Storbritannien, stat i västra Europa; 244 233 km2, 68,1 miljoner invånare (2023). Storbritannien

(13 av 81 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Flagga

Flaggan, ”Union Jack”, är en sammanställning av tre äldre flaggor: Englands med rött georgskors på vit botten, Skottlands med vitt andreaskors (diagonalkors) i mörkblått

(24 av 166 ord)

Inledning

Storbritannien består av de på den brittiska huvudön belägna England, Skottland och Wales samt Nordirland på ön Irland. Kanalöarna och Isle of Man är direkt underställda

(26 av 179 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Storbritannien består dels av högländer i norr och väster dels av låglandsområden framför allt i sydöst.

Högländerna byggs upp av gamla och hårda bergarter, medan låglandsdelen av Storbritannien vilar på mjukare berggrund, som bildades under trias till tertiär (ca 245–30 miljoner år gammal). Huvudöns mycket växlande relief och kustlinjens förlopp har ett nära

(53 av 372 ord)

Klimat

Storbritannien har ett varmtempererat fuktigt klimat med milda vintrar och svala somrar. Genom sitt nordliga läge i västvindsbältet är Storbritannien utsatt

(21 av 145 ord)

Växt- och djurliv

Storbritanniens natur präglas av Atlanten med milda vintrar och mycket regn året om. Skottland i norr domineras av branta, klippiga kuster, majestätiska berg och många floder och sjöar (lochs). England i söder uppvisar ett vänligare landskap med lövskogar, uppodlade slätter, ofta inramade av häckar, och en huvudsakligen låglänt kust där ibland kalkberget går i dagen och bildar branta avsnitt som de berömda ”white cliffs of Dover”. Längst i väster och sydväst uppvisar keltiska Wales och Cornwall ett dramatiskt ansikte där

(80 av 904 ord)

Naturskydd

År 2012 fanns femton områden med nationalparksstatus, varav de största är

(11 av 40 ord)

Befolkning

Storbritannien är ett av Europas mest tättbefolkade länder med 275 invånare per km2. Cirka

(14 av 107 ord)

Språk

Det helt dominerande språket i Storbritannien är engelska. Wales är dock ett delat språkområde där det talas

(17 av 116 ord)

Religion

I England är Church of England statskyrka. Endast konfirmerade räknas som medlemmar (1999 ca 20 % av befolkningen), men över 80 % anser sig vara anglikaner. Se vidare Church of England. Under 1700-talet uppstod frikyrkor, främst The Methodist Church (ca 430 000 medlemmar

(43 av 285 ord)

Utbildning

Staten spelade länge en blygsam roll i det brittiska skolväsendet, som dominerades av kyrkan. År 1870 infördes allmän skolgång för åldrarna 5–10 år med statsbidrag och lokala skolstyrelser vid sidan av privata grammar schools och public schools. År 1902 avskaffades skolstyrelserna, och för den obligatoriska skolan inrättades local educational authorities (LEA) med stora befogenheter.

I 1944 års Education Act utsträcktes den obligatoriska skolgången, som dittills bara omfattat primärskolan, till sekundärskolan. Skolplikten slutade vid 15 år (sedan 1974 16 år). Lagstiftning

(80 av 589 ord)

Sociala förhållanden

Storbritannien är ett samhälle med tydliga klasskillnader. Massmedier och sport, partiväsende och skolsystem präglas starkt härav. De sociala förhållandena och klasstrukturen bär djupa spår av landets tidiga industrialisering. Storbritannien blev under 1800-talet världens ledande industrination, och dess arbetarklass och arbetarrörelse blev mönsterbildande. Den moderna fackliga rörelsen utgick ifrån hantverkarnas och de yrkesskickliga arbetarnas föreningar, trade unions. Den första samlade organisationen av fackföreningar var Trades Union Congress (TUC), bildad

(68 av 484 ord)

Mynt

I England utgavs mynt redan av kelterna. Under romersk kejsartid präglade man efter den i romarriket rådande myntfoten. Från slutet av 500-talet förekom trienter, ett guldmynt efter bysantinsk förebild, som

(30 av 210 ord)

Näringsliv

Landets näringsliv byggde länge på den traditionella (och delvis föråldrade) tunga industrin såsom kolbrytning, varv, stål- och verkstadsindustri. Under slutet av 1900-talet och inledningen av 2000-talet skedde en strukturförändring och tillverkningsindustrin svarar

(32 av 226 ord)

Jordbruk

Till följd av den tidiga industrialiseringen och urbaniseringen var jordbrukssektorn i Storbritannien liten redan i slutet av 1940-talet. 2017 svarade jordbruket för knappt 1 procent av BNP, och andelen sysselsatta inom sektorn låg strax över 2 procent.

(37 av 261 ord)

Skogsbruk

Cirka 3 miljoner ha (en tiondel av landets yta) används för produktivt skogsbruk. Statligt ägda

(15 av 103 ord)

Fiske

Med sina cirka 6 000 båtar är Storbritannien är en av Europas ledande fiskerinationer. Näringen har dock fått

(18 av 117 ord)

Råvarutillgångar

Storbritannien har stora energiresurser. Kol, som en gång var en förutsättning för det brittiska näringslivet, har minskat kraftigt i betydelse. Vid tiden för första världskriget bröts 300 miljoner ton av en miljon gruvarbetare. 1995 hade utvinningen minskat

(37 av 264 ord)

Energiförsörjning

Storbritanniens energibehov täcks till närmare 90 procent av fossila bränslen och återstoden huvudsakligen av kärnenergi. Av landets energitillförsel produceras drygt hälften inom landet medan resten, huvudsakligen råolja och naturgas, importeras. Av den egna produktionen utgörs knappt hälften

(37 av 259 ord)

Industri

Industrins relativa betydelse för brittisk ekonomi har minskat under hela efterkrigsperioden, och i synnerhet efter 1960. Mellan 1960 och 2017 sjönk industrins andel av BNP från 36 till 20 procent; andelen

(31 av 217 ord)

Utrikeshandel

Landets utrikeshandel svarar för 1/4 av BNP. Fram till 1950 skedde en mycket stor del av Storbritanniens utrikeshandel med de

(20 av 141 ord)

Turism

Storbritannien besöks årligen av mellan 25 och 30 miljoner utländska turister. Två tredjedelar kommer från Europa (främst Frankrike

(18 av 122 ord)

Kommunikationer

Storbritanniens höga befolkningstäthet skapade tidigt förutsättningar för goda kommunikationer. Ett vitt förgrenat kanalsystem byggdes redan i slutet av 1700-talet, och Storbritannien är det land där kanalerna fick störst betydelse för industrialiseringen. Många av dem är fortfarande i bruk; de flesta

(40 av 282 ord)

Massmedier

Det brittiska medielandskapet kännetecknas av ett mycket stort utbud koncentrerat till ett fåtal

(13 av 89 ord)

Internet och mobiltelefoni

Drygt 83 % av britterna har tillgång till internet (2014), men tillgången ökar i takt med att allt fler kopplar upp sig via mobilt bredband. Globala sajter

(27 av 179 ord)

Radio och TV

Privata radiosändningar startade 1922 och togs över 1927 av staten som gav ansvaret för public service till en självständig organisation, British

(21 av 146 ord)

Dagspress

Den brittiska dagspressen kämpar med kraftigt vikande upplagor och en krympande annonsmarknad. De tio nationella dagstidningarna har alla omfattande verksamhet på internet, men höga besökstal kompenserar inte på något sätt de förlorade intäkterna. Främst är det de tidigare så lönsamma eftertextmarknaderna som tagits över av andra nätaktörer. Samtidigt har annonspriser och intäkter från köpare rasat när upplagorna i vissa fall nästan halverats de senaste tio åren. Kvalitetstidningen The Guardian är ett exempel på detta.

The Guardian har funnits på internet

(80 av 884 ord)

Veckopress och magasin

Tidskrifter är en lika stor sektor som dagspressen med över 8 000 olika titlar anpassade för alla smaker. Störst är kundtidningarna

(21 av 137 ord)

Bok- och förlagsväsen

(1 av 1 ord)

Bokbranschen i dag

Den utveckling mot stora internationella förlagsgrupper och mediekoncerner som inleddes på 1980-talet har varit mycket påtaglig i Storbritannien och pågår alltjämt.

(21 av 146 ord)

Historik

Den första i Storbritannien tryckta boken var ”Dictes or Sayenges of the Philosophers”, framställd 1477 av William Caxton. Han utgav också, i Brygge 1473–74, den första på engelska

(28 av 197 ord)

Statsskick och politik

Storbritannien uppstod 1707 då Skottland ingick union med England och Wales, och United Kingdom of Great Britain and Ireland bildades 1801, ändrat 1922, då Irland delades, till United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland. Alla ingående områden är representerade i parlamentet i London. Skottland, Nordirland och Wales företräds av

(50 av 356 ord)

Regering och kabinett

Den brittiska regeringen består totalt av cirka 100 personer, varav de flesta har underordnad (junior) ställning. Regeringens inre

(18 av 126 ord)

Parlamentet

Parlamentet består enligt den konstitutionella doktrinen av kronan (the Crown), överhuset (House of Lords) och underhuset (House of Commons). I praktiken är makten helt koncentrerad till underhuset och framför allt till den ur den politiska majoriteten bildade, ledande grupp som utgör kabinettet.

image/jpeg

Storbritannien. Parlamentsbyggnaden (Houses of Parliament) i London. Till höger syns klocktornet Big Ben.

Överhuset. Under det senaste århundradet har frågan om avskaffande eller reformering av överhuset ofta diskuterats. Det ärftliga inslaget har reducerats. Det första steget togs

(81 av 661 ord)

Indelning och självstyrelse

I England är den kommunala självstyrelsen inte enhetlig och befinner sig i början av 2000-talet i en period av förändring, senast genom Local Government Acts från 1999 och 2000. Efter en reform från 1995 finns det fyra olika former av kommunalt självstyre. Storlondon är indelat i 32 Borough

(48 av 342 ord)

Politik

Theresa May tog 2016 tog över premiärministerposten efter David Cameron, som avgick efter folkomröstningen om brexit. May önskade stärka sin makt i det brittiska parlamentet och därmed sin position i förhandlingarna med EU och utlyste därför nyval till juni 2017. Detta visade sig vara ett strategiskt misstag eftersom inget parti fick egen majoritet i parlamentet (så kallat hung parliament), något som bara skett två gånger sedan 1929 (1974 och 2010). May kunde dock sitta kvar med stöd av det nordirländska protestantiska Democratic Unionist

(83 av 757 ord)

Storbritannien och EU

Storbritannien blev EU-medlem 1973. Landet hade 73 platser i Europaparlamentet vilket var lika många som Italien. Endast Tyskland och Frankrike hade fler.

Storbritannien har länge haft ett kluvet förhållande till EU. När den Europeiska kol- och stålgemenskapen, en av de tre västeuropeiska samarbetsorganisationer som tillsammans bildade EG, trädde i kraft 1952 var Storbritannien till skillnad från Frankrike, Västtyskland, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien inte med.

Först under 1960-talet, då Storbritannien visade tecken på att vara ekonomiskt utmattat och i

(79 av 544 ord)

Rättsväsen

Storbritannien har i princip ingen enhetlig rättsordning, utan utgörs av tre geografiska rättsområden

(13 av 87 ord)

Försvar

Försvaret bygger på medlemskap i NATO. Storbritanniens territorium är en del av NATO:s nordkommando, vars marina stab finns i Northwood, London. Storbritannien är en kärnvapenmakt och har utöver flygburna kärnvapen fyra moderna strategiska ubåtar med högst 200 kärnstridsspetsar.

En diskussion fördes 2003 inom EU om en gemensam europeisk försvars- och säkerhetspolitik vid utformandet av EU:s nya,

(56 av 394 ord)

Litteratur

Se även Irland (Litteratur) och Skottland (Litteratur).

(7 av 7 ord)

Den fornengelska perioden (till cirka 1100)

Uppkomsten av en litteratur gynnades av det berättararv som de germanska folken förde med sig till England på 400-talet men också av de tidigt inrättade klostren

(26 av 182 ord)

Den medelengelska perioden (till cirka 1500)

Den normandiska erövringen 1066 medförde att engelskan under tre sekler trängdes undan av franskan som officiellt språk. Litterärt innebar den kontinentala impulser, som ledde till en enastående blomstring i senare hälften av

(32 av 226 ord)

Den tidiga Tudor-tiden; den elisabetanska och efterelisabetanska perioden

De kontinentala förbindelserna blev livligare under Henrik VIII:s regering (1509–47). Nya versformer som sonett och blankvers infördes genom Thomas Wyatt och Henry Howard, Earl of Surrey.

Detta var de engelska humanisternas tid med John Colet och Thomas

(37 av 270 ord)

1600-talet (från cirka 1625)

Det går markerade gränser mellan Karl I:s konfliktfyllda tid, den puritanskt dominerade tiden 1649–60 och restaurationstiden 1660–85 med dess starka reaktion mot puritanismen. I poesin fortsattes till en början traditionen från Donne av kristna poeter som George Herbert och Henry Vaughan

(41 av 291 ord)

1700-talet

Seklets början kallas Augustan Age, eftersom representativa författare såg sig som arvtagare till de stora romerska skalderna på Augustus tid. Men de levde i en tid av partikäbbel och prestigekrig – obarmhärtigt avslöjade av Jonathan Swift i ”Gulliver’s Travels” (1726; ”Gullivers resor”) – men också av ökad religiös tolerans och folkupplysning.

Inledningsskedet präglades av två företeelser: dels fortsättning av den nyklassicistiska smaken inom poesin med Alexander Pope som främsta

(69 av 491 ord)

1800-talet

Den brittiska romantiken utvecklades mot bakgrund av franska revolutionen, Napoleonkrigen och den följande oron i samhället. Flertalet poeter var socialt och politiskt medvetna. Det bildades inte någon i strikt mening romantisk skola. William Wordsworths och Samuel Taylor Coleridges samarbete hade 1798 resulterat i deras ”Lyrical Ballads” med en programförklaring av Wordsworth i andra upplagan. En sådan finner man också i vissa kapitel av Coleridges ”Biographia Literaria” (1817). I stort sett gemensam för romantikerna är deras tro på fantasins förmåga att

(80 av 881 ord)

Efter 1900

Två stora utländska författare, båda naturaliserade britter, avslutade respektive inledde sitt romanskapande kring sekelskiftet: Henry James och Joseph Conrad. James sofistikerade romaner om sin samtid visar en stark medvetenhet om en civilisation stadd i snabb förändring, medan Conrads verk genomsyras av en civilisationskritik med stark moralisk kraft, speciellt i långnovellen ”Heart of Darkness” (1902; ”Mörkrets hjärta”) och i romanen ”Nostromo” (1904) med deras fräna kritik av västerländsk imperialism.

Tiden fram till 1920-talet innebar i brittisk romankonst en utveckling mot större

(80 av 1837 ord)

Drama och teater

Dramat utvecklades på medeltiden ur den kyrkliga liturgin: gudstjänsten kunde illustreras med små scener framförda på latin. Härifrån togs steget till pjäser på engelska med motiv ur Bibeln eller helgonlegenderna och uppförda i det fria, bl.a. på rörliga vagnar. Ofta stod skråna bakom denna verksamhet vid särskilda helger. Från t.ex. Chester och York känner man sviter av skådespel av skiftande slag (se mirakelspel och mysteriespel). Karakteristiskt är att de bibliska motiven blandades med burleska scener med anspelningar på samtida förhållanden.

(80 av 813 ord)

1900- och 2000-talen

Den ledande brittiska dramatikern i början av förra seklet var George Bernard Shaw, som dominerade Londonscenerna med sina diskussionspjäser, där en spirituell dialog i Wildes efterföljd kombinerades med en samhällskritik inspirerad av Ibsens pjäser. Sociala problem stod också i centrum i t.ex. Galsworthys mer traditionella dramatik. Den skotskfödde J.M. Barrie vann popularitet med ”Peter Pan” (1904) och ett par spirituella komedier. Sekelskiftet innebar också en radikal pånyttfödelse av det irländska dramat; se Irland (Drama och teater).

T.S. Eliot bidrog till

(80 av 852 ord)

Film

Storbritanniens första bidrag till filmen som konst var den så kallade Brightonskolan, verksam från 1897 med James Williamson (1855–1933) och George Albert Smith (1864–1959) som kända företrädare. Båda utvecklade klipptekniken på ett sätt som influerade andra filmskapare, till exempel i filmer som Williamsons ”Attack on a Chinese Mission Station” (1900) och Smiths ”Mary Jane’s Mishap” (1902). En annan tidig klassiker var Cecil Hepworths ”Rescued by Rover” (1905). Den tidiga brittiska stumfilmen bleknade dock i konkurrensen från främst Frankrike, Italien och USA.

(81 av 1018 ord)

Fotografi

Många av de banbrytande fototekniska uppfinningarna har gjorts av britter, men den brittiska fotoindustrin har ändå fört en undanskymd tillvaro internationellt sett. Betydligt större har framgångarna varit på det bildmässiga

(30 av 211 ord)

Konst

Den avbildande konsten i England tar sin början i det religiösa bokmåleri som efter irisk förebild utvecklats i Northumberland på 600-talet. Kring de stora katedralerna uppstod senare skrivar- och illustratörsateljéer, skriptorier, i York, Saint Albans, Winchester och Canterbury. Karakteristisk för miniatyrmåleriet under 1200- och 1300-talen är en fabulerande berättarglädje som blandar in folklivsskildringar, babwyneries, i de kyrkliga texterna.

Henrik VIII:s kyrkoreform 1534 och upplösningen av klostren 1536 innebar att den kyrkliga konsten upphörde under en längre tid i England.

(79 av 1010 ord)

Konsthantverk

Inom den äldre brittiska möbelkonsten sattes det praktiska och bekväma före det moderiktiga. Stora krav ställdes också på materialets och hantverkets kvalitet. Karakteristisk var dragningen till gotiken, en stil som egentligen aldrig helt

(33 av 235 ord)

Modernt konsthantverk

Omkring 1860 inleddes en förnyelse av konsthantverket i Storbritannien, aktualiserad efter världsutställningen i London 1851, då kritikerna upprördes över de maskintillverkade varornas fulhet och dåliga kvalitet. William Morris blev centralgestalten i en ny rörelse

(34 av 237 ord)

Arkitektur

Från Storbritanniens romerska tid kvarstår åtskilliga lämningar av anläggningar och byggnader, bl.a. av Hadrianus mur och av badanläggningarna i Bath. Även gatunäten i många städer har romerska anor. De äldsta kyrkorna (600–1100-talen) hör till den anglosaxiska arkitekturen: en i grunden romansk byggnadsstil, bestående av små byggnader i grovhuggen sten med trånga, rundbågiga dörrar och fönster. Karakteristiska drag är bandmönster och torn med kopplade, rundbågiga öppningar. Drygt 400 kyrkor med murverk från denna period finns bevarade, bl.a. i Bradford-on-Avon, Brixworth och

(80 av 885 ord)

Trädgårdskonst

Storbritanniens tidigaste kända trädgårdar uppkom med romartidens villor. Under medeltiden förekom, med klostren som hållpunkter, ett livligt utbyte av fröer och plantor inom och utom landet. Viktiga influenser kom från den rika islamiska trädgårdskulturen i Syditalien och från Sicilien, som erövrats av normanderna. Storbritanniens

(44 av 312 ord)

Musik

Den äldsta kända musiken i Storbritannien är de keltiska bardernas sånger. Rester av denna tradition levde kvar i Wales långt in i modern tid. Litterära och ikonografiska källor samt fynd av musikinstrument ger glimtar av örikets musikliv under tidig medeltid. Bl.a. har rester av lyror och harpor hittats, och beskrivningar och avbildningar av den stora orgel med 400 pipor som ca 950 byggdes i Winchesterkatedralen vittnar om en driven hantverksskicklighet.

Flerstämmig kyrkomusik finns bevarad från ca 1000 i Worcestertroparierna, medan

(80 av 933 ord)

Populärmusik

Industrialisering och urbanisering befrämjade tidigt utvecklingen av en marknad för populärmusik i Storbritannien. De former av musikalisk underhållning som uppstått under 1700-talet i pleasure gardens, ballad opera och värdshusmusik vidarefördes under 1800-talet i music hall-formen. Inom denna genre framträdde efter hand populära artister som George Leybourne och Marie Lloyd, och den kopplades under 1800-talets senare del i allt högre

(59 av 421 ord)

Dans

(1 av 1 ord)

Balett

Den professionella dansen har rötter i hovunderhållningen, i synnerhet i s.k. maskspel, där även kungligheter och hovfolk gärna deltog. Under tidigt 1700-tal framfördes baletter i tidens franskinfluerade stil. Den största engelska koreografen då var John Weaver (1673–1760), som var sin egen librettist och har kallats

(45 av 319 ord)

Sällskapsdans

Äldre dansformer i England som clog dance (i skor av trä), morrisdans, svärdsdans och country dance (kontradans) är fortfarande populära. Den tidigaste samlingen av sällskapsdanser gjordes av musikförläggaren John

(29 av 199 ord)

Folkkultur

Den traditionella folkkulturen präglas av regionalism, särskilt påtaglig i de karga glesbygderna i Skottlands högländer och i Wales, där det keltiska arvet vårdas. England och de skotska lågländerna uppvisar en blandkultur, vars inslag i viss utsträckning kan härledas ur de invasioner som förekommit alltsedan Caesars tid. Den romerska provinskultur som introducerades främst i England fick betydelse för framväxten

(58 av 409 ord)

Sport

Storbritannien är i mångt och mycket den moderna tävlingsidrottens vagga. Här organiserades och reglerades på 1800-talet många av dagens mest populära idrotter. En mängd traditionella och folkliga spel och

(29 av 204 ord)

Förhistoria

För Storbritanniens förhistoria, se förhistorieavsnitten under uppslagsorden England, Irland, Skottland och

(11 av 12 ord)

Historia

För Storbritanniens historia från den romerska erövringen 43 e.Kr. fram till

(11 av 29 ord)

Drottning Annas tid

År 1702 blev Anna Stuart drottning av England och Skottland, den sista regenten av ätten Stuart eftersom parlamentet genom Act of Settlement 1701 givit tronföljden till den protestantiska kurfursteätten i Hannover. Tronföljdsfrågan spelade en viktig roll då

(37 av 262 ord)

Whigpartiets storhetstid

Georg I lierade sig helt med whigs mot tories, som misstänktes för stuartsympatier. Ledande torypolitiker drevs i landsflykt eller fängslades. Som ledare för whigmajoriteten i parlamentet framträdde snart Robert Walpole, inte minst på grund av hans insatser under

(38 av 265 ord)

Den ekonomiska expansionen

Skiftesrörelsen i centrala Englands jordbruksbygder hade börjat redan på 1400-talet (se enclosure). Omkring 1700 var hälften av den odlade jorden skiftad. Framför allt från

(24 av 168 ord)

Den koloniala expansionen under Pitt d.ä

1700-talet igenom kämpade Storbritannien och Frankrike om herraväldet på haven, koloniala stödjepunkter och marknader. Huvudscenerna var Nordamerika och Indien. Avgörandet föll vid seklets mitt. Då framträdde William Pitt d.ä.

(29 av 206 ord)

Kungamaktens och torypartiets renässans

Pitts fall blev början till slutet på den långa whigdominansen. Under ett årtionde växlade makten i parlament och kabinett, men 1770 utnämnde Georg III Lord North (Frederick North) till ledare för kabinettet och inledde därmed en långvarig period då kungamakten och tories i förening nästan oavbrutet styrde Storbritannien. Den nya regimen fick

(52 av 371 ord)

Krigsansträngningarna

Storbritannien stod till en början utanför revolutionskrigen i Europa, men 1793 förklarade Frankrike krig. Med ett kort avbrott 1802–03 varade den väldiga uppgörelsen med Frankrike och Storbritannien som huvudmotståndare i mer än två årtionden. Länge låg Storbritannien och dess allierade under. England hotades en tid

(45 av 318 ord)

Den industriella och sociala utvecklingen

Trots krigets påfrestningar var årtiondena kring 1800 en genombrottstid för industrialismen i England. Skiftesverket närmade sig sin fullbordan. Stora kanalbyggen

(20 av 141 ord)

Parlamentsreform och järnvägar

Åren efter det stora kriget karakteriserades av ekonomisk depression och sociala oroligheter, som undertrycktes hårt av överheten. En symbol för motsättningarna blev Peterloomassakern i Manchester 1819, då elva protestmötesdeltagare dödades under en kavallerichock.

Tiderna blev bättre under 1820-talet, och tonen mildrades både inom reformrörelsen och från de styrandes sida. Många av den borgerliga radikalismens krav

(55 av 386 ord)

Peel–Palmerstoneran

Två rörelser med krav på ändring av det politiska systemet växte fram under 1830-talet. Chartiströrelsen yrkade från 1838 på allmän rösträtt för män och andra konstitutionella reformer. I reformfrågan nådde den inga resultat, men den anses ha förberett arbetarnas mobilisering för senare politiska strider. Den andra rörelsen, Anti-Corn Law League, bars av medelklassen. Den bildades vid 1830-talets slut och yrkade på att 1815 års

(64 av 456 ord)

Parlamentarisk tvekamp: Disraeli mot Gladstone

Den som återsamlade de konservativa efter splittringen under Peel var Disraeli. Som finansminister i Lord Derbys (Edward Stanley Derby) toryministär och underhusledare lade han 1867 fram ett förslag till en andra parlamentsreform. Den gav städernas hantverkare och arbetare rösträtt. På så sätt skulle en allians knytas mellan de jordägande klasserna och industriarbetarna

(52 av 367 ord)

Den nya imperialismen

Under toryregimen nådde imperiet sin kulmen. I kapplöpningen om Afrika tog Storbritannien de värdefullaste delarna, samtidigt som ställningarna kring Indien (nuvarande Myanmar, Malaysia) byggdes ut. Det nya i denna imperialism var entusiasmen, också inom breda lager av folket. Ideologin var starkt nationalistisk:

(42 av 288 ord)

Arbetarpartiets uppkomst och liberalernas återkomst

På 1880-talet hade intellektuella socialister bildat Fabian Society och på 1890-talet grundades ett arbetarparti. Men det politiska genombrottet för arbetarrörelsen kom först då en kommitté bildades 1900 för arbetarrepresentation i underhuset. Det blev början

(34 av 240 ord)

Första världskriget och 1920-talet

När Storbritannien 1914 gick in i kriget mot Tyskland tänkte man sig den brittiska insatsen som begränsad till flottan, fabrikerna, finansen och en elitkår till Frankrikes hjälp vid västfronten. Men under det långa kriget tvangs Storbritannien att därutöver sätta in mångmiljonarméer både från de egna öarna och

(47 av 333 ord)

1930-talet och andra världskriget

År 1931 var mer än en femtedel av fackföreningarnas medlemmar arbetslösa. Splittring inom Labour om den ekonomiska politiken ledde till regeringens fall. Ramsay MacDonald bildade därefter en samlingsregering, där dock huvuddelen av hans eget parti vägrade att delta. Stödet för samlingsregeringen gav vid val 1931 de konservativa en överväldigande majoritet och försatte Labourpartiet i maktlös minoritet i parlamentet. Efter MacDonalds avgång 1935 fick regeringen en konservativ

(66 av 468 ord)

Välfärdsstaten och imperiets avveckling

Under kvartsseklet efter 1945 genomgick Storbritannien djupa ekonomiska och sociala förändringar. Epoken inleddes och avslutades med Labour vid rodret; under den längsta tiden styrde de konservativa. Men skillnaden i kurs var i verkligheten liten. Man var ense om huvudriktningen för politiken: en välfärdsstat och en blandekonomi under samhällskontroll men under medverkan av näringslivets organisationer.

Attlees regering tog avgörande steg i den riktningen. Beveridgerapporten sattes i verket, och ännu längre gick National Health Service Act 1946, som gav fri

(78 av 557 ord)

Epoken Thatcher

År 1976 lämnade Harold Wilson ledningen för Labour till James Callaghan. Redan under dennes tid som premiärminister började vändningen bort från de föregående årtiondenas expansiva närings- och välfärdspolitik. Budgeten stramades åt, och regeringen sökte dämpa fackens lönekrav men möttes av strejker, som lamslog samhällslivet (renhållning, sjukhus). Callaghan led också nederlag då han försökte vinna nationalisterna i de keltiska landsändarna med viss självstyrelse för Skottland och Wales;

(66 av 467 ord)

Labour åter vid makten

John Majors konservativa regering upplöste parlamentet vid den maximala valperiodens utgång 1997. Hans styre bedömdes som kompetent men föga inspirerande och försvagat av inre brytningar i Europafrågan. I valet förlorade de konservativa stort till det reformerade Labourpartiet under den karismatiske Tony Blair. Blair hade befriat sitt parti från den dogmatiskt socialistiska barlast som under hela efterkrigstiden försvagat dess grepp om väljarna. Hans styre kan i stort karakteriseras som mittenbetonat. Blair gjorde ett uppmärksammat försök att förmå de stridande parterna i den

(81 av 653 ord)

Storbritannien under 2010-talets första år

Parlamentsvalet 2010 kom att domineras av den ekonomiska krisen, och såväl Labour som tories och liberaldemokrater argumenterade för att de var de bäst lämpade att ta ansvar för situationen. Valet resulterade som många förutspått i en

(36 av 254 ord)

Brexit och dess efterspel

Pressad av en växande EU-skeptisk falang inom det konservativa partiet lovade David Cameron att utlysa en folkomröstning om fortsatt EU-medlemskap om han blev omvald 2015, något han också blev. Efter en uppgörelse med EU, enligt vilken Storbritannien skulle kunna neka invandrare från andra EU-länder vissa sociala förmåner under en övergångsperiod, förespråkade dock Cameron att landet skulle stanna i EU.

Folkomröstningen hölls i juni 2016. 72 procent av britterna röstade, 52 procent för att lämna EU och 48 procent för att stanna

(81 av 577 ord)

Medverkande

  • Alf Björnberg
  • Anders Hansson
  • Anders Jönsson
  • Anders Widfeldt
  • Anna Greta Ståhle
  • Boel Lindberg
  • Britt Tunander
  • Charlotte Christensen
  • Clemens Altgård
  • Erik Frykman
  • Erik Hedling
  • Frans af Schmidt
  • Gunnar Olofsson
  • Göran Andersson
  • Håkan Attius
  • Jan Svartvik
  • Jan von Konow
  • Jan-Öjvind Swahn
  • Jens Möller
  • Johan Warell
  • Jonas Gruvö
  • Lars Nyberg
  • Lars O. Lagerqvist
  • Lars-Håkan Svensson
  • Lena Hammergren
  • Magnus Sylvén
  • Martin Westholm
  • Michael Bogdan
  • Monica Boman
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Nils Ahlberg
  • Nils Andrén
  • Per Arne Tjäder
  • Per Beskow
  • Peter A. Sjögren
  • Peter Bohlin
  • Ragnar Hall
  • Rune Jonsson
  • Sanna Trygg
  • Sigrid Melchior
  • Sven Behrens
  • Sven Bäckman
  • Ted Bjarme
  • Torsten Husén
  • Tove Janson Borglund
  • Ulf Arvidsson
  • Åke Holmberg

Litteraturanvisning

Växt- och djurliv:
A.R. Clapham m.fl., Excursion Flora of the British Isles (3:e upplagan 1987);
J. Ferguson-Lees m.fl., The Shell Guide to the Birds of Britain and Ireland (2:a upplagan 1991);
B. Gibbons, A Guide to the National Parks and Other Wild Places of Britain and Europe (1994);
G. Young & E. Franks, Watching Wildlife: Field Guide to the Wildlife Habitats of Britain (1992).
Religion:
O. Chadwick, The Victorian Church 1–2 (1971);
R. Davies & G. Rupp (utgivare), A History of the Methodist Church in Great Britain 1–4 (1965–88);
David L. Edwards, Christian England (1984);
J.R. Fleming, A History of the Church in Scotland, 1843–1929 1–2 (1927–33);
A. Hastings, A History of English Christianity 1920–1990 (3:e upplagan 1991);
Edward Norman, Church and Society in England 1770–1970 (1976);
Edward Norman, Roman Catholicism in England from the Elizabethan Settlement to the Second Vatican Council (1985);
Gerhard Parsons, The Growth of Religious Diversity: Britain from 1945 1–2 (1993–94);
Ernest A. Payne, The Free Church Tradition in the Life of England (4:e upplagan 1965).
Massmedier:
J. Curran & J. Seaton, Power without Responsibility: The Press and Broadcasting in Britain (4:e upplagan 1991);
B. Franklin & D. Murphy, What News? The Market, Politics and the Local Press (1991);
Allan J. Lee, The Origins of the Popular Press in England, 1855–1914 (1976);
C. Seymour-Ure, The British Press and Broadcasting since 1945 (1991);
C. Wintour, The Rise and Fall of Fleet Street (1989).
Bok- och förlagsväsen:
C. Clair, A History of Printing in Britain (1965);
Marjorie Plant,The English Book Trade: An Economic History of the Making and Sale of Books (2:a upplagan 1965);
S.H. Steinberg, Boktryckarkonst och bokhistoria genom fem sekler (svensk översättning, 2:a upplagan 1983).
Statsskick och politik:
Statesman’s Yearbook 1864–;
Anthony H. Birch, The British System of Government (9:e upplagan 1993);
Tony Byrne, Local Government in Britain (6:e upplagan 1994).
Litteratur:
Penguin History of Literature 1–7 (1993–94);
A. Baugh (utgivare), A Literary History of England (2:a upplagan 1967);
S.B. Greenfield & D.G. Calder, A New Critical History of Old English Literature (1986);
J. Richetti (utgivare), The Columbia History of the British Novel (1994);
A. Sanders, The Short Oxford History of English Literature (1994);
C. Woodring & J. Shapiro (utgivare), The Columbia History of British Poetry (1994).
Drama och teater:
R. Hayman, British Theatre since 1955 (1979);
A. Nicoll, A History of English Drama 1660–1900 1–6 (1952–59);
E. Reynolds, Modern English Drama (1949);
A.P. Rossiter, English Drama from Early Times to the Elizabethans (1950);
John R. Taylor, Anger and After (2:a upplagan 1969);
F.P. Wilson, The English Drama 1485–1585 (1969).
Film:
R. Armes, A Critical History of the British Cinema (1978);
C. Barr (utgivare), All Our Yesterdays: 90 Years of British Cinema (1986);
Rachael Low, The History of the British Film 1–7 (1948–85);
R. Murphy (utgivare), The British Cinema Book (3:e upplagan 2009);
Amy Sargeant, British Cinema: A Critical History (2008).
Konsthantverk:
British Design 1851–1987, utst.kat. Nationalmuseum (1987);
O. Brackett, English Furniture Illustrated (2:a upplagan 1950).
Arkitektur:
R. Dixon & S. Muthesius, Victorian Architecture (1978);
A. Service, Edwardian Architecture(1977);
J. Summerson, Architecture in Britain 1530–1830 (7:e upplagan 1983);
D. Watkin, English Architecture (1979).
Trädgårdskonst:
B. Elliott, Victorian Gardens (1986);
J. Harvey, Mediaeval Gardens (1981);
D. Jacques, Georgian Gardens (1983).
Musik:
Ian Spink (utgivare), The Blackwell History of Music in Britain (1981–);
M. Karpeles, An Introduction to English Folk Song (2:a upplagan 1987);
A. Munroe, The Folk Music Revival in Scotland (1984);
Percy M. Young, A History of British Music (1967).
Historia:
Sidney Checkland, British Public Policy 1776–1939: An Economic, Social and Political Perspective (1983);
George Clark (utgivare), The Oxford History of England 11–15 (1962–65);
Roy Douglas, World Crisis and British Decline, 1929–1956 (1986);
T.O. Lloyd, Empire, Welfare State, Europe: English History 1906–1992 (4:e upplagan 1993);
Kenneth O. Morgan (utgivare), The Oxford Illustrated History of Britain (1984);
R. Pope (utgivare), Atlas of British Social and Economic History since c. 1700 (1989);
John Rule, The Vital Century: England’s Economy, 1714–1815 (1992).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Storbritannien. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/storbritannien