Kriget med Unionen 1403-1404

Under ledning av Algot M�nsson Sture (�verbef�lhavare), Abraham Brodersson (Tjurhufvud) och Sven Sture (som betitlas sj�r�vare av svensk historia n�r han inte �r i svensk tj�nst) anl�nde Unionens flotta den 12 november 1403 till Gotland.

Tyska Orden som innehade Gotland efter att ha kastat ut de s.k. Vitaliebr�derna hade endast ett manskap om 85 man stationerade p� �n, bl a p� beg�ran av gutarna. Det tyska manskapet satte sig i s�kerhet innanf�r murarna i Visby n�r flottan anl�nde. Staden bel�grades fr�n S:t Pauli dag (25/1) och ute p� landet uppf�rde Unionen tre (eller fem) fasta borgar.

Gutarna h�ll sig till Tyska Orden eftersom de i snart tio �r njutit fred, fri handel och sina gamla lagar att f�lja (Tyska Orden var till skillnad fr�n dansk eller svensk inblandning bra f�r Gotland). Redan den 22 februari tvingades bel�grarna genom framg�ngsrika utfall att ge sig av. Vid p�sken (30 mars) fick gutarna och folket fr�n Tyska Orden f�rst�rkningar. I Visbymunkarnas efterl�mnade skrifter s�gs att hela den preussiska styrkan (Tyska Orden allts�) uppgick till 15.000 man. Och nu v�nde Unionens krigslycka f�r gott.

Den svensk-danska h�ren drevs bort fullst�ndigt fr�n Visby, flydde och n�dgades innesluta sig i de f�sten de hade uppf�rt p� landet, d�ribland de vid namn Goltborch (Lojsta slott) och ett annat Slyt (bilden ovan). Dessa och de andra f�stena er�vrades nu ett efter ett. I synnerhet s�gs kampen om Slitef�stet (Slyt) ha varit h�rd, men efter �tta dagars bel�gring och bombardemang kapitulerade ocks� detta.


Bilderna �r fr�n Lotsbacken i Slite

Den 16 maj 1404 sl�ts ett stillest�nd om tre veckor med b�rjan p� Pingstdagen: f�stet Slyt skulle vara utrymt efter 3-4 dagar och nedbr�nt innan solnedg�ngen den 21 maj. Under stillest�ndstiden skulle unionsdrottningens vilja inh�mtas, om kriget skulle forts�tta eller fred avslutas.

N�r underr�ttelsen n�tt drottning Margareta samlade hon en flotta i Kalmar att sm�ningom f�rst�rka h�ren p� Gotland. Men Tyska Orden fick nys om saken, anf�ll of�rmodat, er�vrade en del och br�nde upp omkring 200 skepp. I slutet av juni hade alla Unionens f�sten fallit.

Den 20 juli 1404 avsl�ts under hansest�dernas medling ett stillest�nd som skulle r�cka till S:t Hans (midsommar) f�ljande �r, som ocks� innebar ett slut p� detta krig. Gotland k�ptes fr�n Tyska Orden genom den s.k. Gotlands l�sen vars sista slant inbetalades den 22 september 1408 (en av anledningarna till att Erik av Pommern ans�g Gotland som sin egen).

Bilderna ovan �r inte tagna alldeles ovanf�r Stugbyn (utan p� Lotsbacken strax bredvid) d�r nog den Nordiska Unionens f�ste Slyt en g�ng l�g. Det h�r f�r inget gotl�ndskt barn l�ra sig i skolan eftersom gutarna inte var ett smack intresserade av n�gon svensk eller nordisk �verh�ghet och d�rtill hade mage att tillsammans med Tyska Orden kasta av dem fr�n �n.

Kommentar

---

Silver Mets fr�n Eskilstuna som h�rstammar fr�n Saaremaa (�sel) har kommenterat den positiva beskrivningen av Tyska Orden ovan, och efter erh�llet tillst�nd publicerar vi hans kommentar:

�Ni beskriver Tyska Orden med positiva ordalag, och m�jligen finns det fog f�r det d� gotl�nningarna fick smaka p� fred ett tag men samma orden var k�nd f�r sin grymhet, bl a i Livland. Omkring mitten av 1200-talet erbj�ds alla syndaf�rl�telse mot att de sl�t sig till Ordern, allt de hade gjort tidigare i sina liv gl�mdes och organisationen fylldes av allehanda psykopater och kriminella. Eftersom jag sj�lv h�rstammar fr�n �sel (Saaremaa) som har tillh�rt ordern s� var det intressant att l�sa den enda positiva beskrivningen av denna f�rbrytarorganisation, som dock gynnade Gotland ett tag.�

Vi svarade:

�Vi tror f�rst�s inte f�r en sekund att Tyska orden var b�ttre k�lsupare �n andra, men det verkar som att gutarna har haft ganska n�ra relationer med dem och andra tyska furstar, bl a s� s�ger ju Strelow att vid inb�rdeskriget 1288 d� stad och land slogs s� beg�rde och fick faktiskt gutarna/b�nderna hj�lp av bl a h�rm�staren f�r sv�rdsorden i Livland medan Visby h�ll sig till sina speciella v�nner i L�beck. Jag har bara n�mnt detta i f�rbig�ende p� guteinfo.com, men har t�nkt v�va in det i en st�rre framst�llning av Gotlands statsr�ttsliga st�llning n�r jag f�r tid att skriva den.�

Silver Mets h�ller f�r �vrigt p� med en hemsida om �sels historia och har uppt�ckt att gotl�nningar (gutar) och �selbor (saarlased) l�nge har haft n�ra kontakter med varandra. Han har d�rtill v�nligheten att n�mna ett par tillf�llen d� gutarna har tagit st�llning f�r sina f�rbundskamrater p� �sel och antingen givit dem samma r�ttigheter som alla andra, trots att de var hedningar, eller v�grat f�lja med p� krigst�g f�r att �kristna� dem.

Guteinfo tackar Silver Mets f�r kommentaren, och hoppas att han skickar en l�nk till oss n�r hemsidan �r klar.