kitsch

Se även Kitsch.

Svenska

Substantiv

Böjningar av kitsch	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kitsch	kitschen
Genitiv	kitschs	kitschens

kitsch

• uttal: kɪtɧ

1. konst eller andra föremål som kännetecknas av dålig (estetisk) smak eller ytlighet, men ändå är populära; ofta av något äldre typ; ofta kollektivt; även mer abstrakt

   Min mosters handmålade madonnastaty i elfenben är ren kitsch.

   Kitsch är det enda affären på Storgatan säljer.

   Serietecknaren blandar mytologiskt kitsch med naivistiskt tecknade karaktärer.

   Synonymer: smörja, hötorgskonst, smaklöshet

   Jämför: skräp, kram, krams, strunt

   Besläktade ord: kitschig

   Etymologi: Sedan 1951. Av tyska Kitsch (”billig, sötaktig konst”). Av tyska kitschen (”bestryka, smörja”).

Översättningar

kitsch

• engelska: kitsch ^(en), camp ^(en)
• polska: kicz ^(pl) m, szmira ^(pl) f, bezguście ^(pl) n
• tyska: Kitsch ^(de)