Mörskom led särskilt mycket av välfärdsområdesreformen. Statsandelarna man förväntade sig skars ner med en miljon euro.
– Vi var den kommunen i Finland som led näst mest av den här reformen sett till kommunens storlek och budget, säger kommundirektör Esa Ukkola.
Kommunen reagerade snabbt och kom tidigt i gång med sparandet.
– Vi startade ett strängt ekonomiskt balanseringsprogram förra hösten och har beslutsamt gått vidare med det. Nästa års budget är ännu på minus, men enligt planen får vi ekonomin i balans år 2027. Vi kommer att klara det här, säger kommundirektör Esa Ukkola.
Riskerar krisstatus om inget görs
För några veckor sedan publicerade tidningen Iltalehti en lista på över fyrtio kommuner som riskerar utsättas för ett kriskommunförfarande år 2028, alltså att staten går in och reder upp kommunens ekonomi. Listan baserar sig på prognoser och statistik från finansministeriet och kommunförbundet.
Mörskom är en av kommunerna på listan. Man har räknat ut att kommunen kan ha ett minus på 153 euro att använda per invånare år 2028.
Ukkola kommer med lugnande besked.
– Den här prognosen visar var vi hamnar om vi inte gör något, den är lineärt uträknad på basis av det senaste bokslutet. Där syns inte balanseringsåtgärderna vi gjort eller beslutat göra, säger Ukkola.
Kommunen har redan sparat in en halv miljon euro sedan i fjol.
– Att undvika kriskommunförfarandet är orsaken till alla våra åtgärder, säger Ukkola.
Bland annat har Mörskom skurit ner rejält på förvaltningen, särskilt inom välfärds- och bildningstjänster. Kommundirektör Ukkola chefar över bildningen och biblioteket.
Mörskom säljer också egendom. Kankböle träskola och Kankböle stenskola är till salu, liksom skog och åkrar som kommunen äger. Utöver det säljs en del aktielägenheter och Mörskom ämbetshus. Nästa år klarnar det vart personalen ska flytta.
Höjda skatter
Ukkola tror inte man får några stora summor för fastigheterna, men kommunen blir av med renoveringsskulden och driftskostnaderna.
Man kunde tro att tanken på att kommunen gör sig av med ämbetshuset skulle sticka till lite i invånarnas hjärtan, men det är få som kommit med kritik.
– Nog har någon kommuninvånare ryckt mig i ärmen då jag rört mig i byn, men det är överraskande få. De förstår situationen och att vår uppgift är att ordna service för invånarna, inte underhålla fastigheter, säger Ukkola.
Mörskom beslöt redan i fjol höstas höja både kommunal- och fastighetsskatteprocenterna. Kommunalskatten var tidigare 8,86 procent, i år är den 9,9 procent. Nu föreslås ingen ytterligare höjning förrän tidigast för 2027, ifall det behövs.
– Kommunalskatteprocenten är ganska hög, men om vi jämför med andra kommuner som har under 2 000 invånare så ligger vi under medeltalet. Och då har vi ändå fått de viktigaste investeringarna gjorda, säger Ukkola.
Kommunen har rustat upp skolor och dagis, avlopps- och vattenrör.
– Vi fick nyss klart ett nytt daghem. Alla våra lärare är behöriga och vi har en helt ny stockskola i prima kondition. Det här är också ett sätt att visa på att vi tror på det här, att vi klarar oss, säger Ukkola.
Ska vara bra plats att besöka, bo och jobba på
Kommunen kan inte bara spara utan måste också satsa på att förbli livskraftig. Liksom på andra små orter kämpar Mörskom för att bromsa eller hejda befolkningsminskningen.
En färsk åtgärd gav invånare möjlighet att hyra en tomt av kommunen i stället för att köpa den. Om man sedan vill lösa in tomten senare får man rabatt på 90 procent av köpepriset.
Kommunen har också ett starkt samarbete med företagarna och har bland annat fått priser för att vara en bra plats att verka på.
– Det är centralt för oss, att företagen som verkar i Mörskom ska hållas kvar hos oss, säger Ukkola.
Dessutom förhandlar kommunen med Borgå om att gå med i varumärket Visit Porvoo.
– Då skulle vi få synlighet för våra evenemang, verksamhet och företag. Tanken är att bland annat bygga cykelrutter, säger Ukkola.
Mörskom ska också piffa upp byarna och stränderna, dels för invånarnas skull men också för att förbättra den allmänna bilden av kommunen. För det ska man ansöka om bidrag från bland annat NTM-centralen.
Enligt Ukkola känns Borgå som en naturlig samarbetspartner, bland annat för att den finskspråkiga undervisningen på grundskolans högstadium flyttade från Orimattila till Borgå. Det betydde samtidigt att bussturerna mellan Borgå och Mörskom blev fler, och så samarbetar man också kring Borgånejdens musikinstitut.
– Tvåspråkigheten är också en av Borgås styrkor. De svenskspråkiga eleverna i Mörskom åker fortfarande till Lovisa och vi har ett bra skolsamarbete med dem, säger Ukkola.