Se upp med ”best practice”

2006

2008

Pedagogisk forskning i Sverige, 2020

2020

Den har rapporten ar framtagen av SLUs vetenskapliga rad for djurskydd i syfte att utvardera djurvalfarden hos minkar inom svensk palsdjursproduktion och bedoma om den vetenskapliga litteraturen ger stod for att produktionen, sa som den bedrivs i dag, ger djuren mojlighet att bete sig naturligt. Minkar som fods upp for palsproduktion i Sverige maste hallas och skotas enligt Statens jordbruksverks foreskrifter och allmanna rad (SJVFS 2012:14) om uppfodning och hallande av palsdjur. Rapporten har tagits fram pa uppdrag av Jordbruksverket som en del i ett regeringsuppdrag om minkhallning. Den beskriver minkens ursprung och domesticering, naturligt beteende hos vild mink, inhysning och skotsel vid palsuppfodning, onormalt beteende, miljoberikningar, smittskydd, forekommande sjukdomar och avlivningsmetoder. I rapporten ges rekommendationer baserat pa tillganglig vetenskaplig litteratur, och behov av framtida forskning identifieras. Minken ar en opportunistisk kottatare som behover ata re...

Sociologisk Forskning

Hur kan man gå med på att medarbeta i detta? Sociologisk Forskning (2013/3-4) innehåller tre berömda inlägg ur tidskriftens samtidshistoria. Det är Hans Zetterbergs "Traditioner och möjligheter i nordisk sociologi" (1966), där han beklagar ensidigheten i svensk sociologis inlån av amerikanska förebilder, Walter Korpis "Om undran inför sociologerna" (1990) där han gör sig lustig över alla sociologer som inte är som han, och som han därför inte begriper, och Rita Liljeströms "Individen, paret och banden mellan generationer" (1986) som presenterar ett forskningsprogram från Göteborgsinstitutionen som skulle ha blivit intressant om det hade genomförts. Redaktionen motiverar detta, främst Korpis inlägg: "Sociologin är ju en på många sätt både självupptagen och självspäkande disciplin, med ett exceptionellt beroende av de klassiska texterna och med ständigt återkommande föreställningar om det egna ämnets 'kris'. Samtidigt har disciplinens institutionella förutsättningar och dess informella hierarkier och värdesystem ofta undandragit sig sociologernas kritiska blick." Det här är vanliga föreställningar-men vad jämför man med? Hur utvecklas en "disciplin" om den inte är upptagen med att granska sina grundläggande försanthållanden och en ofta institutionsberoende oförmåga att ändra dessa eller ens visa deras hållbarhet? Skulle det vara ett fel? Vad menas med "exceptionellt beroende" av klassiska texter? Vad jämför de med i en tid då Darwin och Einstein ständigt diskuteras inom sina vetenskaper och till och med Lamarck börjar tas på allvar igen? Och det andra påståendet då, bristen på kritisk blick-vad betyder det? Innehåller det en jämförelse (t.ex. med statsvetenskap?) eller har sociologikritikerna helt enkelt gjort fel? Gäller det Sverige? Annars finns ju mängder av material, som Sociology of

Tidsskriftet Antropologi, 1996

Ulf Johansson Dahre: Indigenous peoples and the right to self-determination: selfdetermination towards a new meaning? The beginning of the last decade of the 20th century has seen the end of a distinet era in international relations. This era, encompassing the years 1945-1990, was the era of decolonization, in which self-determination was defined or understood in relation to decolonization in the third world. This era also brought a distinet definition of self-determination. Entitled to self-determination were the peoples of European overseas colonies. Minorities and indigenous peoples excluded. However, a redefinition, or an extension of the concept, is ocurring. It is likely that self-determination will become a legal right of indigenous peoples, but not explicitly recognizing secession, but a right to political and social participation within the existing States. In the transition from colonial to postcolonial contexts, self-determination is becoming a means of conflict resolutio...

Tidskrift For Genusvetenskap, 2012

1999

Socialmedicinsk Tidskrift, 2011

2009

The purpose with this studie was to examine how individuals with experience of a long-term drugabuse describe their transformationprocess, and if this process has contributed to a change in their selfdescription. The studie was delimit to examine the transformationprocess, not in relation to what sort of abuse the informants had, or in relation to gender. The studie anwered questions concerning motivation to stop abusing, how the informants started the drugcareer, and how life as an abuser is described. In the studie qualitative method was used, five semi-structured interviewes were made with individuals who had a long-term addiction in the past. Symbolic Interactionism was the theoretical frame of referense that was used for analyse. Results showed that the description of the turningpoint either was as one specific event, or like a process connected to kumulative treatement experiences, and to other experienses described as positive. Results has also shown that the transformationprocess requiers time, and that it takes place both as a socialisation process and as an inner personal develpment. Important factors that affected the development was the relation to other human beeings, to have an onest relation to oneself, to participate in fellowships, personal sucess, to achieve a positive change in the view of themselves. Nyckelord: vändpunkt, förändringsprocess, missbruk Keyworsd: Turning-point, transformationprocess, drug-abuse Ett stort tack till de fem personer som deltagit intervjuerna och så generöst berättat om sina erfarenheter och till dem som förmedlat kontakterna. Vi vill även tacka Miniteatern som låtit oss använda sina lokaler för vårt arbete. Sist men inte minst tackar vi Kajsa Billinger som varit vår handledare. "Olika människor strävar efter lycka på olika sätt och med olika medel och skapar därigenom olika levnadssätt och regeringsformer för sig själva." Aristoteles INNEHÅLLSFÖRTECKNING