks krävs det att miljökonsekvensbeskrivningen belyser vattenverksamhetens påverkan på den ekologiska statusen i vattendraget. En miljökonsekvensbeskrivning, som inte innehållit dessa uppgifter har underkänts, och ansökan om tillstånd har avvisats.

Prop. 2003/04:2: Paragrafen formuleras om för att möjliggöra en mer flexibel användning av de miljökvalitetsnormer som regeringen i 1 § har bemyndigats att föreskriva om. Den nuvarande lydelsen är i huvudsak inriktad på normer om gränsvärden, dvs. normer om att vissa värden inte får överskridas eller underskridas efter en viss tidpunkt och som kan vara kopplade till bestämmelser om påföljd. Denna form av miljökvalitetsnormer finns kvar och beskrivs i den nya lydelsen på ett mera översiktligt sätt i första stycket ...

Prop. 2009/10:184: Paragrafen anger vilka som har det direkta ansvaret för att miljökvalitetsnormer följs, dvs. myndigheter och kommuner. Ansvaret omfattar inte myndigheter och kommuner i egenskap av verksamhetsutövare. Att man

ska ta hänsyn till miljökvalitetsnormerna i sådana situationer följer av andra bestämmelser, främst 2 ...

Prop. 2001/02:65: Den föreslagna ändringen innebär en precisering av hänvisningen.

Prop. 2009/10:184: Ändringarna i fråga om att ”följa” en miljökvalitetsnorm är en konsekvens av ändringen i 5 kap. 3 §. I övrigt görs några redaktionella och språkliga ändringar.

Prop. 2003/04:2: Paragrafen får nytt innehåll. I paragrafen anges när ett åtgärdsprogram skall tas fram och hur det skall göras.

Ett förslag till åtgärdsprogram skall alltid upprättas av regeringen eller den myndighet eller kommun som regeringen utser. Förslaget skall innehålla allt som enligt 6 § skall ingå i åtgärdsprogrammet, inklusive en konsekvensanalys. Bestämmelserna om samordning då en verksamhet påverkar ett större område flyttas från nuvarande 5 §. Samordning skall föregå upprättandet ...

Prop. 2003/04:2: Paragrafens nuvarande regler om hur den myndighet eller kommun som tar fram ett åtgärdsprogram skall förfara ersätts av de nya bestämmelserna i 4 §. De nuvarande hänvisningarna till krav som följer av medlemskapet i Europeiska unionen tas bort. Med den utökade innebörd av miljökvalitetsnorm som följer av 2 §, och då särskilt möjligheten till anpassning i första stycket 4, kommer ett åtgärdsprogram alltid att föranledas av att en sådan norm behöver uppfyllas. Vidare anges det att ett åtgärdsprogram ...

Prop. 2009/10:184: Paragrafen innehåller de krav som ska ställas på åtgärdsprogram.

I andra stycket punkten 1 tydliggörs det att ett åtgärdsprogram kan omfatta mer än en miljökvalitetsnorm. Det kan exempelvis vara fråga om gränsvärdesnormer enligt 5 kap. 2 § första stycket 1, målsättningsnormer enligt 5 kap. 2 § första stycket 2 eller övriga normer som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen enligt 5 kap. 2 § första stycket 4 miljöbalken. ...

Prop. 2003/04:2: De ändringar som görs är en följd av att beskrivningen av termen miljökvalitetsnorm kompletteras. Genom en ny bestämmelse i andra stycket föreskrivs det att ett åtgärdsprograms konsekvenser från allmän och enskild synpunkt skall analyseras. Omfattningen och inriktningen av sådana konsekvensanalyser får anpassas efter omständigheterna i de konkreta fallen, men de skall vara så uttömmande som krävs för dess syfte samt innefatta ekonomiska konsekvenser och miljökonsekvenser. Kostnader och nytta skall ...

• 1 § 1 st 2 p Luftkvalitetsförordning (2010:477)

• 5 kap. 6c §

Prop. 2023/24:30: Paragrafen är ny. Bestämmelsen är en del i genomförandet av artikel 8 i det nya dricksvattendirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.

Prop. 2003/04:2: Andra stycket är nytt och innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela kompletterande föreskrifter om åtgärdsprogram. Sådana föreskrifter torde främst vara av formell natur och kan exempelvis behövas för att uppfylla krav på åtgärdsprograms utformning som följer av olika direktiv. Ett annat exempel på föreskrifter som kan behövas är sådana

som följer ...

Prop. 2003/04:2: Den nuvarande bestämmelsen i 4 § utgår och ersätts av denna nya bestämmelse som tydliggör myndigheters och kommuners ansvar i fråga om genomförandet av åtgärdsprogram.

Innebörden av den nya bestämmelsen är i hög grad beroende av hur åtgärdsprogrammet utformas i enskilda delar. Bestämmelsen som sådan innebär att myndigheter och kommuner, inom sina respektive kompetensområden, skall vidta de åtgärder som behövs enligt programmet. Det kan vara fråga om vitt skilda åtgärder, t.ex. ...

Prop. 2001/02:65: De föreslagna ändringarna i paragrafen görs framförallt i förtydligande syfte. Ändringen i första stycket innebär att regeringen får besluta om vilka som är skyldiga att kontrollera att miljökvalitetsnormerna uppfylls, inte bara vilka som är skyldiga att utföra mätningar. Kontroll av luftföroreningar kan ske genom bl.a. mätning men även på andra sätt.

Ändringen i andra stycket innebär att bemyndigandet till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ändras så att ...

Prop. 2009/10:184: I paragrafens andra stycke införs ett nytt bemyndigande, som innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om godkännande av mätmetoder och mätutrustningar för kontrollen av att en miljökvalitetsnorm följs. Närmare föreskrifter om förutsättningarna för sådana godkännanden regleras i den förordning som är styrande för miljökvalitetsnormer för utomhusluft. ...

Prop. 2023/24:30: Paragrafen innehåller bestämmelser om innehållet i åtgärdsprogram. Övervägandena finns i avsnitt 7.3.

Prop. 2003/04:2: Genom paragrafen, och i rubriken som föregår den, introduceras uttrycket förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Med detta avses framför allt alla de åtgärder som vidtas för att de krav som ramdirektivet för vatten ställer skall uppfyllas, men även andra åtgärder inriktade på vattenmiljökvalitet som behövs av de skäl som anges i 1 §. Kvaliteten på vattenmiljön skall i detta sammanhang ges en vid innebörd och även innefatta exempelvis kvantitativa förhållanden.

I paragrafen ...

Prop. 2003/04:57: Genom paragrafen, och i rubriken som föregår den, introduceras uttrycket förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Med detta avses framför allt alla de åtgärder som vidtas för att de krav som ramdirektivet för vatten ställer skall uppfyllas, men även andra åtgärder inriktade på vattenmiljökvalitet som behövs av de skäl som anges i 1 §. Kvaliteten på vattenmiljön skall i detta sammanhang ges en vid innebörd och kan även innefatta exempelvis kvantitativa förhållanden.

I paragrafen ...

Prop. 2016/17:200: I paragrafen klargörs att en länsstyrelse i varje vattendistrikt ska vara vattenmyndighet och att regeringen kan precisera t.ex. vilka arbetsuppgifter som myndigheterna ska ha och hur beslut ska fattas.

Paragrafen ändras på så vis att det som återfinns i tredje stycket flyttas till föreslagna 5 kap 12 §. I övrigt överensstämmer innehållet i paragrafen med nuvarande 5 kap. 11 § med språkliga ändringar. Relevanta förarbeten till den paragrafen finns i <a href="https://lagen.nu/prop/2003/04:57" ...

Prop. 2003/04:2: Av paragrafen framgår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön. Exemplen anknyter till de uppgifter som följer av ramdirektivet för vatten, men bestämmelsen innebär en generell möjlighet att anpassa regelverket även till det som i övrigt behövs för förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön. Med stöd av bestämmelsen kan exempelvis förordnas om rapporteringsskyldighet, register över skyddade områden eller ...

Prop. 2003/04:57: I paragrafen klargörs att en länsstyrelse i varje vattendistrikt skall utses till vattenmyndighet. Dessa myndigheter skall framförallt ansvara för den vattenmiljöförvaltning som följer av ramdirektivet för vatten, men även andra uppgifter som anknyter till denna kan komma i fråga. Av andra stycket framgår att det är regeringen som preciserar t.ex. vilka arbetsuppgifter som myndigheterna skall ha, hur beslut skall fattas och var de skall ligga.

Av paragrafens tredje stycke framgår ...

Prop. 2021/22:208: Paragrafen, som tydliggör myndigheters och kommuners ansvar i fråga om genomförandet av åtgärdsprogram, ändras så att hänvisning rätteligen avser 8 § i stället för 5 §. Vidare görs en språklig ändring.

Övervägandena finns i avsnitt 8.

Prop. 2016/17:200: I paragrafen, som är ny, finns ett normgivningsbemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön.

Paragrafen överensstämmer med nuvarande 5 kap. 11 § tredje stycket med redaktionella och språkliga ändringar. Relevanta förarbeten till den paragrafen finns i prop. 2003/04:57 (författningskommentaren till nuvarande ...

Prop. 2016/17:200: I paragrafen, som är ny, finns en bestämmelse om att regeringen genom ett förvaltningsbeslut kan ålägga en eller flera kommuner att redovisa hur de i sin planering enligt plan- och bygglagen avser att genomföra ett åtgärdsprogram eller på annat sätt skapa förutsättningar för att miljökvalitetsnormer följs.

Innehållet i paragrafen överensstämmer med vissa språkliga ändringar med den nuvarande 6 kap. 21 § första ...

Prop. 2018/19:95: 1. Bottenvikens vattendistrikt: det landområde från vilket all ytvattenavrinning sker direkt till eller i avrinningsområden som mynnar i Bottenviken,

2. Bottenhavets vattendistrikt: det landområde från vilket all ytvattenavrinning sker direkt till eller i avrinningsområden som mynnar i Bottenhavet,

3. Norra Östersjöns vattendistrikt: det landområde från vilket all ytvattenavrinning sker direkt till eller i avrinningsområden som mynnar ...

Prop. 2016/17:200: I paragrafen, som är ny, finns en bestämmelse om statliga myndigheters skyldighet att anmäla till regeringen om det uppkommer behov av att en eller flera kommuner lämnar en redovisning om hur de i sin planering enligt plan- och bygglagen avser att genomföra ett åtgärdsprogram eller på annat sätt skapa förutsättningar för att miljökvalitetsnormer följs.

Innehållet i paragrafen överensstämmer med nuvarande <a href="https://lagen.nu/1998:808#K6P21S2" ...

Prop. 2016/17:200: I paragrafen, som är ny, finns en bestämmelse om underlag som ska finnas tillgängligt i mål och ärenden där miljöbalken tillämpas.

Innehållet i paragrafen överensstämmer med nuvarande 6 kap. 19 § första stycket miljöbalken i de delar som innehållet i den bestämmelsen ...

• 5 kap. 17 §

• 6 § Lag (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon
• 3a § 3 st 1 p Lag (1966:314) om kontinentalsockeln
• 2 kap. 17 § Ellag (1997:857)
• 2 kap. 7 § Naturgaslag (2005:403)
• 5c § 1 st 1 p Lag (1984:3) om kärnteknisk verksamhet
• 13a § 2 st Väglag (1971:948)
• 4 § 3 st Lag (1978:160) om vissa rörledningar
• 4 kap. 2 § 3 st Minerallag (1991:45)
• 1a § Lag (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn
• 33 § 2 st Havsmiljöförordning (2010:1341)
• 2 kap. 35 § Ellag (1997:857)

Prop. 2016/17:200: Det nuvarande 6 kap. miljöbalken upphävs och ersätts med ett nytt 6 kap. Ordet miljöbedömning används i rubriken som ett samlingsnamn för förfaranden vid miljöbedömning för dels planer och program (strategisk miljöbedömning), dels verksamheter och åtgärder (specifik miljöbedömning).

Bestämmelserna är disponerade på ett sätt som återspeglar den kronologiska ordningen i arbetet med att ta fram och besluta om planer ...

Prop. 2003/04:116: Paragraferna, tidigare 11–13 §§, har fått ny numrering.

Prop. 2001/02:65: Genom den föreslagna ändringen i första stycket knyts kravet på miljökonsekvensbeskrivning och miljökonsekvensbedömning enbart till ansökningar som gäller anläggande, drift eller ändring av verksamheter enligt 9, 11 och 12 kap eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av dessa kapitel. För ansökningar om återkallelse av tillstånd, omprövningar av villkor eller tillstånd eller om förlängning av genomförandetider krävs det alltså inte någon obligatorisk miljökonsekvensbeskrivning. Ändringarna ...

Prop. 2000/01:111: Med hänvisningen till 7 kap. 28 a § införs kravet att en miljökonsekvensbeskrivning också behövs när frågor om tillstånd enligt bestämmelserna om särskilda skydds- och bevarandeområden skall prövas.

Prop. 2016/17:200: I paragrafen beskrivs det huvudsakliga innehållet i kapitlet och vad som är syftet med en miljöbedömning.

Bestämmelsen i första stycket är ny och beskriver kapitlets huvudsakliga innehåll som består av bestämmelser om miljöbedömningar. En miljöbedömning innebär att miljöeffekter ska identifieras, beskrivas och bedömas vid planering av och beslut om planer och program eller verksamheter och åtgärder. Denna process kallas strategiska miljöbedömningar i fråga om planer och ...

Prop. 2016/17:200: I paragrafen förklaras vad som i kapitlet avses med miljöeffekter. Förklaringen överensstämmer delvis med nuvarande beskrivning av vilka effekter eller vilken påverkan på miljön och människors hälsa som kan komma i fråga enligt 6 kap. 3 § första stycket och 12 § andra stycket 6 miljöbalken. Det tydliggörs vilka typer av direkta och indirekta effekter som kan komma i fråga (t.ex. kumulativa effekter).

Av paragrafen ...

Prop. 1998/99:64: Avsikten med tillägget till denna bestämmelse om syftet med miljökonsekvensbeskrivningar är att identifiera och bedöma faktorer i en planerad verksamhets omgivning som kan ge upphov till en allvarlig kemikalieolycka eller förvärra följderna av en sådan olycka. Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Tillägget möjliggör en samordning av miljökonsekvensbeskrivningar enligt miljöbalken med Seveso IIdirektivets ...

Prop. 2016/17:200: I paragrafen anges när en strategisk miljöbedömning ska göras. Paragrafen är utformad i enlighet med Lagrådets förslag.

Av första stycket framgår att tillämpningsområdet är avgränsat till sådana planer och program som krävs i lag eller annan författning och som upprättas eller ändras av en myndighet eller en kommun. Det bör noteras att en myndighet som prövar ett överklagande av ett beslut att anta eller ändra en plan eller ett program inte träffas av bestämmelserna. ...

Prop. 2016/17:200: Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om att vissa slag av planer och program ska eller inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Bemyndigandet är nytt i den del det avser en möjlighet för regeringen att meddela föreskrifter om att vissa slag av planer och program inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Den del bemyndigandet avser en möjlighet för regeringen att meddela föreskrifter om att vissa slag av planer och program ska antas medföra ...

Prop. 2012/13:161: I första stycket 2 b görs en följdändring med anledning av antagandet av prop. 2012/13:35 Nya regler för industriutsläpp (bet. 2012/13:MJU, rskr. 2012/13:101). Då möjligheten för tillsynsmyndigheten att förelägga en verksamhetsutövare att ansöka om tillstånd flyttats från 9 kap. 6 § andra stycket till 9 kap. 6 a § bör hänvisningen i 6 kap. 4 § avse ...

Prop. 2015/16:35: I paragrafen ändras hänvisningen till 6 kap. 4 a § så att hänvisning i stället görs till 6 kap. 4 b §. Ändringen görs eftersom den avsedda bestämmelsen i 6 kap. 4 a § ändrade beteckning till 6 kap. 4 b § i samband med ett tidigare lagstiftningsärende (prop. 2014/15:60, bet. 2014/15:FöU8, rskr. ...

Prop. 2016/17:200: I paragrafen anges när en myndighet eller kommun ska undersöka om en plan eller ett program kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och därmed om en strategisk miljöbedömning ska göras eller inte göras. Innehållet i paragrafen är nytt på så sätt att det uttryckligen anges att en undersökning ska göras i den frågan. Med nuvarande regelverk är en sådan undersökning dock en nödvändig konsekvens av det som anges i 6 kap. 11 § ...

Prop. 2016/17:200: Paragrafen anger vad undersökningen enligt 6 kap. 5 § ska innebära. Paragrafen är utformad i enlighet med Lagrådets förslag.

Första stycket första punkten innehåller en bestämmelse som tydliggör att myndigheten eller kommunen ska identifiera omständigheter som talar för eller emot att genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Relevanta omständigheter är sådana som följer av artikel 3.2–3.5 och bilaga II till ...

Prop. 2001/02:65: Sista stycket, som innehåller en erinran om att en ansökan i ett ansökningsmål skall innehålla en säkerhetsrapport enligt 22 kap. 1 första stycket 6, är ändrat som en följd av den föreslagna ändringen i sistnämnda lagrum. Liksom när det gäller kravet på miljökonsekvensbeskrivning, knyts kravet på säkerhetsrapport enbart till ansökningar som gäller anläggande, drift eller ändring av verksamheter. Alla verksamheter som omfattas av lagen (1999:381) ...

Prop. 1998/99:64: I fjärde stycket införs en hänvisning till 22 kap. 1 § vari anges att en säkerhetsrapport skall ingå i de fall verksamheten omfattas av lagen (1999:000) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Bestämmelsen skall även tillämpas analogt med vad som sägs i 19 kap. 5 §. Bestämmelser om säkerhetsrapport ges i 10 § nämnda lag....

Prop. 2000/01:111: Ett nytt fjärde stycke införs för att undvika oklarhet och för att bestämmelserna inte skall kunna anses strida mot art- och habitatdirektivets krav om konsekvensbedömningar avseende påverkan på miljön i de särskilda skydds- och bevarandeområdena. Tillägget innebär att en miljökonsekvensbeskrivning aldrig får sakna de uppgifter som behövs för att göra den prövning som avses i 7 kap. 28 b och 29 §§. Tillägget innebär vidare att en miljökonsekvensbeskrivning som upprättats enbart för prövningen enligt ...

Prop. 2016/17:200: Paragrafen innehåller bestämmelser om det beslut i frågan om en betydande miljöpåverkan som en myndighet eller kommun ska fatta efter undersökningen enligt 6 kap. 6 § miljöbalken. Paragrafen är utformad i linje med Lagrådets förslag. I paragrafen genomförs artikel 3.7 i SMBdirektivet. Bestämmelsen är ny i lag men motsvaras delvis av nuvarande 6 § andra stycket förordningen (1998:905) ...

Prop. 2009/10:184: Ändringarna i fråga om att ”följa” en miljökvalitetsnorm är en konsekvens av ändringen i 5 kap. 3 §.

Prop. 2000/01:111: Ett nytt tredje stycke införs. I ärenden som enbart avser en prövning enligt de nya bestämmelserna i 7 kap. 27 b och 29 §§ behöver kungörelseförfarandet tillämpas endast i den utsträckning som det behövs för prövningen eller för att allmänheten på lämpligt sätt skall få information om innehållet i beskrivningen eller beslutet.

Prop. 2016/17:200: Bestämmelsen är ny. Paragrafen är utformad i enlighet med Lagrådets förslag.

På samma sätt som gäller för verksamheter och åtgärder enligt den nuvarande 6 kap. 5 § andra stycket sista meningen, får beslutet i fråga om miljöpåverkan inte överklagas särskilt. Den som är missnöjd kan överklaga det slutliga beslutet i ärendet.

Övervägandena finns i avsnitt 9.3.

Prop. 2016/17:200: I paragrafen anges uttryckligen vad en strategisk miljöbedömning ska innebära. Bestämmelsen är ny på så sätt att det uttryckligen anges vad som ska ingå i miljöbedömningen. Bestämmelsen riktar sig till den myndighet eller kommun som ska upprätta eller ändra en plan eller ett program som krävs i lag eller annan författning och som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Bestämmelser om krav på undersökning och beslut i frågan om betydande miljöpåverkan finns i 6 kap. 5–8 §§. Paragrafen är ...

Prop. 2016/17:200: I paragrafen regleras samrådskretsen i avgränsningssamrådet. Bestämmelsen överensstämmer delvis med nuvarande 6 kap. 13 § andra stycket. Nytt i bestämmelsen är att samrådet ska ske även med andra berörda myndigheter än kommuner och länsstyrelser. Nytt är även att samråd ska ske med de kommuner och myndigheter som kan antas bli berörda och inte enbart med dem som berörs. Det tydliggörs vidare att det endast är på grund av sitt särskilda miljöansvar som en kommun eller myndighet kan antas bli berörd. ...

Prop. 2016/17:200: Paragrafen anger vad en miljökonsekvensbeskrivning för en plan eller ett program ska innehålla och ska läsas tillsammans med bestämmelsen i

6 kap. 12 § som anger att en rimlighetsbedömning ska göras i fråga om den information som ska ingå i en miljökonsekvensbeskrivning. Bestämmelsen är tillämplig för de planer och program som omfattas av kraven på ...

Prop. 2003/04:2: I första stycket görs ett tillägg som innebär att myndigheter som tillämpar balken i olika sammanhang skall, när det behövs, hämta in sådana beslutade åtgärdsprogram och förvaltningsplaner som avses i 5 kap. Om exempelvis uppfyllandet av miljömål för vattendistrikt kan äventyras genom att en ändring av en befintlig verksamhet tillåts, bör den tillståndsprövande myndigheten hämta in dessa handlingar för att få ett bättre beslutsunderlag. Eftersom dessa handlingar är offentliga fordras inget tillägg ...

Prop. 2016/17:200: Paragrafen, som anger att en rimlighetsbedömning ska göras i fråga om den information som ska ingå i en miljökonsekvensbeskrivning överensstämmer med nuvarande 6 kap. 13 § första stycket med språkliga ändringar.

Relevanta förarbeten till nuvarande 6 kap. 13 § första stycket miljöbalken finns i prop. 2003/04:116 (författningskommentaren ...

Prop. 2016/17:200: Paragrafen reglerar när samråd ska ske med annat land. Av bestämmelsen framgår att regeringen bestämmer vilken myndighet som ska fullgöra de skyldigheter som följer av paragrafen.

I första punkten finns en bestämmelse om överlämnande av miljökonsekvensbeskrivning och förslag till plan eller program till ett annat lands ansvariga myndighet. Bestämmelsen överensstämmer i huvudsak med nuvarande 6 kap. 15 ...

Prop. 2012/13:17: Första stycket, som anger att en rimlighetsbedömning ska göras i fråga om den information som ska ingå i en miljökonsekvensbeskrivning, genomför artikel 5.2 i direktivet om planer och program. Tidigare förarbetsuttalanden finns i propositionen Miljöbedömningar av planer och program (prop. 2003/04:116 s. 65 f.).

Första stycket tredje punkten är ny. Genom denna punkt återges tydligare ...

Prop. 2016/17:200: Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om hur ett gränsöverskridande samråd ska genomföras. Regeringen har i dag i 6 kap. 17 § ett mer generellt bemyndigande att meddela föreskrifter om samråd. Det nu föreslagna bemyndigandet är begränsat till det samråd som ska ske med ett annat land vid gränsöverskridande miljöpåverkan.

Förarbeten till nuvarande 6 kap. 17 § miljöbalken ...

Prop. 2016/17:200: Paragrafen reglerar det samråd som ska ske med allmänhet, myndigheter och kommuner i fråga om den framtagna miljökonsekvensbeskrivningen och förslaget till plan eller program. Innehållet i paragrafen överensstämmer i huvudsak med nuvarande 6 kap. 14 § miljöbalken och 8 § första

stycket ...

Prop. 2016/17:200: I paragrafen regleras bl.a. myndighetens eller kommunens skyldighet att redovisa hur hänsyn har tagits till miljökonsekvensbeskrivningen och synpunkter som lämnats vid samråd. Innehållet i paragrafen motsvaras av nuvarande 6 kap. 16 § andra stycket. De ändringar som föreslås i bestämmelsen är endast av språklig karaktär.

Relevanta förarbeten till nuvarande 6 kap. 16 § andra stycket miljöbalken finns i <a ...

Prop. 2012/13:17: Paragrafen reglerar skyldigheten att lämna information om utarbetande eller beslut att anta en plan eller ett program. Paragrafen genomför artiklarna 8 och 9 i direktivet om planer och program. Tidigare förarbetsuttalanden finns i propositionen Miljöbedömningar av planer och program (prop. 2003/04:116 s. 67 f.).

Tredje stycket har omformulerats för att förtydliga att det är hela den krets av ...

Prop. 2016/17:200: Paragrafen reglerar hur och till vem information om beslutet att anta en plan eller ett program ska lämnas. Bestämmelsen överensstämmer i huvudsak med delar av nuvarande 6 kap. 16 § tredje stycket miljöbalken. Det tydliggörs i bestämmelsen att det endast är på grund av sitt särskilda miljöansvar som en kommun eller myndighet kan antas bli berörd.

Förarbeten till nuvarande <a href="https://lagen.nu/1998:808#K6P16S3" ...

Prop. 2016/17:200: I paragrafen finns bestämmelser om den information som ska lämnas till annat land i de fall ett gränsöverskridande samråd skett. Bestämmelsen överensstämmer delvis med delar av nuvarande 6 kap. 16 § tredje stycket miljöbalken. Nytt är att den myndighet som regeringen har pekat ut som ansvarig för samrådet ska se till att informationen lämnas till den ansvariga myndigheten i det andra landet. I den nuvarande bestämmelsen är ...

Prop. 2016/17:200: I paragrafen regleras den uppföljning och övervakning av miljöpåverkan som måste ske. Innehållet i paragrafen motsvaras av nuvarande 6 kap. 18 §.

Förarbeten till nuvarande 6 kap. 18 § miljöbalken finns i prop. 2003/04:116 (författningskommentaren till den paragrafen och avsnitt ...

Prop. 2016/17:200: I paragrafen anges tillämpningsområdet för de av kapitlets bestämmelser som avser specifika miljöbedömningar för verksamheter och åtgärder. Uttrycket specifik miljöbedömning införs som ett uttryck för att beskriva det förfarande som i MKB-direktivet kallas miljökonsekvensbedömning. Vad förfarandet närmare innebär framgår av 6 kap. 28 §. Innehållet i paragrafen överensstämmer delvis med nuvarande 6 kap. 1 § första stycket miljöbalken. ...

Prop. 2023/24:152: 1. för ett tillstånd som avses i 7 kap. 28 a §, om det inte rör sig om brådskande åtgärder som är nödvändiga med hänsyn till skyddet mot allvarliga olägenheter för människors hälsa, eller

2. för ett tillstånd som avses i 9 eller 11 kap. eller för en tillåtlighet som avses i 17 kap., om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

En specifik miljöbedömning krävs inte för en sådan prövning som avses i 24 kap. 3, 5, 10, 13, 13 a, ...

Prop. 2016/17:200: Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om vilka verksamheter och åtgärder som ska eller inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Innehållet i paragrafen överensstämmer i huvudsak med 6 kap. 1 § andra stycket andra meningen och 6 kap. 4 b § miljöbalken. Konsekvensen av att en verksamhet kan eller inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan blir dock med den ...

Prop. 2009/10:184: Ändringarna i fråga om att ”följa” en miljökvalitetsnorm är en konsekvens av ändringen i 5 kap. 3 § och övriga ändringar är endast språkliga.

Prop. 2016/17:200: Paragrafen innehåller ett bemyndigande som ger regeringen rätt att meddela föreskrifter om att hela eller delar av den specifika miljöbedömningen ska tillämpas även för andra ärenden enligt balken än de som anges i 20 § eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken. Tillståndsärenden enligt 12 kap. kan komma i fråga för detta bemyndigande. Innehållet i paragrafen överensstämmer delvis med nuvarande 6 kap. 1 § andra stycket och 6 kap. 2 § första stycket 2 och 6 kap. 4 § fjärde stycket. ...

Prop. 2016/17:200: I paragrafen anges i vilka fall det ska undersökas om en verksamhet eller en åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och därmed om kapitlets bestämmelser om miljöbedömning ska tillämpas för de aktuella verksamheterna och åtgärderna. Med anledning av Lagrådets synpunkt om att undersökningen bör hållas isär från beslutet i frågan om miljöpåverkan har paragrafen justerats.

Innehållet i paragrafen överensstämmer delvis med nuvarande 6 kap. 5 § andra stycket. På ...

Prop. 2016/17:200: I paragrafen anges vad som ska ingå i undersökningen av om en betydande miljöpåverkan kan antas. Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag så att beslutet i fråga om miljöpåverkan hålls isär från undersökningen.

I första stycket första punkten anges att en del i undersökningen är att verksamhetsutövaren ska ta fram ett samrådsunderlag. Närmare krav i fråga om innehåll i samrådsunderlaget återfinns inte i lag. Regeringen har möjlighet att meddela ...

Prop. 2016/17:200: I paragrafen finns bestämmelser om samrådsunderlag och samrådsredogörelse. Bestämmelserna i paragrafen är endast relevanta i de fall där frågan om verksamhetens eller åtgärdens betydande miljöpåverkan ska avgöras genom en undersökning.

I första punkten anges att samrådsunderlaget ska lämnas till samrådsparterna i så god tid att de får skälig tid att lämna synpunkter på underlaget och att synpunkter i frågan om betydande miljöpåverkan kan tas till vara vid länsstyrelsens ...

Prop. 2016/17:200: Paragrafen innehåller bestämmelser om det beslut i frågan om betydande miljöpåverkan som länsstyrelsen ska fatta efter undersökningen enligt 6 kap.24 och 25 §§miljöbalken. Paragrafen är utformad i linje med Lagrådets förslag. ...

Prop. 2023/24:152: Länsstyrelsen ska efter undersökningen i ett särskilt beslut avgöra om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Beslutet ska redovisa de omständigheter som talar för eller emot att verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

I 47 § finns en bestämmelse om att ett förenklat underlag ska tas fram om länsstyrelsen beslutar att en betydande miljöpåverkan inte kan antas.

I ...

Prop. 2016/17:200: Paragrafen anger att länsstyrelsens beslut i frågan om miljöpåverkan inte får överklagas särskilt. Den som är missnöjd kan överklaga det slutliga beslutet i ärendet. Bestämmelsen överensstämmer med nuvarande 6 kap. 5 § andra stycket sista meningen.

I lagrådsremissen fanns bestämmelsen placerad i en annan paragraf tillsammans med bestämmelsen om vad som ska redovisas i beslutet. På

Lagrådets inrådan placeras bestämmelsen i stället i en egen paragraf. ...

Prop. 2016/17:200: I paragrafen anges vad en specifik miljöbedömning ska innebära. Bestämmelsen är ny på så sätt att det inte finns en motsvarande förklaring av innehållet i processen i nuvarande 6 kap. miljöbalken. Paragrafens bestämmelser ska endast tillämpas i de fall då en verksamhet eller åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller om det i övrigt följer av 20 § att kapitlets bestämmelser om specifik miljöbedömning är tillämpliga ...

Prop. 2016/17:200: I paragrafen anges vad avgränsningssamrådet inom ramen för den specifika miljöbedömningen ska handla om och när det ska genomföras.

Bestämmelserna i första stycket överensstämmer i huvudsak med nuvarande 6 kap. 4 § andra stycket. Det tydliggörs att de miljöeffekter som kan komma i fråga är sådana miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra antingen i sig eller till följd av yttre händelser.

Andra stycket överensstämmer med ...

Prop. 2016/17:200: I paragrafen finns ytterligare bestämmelser om avgränsningssamrådet.

Första stycket anger vilka som ingår i samrådskretsen för avgränsningssamrådet. Kretsen är på samma sätt som i dag utökad i jämförelse med samrådskretsen för undersökningssamrådet. Bestämmelsen överensstämmer med nuvarande 6 kap. 4 § första stycket 2 miljöbaken. Bestämmelserna om avgränsningssamråd syftar till att ge samrådsparterna möjlighet att i ett tidigt skede kunna delta i processen och påverka ...

Prop. 2016/17:200: I paragrafen regleras när avgränsningssamrådet ska påbörjas och samrådsunderlaget lämnas till samrådskretsen. Paragrafen överensstämmer delvis med delar av nuvarande 6 kap. 4 § andra och tredje stycket. Skillnaden är att det nu anges att även ett samrådsunderlag ska lämnas i god tid. En bedömning av hur lång tid innan avgränsningssamrådet som underlaget ska lämnas måste avgöras från fall till fall. Vid bedömningen bör hänsyn bl.a. tas till underlagets omfattning och komplexitet.

Syftet ...

Prop. 2016/17:200: I paragrafen regleras länsstyrelsens roll vid avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning.

Första stycket anger att länsstyrelsen är skyldig att verka för att innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen får den omfattning och detaljeringsgrad som är nödvändig för prövningen. Bestämmelsen överensstämmer delvis med innehållet i nuvarande 6 kap. 5 § första stycket. Länsstyrelsen har enligt bestämmelsen en aktiv roll under samrådet. Det är dock verksamhetsutövaren ...

Prop. 2023/24:152: Länsstyrelsen ska under avgränsningssamrådet, i dialog med den som avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd, verka för att innehållet i miljökonse-

kvensbeskrivningen får den omfattning och detaljeringsgrad som behövs för tillståndsprövningen.

Länsstyrelsen ska skriftligen redovisa sin bedömning ...

Prop. 2016/17:200: I paragrafen regleras samråd med annat land i de fall en verksamhet eller åtgärd kan antas medföra en betydande gränsöverskridande miljöpåverkan. Innehållet i paragrafen överensstämmer i huvudsak med nuvarande 6 kap. 6 § miljöbalken. Bestämmelsen har förtydligats för att bättre stämma överens med MKB-direktivets krav.

Första stycket första punkten anger, i enlighet med artikel 7.1 a och b i

MKB-direktivet, ...

Prop. 2016/17:200: Bestämmelsen är ny och ger regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer möjlighet att meddela föreskrifter om hur det gränsöverskridande samrådet enligt 33 § ska gå till. Ett motsvarande normgivningsbemyndigande i fråga om gränsöverskridande samråd som rör planer och program återfinns i föreslagna 6 kap. 14 §. Med stöd av bemyndigandet kan regeringen meddela föreskrifter om hur den myndighet som regeringen bestämmer ska samråda med den andra statens myndigheter och exempelvis tillsammans ...

Prop. 2016/17:200: I paragrafen anges vilka uppgifter som ska ingå i en miljökonsekvensbeskrivning för verksamheter och åtgärder. Innehållet i paragrafen överensstämmer i huvudsak med delar av nuvarande 6 kap. 3 och 7 §§.

Första punkten överensstämmer i huvudsak med nuvarande 6 kap. 7 § andra stycket 1 men öppnar upp för fler egenskaper som kan ha betydelse för miljöbedömningen. Ändringen tillkommer till följd av de ändrade kraven i artikel 5.1 i och bilaga 4 till MKB-direktivet i dess ...

Prop. 2023/24:152: 1. uppgifter om verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, utformning, omfattning och andra egenskaper som kan ha betydelse för miljöbedömningen,

Prop. 2016/17:200: I paragrafen anges de särskilda krav på innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning som avser verksamheter eller åtgärder i ett Natura 2000-område. Innehållet i paragrafen överensstämmer med nuvarande 6 kap. 7 § fjärde stycket.

Relevanta förarbeten till nuvarande 6 kap. 7 § fjärde stycket finns i prop. 2000/01:111 (författningskommentaren till den paragrafen och <a href="https://lagen.nu/prop/2016/17:200#S7-3-1" ...

Prop. 2016/17:200: Paragrafen innehåller en bestämmelse som möjliggör en anpassning av omfattningen och detaljeringsgraden av uppgifterna i en miljökonsekvensbeskrivning utifrån vissa närmare angivna förutsättningar. Bestämmelsen överensstämmer delvis med nuvarande 6 kap. 7 § första stycket miljöbalken. Bestämmelsen är ny i den del den reglerar möjlighet till anpassning av innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning utifrån rådande kunskaper och ...

Prop. 2016/17:200: Paragrafen innehåller normgivningsbemyndiganden som möjliggör för regeringen att meddela föreskrifter om framtagandet av och innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning för verksamheter och åtgärder. Innehållet i paragrafen är nytt.

Bemyndigandena möjliggör för regeringen att meddela de föreskrifter som krävs för ett korrekt genomförande av MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet, bl.a. i fråga om verksamhetsutövarens skyldighet att tillse att miljökonsekvensbeskrivningen ...

Prop. 2016/17:200: Paragrafen innehåller krav på kungörelse.

Första stycket anger att prövningsmyndigheten ska kungöra att en miljökonsekvensbeskrivning finns. Bestämmelsen överensstämmer delvis med nuvarande 6 kap. 8 § första stycket. I de fall en ansökan om tillstånd också ska kungöras ska det ske gemensamt, vilket framgår av 6 kap. 41 §. Sedan kungörelse skett måste prövningsmyndigheten hålla miljökonsekvensbeskrivningen tillgänglig för allmänheten. Nytt i bestämmelsen är att allmänheten ...

Prop. 2016/17:200: Paragrafen anger vad en kungörelse ska innehålla. Innehållet i paragrafen överensstämmer delvis med nuvarande 6 kap. 8 § första stycket miljöbalken och delvis med nuvarande 12 § förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar, med språkliga ändringar och förtydliganden. Bestämmelsen genomför ...

Prop. 2016/17:200: I paragrafen anges hur en miljökonsekvensbeskrivning ska kungöras.

Första punkten anger att kungörelse alltid ska ske på en lämplig webbplats. Bestämmelsen är ny.

Prop. 2016/17:200: I paragrafen regleras prövningsmyndighetens skyldighet att ta ställning till om miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven i 6 kap. miljöbalken. Innehållet i paragrafen överensstämmer med nuvarande 6 kap. 9 § första stycket miljöbalken. ...

Prop. 2016/17:200: Paragrafen innehåller ett krav på att prövningsmyndigheten ska integrera en motiverad slutsats i fråga om miljöeffekterna i bedömningen. Bestämmelsen är ny på så sätt att den uttryckligen anger att prövningsmyndigheten ska slutföra miljöbedömningen genom att identifiera, beskriva och göra en slutlig och samlad bedömning av miljöeffekterna. Bestämmelsen innebär således en skyldighet för prövningsmyndigheten att identifiera miljöeffekterna och motivera sin bedömning av verksamheten eller åtgärdens ...

Prop. 2016/17:200: I paragrafen finns bestämmelser om kungörelse av dom och beslut.

Första stycket anger att när en dom eller ett beslut har meddelats ska detta kungöras snarast. Bestämmelsen överensstämmer med delar av nuvarande 6 kap. 8 § andra stycket. Kungörelsen måste innehålla uppgifter om hur allmänheten kan få tillgång till information om innehållet i domen eller beslutet. I 19 kap. 5 § första stycket 9 och 22 kap. 25– 25 g §§ anges närmare krav på vad ett tillståndsbeslut eller ...

Prop. 2016/17:200: Paragrafen reglerar information till annat land i de fall ett gränsöverskridande samråd skett. Bestämmelsen överensstämmer med nuvarande 6 kap. 8 § andra stycket tredje meningen. Informationen ska lämnas av den myndighet som regeringen i enlighet med 6 kap. 33 § har pekat ut som ansvarig för samrådet.

Relevanta förarbeten till nuvarande 6 kap. 8 § andra stycket finns i prop. 1997/98:45 (författningskommentaren ...

Prop. 2016/17:200: I paragrafen regleras samordning av arbetet med strategiska och specifika miljöbedömningar samt med liknande arbete som görs enligt andra författningar. Innehållet i paragrafen överensstämmer delvis med nuvarande 6 kap. 22 § och med nuvarande 8 § andra stycket förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Skillnaden mot nuvarande bestämmelser är att bestämmelsen om samordning är vidare på så sätt att den öppnar upp för ...

Prop. 2016/17:200: I paragrafen anges konsekvenserna av att länsstyrelsen beslutar att en verksamhet eller åtgärd inte ska anses medföra en betydande miljöpåverkan. En liten miljökonsekvensbeskrivning ska då tas fram. Paragrafen har placerats sist i kapitlet och fått sin utformning i enlighet med Lagrådets förslag.

Första stycket anger att verksamhetsutövaren ska ta fram ett underlag som kallas liten miljökonsekvensbeskrivning om länsstyrelsen beslutar att en specifik miljöbedömning ...

Prop. 2023/24:152: Om länsstyrelsen enligt 26 § beslutar att en betydande miljöpåverkan inte kan antas, ska den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden i ett förenklat underlag lämna de upplysningar som behövs för en bedömning av de väsentliga miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan förväntas ge. Underlaget ska innehålla den samrådsredogörelse som har tagits fram enligt 25 § 2.

För verksamheter eller åtgärder som kan antas påverka miljön i ett naturområde ...

• MÖD 2020:2:Strandskyddsdispens ----- Med hänsyn till den utveckling som skett i praxis ifråga om egendomsskyddet har MÖD, till skillnad från vad som ansetts möjligt i tidigare avgöranden, vid en intresseavvägning enligt 7 kap. 25 § miljöbalken beaktat även andra omständigheter än de som enligt 7 kap. 18 c–d §§ kan utgöra särskilda skäl för dispens. Vid den intresseavvägning som gjorts i det enskilda fallet har det dock inte ansetts oproportionerligt att avslå ansökan om dispens. I – mål nr M 4793-19, II – mål nr M 4244-19
• MÖD 2009:1:Dispensansökan avseende myggbekämpning i ett naturreservat ----- Enligt huvudregeln kan ett överklagande inte prövas när tiden för den aktuella åtgärden löpt ut. Miljööverdomstolen (MÖD) fann dock att så kan ske när man, som i detta fall, kan förvänta sig ytterligare ansökningar om dispens och tillstånd för besprutning nästkommande år med sakomständigheter som i allt väsentligt skulle vara oförändrade. Klaganden ansågs därför ha ett befogat intresse av att få förutsättningarna för tillämpningen av de ifrågavarande bestämmelserna prövade (RÅ 1997 ref. 24). Enligt naturreservatsbestämmelserna var det förbjudet att använda biologiska bekämpningsmedel i området. Dispens kunde ges om det förelåg särskilda skäl. MÖD fann att det myggproblem som årligen drabbade området var så pass besvärande för lokalbefolkningen och de som besökte området att det fick anses vara ett angeläget allmänt intresse att komma till rätta med det. Den osedvanligt besvärande myggförekomsten var därmed ett särskilt skäl för dispens. Området hade även utpekats som ett Natura 2000-område. Då störningen inte riskerade att bli betydande ansågs myggbekämpningen inte heller tillståndspliktig enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken.
• MÖD 2012:39:Strandskyddsdispens med tillämpning av 7 kap. 18 d-e §§ miljöbalken ----- Fråga om strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus med tillämpning av bestämmelserna i 7 kap. 18 d-e §§ miljöbalken om områden för landsbygdsutveckling i strandnära läge (s.k. LIS-områden). En kommunal översiktsplan har inte ansetts ge någon tydlig vägledning i fråga om platsen för den avsedda dispensen ligger inom ett LIS-område när länsstyrelsen i granskningsyttrande framfört invändningar mot det utpekande LIS-området. Mark- och miljööverdomstolen fann det inte i övrigt utrett att platsen låg inom ett LIS-område.
• MÖD 2007:22:Föreläggande att ta bort inredning ur sjöbod-----En sjöbod hade fått strandskyddsdispens såsom en förrådsbyggnad. Enligt Miljööverdomstolen (MÖD) hade sjöboden utformats på ett sådant sätt att den kunde tillgodose ett väsentligt annat ändamål - fritidsboende - än vad dispensen avsåg. För att inte strida mot strandskyddets syfte förordnade MÖD att isolering, invändig väggpanel samt glasade dörrpartier skulle avlägsnas från sjöboden.
• MÖD 2005:56:Strandskyddsdispens för nyetablering av golfbana ----- Särskilda skäl för strandskyddsdispens har ansetts föreligga för nyetablering av golfbana samlokaliserad med befintligt flygfält.
• HFD 2018:45:I mål om rättsprövning har regeringens beslut om utvidgat strandskydd undanröjts eftersom reglerna om kungörelsedelgivning inte iakttagits.

• HFD 2012:70:En kommuns insatser och kostnader för att ställa i ordning och underhålla skidspår har ansetts vara av sådan omfattning att avgiftsbeläggning av spåren inte står i strid med allemansrätten. Laglighetsprövning enligt kommunallagen.

• 31 kap. 4 § 2 st, 31 kap. 4 § 1 st 1 p
• 7 kap. 1 § 1 st 1 p Förordning (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken

• MÖD 2001:13:Dispens från föreskrift för ett naturvårdsområde-----De boende i ett bostadsområde nära en motorväg stördes mycket av bullret. Området låg inom ett naturvårdsområde och omfattades av ett förordnande enligt 19 § naturvårdslagen. Miljööverdomstolen meddelade dispens för byggande av en bullervall med hänsyn till vallens obetydliga påverkan på landskapsbilden. Åtgärden ansågs förenligt med syftet med förordnandet.
• MÖD 2001:16:Dispens för anläggande av golfbana inom naturreservat-----För byggande av korthålsbana inom ett naturreservat har dispens ansetts kunna meddelas, dels eftersom banan inte i nämnvärd utsträckning kommer att medföra förändringar i områdets naturmiljö, dels därför att området har begränsad betydelse för friluftslivet. Vid en avvägning mellan de enskilda och de allmänna intressena har betydelsen av den minskade tillgängligheten till platsen ansetts väga lättare än intresset att bygga ut golfanläggningen.
• NJA 2000 s. 302:Fråga om ansvarsbefrielse på grund av nöd, när enskilda personer sökt hindra skogsavverkning på ett område för vilket länsstyrelsen två dagar senare utfärdat ett avverkningsförbud.
• HFD 2014 not 31:Ansökan av S.H. om rättsprövning av ett beslut att bilda naturreservat
• RÅ 2010 not 109:Ansökan om rättsprövning av A.C. av beslut att bilda ett naturreservat

• MÖD 2001:13:Dispens från föreskrift för ett naturvårdsområde-----De boende i ett bostadsområde nära en motorväg stördes mycket av bullret. Området låg inom ett naturvårdsområde och omfattades av ett förordnande enligt 19 § naturvårdslagen. Miljööverdomstolen meddelade dispens för byggande av en bullervall med hänsyn till vallens obetydliga påverkan på landskapsbilden. Åtgärden ansågs förenligt med syftet med förordnandet.
• MÖD 2004:43:Tillstånd enligt föreskrifter för naturvårdsområde samt strandskyddsdispens för uppförande av torrklosett-----Fråga om tillstånd enligt föreskrifter för naturvårdsområde och strandskyddsdispens för uppförande av torrklosett m.m. i anslutning till befintlig strandbod i Grundårdes fiskeläge på Gotland. Miljööverdomstolen fann att det inte kunde anses att den begärda kompletteringen av strandboden förändrade karaktären på området på ett sådant sätt att det stred mot syftet med naturvårdsområdet. Inte heller kunde det antas att kompletteringen skulle leda till en väsentligt ändrad användning av strandboden. Tillstånd enligt naturvårdsföreskrifterna kunde därför ges. Slutligen bedömdes förutsättningarna för strandskyddsdispens föreligga då byggnationen utgjorde en komplementbyggnad till befintlig byggnad som använts sedan 1960-talet och kompletteringen inte i nämnvärd grad kunde anses inskränka allmänhetens friluftsliv eller försämra livsvillkoren för djur- och växtliv.