Swedbanks seniorekonom Pernilla Johansson och Aktias chefsekonom Lasse Corin har båda försökt hitta ekonomiska orsaker till att Sverige har en klart större tillväxt än Finland.
Det har visat sig vara lättare sagt än gjort.
– Jag tycker det som är intressant med Finland och Sverige är att ekonomierna under senaste tid har varit mycket liknande, säger Lasse Corin.
Båda länderna har högt utbildade människor. Den offentliga sektorn är stor i båda. Ändå har Sverige fler investeringar och bättre tillväxt.
Invandring gör inte automatiskt ett land rikt
I Finland utgör den offentliga skulden ungefär 80 procent av bruttonationalprodukten. I Sverige är motsvarande siffra 32 procent.
I Finland har man ofta lyft fram att Sverige har lättare att klara av sin offentliga skuld tack vare invandringen.
De invandrare som flyttat till Sverige har ofta varit i arbetsför ålder. Eftersom Sverige på samma sätt som Finland har en låg nativitet har invandringen gett Sverige en mycket jämnare åldersstruktur än Finland. Här måste allt färre bekosta pensioner och vård för en åldrande befolkning.
Swedbanks seniorekonom Pernilla Johansson noterar att tillväxten i Sverige sammanfaller med en snabb ökning av arbetskraften. Det är i och för sig ingen överraskning. En ekonomi växer mer eller mindre automatiskt när befolkningen ökar och fler använder pengar.
– Men det handlar också om i vilken grad de som är i arbetsför ålder faktiskt arbetar, säger Pernilla Johansson.
Hon betonar att det som egentligen har drivit tillväxten i Sverige är att en allt större andel av befolkningen har börjat jobba, och allt fler som jobbar arbetar fler timmar.
Tack vare det har ekonomin vuxit snabbare än befolkningen. Svenskarna har i medeltal blivit rikare.
Svenska bolag investerar mer än finska
Också investeringsgraden är högre i Sverige än i Finland. Pernilla Johansson påpekar att företagen i Sverige tar mer lån än i Finland.
– Jag har inget bra svar på varför det skiljer sig. Det jag kan se är att också många etablerade företag hittar nya affärsmöjligheter. Till exempel utvecklar många stora industribolag nya typer av tjänster till sina produkter och hittar nya marknader.
Också de finländska bolagen skulle ha tillgång till mera finansiering om de var intresserade av den.
– Bolagen i resten av Norden har mera skuld än finska bolag. Det kan vara ett tecken på att företagen förhåller sig mer positivt till att ta större risker och göra större investeringar, säger Lasse Corin.
Han tror ändå inte att problemet är att finländska bolag inte kommer på orsaker att investera.
– Vi har både idéer och företag i Finland. Men av någon konstig orsak växer företagen inte så mycket utomlands som de kanske skulle kunna göra.
Lasse Corin misstänker att en del av förklaringen är att det finns kulturskillnader mellan svenska och finska företag.
– Jag tror att fler svenska bolag är export- och tillväxtfokuserade. De investerar, drar in exportintäkter och höjer sysselsättningen.
Krig och kriser kan förklara kulturskillnader
Johan Strang är professor i Nordenstudier vid Helsingfors universitet. Han suckar när han hör Lasse Corins tes, eftersom det är svårt att peka ut klara skillnader i kulturen som skulle förklara de ekonomiska skillnaderna.
– Jag tror ändå att de flesta av oss intuitivt känner att det svenska samhällsklimatet är mer optimistiskt än det finländska.
En konkret skillnad är att finländarna amorterar sina banklån och strävar efter att bli skuldfria. I Sverige amorterar man på livstid eller inte alls.
Johan Strang lyfter också fram historiska erfarenheter.
– Både under pandemin och i Natodiskussionen har man ofta talat om hur svenskarna har varit naiva och inte alls rustat sig för katastrofer. I Finland har vi kvar våra beredskapslager och har inte gjort oss av med armén.
Här har vi också genom historien haft det mycket svårare ekonomiskt än man har haft det i Sverige.
Sverige har haft en snabb ekonomisk tillväxt särskilt efter andra världskriget. Tack vare det har Sverige länge hört till världens rikaste länder.
– Vi har alltid varit lillebrodern som försöker hinna i fatt. Vi har haft krig och ekonomiska depressioner. Oljekrisen på 1970-talet slog väldigt hårt mot oss. Depressionen på 1990-talet var också enorm. Våra erfarenheter kanske gör att vi är lite mer försiktiga när det gäller att släppa loss tyglarna inför framtiden, säger Johan Strang.
Han tycker att detta märks i den politiska retoriken ännu i dag.
– I Finland har det åtminstone sedan nittiotalet känts som om vi har varit i en permanent kris, där våra politiker hela tiden har talat om vår stora statsskuld och hur svårt läget är.
Visserligen har också Sverige fattat svåra politiska beslut och skurit ner på välfärdsstaten, men Johan Strangs tolkning är att Sverige har skurit ner för att man har velat göra det och inte för att man har varit tvungen.
– Det finns skillnader i politisk kultur och framför allt politisk retorik.
Vilka är dina teorier om varför Sveriges ekonomi skiljer sig från Finlands?