Ormicas bynahus på S:t Olofsholm

S:t Olofsholm heter s� f�r att det har varit en holme och Olof den helige flydde till Ryssland i b�rjan av 1000-talet varvid han mellanlandade p� Acrgarn, som S:t Olofsholm hette p� den tiden, se Gutasagan, och d�r l�g han l�nge. Bilden ovan visar vad man har kunnat se av kyrkan fram till 2013, en del av en kyrkan ing�r med en v�gg i byggnaden som tj�nat bl a magasin under senare �rhundraden.



2013 p�b�rjade Dan Carlsson en utgr�vning av platsen som ing�r i hans projekt om vikingatida hamnar; utgr�vningen p�gick ocks� under 2014, bilderna p� denna sida �r fr�n detta �r.



Platsen ing�r som ovan n�mnts i v�r historia via Gutasagan ty Ormica en rik man fr�n Hejnum antog kristendomen enligt hans l�ra; s�v�l Carlsson sj�lv som L�nsstyrelsen och Svenska kyrkan skriver att S:t Olof hade n�got med kristnandet av Gotland att g�ra, men det �r fel, se sidan S:t Olof sj�lv, och se ocks� vad Strelow sa p� 1600-talet eftersom det �r grunden f�r p�st�enden om tv�ngskristnande.



Kristendomen kom till Gotland och antogs allm�nt enligt Gutasagan i tre steg:

1) Medan gutarna �nnu var hedningar s�g k�pm�nnen kristna seder i kristna l�nder och f�rde hem pr�ster, se Marias altare och Den f�rsta kyrkan, som br�ndes ner = br�k.

2) D�refter bygger Botair sin kyrka i Vi, se Peters kyrka, ocks� h�r blir det br�k.

3) Men n�r gutarna hade sett kristna m�ns seder och l�rda m�ns kunskaper s� antogs kristendomen allm�nt, dvs som statsreligion p� Gotland, se Kristendomen.

Det �r f�rst nu Gutasagan ber�ttar att Olof den helige kom flyende fr�n Norge, n�got som skulle ha skett �r 1029, la sig i Acrgarn och m�tte Ormica och andra rika gutarna.

Undertecknad har till dags dato inte sett ett enda vettigt argument till varf�r detta inte skulle st�mma. D�remot finns det tonvis av bortf�rklarande spekulationer.



2013- och 2014-�rs utgr�vningar medf�rde att man kunde konstatera en 1300-talskyrka lika stor som andra sockenkyrkor p� Gotland vid den tiden, 30x13 meter, men ocks� en �ldre byggnad om 10x7 meter. Ett mynt fr�n mitten av 1000-talet hittades alldeles utanf�r s�dra l�ngsidan, minst 1.000 andra, d�r har ocks� en begravd m�nniska p�tr�ffats som daterats till sen vikingatid/tidig medeltid.



Det �r f�rmodligen s� att Gutasagan stiger fram i dagsljuset p� S:t Olofsholm. P� bilden ser du ruinerna efter b�de Acrgarns kyrka och Ormicas bynahus.

Vill du veta riktigt mycket om utgr�vningen, s� se Arendus Rapport 2014:7. Och h�r finns en artikel av Sven-Erik Pernler som sammanfattar kunskaperna om S:t Olofsholm f�re utgr�vningarna.

Vi f�r nog anledning att �terkomma p� denna sida n�r slutrapporten �ver �rets gr�vning kommer, ty Dan Carlsson s�ger i Radio Gotland att historien om S:t Olofsholm beh�ver skrivas om.

Ps. Vi skall till�gga att m�nga forskare bem�dar sig f�r att tala om att Olovskulten var ganska sen p� Gotland. Det tror inte jag, och inte heller g�r jag som andra och gl�mmer att gutarna hade byggt en kyrka �t S:t Olof i Novgorod redan p� 1000-talet, se Oddgair dog i Holmg�rd fr�n runstenen U 687. Ormicas bynahus till�gnades nog ocks� S:t Olof s� sm�ningom. Ds.