Visa källa för Bulgarien

{{coord|43|N|25|E|display=title|type:country}}
{{landsfakta|
|namn= Republiken Bulgarien<br />Република България<br />Republika Bǎlgarija</big>
|genitiv=Bulgariens
|flagga=Flag of Bulgaria.svg
|statsvapen=Coat_of_arms_of_Bulgaria.svg
|motto=Съединението прави силата (Săedinenieto pravi silata)<br>(Enhet ger styrka)
|karta=EU-Bulgaria.svg
|världsdel=[[Europa]]
|statsskick=[[Parlamentarism|Parlamentarisk]] [[republik]]
|språk=[[Bulgariska]]
|a/t=t
|huvudstad=[[Sofia]]
|störstastad=[[Sofia]]
|demonym=Bulgar<ref name="Utrikes namnbok2015">{{bokref |titel=Utrikes namnbok: svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU- och EG-organ, EU-titlar och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska |url=https://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf |format={{PDF}} |utgåva=10., rev. uppl. |år=2015 |utgivare=Utrikesdepartementet, Regeringskansliet |utgivningsort=Stockholm |sid=69 |hämtdatum=18 maj 2017 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20180127120617/https://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf |arkivdatum=27 januari 2018 }}</ref>
|statschef=[[Rumen Radev]]
|sct=Presidenter
|sct2=President
|regeringschef= [[Dimitar Glavchev]]
|rct=Premiärministrar
|rct2=Premiärminister
|nationalförsamling=[[Bulgariens nationalförsamling|Nationalförsamlingen]]
|area_rank=106:e
|area=110879
|area_%vatten=2,16&nbsp;%
|area_not=<ref name="CIAWorldFactbook">{{webbref |url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/bu.html |titel=Bulgaria |verk=[[The World Factbook]] |utgivare=[[Central Intelligence Agency]] |datum=1 maj 2017 |hämtdatum=18 maj 2017 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20161001195751/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/bu.html |arkivdatum=1 oktober 2016 }}</ref>
|folkmängd_rank=100:e
|folkmängd=7101859
|folkmängd_år=2016<sup>a</sup>
|folkmängd_not=<ref name="BulStatPop2016">{{webbref |url = https://www.nsi.bg/en/node/15001 | titel = Population and Demographic Processes in 2016 | utgivare = National Statistical Institute | språk = engelska | hämtdatum = 18 maj 2017 }}</ref>
|folkmängd_fr=7364570<ref>{{webbref |url = https://www.nsi.bg/census2011/indexen.php | titel = Index | verk = Population and housing census in the Republic of Bulgaria 2011 | utgivare = National Statistical Institute | språk = engelska | hämtdatum = 18 maj 2017 }}</ref>
|folkmängd_fr_år=2011<sup>b</sup>
|befolkningstäthet_rank=118:a
|invånare/km2=auto
|högstapunkt=[[Musala]]
|högstapunkt_meter=2&nbsp;925
|störstasjö=[[Burgassjön]]
|störstasjö_yta=27,5
|längstaflod=[[Donau]]
|längstaflod_längd=2&nbsp;850
|självständighet=Från [[Osmanska riket]]
|självständighet_dekl=3 mars 1878 (autonomi)
|självständighet_erk=5 oktober 1908 (utropad)
|bnp_rank=74:e
|bnp_totalt=195,4 miljarder [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org">{{webbref |url=https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1 |titel=World Economic Outlook database: April 2022 |utgivare=[[Internationella valutafonden]] |språk=engelska | hämtdatum = 2 augusti 2022 }}</ref>
|bnp/invånare=28 593 [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>
|år=2022
|bnp_nominell_rank=70:e
|bnp_nominell_totalt=89,5 miljarder [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>
|bnp_nominell/invånare=13 101 [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>
|bnp_nominell_år=2022
|hdi={{öka}} 0,795<ref name="hdirapport2022">{{webbref |url= https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf |titel=Human Development Report 2021/2022 |arkivurl= |arkivdatum= |hämtdatum=3 december 2022 |format={{pdf}} |sid=284-287|utgivare=United Nations Development Programme |språk=engelska}}</ref>
|hdi_rank=68:e
|hdi_nivå=
|hdi_år=2021
|valuta=bulgarisk [[Lev (valuta)|lev]]
|valutakod=BGN
|tidszon=[[Östeuropeisk tid|EET]]
|utc_offset=+2
|sommartid=[[Östeuropeisk tid|EEST]]
|sommartid_offset=+3
|nationaldag=[[3 mars]]
|nationalsång=Мила Родино ([[Mila Rodino]])<br>(Älskade fosterland)<br>[[Fil:Mila Rodino instrumental.ogg|mini|Bulgariens nationalsång, Мила Родино (Mila Rodino) (instrumentalisk).]]
|nationalitetsmärke=BG
|landsnummer=359
|fotnot=a) Beräknad folkmängd den 31 december 2016. <br>b) Folkräkningen avser befolkningen den 1 februari 2011.
|bnp/invånare_rank=59:e|bnp_nominell/invånare_rank=68:e|gini={{minska grön}} 39,7<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/tessi190/default/table?lang=en|titel=Gini coefficient of equivalised disposable income - EU-SILC survey|hämtdatum=4 december 20322|utgivare=[[Eurostat]]|arkivurl=|arkivdatum=|språk=engelska}}</ref>|gini_år=2021}}
'''Bulgarien''' ({{lang-bg|България}}, Bǎlgarija), formellt '''Republiken Bulgarien'''<ref name="Utrikes namnbok2015"/> (Република България, Republika Bălgarija, uttalas [rɛˈpubliˌkə bɤlˈgarijə]), är en [[republik]] i [[Sydeuropa]], på nordöstra delen av [[Balkanhalvön]], som i norr gränsar mot [[Rumänien]], i väster mot [[Serbien]] och [[Nordmakedonien]], i söder mot [[Grekland]] och [[Turkiet]], och i öster har kust mot [[Svarta havet]]. Bulgarien har en yta på 110&nbsp;879 kvadratkilometer och cirka 7,1 miljoner invånare (2016);<ref name="BulStatPop2016"/> största stad är huvudstaden [[Sofia]] med 1,2 miljoner invånare.

Dagens Bulgarien överlappar de [[Romerska riket|antika romerska]] provinserna [[Moesia]], [[Thrakien]] och [[Makedonien (historisk region)|Makedonien]]. Landet har bibehållit samma traditioner, språk och alfabet sedan det första bulgariska riket 681–1018 e.Kr. Under långa tider utgjorde dåtidens bulgariska imperium större delen av [[Balkanhalvön]], därmed spreds dess alfabet, litteratur och kultur bland de slaviska folken och de närliggande länderna i [[Östeuropa]]. Århundraden senare med nedgången av det andra bulgariska riket (1186–1396 e.Kr.) kom landet under det [[osmanska riket]]s styre under nästa 482 år. Det [[Rysk-turkiska kriget (1877–1878)|rysk-turkiska kriget]] (1877–1878) bidrog till ett återetablerande av en bulgarisk stat som en konstitutionell monarki år 1878, med [[Freden i San Stefano|San Stefanofördraget]] som ledde till den tredje bulgariska staten.

Efter andra världskriget blev Bulgarien en kommunistisk stat och en del av östblocket. Vid kommunismens fall 1990 hölls det första flerpartivalet och landet fick därvid en demokratiskt vald regering och ett år senare ett statsskick som demokratisk republik.

Bulgarien är medlem i [[Nato]] sedan 2004 och i [[Europeiska unionen]] sedan 2007.

== Historia ==
{{Huvudartikel|Bulgariens historia}}
[[Fil:The Great Basilica Klearchos 2.jpg|miniatyr|Gammal [[Basilika (arkitektur)|basilika]] i staden [[Pliska]].]]
Det "första bulgariska riket" bildades när ett östligt folk, bulgarerna eller [[protobulgarer]]na, flyttade in i området i slutet av 600-talet och med tiden blandades med de [[slaver]] som sedan tidigare levde där. Under khanen [[Boris I av Bulgarien|Boris I]] antogs officiellt [[kristendom]]en år 864.

En till bulgarisk fornslaviska närstående språkform, [[fornkyrkoslaviska]]n, användes som liturgiskt språk hos olika [[Slaver|slaviska]] folk och utvecklades till de varianter av [[kyrkslaviska]] som fortfarande används i liturgin i [[Ortodoxa kyrkor|östligt ortodoxa]] kyrkor i slaviska länder. Städerna [[Preslav]] och [[Ohrid]] i det bulgariska imperiet blev viktiga lärosäten, där troligen det [[kyrilliska alfabetet]] utvecklades.

=== Bulgarien blev självständigt ===
Det första bulgariska rikets tid präglades till stor del av konflikter med [[Bysantinska riket]], och från slutet av 900-talet till slutet av 1100-talet var Bulgarien mestadels integrerat i detta. 1186 blev Bulgarien åter självständigt under det "andra bulgariska riket", som blev en stormakt som härskade över väsentliga delar av Balkanhalvön. I slutet av 1300-talet erövrades Bulgarien av det [[Osmanska riket]], som landet sedan kom att tillhöra i nästan 500 år till 1878.

Munken [[Paisij Chilendarski]] var den första som skrev på modern bulgariska med sin ''Den slavisk-bulgariska historien'' från 1762. Detta historieverk har blivit något av ett nationalepos, och satte i gång en nationell kulturell och politisk rörelse, den [[bulgariska renässansen]]. [[Ryssland]] var en aktiv part i Bulgariens självständighetskamp under andra hälften av 1800-talet.

=== Furst Alexander ===
I september 1879 hölls de första allmänna valen till parlamentet. Parlamentet dominerades av liberaler, som [[Alexander av Bulgarien|furst Alexander]] hade svårt att samarbeta med. Han lät upplösa parlamentet och utlyste nyval.

=== Furst Ferdinand ===
När fursten hade lämnat landet togs styret över av ett regentskapsråd, lett av talmannen [[Stefan Stambolov|Stambolov]]. En nationalkongress samlades för att välja ny regent, medan förhållandet till Ryssland blev allt sämre. I mars 1887 skedde flera revolter vid olika militärregementen och Stambolov slog ned dessa brutalt - som straff avrättades var tjugonde soldat vid dessa regementen. Nationalförsamlingens sökande efter en ny regent kunde avslutas när prins [[Ferdinand av Sachsen-Coburg-Gotha]] i juli 1887 valdes till ny regent.

=== Balkankrigen ===
När [[Ivan Gesjov]] tillträdde som premiärminister 1911 ville han förbättra relationerna med Ryssland. Ryssland ville att Bulgarien och Serbien skulle ingå en allians. I [[Albanien]] skedde upplopp och revolter och Ryssland fruktade att någon av stormakterna skulle välja att intervenera militärt. Både Serbien och Bulgarien var intresserade av att erövra territorium från Osmanska riket och den 13 mars 1912 kom man överens om att Makedonien skulle delas. I maj slöts ett liknande avtal med Grekland och tillsammans med Montenegro bildade länderna en hemlig pakt, [[Balkanförbundet]], riktad mot Osmanska riket. I oktober anföll de allierade och [[Första Balkankriget]] inleddes. Det blev en stor framgång för Bulgarien. Landet erhöll 1913 kust vid [[joniska havet]] och [[Edirne|Adrianopel]]. Oenighet med de andra segrarmakterna ledde samma år till [[Andra Balkankriget]] där Bulgarien besegrades och tvingades avträda en stor del av landvinsterna i första kriget.

=== Första världskriget ===
[[Fil:Bulgaria1915physical.jpg|vänster|miniatyr|[[Konungariket Bulgarien]], 1915.]]
Efter [[Balkankrigen]] behövde landet pengar för att kunna börja betala av krigsskadeståndet och i juli 1914 fick Bulgarien låna 500 miljoner leva av tyska banker. När [[första världskriget]] bröt ut uppvaktades både Ferdinand och premiärminister [[Vasil Radoslavov]] av både [[ententen]] och [[centralmakterna]] men kungen förklarade att landet var strikt neutralt. Landet hade en strategisk placering mellan Turkiet och Österrike nära [[Bosporen]] och hade trots nederlaget kvar en betydande armé. I oktober 1915 gick Bulgarien med i kriget på centralmakternas sida och deltog i det lyckade fälttåget mot Serbien.

Medverkan i kriget skapade dock stora problem med matförsörjningen. Livsmedel och hästar köptes upp eller beslagtogs av militära myndigheter och hungersnöden utmynnade i krav på att Bulgarien skulle dra sig ur kriget. När Frankrike och Storbritannien anföll den 15 september 1918 hade de bulgariska trupperna inte mycket att sätta emot och den 29 september undertecknades ett avtal om eldupphör. Ferdinand abdikerade och lämnade Bulgarien den 3 oktober. Han efterträddes av sin son [[Boris III av Bulgarien|Boris III]].

=== Mellankrigstiden ===
Efter världskriget tog Agrarpartiet under [[Aleksandăr Stambolijski]] makten i landet efter en inledande kamp med socialisterna och ett tveksamt val 1920. En [[jordreform]] genomfördes och i valet 1923 vann Agrarpartiet en storseger. Dock genomfördes en statskupp i juli 1923 och Stambolijski dödades. Den nya regimen under Aleksandăr Tsankov förföljde agrarer och kommunister. Efter ett kort demokratiskt mellanspel i början av 1930-talet inträffade flera statskupper och från 1935 var makten hos kung Boris, som förbjöd de politiska partierna.

=== Andra världskriget ===
När [[andra världskriget]] bröt ut i september 1939 förklarade sig Bulgarien neutralt. [[Boris III av Bulgarien|Kung Boris]] sade nej till propåer om att ingå i pakter med andra länder och tackade nej till en biståndspakt med [[Sovjetunionen]] i oktober 1939, erbjudande att ingå i [[Balkanpakten]] i februari 1940 och ett nytt förslag i november 1940 om en biståndspakt med Sovjetunionen som skulle ge Sovjet en flottbas i Bulgarien. Frankrikes fall sommaren 1940 innebar att det tyska trycket på balkanstaterna ökade och i Wien tilldelades den 7 september 1940 Bulgarien södra [[Dobrudzja]], vilket tyskarna tvingade [[Rumänien]] att släppa.

I december 1940 inleddes dock samtal med Tyskland eftersom tyskarna planerade att anfalla Grekland. Den 1 mars 1941 undertecknade premiärminister [[Bogdan Filov]] [[Tremaktspakten]] med Tyskland i [[Wien]] och därefter kunde tyska trupper transporteras genom Bulgarien på väg till Grekland. Därmed hade Bulgarien anslutit sig till [[axelmakterna]]. Bulgarien förklarade därmed även krig mot Grekland och Jugoslavien. Vid tidpunkten hade Tyskland och Sovjetunionen ingått anti-angreppspakten [[Molotov–Ribbentrop-pakten]] varför en anslutning till Axelmakterna mötte litet internt motstånd. Initialt deltog inte Bulgariska trupper i striderna mot Jugoslavien men i slutskedet av kriget mot Grekland gick bulgariska trupper in och ockuperade delar av [[Thrakien]] och [[Nordmakedonien|Makedonien]].

När Tyskland anföll Sovjetunionen i [[operation Barbarossa]] valde Bulgarien att inte delta. Anfallet mot Sovjet resulterade i intern oro i Bulgarien som dels hade en stark kommunistisk opposition, dels på andra sätt stod Sovjetunionen och Moskva nära. En väpnad motståndsrörelse, [[Fäderneslandets front]], etablerades. Fäderneslandets front bestod av en blandning av kommunister och nationalister av olika politiska schatteringar som enades med målet att Bulgarien skulle utträda ur kriget.

I takt med att Tysklands ställning försvagades växte motståndet till kriget och regimen. Kung Boris avled och ersattes av sin omyndige son [[Simeon Sachsen-Coburg-Gotha]]. I augusti 1944 vann den sovjetiska [[Röda armén]] avgörande slag mot axeltrupper i grannlandet Rumänien vars ledning deklarerade att de utträdde ur axelmakterna och öppnade sina gränser för Sovjettrupperna. Den 17 augusti 1944 förklarade sig Bulgarien vara neutralt och krävde den 23 augusti att alla tyska trupper skulle lämna landet. Då hade Röda armén redan nått långt i Rumänien och den 30 augusti förklarade Sovjetunionen att de inte tänkte respektera Bulgariens neutralitetsförklaring. Fäderneslandets front iscensatte en [[statskupp]] mot regimen och tog över ledningen av landet 2 september. Den 5 september förklarade Sovjetunionen trots det krig mot Bulgarien. Den nya bulgariska regimen instruerade försvarsstyrkorna att inte göra motstånd mot Sovjetstyrkorna. Den 7 september hade alla tyska trupper lämnat landet och samma dag förklarade Bulgarien krig mot Tyskland och anslöt sig till de allierade. Bulgariska styrkor evakuerades ur Grekland. Efter att ha avvärjt ett anfall från axelmakterna deltog bulgariska trupper i befrielsen av Jugoslavien och nådde så långt som upp till Österrike som deltagare i de allierade offensiverna i krigsslutet. Vid krigsslutet kvarstod [[Dobrudzja]]-området som en del av Bulgarien vilket därmed blev det enda land som ingått bland axelmakterna som gjorde territoriella vinster som kvarstod efter krigsslutet.

=== Folkrepubliken ===
{{Huvudartikel|Folkrepubliken Bulgarien}}
Efter krigsslutet tog [[Kommunism|kommunisten]] [[Georgi Dimitrov]] över ledningen av landet. [[Folkrepubliken Bulgarien]] utropades samma år och [[Bulgariens kommunistiska parti]] blev det statsbärande partiet. Bulgarien kom att hamna bakom [[Järnridån]] och ingick därmed i det så kallade [[Östblocket]] och var delvis [[Sovjetunionen|sovjetkontrollerat]]. Dimitrov avled 1949 och efterträddes av [[Vălko Tjervenkov]], Tjervenkov var en hårdnackad [[Stalinism|stalinist]] och hans styre präglades av en omfattande [[personkult]] och omfattande förföljelser av oliktänkande. Tjervenkovs inflytande avtog dock efter [[Josef Stalin]]s död 1953 och 1954 avsattes han som kommunistpartiets [[generalsekreterare]] och förlorade därmed makten. Från 1954–1989 styrde [[Todor Zjivkov]]. Förändringarna i Östeuropa i slutet av [[1980-talet]] nådde även Bulgarien: 1989 avsattes Zjivkov och 1990 valdes den förste icke-kommunistiske presidenten och 1991 infördes en demokratisk grundlag i landet.

=== Nutidshistoria ===
Bulgarien blev medlem av [[Nato]] 2004 och av [[Europeiska unionen]] 1 januari 2007. I juni 2009 ställde Bulgarien (tillsammans med [[Rumänien]]), för första gången upp i [[Val till Europaparlamentet|EU-parlamentsvalet]] samtidigt som de övriga medlemsländerna, vilket bidrog till att göra valet det största EU-parlamentsvalet i EU:s historia, världens största transnationella val och världens näst största demokratiska val efter det indiska.

== Geografi ==
[[Fil:Bulgarienkarta.JPG|miniatyr|Karta över Bulgarien.]]
[[Fil:Balkan Fires, Earth from Aqua (EOS PM-1) (2007-07-25).jpg|miniatyr|vänster|Satellitbild över Bulgarien och den brand som bröt ut på [[Balkanhalvön]] 25 juli 2005.]]
{{Huvudartikel|Bulgariens geografi}}

Bulgarien består av delar av de klassiska regionerna [[Thrakien]], [[Moesia]] och [[Makedonien (historisk region)|Makedonien]]. Den sydvästliga delen av landet är bergig med två alpina bergskedjor, [[Rilabergen]] och [[Pirinbergen]]. Längre österut ligger den lägre men mer extensiva bergskedjan [[Rodopibergen]]. Rilabergen inkluderar [[Balkanhalvön|Balkans]] högsta topp, [[Musala]] som når 2&nbsp;925 meters höjd. [[Balkanbergen]] går igenom hela landet från väst till öst, norr om den välkända [[Rosendalen]]. Området söder om bergskedjan kallas [[Östrumelien]]. I sydöst, öst vid [[Svarta havet]] samt norr vid floden [[Donau]] finns kuperad slättmark. Andra större floder är [[Struma (flod)|Struma]] och [[Maritsa]] i söder.

* Berg: [[Rodopibergen]], [[Pirinbergen]], [[Rilabergen]], [[Balkanbergen]] ([[Balkanbergen|Stara Planina]]).
* Floder: [[Maritsa]], [[Iskăr]], [[Jantra]], [[Mesta]], [[Struma (flod)|Struma]], [[Tundzja]].
* Annat: [[Burgasbukten]], [[Sjipkapasset]].

=== Klimat ===
Bulgarien har i sina norra och nordvästra delar ett [[inlandsklimat]], medan klimatet i sydöst är av [[Medelhavsklimat|medelhavstyp]], och i bergsområdena av övergångstyp. Medeltemperaturen är +5&nbsp;°C på vintern och 27&nbsp;°C på sommaren. (Vid kusterna).

Nederbörden håller sig mellan 530 och 685 millimeter per år, utom i bergsområdena där det faller omkring 1&nbsp;200 millimeter. Den har sommarmaximum i norra delen och vintermaximum i söder. Snö faller mest i bergstrakterna, men även låglandsområdena i norr kan under några veckor ha snötäcke.<ref>{{webbref | författare=Sven Behrens | publdatum= | titel=Bulgarien (klimat) | url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bulgarien/natur/klimat | utgivare=Nationalencyklopedin | hämtdatum=8 oktober 2007}}</ref>

=== Växt- och djurliv ===
[[Fil:Maliovitsa 54072.jpg|miniatyr|Maljovitsa, [[Rilabergen]].]]
[[Fil:Mandrensko lake.jpg|miniatyr|[[Mandrensko]] insjö.]]
Flera olika biogeografiska provinser möts i Bulgarien, vilket innebär att både [[Flora (botanik)|flora]] och [[fauna]] är förhållandevis artrika. Landet hyser även ett flertal [[Endemism|endemiska]] arter.

Mycket av den ursprungliga [[vegetation]]en är ödelagd. I dag är en tredjedel av landet skogklädd, varav nästan en tredjedel utgörs av sentida planteringar. Stora områden, som ursprungligen hyste sommargröna [[lövskog]]ar, har numera ersatts av buskmarker, så kallade sjibljak, med bland annat [[hassel]], [[ullek]], [[berberis]], [[judasträd]] och [[syren]]. På Balkanbergens (Stara planina) lägre delar samt i hela norra och västra Bulgarien är floran av centraleuropeisk typ. Skogarna domineras av ekar (ungersk, turkisk, skogs- och bergek) och avenbok, med inslag av [[bok]] och [[lönn]]ar. På högre nivåer dominerar bokskog. På vissa ställen finns även barrskog med [[silvergran]], [[gran]], [[tall]] och makedonisk tall. Rodopibergens lägre delar är bevuxna med lövskog av bok, avenbokarter, [[ek]]arter, [[europeisk humlebok]] och [[mannaask]]. På högre höjd ersätts dessa av barrskog med [[svarttall]], tall och silvergran. I nordöstra Bulgarien är vegetationen ursprungligen stäppartad med gräs och ettåriga örter, men området är numera till stora delar uppodlat. I sydöst består skogarna av flera ekarter och [[orientalisk bok]].

Däggdjursfaunan i skogs- och bergsområdena är typiskt centraleuropeisk med [[dovhjort]], [[rådjur]], [[vildsvin]], [[vildkatt]], [[gems]], [[brunbjörn]] och [[varg]]. På stäppområdena i nordöst finns [[sisel]], [[Hamstrar|hamster]], stäpp- och [[tigeriller]]. I landets södra delar finns också [[guldschakal]]. Gott och väl 350 fågelarter har påträffats, varav 240 är regelbundna häckare. Häribland finns många [[rovfågel]]arter, samtliga europeiska [[hackspettar]]ter, vit resp. svart [[Storkar|stork]], [[härfågel]] och [[biätare]]. Bland kräldjuren kan särskilt nämnas [[kärrsköldpadda]], [[smaragdödla]], [[taurisk murödla]] (Podarcis taurica) och [[eskulapsnok]].<ref>{{webbref | författare=Ulf Gärdenfors | publdatum= | titel=Bulgarien (natur) | url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bulgarien/natur | utgivare=Nationalencyklopedin | hämtdatum=8 oktober 2007}}</ref>

== Statsskick och politik ==
[[Fil:Bulgaria Bulgaria-0537 - Presidential Palace (7390213724).jpg|miniatyr|Vakter från det bulgariska nationalgardet utanför presidentpalatset i huvudstaden [[Sofia]].]]

Bulgariens nuvarande [[Grundlag|författning]] antogs 12 juli 1991. Enligt den är Bulgarien en [[parlamentarism|parlamentarisk]] [[republik]].

=== Verkställande makt ===
Bulgariens president (sedan januari 2017 [[Rumen Radev]]) väljs i direkta val för en femårig mandatperiod med möjlighet till omval en gång. Presidenten är [[statschef]] och [[överbefälhavare]] och kan fördröja lagstiftning genom att återkalla lagförslag till parlamentet för ytterligare debatt. Parlamentet kan dock upphäva presidentens veto med ett enkelt majoritetsbeslut.

Ministerrådet (regeringen) leds av premiärministern och är det viktigaste verkställande organet. För närvarande består det av 20 ministrar. Premiärministern nomineras av den största gruppen i parlamentet och ges mandat av presidenten att bilda regering.

[[Fil:Sofia winter (National Assembly) - panoramio.jpg|miniatyr|vänster|[[Bulgariens nationalförsamling|Nationalförsamlingen]]s byggnad.]]
[[Fil:Bulgarian parliament in Sofia, Bulgaria September 2005.jpg|vänster|miniatyr|Utsikt över Largo, där presidenten och ministrarna håller till.]]

=== Lagstiftande makt ===
Bulgarien har ett enkammarparlament som kallas [[Bulgariens nationalförsamling|Nationalförsamlingen]] (''Narodno săbranie'') och består av 240 ledamöter valda för en fyraårig mandatperiod i allmänna val. Väljarna röstar på partilistor eller koalitionslistor av flera partier. De 28 administrativa regionerna utgör valkretsar. Listorna måste komma över en spärr på fyra procent för att komma in i parlamentet.

Parlamentet ansvarar för att stifta lagar, godkänna budgeten, planera presidentval, välja och avsätta premiärministern och övriga ministrar, förklara krig, sätta in trupper i andra länder samt ratificera internationella fördrag och överenskommelser.

I det nationella parlamentsvalet, den 5 juli 2009, fick partiet [[Medborgare för Bulgariens europeiska utveckling]] (GERB) 40 procent av rösterna, vilket innebar att den regerande socialistregeringen förlorade makten. Efter inre konflikter bland vissa av oppositionspartierna lyckades GERB tillskansa sig en majoritet av mandaten. Partiet har därmed kunnat säkra regeringsmakten, under ledning av premiärminister [[Bojko Borisov]].

=== Dömande makt ===
Det bulgariska rättssystemet består av regionala domstolar, distriktsdomstolar och [[appellationsdomstol]]ar samt en högsta [[kassationsdomstol]]. Dessutom finns en högsta förvaltningsdomstol och ett system av militärdomstolar. Ordförandena i högsta kassationsdomstolen och högsta förvaltningsdomstolen samt generalåklagaren väljs med två tredjedels majoritet av alla medlemmar av högsta rättsliga rådet. Det högsta rättsliga rådet ansvarar för förvaltning och organisering av rättsväsendet.

Författningsdomstolen ansvarar för att bedöma om de lagar och statuter som hänvisas till den är i enlighet med författningen och med internationella fördrag som regeringen har undertecknat. Parlamentet väljer de 12 medlemmarna i författningsdomstolen med två tredjedels majoritet för en period på nio år.

=== Partipolitik ===
{{Huvudartikel|Bulgariens politik}}
Efter kommunismens fall har det politiska livet i Bulgarien dominerats av de två största partierna Bulgariska socialistpartiet (det gamla statsbärande kommunistpartiet) och Demokratiska krafters union.

I [[Europaparlamentsvalet i Bulgarien 2007|Europaparlamentsvalet 2007]] fick [[Medborgare för Bulgariens europeiska utveckling]] (GERB) 21,7 procent av rösterna och blev således det största partiet i Bulgarien. Partiet är ett center-högerpolitiskt parti och är medlem i [[Europeiska folkpartiet]] ([[Europeiska folkpartiet|EPP]]) och dess Europaparlamentariker ingår i [[Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater)]] (EPP).

Med undantag för ett kortare avbrott styrdes Bulgarien av högerpartiet GERB och premiärminister [[Bojko Borisov]] från 2009 fram till valet i april 2021. Ett ökande missnöje med Borisovs styre gjorde att Gerb tappade mark i valet men partiet blev ändå störst i parlamentet.<ref>{{Webbref|titel=Bulgarien|url=https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/bulgarien/|verk=www.ui.se|hämtdatum=2021-10-12|språk=sv}}</ref>

=== Regional och lokal förvaltning ===
{{Huvudartikel|Bulgariens administrativa indelning}}
Republiken Bulgarien indelas administrativt i: 
*6 statistiska regioner 
*28 regioner ([[Bulgariens administrativa indelning|oblast]]), som var och en leds av en landshövding som utses av regeringen. Huvudstaden Sofia utgör en egen region. 
*265 kommuner.

Antalet tätorter var 5256, fördelade på 257 städer och 4999 byar. 73,5% av befolkningen bodde i tätorter och 26,5% på landsbygden.<ref>[https://www.nsi.bg/en/node/16080  National statistical institute: Population2017_en_R5PBSJP.pdf]</ref>

=== Försvar ===
{{Huvudartikel|Bulgariens försvarsmakt}}
<!--[[Fil:MIG-29-BG.jpg|miniatyr|Bulgarisk MiG-29.]]-->
Det bulgariska försvaret är uppdelat i 3 delar: de bulgariska landstyrkorna, den bulgariska flottan och det bulgariska flygvapnet.

Försvaret, som 2004 bygger på selektiv värnplikt med en första tjänstgöring om nio månader, omfattar 45&nbsp;000 man med cirka 300&nbsp;000 man i reserv och är organiserat i en armé om 25 000 man med fem mekaniserade [[brigad]]er. Marinen omfattar 4&nbsp;400 man med en [[ubåt]], en [[fregatt]], 23 [[patrullbåt]]ar, två landsättningsfartyg och ett marinflyg med cirka tio stridshelikoptrar med mera. Flygvapnet omfattar 13&nbsp;100 man med cirka 177 [[stridsflygplan]] och 25 [[Attackhelikopter|attackhelikoptrar]]. Materielen är halvmodern av sovjetiskt och inhemskt ursprung. Halvmilitära säkerhetsstyrkor uppgår till 16&nbsp;000 man, därtill kommer 18&nbsp;000 man för järnvägs- och övrigt konstruktionsarbete.

Bulgarien sökte 1997 medlemskap i Nato och blev medlem 2004.

==== Försvarskostnader ====
Med Bulgariens införande av demokrati 1990 sänktes försvarskostnaderna dramatiskt: räknat i konstantvärde var försvarskostnaden 1989 4,5 miljarder USD och 4,4&nbsp;% av BNP för att 1992 gått ned till 1,5 miljarder USD och 3&nbsp;% av BNP. Fram till 2013 har den årliga försvarskostnaden legat på mellan 1,4 miljarder USD och 700 miljoner USD med en tydlig sänkning efter 2008 års kris. 2013 var försvarets andel av BNP 1,6&nbsp;%<ref>{{Webbref|url=https://milexdata.sipri.org/files/?file=SIPRI+milex+data+1988-2011.xls|titel=SIPRI Military Expenditure Database|hämtdatum=2015-01-19|arkivurl=https://web.archive.org/web/20150120010854/https://milexdata.sipri.org/files/?file=SIPRI%20milex%20data%201988-2011.xls|arkivdatum=2015-01-20}}</ref>

Som en reaktion på det hårdnande internationella läget under 2014 har Bulgarien gjort utfästelser att fram till 2020 öka försvarskostnaderna stegvis till de 2&nbsp;% av BNP som Natoländerna 2002 kom överens om att alla medlemsländer minst ska lägga på försvaret.<ref>{{Webbref|url=https://www.novinite.com/articles/164007/Bulgaria+Pledges+to+Boost+Defence+Spending|titel=novinite.com - Sofia News Agency|hämtdatum=19 januari 2015}}</ref>

==== FN-insatser ====
Bulgarien medverkar i några av FN:s fredsbevarande insatser samt därutöver i [[Irak]] med 500 man.<ref>{{webbref|författare=Göran Andersson|publdatum=|titel=Bulgarien (försvar)|url=https://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=137905&sect_id=137926|utgivare=Nationalencyklopedin|hämtdatum=8 oktober 2007}} {{Död länk|datum=2016-04}}</ref>
Tidigare har bulgarisk militär varit verksamma i [[Kambodja]], [[Bosnien och Hercegovina]], [[Kosovo]] och [[Afghanistan]]. Den bulgariska flottan blev fullt utvecklad år 2006 och landstyrkorna väntas bli fullt utvecklade år 2008. De bulgariska elitförbanden har medverkat i uppdrag tillsammans med [[Special Air Service|SAS]], [[Delta Force]], [[Kommando Spezialkräfte|KSK]], och [[Spetsnaz]] från [[Ryssland]].

====Europaparlamentet====
{{Huvudartikel|Europaparlamentsvalet i Bulgarien 2009}}

Till skillnad från övriga EU-länder, höll Bulgarien [[Europaparlamentsvalet i Bulgarien 2007|Europaparlamentsval 2007]] och [[Rumänien]] [[Europaparlamentsvalet i Rumänien 2007|Europaparlamentsval 2007]] eftersom de anslöt unionen den 1 januari 2007 - mitt i en mandatperiod. Valet 2009 blev därför det första [[Val till Europaparlamentet|valet till Europaparlamentet]] som bulgarerna röstade i samtidigt som övriga EU. Center-högerpartiet [[Medborgare för Bulgariens europeiska utveckling]] (GERB) behöll i valet sin position som största parti och ökade med nästan 2,7 procentenheter. Partiet fick således behålla sina fem mandat från valet 2004. Samtidigt backade det största center-vänsterpartiet, [[Bulgariska socialistpartiet]], vilket ledde till att partiet förlorade ett mandat. Valets största förlorare var dock liberala [[Rörelsen för rättigheter och friheter]], som förlorade mer än sex procentenheter av rösterna. Även nationalistiska [[Ataka]] backade, vilket ledde till att partiet förlorade ett mandat. Valets vinnare var [[Nationella rörelsen för stabilitet och framsteg]] och [[Blåa koalitionen]], bestående av bland annat [[Förbundet av demokratiska krafter]] och [[Demokrater för ett starkt Bulgarien]]. Valdeltagandet ökade kraftigt, med nästan tio procentenheter, till knappt 39 procent.

== Ekonomi ==
{{Huvudartikel|Bulgariens ekonomi}}
[[Fil:Sofia metro at Musagenitsa.jpg|vänster|miniatyr|Musagenitsastationen i [[Sofias tunnelbana]].]]
[[Fil:Kaliakra wind turbines.jpg|miniatyr|Vindkraftverk i [[Kavarna]].]]
[[Fil:Neftohim.jpg|miniatyr|"Neftohim" raffinaderi.]]
[[Fil:NPP Kozloduy 5-6.jpg|miniatyr|[[Kozlodujs kärnkraftverk]].]]

Bulgariens ekonomi krympte dramatiskt efter 1989, då [[Comecon|COMECON]]-marknaden som Bulgarien hade varit nära knuten till förlorades. [[Levnadsstandard]]en föll med ungefär 40 procent, men återgick senare till nivån före 1990 i juli 2004. Dessutom drabbades Bulgariens ekonomi hårt av [[Förenta nationerna|FN]]:s [[sanktion]]er mot [[Jugoslavien]] och [[Irak]]. De första tecknen på återhämtning visade sig 1994 när [[bruttonationalprodukt]]en växte och [[inflation]]en sjönk. Under 1996 kollapsade dock ekonomin på grund av att internationellt ekonomiskt stöd saknades och att bankväsendet var instabilt. Sedan 1997 har landet varit på väg att återhämta sig, med en BNP-ökning på 4-5 procent, ökande utländska investeringar, [[makroekonomi]]sk stabilitet och EU-medlemskap 2007. Bulgariens tillväxt ökade något till 6 procent mellan 2004 och 2007. Bulgariens [[Bruttonationalprodukt|BNP]] per capita uppskattades (köpkraftsjusterad) 2008 till 12 900 [[Amerikansk dollar|USA-dollar]] (världsgenomsnittet uppskattades vid samma tidpunkt till 10 400 USA-dollar.<ref>CIA World Factbook</ref> 

De stora investeringsbehoven i den bulgariska ekonomin, som tillsammans med låga löner och välutbildad personal erbjuder många möjligheter för långsiktiga investerare, särskilt inom arbetsintensiva tillverkningsområden (mekanik, livsmedelsförädling, tillverkning av bildelar, textilproduktion<ref>{{webbref |url=https://jungle.world/artikel/2019/22/kleider-machen-leute-arm |titel=Kleider machen Leute arm |språk=tyska|hämtdatum=1 februari 2022}}</ref>, mjukvaruutveckling, etc.), som fortfarande finns och kommer att fortsätta under en tid.

År 2020 var Bulgarien bruttonationalprodukt (BNP) 69.11 miljarder US dollar, enligt officiella data från [[Världsbanken]]. Bulgariens BNP utgör 0.06 procent av världsekonomin.<ref>{{webbref|url=https://tradingeconomics.com/bulgaria/gdp|titel=Bulgaria GDP|verk=Trading Economics|år=2020|språk=engelska|hämtdatum=1 februari 2022}}</ref>

Den regering som tillträdde 2001 förband sig att vidmakthålla de grundläggande målsättningar för den ekonomiska politiken som antagits av dess föregångare 1997, det vill säga att behålla [[sedelfondssystem]]et, utöva sund finanspolitik, snabba på [[privatisering]]en och verka för strukturreformer. De ekonomiska prognoserna för 2005 och 2006 förutser fortsatt tillväxt i den bulgariska ekonomin. BNP-tillväxten förväntas öka och arbetslösheten minska. Den bulgariska valutan lev är knuten till euron.

Bulgarien är medlem i [[Organisationen för ekonomiskt samarbete i Svartahavsområdet]] (BSEC) och har haft ett frihandelsavtal med [[European Free Trade Association]] (EFTA) sedan 1994.<ref>{{webbref |url=https://www.bulembassy.ch:80/ec_collaboration.html |titel=Botschaft der Republik Bulgarien in der Eidgenossenschaft Schweiz |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110717232436/https://www.bulembassy.ch/ec_collaboration.html |arkivdatum=2011-07-17 |språk=tyska |hämtdatum=1 februari 2022 }}</ref> 

Den 25 april 2005 undertecknade Bulgarien anslutningsfördraget med EU och blev medlem 1 januari 2007.

Den bulgariska regeringen genomförde stora strukturella ekonomiska reformer på 1990-talet. Man ville flytta ekonomin från det som varit en centraliserad planekonomi till en liberal, marknadsinriktad ekonomi. Reformerna omfattade privatisering av de statligt ägda företagen, handeln liberaliserades och skattesystemet förstärktes. Det var förändringar som först förorsakade en del ekonomiska problem, men senare bidrog de till att landet drog till sig [[investering]]ar och tillväxt stimulerades. Successivt kunde medborgarna få det bättre.<ref>{{webbref|url=https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/bulgaria/#economy|titel=Bulgaria|utgivare=CIA|datum=18 januari 2022|språk=engelska|hämtdatum=1 februari 2022}}</ref> 

Bulgarien har under 2000-talet haft en lovande affärsutveckling. Importen till Bulgarien - med EU-medlemsländer som största handelspartners - har ökat kraftigt. [[Utländska direktinvesteringar]] (FDI) har exploderat med en årlig ökning på 40 procent 2003-2007, vilket gör Bulgarien till vinnaren i Östeuropa när det gäller att locka till sig FDI.<ref name="swedishtrade.se">{{webbref|url=https://www.swedishtrade.se/bulgarien/?objectID=5937 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20080219175506/https://www.swedishtrade.se/bulgarien/?objectID=5937 |arkivdatum=19 februari 2008 |titel=Bulgarien |hämtdatum=3 maj 2008 |format= |verk=Svenska exportrådet }}</ref> År 2021 hade Bulgariens export ett värde av 2 308 miljoner kronor, vilket var 0,4 procent av EU-ländernas totala export.<ref>{{webbref|url=https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/handel-med-varor-och-tjanster/utrikeshandel/utrikeshandel-med-varor/pong/tabell-och-diagram/export-och-import-av-varor-fordelade-pa-lander/|titel=Export och import av varor fördelade på länder|utgivare=Statistiska centralbyrån|år=2022|språk=svenska|hämtdatum=30 januari 2021}}</ref>

Generösa skatte- och [[Subvention|investeringssubventioner]] har implementerats för att främja utländska investeringar. Bulgarien har Europas lägsta [[Inkomstskatt|inkomst]]- och [[F-skatt|företagsskatt]], 10 procent för både privatpersoner och företag. Detta gör Bulgarien till ett mycket förmånligt land att göra affärer i. Vidare har Bulgarien en kompetent, välutbildad arbetskraft, samt den lägsta medelinkomsten i Europa, vilket gör Bulgarien intressant ur ett [[utlokalisering]]sperspektiv.<ref name="swedishtrade.se" />

I Bulgarien levde 21 procent av befolkningen i allvarlig materiell fattigdom år 2019.<ref>{{webbref|url=https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/undersokningarna-av-levnadsforhallanden-ulf-silc/pong/statistiknyhet/namnlos/|titel=Sverige har lägre materiell fattigdom än de flesta andra länder i EU|utgivare=Statistiska centralbyrån|datum=16 oktober 2019|språk=svenska|hämtdatum=30 januari 2021}}</ref> 

== Lantbruk ==
Bulgarien är ett av de största odlingsländerna för orientalisk [[tobak]]. Bulgarien var förr världens största [[export]]ör av tobak. Sedan 2010 har EU dock inte längre främjat tobaksodling, eftersom det skulle strida mot hälsodirektivet. Tobaksbönderna, vanligtvis familjeföretag, har för låga inkomster. Tobaksstaden är ett distrikt i [[Plovdiv]], de rika tobakshandlarnas historiska hus är listade som ett monument. I mars 2016 revs ett av dessa kulturminnesmärkta hus. Cigarettillverkaren Bulgartabak, tidigare ett statligt ägt [[företag]], privatiserades 2011. Det finns en betydande svart marknad för [[cigarett]]er i landet.<ref name="orf">Joural Panorama: [https://oe1.orf.at/programm/457009 Der Niedergang einer Kulturpflanze: Tabakanbau in Bulgarien] Ö1-Radio, Läst 1 februari 2022.</ref>

=== Handelsländer ===
Andel av total handel till världen 2019.<ref>{{webbref|url=https://oec.world/en/profile/country/bgr|titel=Bulgaria|utgivare=oec.world|år=2019|språk=engelska|hämtdatum=1 februari 2022}}</ref>

'''[[Ryssland]]''' - Import: 1,79 procent, Import 8,6 procent
'''[[Tyskland]]''' - Export: 15,7 procent, Import - 11,1 procent
'''[[Turkiet]]''' - Export: 7,09 procent, Import: 6 procent
'''[[Italien]]''' - Export: 7,4 procent, Import: 7,35 procent
'''[[Grekland]]''' - Export: 6,16 procent, Import 4,42 procent

[[Tyskland]] är Bulgariens viktigaste handelspartner. Över 5 000 tyska företag är handlar aktivt med Bulgarien, varav 1 200 är representerade lokalt. Den totala handelsvolymen 2019 uppgick till cirka 35 miljarder EUR, handelsvolymen med Tyskland uppgick 2019 till cirka 3,7 miljarder EUR (10,5&nbsp;%). Den tyska exporten till Bulgarien uppgick till 4,21 miljarder euro, importen från Bulgarien till 5,41 miljarder euro.<ref>{{webbref |url=https://oec.world/en/profile/bilateral-country/deu/partner/bgr|titel=Germany – Bulgaria|verk=OEC| språk=tyska|hämtdatum=1 februari 2022}}</ref>  

=== Bulgarisk-svenska relationer ===
Sverige och Bulgarien upprättade diplomatiska förbindelser år 1909. Relationerna kan idag betecknas som utmärkta. Det finns ytterst få utestående [[Bilateralt avtal|bilaterala]] frågor. Förbindelserna har successivt breddats och fördjupats genom åren, i synnerhet efter Bulgariens närmande till EU. Kärnan i relationerna utgörs, utöver de EU-relaterade aspekterna, av ökade samhandel, samarbete på energi-, försvars- och de kulturella områdena. Under 2005 uppgick Sveriges [[export]] till Bulgarien till drygt 1,1 miljarder kronor (+42 procent), medan [[import]]en från Bulgarien under 2007 uppgick till drygt 0,4 miljarder kronor (+18 procent). Första halvåret 2006 ökade exporten till Bulgarien till 0,6 miljarder kronor (+31 procent) och importen till 0,2 miljarder kronor (+17 procent). År 2007 ökade exporten till Bulgarien till 1,2 miljarder kronor, såväl som exporten till drygt 0,6 miljarder kronor, vilket medför en 100-procentig ökning i båda fallen jämfört med 2003.

Den stora posten för export till Bulgarien är [[Telekommunikation|telekom]]utrustning, medan den stora posten för import från Bulgarien är inom nästan samma område, det vill säga teknisk apparatur.<ref>{{webbref|url=https://www.tradeprofiles.swedishtrade.se/default.asp?id=23 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20070716015704/https://tradeprofiles.swedishtrade.se/default.asp?id=23 |arkivdatum=16 juli 2007 |titel=Tradeprofiles |hämtdatum=3 maj 2008 |format= |verk=Svenska exportrådet }}</ref> De svenska direktinvesteringarna hade en snittökning på cirka 22 procent mellan 2003 och 2007.<ref name="swedishtrade.se" /> I nuläget finns ett femtiotal svenska företag representerade i Bulgarien. I början på 2007 bildades den Bulgarisk-Svenska [[Handelskammare]]n som en plattform för både stora och mindre svenska företag på plats i Bulgarien. Ungefär samtidigt öppnade [[Exportrådet]] ett kontor i Sofia för att främja svensk handel och export till Bulgarien.<ref name="swedishtrade.se" /> Ungefär ett 50-tal svenskar bor i Bulgarien.<ref>{{webbref|författare=Svenska exportrådet |publdatum=2007-01-09 |titel=Landsrapporter, Bulgarien |url=https://www.swedishtrade.se/landrapporter/?objectID=4150 |utgivare=Svenska exportrådet |hämtdatum=9 oktober 2007 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20071030053713/https://www.swedishtrade.se/landrapporter/?objectID=4150 |arkivdatum=30 oktober 2007 }}</ref> Svenska [[MTG]] förvärvade i juli 2008 [[Nova Television Bulgaria]] för 620 miljoner euro. I och med det köpet tar MTG över Bulgariens andra största tv-station. Detta förvärv var MTG:s största i dess historia.<ref>{{webbref|datum=31 juli 2008 | titel=MTG köper bulgarisk bolag | url=https://www.svd.se/mtg-koper-bulgarisk-bolag | utgivare=Svenska Dagbladet | hämtdatum=15 juli 2020}}</ref>

=== Korruption ===
Bulgarien har en av de högsta nivåerna av korruption bland EU-länderna.<ref>{{webbref |url=https://www.nytimes.com/2008/10/16/world/europe/16bulgaria.html |titel= Mob Muscles Its Way Into Politics in Bulgaria |hämtdatum=16 oktober 2008 |format= |verk=}}</ref>
Landet rankas på plats nummer 57 (av 163 länder) i ett [[korruption]]sindex. Betyget de fick var för 2006: 4,0 ([[Finland]] som var nummer 1 fick 9,6 och [[Haiti]] som var nummer 163, fick 1,8)<ref>{{webbref |url=https://www.transparency.org/content/download/18692/255272 |titel= Transparency.org|hämtdatum=3 maj 2008 |format= |verk=}}</ref>

Korruptionen går tillbaka till perioden efter [[Berlinmuren]]s fall i början av 1990-talet. Tusentals partitrogna KGB-agenter och brottare slängdes ut på gatan. Under FN:s [[Embargo|handelsembargo]] mot Serbien såg de sina första smugglingsmöjligheter och skapade sina första nätverk. Brottarna anslöt sig till privata säkerhetsstyrkor (ibland kallade ''"Mutri"'') och livvaktsbolag och i viss mån blev de [[entreprenör]]er med starka band till regeringen.<ref>{{tidningsref |url=https://www.nytimes.com/2008/10/16/world/europe/16bulgaria.html |rubrik= Mob Muscles Its Way Into Politics in Bulgaria |hämtdatum=16 oktober 2008 |språk=engelska |tidning=[[The New York Times]]}}</ref>

De senaste åren har det i Bulgarien förekommit flera mord på dagtid av lejda mördare utklädda till bland annat alkoholister och ortodoxa präster. Den amerikanska ambassaden i Sofia uppskattar dessa beställningsmord till cirka 125 stycken sedan 1993, varav de flesta förblivit olösta.

När många så kallade affärsmän insåg hur mycket pengar det kommer in från EU till landet gick de från att muta politikerna, till att bli politiker själva. Som en följd av detta har EU frusit investeringstillgångar på närmare 670 miljoner [[Amerikansk dollar|dollar]] bara under sommaren 2008 efter alarm om att "[[Ekonomisk brottslighet|white-collar]]-kriminella" har mycket nära kontakt med landets styrande.

Maffiarörelsen i Bulgarien har övergått från att smuggla cigaretter och alkohol till att istället investera i den ständigt växande fastighetsmarknaden.<ref>{{tidningsref |url=https://www.nytimes.com/2008/10/16/world/europe/16bulgaria.html |rubrik= Mob Muscles Its Way Into Politics in Bulgaria |hämtdatum=16 oktober 2008 |tidning=[[The New York Times]] |språk=engelska |författare=Doreen Carvajal & Stephen Castle |datum=15 oktober 2008}}</ref>

Å andra sidan har det noterats att Bulgarien har gjort en hel del förbättringar för att minska korruptionen och att landet har gått i en mer positiv riktning än bland annat Ukraina och Moldavien.<ref>{{tidningsref |url=https://www.nytimes.com/2009/07/23/world/europe/23briefs-Brussels.html |rubrik= E.U. Report Finds Bulgaria and Romania Beset With Problems |hämtdatum=4 augusti 2009 |tidning=[[The New York Times]] |författare=Stephen Castle |datum=22 juli 2009 |språk=engelska}}</ref>

=== Bulgarien under finanskrisen 2008 ===
Bulgarien påverkades hårt under [[Finanskrisen 2007–2008|finanskrisen 2008]]. [[Sofiabörsen]] sjönk med -76,5 procent vilket var den tredje sämsta utvecklingen på världens börser under samma år.<ref>{{webbref|datum=30 december 2008 |titel=Årets bästa och värsta börser |url=https://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=20087849&sectionid=BorsMarknad |utgivare=Dagens Industri |hämtdatum=4 januari 2009 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20090111211329/https://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleId=2008%5C12%5C30%5C317849 |arkivdatum=11 januari 2009 }}</ref> Sofiabörsens Sofixindex under januari 2009 tappade närapå lika mycket som det gjorde under hela 2008, 21,5 procent jämfört med 2008 års fall på 25,6 procent.<ref>{{webbref |datum=30 januari 2009 | titel=Börserna som har startat året bäst - och sämst | url=https://www.di.se/artiklar/2009/1/30/borserna-som-har-startat-aret-bast---och-samst/ | utgivare=Dagens Industri | hämtdatum=4 september 2009}}</ref> Sofiabörsen tillhörde de tre starkaste börserna under augusti 2009 och börserna på Balkan utvecklades alla starkt.<ref>{{tidningsref |datum=31 augusti 2009 | rubrik=Galen augustirusning på baltbörserna | url=https://www.di.se/artiklar/2009/8/31/galen-augustirusning-pa-baltborserna-/ | tidning=[[Dagens Industri]] | hämtdatum=4 januari 2009 |författare=Carl Björk}}</ref>

=== Turism ===
[[Fil:Constantine and Helena beach IFB.jpg|miniatyr|Strand i Konstantin och Helena.]]
{{Huvudartikel|Turism i Bulgarien}}

Före [[järnridån]]s fall var den bulgariska Svartahavskusten tillsammans med den rumänska kusten östblockets "Mallorca" och år 1990 hade landet 4,5&nbsp;miljoner ankommande turister, för att 1998 sjunkit till 3&nbsp;miljoner. När kommunismen hade fallit ökade turismen till Bulgarien starkt och 2013 hade Bulgarien 4,9&nbsp;miljoner turister från utlandet. De största grupperna besökare kom från de närliggande länder. När [[covid-19-pandemin]] hade brutit ut minskade turismen kraftigt. År 2020 kom 1&nbsp;364&nbsp;688 turister till Bulgarien från bland annat Rumänien (294&nbsp;544), Tyskland (82&nbsp;772), Grekland (84&nbsp;206), Nordmakedonien (127&nbsp;160), Serbien (172&nbsp;262), Ukraina (86&nbsp;642) och Storbritannien 40&nbsp;006.<ref>{{webbref|url=https://barcafe.bg/en/news/number-of-foreigner-visits-to-bulgaria-in-2020-94/|titel=Number of foreigner visits to Bulgaria in 2020|utgivare=Bar cafe|år=2020|språk=engelska|hämtdatum=1 februari 2022}}</ref>

Populära turistmål:
{{Kolumner|antal=3}}
* [[Sofia]]
* [[Plovdiv]]
* [[Varna]]
* [[Nesebăr]]
* [[Burgas]]
* [[Slăntjev Brjag|Sunny Beach]] (Slăntjev Brjag)
* [[Zlatni pjasătsi|Golden Sands]] (Zlatni pyasatsi)
* [[Obzor]]
* [[Baltjik]]
* [[Albena]]
* [[Elenite]]
* [[Primorsko]]
* [[Sozopol]]
* [[Sveti Konstantin]]
* [[Sveti Vlas]]
* [[Sinemorets]]
* [[Tsarevo]]
* [[Sveti Konstantin]]
{{Kolumner-slut}}

=== Kommunikationer ===
{{Se även|Sofias tunnelbana}}
Landtransporterna har traditionellt dominerats av de öst–västliga förbindelselederna från Sofia mot Burgas och Varna vid Svarta havet. Huvuddelen av [[Godståg|godstrafiken]] sker på [[Väg#Landsväg|landsväg]], och vägnätet har genomgått en ständig utbyggnad med bland annat tillkomsten av cirka 500 kilometer [[motorväg]]. Transittrafiken genom Bulgarien är betydande. Bulgarien har 4&nbsp;294 kilometer [[järnväg]], varav 2&nbsp;270 kilometer är elektrifierade.

==== Järnvägstransporter ====
Bulgarian Railway Company (BRC) har licens för inrikes och utrikes transporter. Bolaget startades 2004. Det är helt privatägt.<ref>{{webbref|url=https://www.railtarget.eu/freight/bulgarian-railway-company-brc-the-first-bulgarian-private-railway-company-368.html|titel=Bulgarian Railway Company (BRC): The first Bulgarian private railway company|utgivare=Railtarget|år=2022|språk=engelska|hämtdatum=30 januari 2022}}</ref>

Den bulgariska regeringen lanserar på nytt processen om privatisering av BDZ Freight Services, fraktenheten inom det nationella bolaget, Bulgariska Statsjärnvägarna, BDZ. Trafikministern, Ivaylo Moskovski, har lämnat in ett förslag om att privatisera det aktuella företaget, enligt den bulgariska nyhetsbyrån Novinite. Ett tidigare försök att lägga ut BDZ Freight Services till försäljning stoppades av landets förra [[regering]], skriver Novinite.<ref>{{webbref|url=https://www.jarnvagsnyheter.se/20190804/3372/bulgarien-aterupptar-privatiserings-processen-av-tagfraktsbolag?page=0%2C11|titel=Bulgarien återupptar privatiserings-processen av tågfraktsbolag|utgivare=järnvägsnyheter.se|författare=Wiik, Christer|datum=12 januari 2015|språk=svenska| hämtdatum=30 januari 2022}}</ref>

[[Fil:Bulgaria Air Boeing 737 LZ-BOO.jpg|miniatyr|vänster|[[Boeing 737]], [[Bulgaria Air]].]]
Av vattenvägarna är endast Donau av betydelse för frakttrafiken. Viktiga flodhamnar är Lom, Svisjtov och Ruse, och omlastningshamnar vid Svarta havet är Burgas och Varna (främst för trafiken till Ryska federationen). Internationella flygplatser finns i Sofia, Burgas och Varna. Det statliga flygbolaget Bulgaria air trafikerar dessa flygplatser.<ref>Nationalencyklopedin, (nätuplaga), ''Tommy Book''</ref>

Sofia har även ett 18 kilometer långt [[Sofias tunnelbana|tunnelbanenät]] med totalt 14 stationer.

=== Vetenskap, teknik och telekommunikation ===
[[Fil:2M Telescope Dome NAO Rozhen.jpg|miniatyr|Två meter teleskop vid Rozhens observatorium.]]
Vissa multinationella företag har upprättat regionala kontor och huvudkontor i Bulgarien, främst [[Hewlett-Packard]], som byggt sin globala servicecenter för Europa, Mellanöstern och Afrika (EMEA) i Sofia.

Telekommunikation har blivit en av de växande branscherna i landet. Tre [[GSM]]-mobil-operatörer - Globul, Mobiltel och Vivatel - ger nästan 100 procent täckning var. De har ett nätverk av service-center i hela landet. Bulgarerna använde cirka 10 miljoner mobiltelefoner<ref>{{Webbref|url=https://www.theodora.com/wfbcurrent/bulgaria/bulgaria_communications.html|titel=Bulgaria Communications 2007|utgivare=Theodora.com|datum=2007|hämtdatum=2 januari 2009}}</ref> år 2006. Mobikom tillhandahåller endast tekniken [[Nordisk telefoni|NMT 450]]. Bulgarer i städerna har tillgång till Internet, och nyligen har de flesta byar fått snabb uppkoppling och [[IP-telefoni|VoIP]]; BTK erbjuder DSL-anslutning i större städer. Bulgarien hade över 4,2 miljoner internetanvändare år 2016.<ref>{{webbref|url=https://www.theodora.com/wfbcurrent/bulgaria/bulgaria_communications.html|titel=Bulgaria Communications 2015|hämtdatum=24 januari 2021|format=|verk=|utgivare=www.theodora.com|språk=engelska}}</ref>

Bulgarien levererade många vetenskap- och forskningsinstrument av betydelse för det sovjetiska rymd-programmet, och skickade också två män i rymden: [[Georgi Ivanov]] på [[Sojuz 33]] (1979) och [[Alexander Alexandrov]] på [[Sojuz TM-5]] (1988). Landet deltar i Indiens mån-utforskningssatellit, [[Chandrayaan-1]]. Bulgarien blev ett av de första länderna i Europa att utveckla serieproduktion av persondatorer ([[Pravetz rad 8]]) i början av 1980-talet och har erfarenhet inom farmaceutisk forskning och utveckling.

[[John Vincent Atanasoff]] (1903–1995), en amerikansk fysiker med bulgarisk bakgrund, uppfann den första elektroniska digitala datorn, som blev känd som [[Atanasoff-Berry computer]].
[[Asen Jordanoff]] (1896–1967), pionjär inom den bulgariska flygindustrin, arbetade som flygare, ingenjör och uppfinnare. Han spelade också en viktig roll i utvecklingen av amerikanska flygplan och deltog i många andra projekt.

Den bulgarisk-amerikanske uppfinnaren och forskaren [[Peter Petroff]] blev mest känd för sitt arbete i [[NASA]]. Petroff uppfann dessutom den första [[Digitalur|digitalklockan]] (1970).<ref>[https://www.allbusiness.com/services/museums-art-galleries-botanical-zoological/4359168-1.html www.allbusiness.com - "Peter Petroff, Digital Watch Inventor, Dies at Age 83"]. {{Wayback|url=https://www.allbusiness.com/services/museums-art-galleries-botanical-zoological/4359168-1.html|date=20080928083340}} Compare the [https://www.engology.com/eng5nakamatsu.htm claim] {{Wayback|url=https://www.engology.com/eng5nakamatsu.htm|date=20140203061851}} of [[Yoshiro Nakamatsu]] to have invented a digital watch in 1953.</ref>

Den amerikanska kemisten [[Carl Djerassi]], som utvecklade det första orala [[P-piller|p-pillret]] (OCP) har bulgariska förfäder.

Den bulgariska vetenskapsakademien, den ledande vetenskapliga institutionen i landet, sysselsätter de flesta av Bulgariens forskare, som arbetar i dess många filialer.

Det privata [[näringsliv]]et hade mer än 73&nbsp;% av utgifterna för [[forskning och utveckling]] och sysselsatte 42&nbsp;% av Bulgariens 22&nbsp;000 [[forskare]] 2015.<ref name="R&D spending">{{webbref |url=https://www.novinite.com/articles/177126/R%26D+Spending+in+Bulgaria+Up+in+2015%2C+Mostly+Driven+by+Businesses|titel=R&D Spending in Bulgaria Up in 2015, Mostly Driven by Businesses|utgivare=[[Novinite]]|datum=31 oktober 2016|språk=engelska|hämtdatum=30 januari 2022}}</ref>

Bulgarien är värd för två stora astronomiska observationsorgan: [[Rozhen-observatoriet]], det största i sydöstra Europa, och [[Belogradchik-observatoriet]] med tre teleskop, samt flera offentliga astronomiska observatorier med planetaria, fokuserade på utbildning och utåtriktad verksamhet.

=== Massmedia ===
Fram till 1989 kontrollerades massmedierna i Bulgarien av kommunistpartiet. Därefter har mediestrukturen förändrats, och flera tidningar och tidskrifter har startats. Viktiga äldre tidningar är Duma ('Ordet', f.d. Rabotnitjesko Delo, grundad 1927), Trud ('Arbetet', 1923) och Zemelsko Zname ('Bondefanan', 1902). Inflytelserika äldre [[tidskrift]]er är författarförbundets Literaturen Forum (1944) och Kultura (1957). En inflytelserik ny tidskrift är 168 Tjasa (1992). Viktiga nya tidningar är UDF-tidningen Demokratsija (1990), [[Tabloidformat|tabloidtidningen]] 24 Tjasa ('24 timmar', 1991), Standard News Daily (1992) och Monitor (1998) och var Kontinent (1992–98). År 1997 förvärvade [[Westdeutsche Allgemeine Zeitung]] (WAZ) bland annat Trud och 24 Tjasa och kontrollerade 1998 sammanlagt cirka 80 procent av dagspressen, vars samlade upplaga var 1,1 miljon exemplar (134 tidningsexemplar per 1&nbsp;000 invånare). Det finns två nyhetsbyråer, nationella Bvlgarska Telegrafna Agentsia (BTA, grundad 1898) och Sofia-Press (grundad 1967) för information till utlandet. Statliga Bvlgarsko Radio (grundad 1929) har två rikskanaler och fem regionala stationer. Statliga Bvlgarska Televizija (grundad 1959) har två rikskanaler. Privat radio tilläts 1992, och en privat TV-kanal (Nova Televizija) lanserades 1994. Det finns 543 radio- och 449 TV-mottagare per 1&nbsp;000 invånare (2000).<ref>{{webbref |url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/karl-erik-gustafsson |titel=Karl Erik Gustafsson |hämtdatum=24 januari 2016 |format= | verk =  |utgivare=Nationalencyklopedin AB | språk = svenska }}</ref>

==  Radio och television ==
Globala mediejättar har finns i Bulgariens livliga radio- och TV-marknad. TV är det mest populära mediet. 
Den internationella mediegruppen CME driver bTV, den tv-kanl i Bulgarien som har flest tittare. Det [[Skandinavien|skandinaviska]] bolaget MTG driver den nationella stationen Nova TV. 

Privata radio- och TV-bolag:
bTV - privat, nationell
Nova TV - privat, nationell
Darik Radio - privat, nationell
BG Radio - privat, nationell
Det finns ett flertal privata regionala TV-stationer och många privata radiostationer. Kabel och satellit är de huvusakliga distributionskanalerna. Ägarskapet till massmedia är koncentrerat till ett fåtal företag.<ref>{{webbref|url=https://www.bbc.com/news/world-europe-17205118|titel= Bulgaria profile - Media|utgivare=BBC|datum=13 juli 2015|språk=engelska|hämtdatum=30 januari 2022}}</ref>

== Demografi ==
[[Fil:Bulgaria population.svg|miniatyr|Bulgariens demografiska utveckling, 1961-2015.]]
[[Fil:Bulgariapop-2010.svg|miniatyr|Befolkningspyramid för Bulgarien (2010).]]
{{Huvudartikel|Bulgariens demografi}}

Med 67 invånare per km² tillhör Bulgarien de måttligt befolkade staterna. I bäckenet och på slätterna stiger befolkningstätheten till mer än 100 invånare per km², medan den sjunker under genomsnittet i de högre bergsregionerna. Den högsta befolkningskoncentrationen har storstäderna [[Sofia]] (över 1&nbsp;000 invånare per km²), [[Plovdiv]], [[Varna]] och [[Ruse]]. Bulgariens totala invånarantal stagnerar, vilket man från statsmakternas sida försöker hejda med bland annat födelsebidrag och ökade [[barnbidrag]].<ref>{{webbref|författare=Daniel Belovarsky |publdatum=2006-02-15 |titel=Befolkning i Bulgarien |url=https://bulgarien.nu/svenska/index.php?option=com_content&task=view&id=18&Itemid=33 |utgivare=Bulgarisk-Svensk Kulturförening |hämtdatum=8 oktober 2007 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20070927130532/https://bulgarien.nu/svenska/index.php?option=com_content&task=view&id=18&Itemid=33 |arkivdatum=27 september 2007 }}</ref>

83,9 procent av invånarna i landet är [[bulgarer]]. Det finns två större minoritetsgrupper, [[turkar]] (9,4 procent) och [[romer]] (4,7 procent). Andra grupper är [[ryssar]], [[armenier]], [[makedonier]], [[albaner]], [[greker]], [[rumäner]] med flera.<ref name="cia.gov">{{webbref |url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/bu.html#People |titel=Bulgaria |hämtdatum=3 maj 2008 |format= |verk=The world factbook |arkivurl=https://web.archive.org/web/20161001195751/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/bu.html#People |arkivdatum=1 oktober 2016 }}</ref> Vid folkräkningar måste makedonierna själva förklara att de existerar eftersom de till skillnad mot andra folkgrupper inte finns angivna i folkräkningsblanketter. Bulgarer är den enda etniska folkgrupp som minskar, då de till stor del emigrerar. Romerna är den etniska gruppen som ökar i allt större utsträckning.

* Nativitet/födelsetal: 1,4 procent<ref name="cia.gov" />
* Mortalitet/dödstal: 1,4 procent
* Naturlig befolkningstillväxt: -0,2 procent
* Beräknad medellivslängd: män 69 år, kvinnor 76 år
* Skolgång: obligatorisk i 11 år
* Läs- och skrivkunnighet: cirka 98 procent

=== Sociala förhållanden ===
Staten svarar inte längre för gratis [[sjukvård]] eller annan vård. Detta system har ersatts av ett avgiftsfinansierat sjukförsäkringssystem, och läkemedelskostnaderna baseras på inkomst. Privat sjukvård, som var förbjuden 1972–1989, uppmuntras numera. År 1994 fanns enligt [[Världshälsoorganisationen]] 33,3 läkare per 10&nbsp;000 invånare.

Allmän [[arbetslöshetsförsäkring]] existerar inte, men en viss ersättning utgår baserad på familjesituation och längden på arbetslösheten.

[[Pension]]såldern för män varierar mellan 57 och 60 år och för kvinnor mellan 52 och 55 år. Det sociala skyddsnätet har dock brutit samman på grund av den galopperande [[inflation]]en och landets ekonomiska utveckling. Värdet på pensioner och andra sociala försäkringar har urholkats, och sjukhusen lider brist på utrustning och medicin. Levnadsstandarden har sjunkit och enligt UNDP ([[FN:s utvecklingsprogram]]) lever cirka 10 procent i djup fattigdom - svält är inte ovanligt.

I mitten av 1990-talet fanns cirka 14&nbsp;000 hemlösa barn i Bulgarien. Även [[Ungdomskriminalitet|ungdomsbrottsligheten]] ökar, och cirka 14 procent av alla brott begås av ungdomar.<ref>{{webbref | författare=Barbro Blomberg | publdatum= | titel=Bulgarien (sociala förhållanden) | url=https://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=137905&i_sect_id=137915 | utgivare=Nationalencyklopedin | hämtdatum=4 oktober 2007}} {{Död länk|datum=2016-04}}</ref>

=== Städer ===
De tio folkrikaste orterna den 31 december 2014.<ref name="BulOrt081231">{{webbref|url=https://www.nsi.bg/nrnm/index.php?ezik=en&f=8&s=1&date=31.12.2008&e=1&s1=4&c1=1&a1=0&c=0|titel=NATIONAL REGISTER OF POPULATED PLACES|hämtdatum=13 mars 2016|utgivare=Republic of Bulgaria|språk=engelska}}</ref>
{| style="border:1px solid silver;"
|-
| valign="top" |
{| class="wikitable sortable" style="margin-top:6px; margin-left:6px;"
! Plats
! Stad
! Befolkning
|-
| align="right" | 1.
|{{sort|Sofia|[[Fil:BG Sofia coa.svg|20px]] [[Sofia]]}}
| align="right" |{{formatnum:1228282}}
|-
| align="right" | 2.
|{{sort|Plovdiv|[[Fil:Plovdiv-coat-of-arms.svg|20px]] [[Plovdiv]]}}
| align="right" |{{formatnum:341567}}
|-
| align="right" | 3.
|{{sort|Varna|[[Fil:Герб на град Варна, България.svg|20px]] [[Varna]]}}
| align="right" |{{formatnum:335949}}
|-
| align="right" | 4.
|{{sort|Burgas|[[Fil:Burgas-coat-of-arms.svg|20px]] [[Burgas]]}}
| align="right" |{{formatnum:198725}}
|-
| align="right" | 5.
|{{sort|Ruse|[[Fil:Rousse-coat-of-arms.svg|20px]] [[Ruse]]}}
| align="right" |{{formatnum:147055}}
|-
| align="right" | 6.
|{{sort|Stara Zagora|[[Fil:Stara-Zagora-coat-of-arms.svg|20px]] [[Stara Zagora]]}}
| align="right" |{{formatnum:137729}}
|-
| align="right" | 7.
|{{sort|Pleven|[[Fil:Pleven-coat-of-arms.svg|20px]] [[Pleven]]}}
| align="right" |{{formatnum:101978}}
|-
| align="right" | 8.
|{{sort|Sliven|[[Fil:BUL Сливен COA.png|20px]] [[Sliven]]}}
| align="right" |{{formatnum:89065}}
|-
| align="right" | 9.
|{{sort|Dobritj|[[Fil:Dobrich-coat-of-arms.svg|25px]][[Dobritj]]}}
| align="right" |{{formatnum:87817}}
|-
| align="right" | 10.
|{{sort|Sjumen|[[Fil:Emblem of Shumen.png|20px]] [[Sjumen]]}}
| align="right" |{{formatnum:78884}}
|}
| valign="top" |
{{Kartposition start|Bulgarien|bredd=550|kantlinje=none|relief=ja}}
{{Kartposition markör|Bulgarien|plats=[[Sofia]]|lat=42.7|long=23.333333|färg=#ffffff}}
{{Kartposition markör|Bulgarien|plats=[[Plovdiv]]|lat=42.15|long=24.75|färg=#ffffff}}
{{Kartposition markör|Bulgarien|plats=[[Varna]]|lat=43.216667|long=27.9|färg=#ffffff}}
{{Kartposition markör|Bulgarien|plats=[[Burgas]]|lat=42.5|long=27.45|färg=#ffffff}}
{{Kartposition markör|Bulgarien|plats=[[Ruse]]|lat=43.85|long=25.966667|färg=#ffffff}}
{{Kartposition markör|Bulgarien|plats=[[Stara Zagora]]|lat=42.433333|long=25.65|platstextbredd=12|färg=#ffffff}}
{{Kartposition markör|Bulgarien|plats=[[Pleven]]|lat=43.416667|long=24.616667|färg=#ffffff}}
{{Kartposition markör|Bulgarien|plats=[[Sliven]]|lat=42.683333|long=26.333333|färg=#ffffff}}
{{Kartposition markör|Bulgarien|plats=[[Dobritj]]|lat=43.566667|long=27.833333|färg=#ffffff}}
{{Kartposition markör|Bulgarien|plats=[[Sjumen]]|lat=43.283333|long=26.933333|färg=#ffffff}}
{{Kartposition slut|Bulgarien|undertext=De tio största städernas lägen på kartan över Bulgarien.}}
|}
{{Se även|Lista över städer i Bulgarien}}

*[[Sofia]] med cirka 1,2 miljoner invånare är Bulgariens huvudstad sedan 1878. Staden är belägen vid [[Vitosja]]bergen i landets västra del, 555 meter över havet. Den är Europas näst äldsta huvudstad efter [[Aten]] och har tidigare hetat ''Triaditsa'' och ''Sredets''. Det nuvarande namnet kommer av kejsar [[Justinianus I]] dotter Sofia som blev frisk av källvattnet. Det sägs även att staden fick sitt namn av [[Sofiakyrkan]] som är en av de äldsta kyrkorna i staden (och på hela Balkan). Sofia har många kyrkor och museer; det mest imponerande är kanske [[Alexander Nevskij-katedralen, Sofia|Alexander Nevskij-katedralen]].
* Landets näst största stad [[Plovdiv]] ligger cirka 15 mil sydost om Sofia vid [[Maritsa]]floden. På 1870-talet var staden större än Sofia men i dag bor där bara cirka 350&nbsp;000 invånare. Den mest imponerande sevärdheten är kanske den gamla amfiteatern, som delvis förstördes av [[Attila]] på 400-talet.
*[[Varna]] med cirka 320&nbsp;000 invånare ligger i norr vid [[Svarta havet]]s kust. Staden grundades som den grekiska kolonin Odessus 580 före vår tideräkning. I dag har hamnen och de närbelägna turistorterna stor betydelse för ekonomin.
*[[Burgas]], med strax under 200&nbsp;000 invånare, ligger längre söderut vid kusten och är bland annat en viktig fiskehamn. Söder om staden ligger viktig petrokemisk industri.
{{Bulgariska städer|float=right}}
{| width="40%" style="margin: 0; background: 0; border: 0;"
| style="width: 50%; vertical-align: top; padding-right:1em; "|
<div style="padding-left:2em;padding-right:2em;">

* [[Blagoevgrad (region)|Blagoevgrad]]
* [[Burgas (region)|Burgas]]
* [[Dobritj (region)|Dobritj]]
* [[Gabrovo (region)|Gabrovo]]
* [[Chaskovo (region)|Haskovo]]
* [[Jambol (region)|Jambol]]
* [[Kardzjali (region)|Kardzjali]]
* [[Kjustendil (region)|Kjustendil]]
* [[Lovetj (region)|Lovetj]]
* [[Montana (region)|Montana]]
* [[Pazardzjik (oblast)|Pazardzjik]]
* [[Pernik (region)|Pernik]]
* [[Pleven (region)|Pleven]]
* [[Plovdiv (region)|Plovdiv]]
| style="width: 50%; vertical-align: top; padding-left:1em;"|

* [[Razgrad (region)|Razgrad]]
* [[Ruse (region)|Ruse]]
* [[Sjumen (region)|Sjumen]]
* [[Silistra (region)|Silistra]]
* [[Sliven (region)|Sliven]]
* [[Smoljan (region)|Smoljan]]
* [[Sofia]] stad
* [[Sofijska oblast|Sofia]]
* [[Stara Zagora (region)|Stara Zagora]]
* [[Targovisjte (region)|Targovisjte]]
* [[Varna (region)|Varna]]
* [[Veliko Tărnovo]]
* [[Vidin (region)|Vidin]]
* [[Vratsa (region)|Vratsa]]
</div>
|}

=== Språk ===
{{Huvudartikel|Bulgariska}}

Av befolkningen talar 84,8 procent [[bulgariska]], som är ett [[Slaviska språk|slaviskt språk]] och landets enda officiella språk. Bulgariskan övergår i söder i den närbesläktade [[makedonska]]n, och mindre grupper i landets sydvästra del talar makedonska (de bulgariska dialekterna övergår gradvis i de [[Makedonska dialekter|makedonska]], och ingen skarp gräns finns).<ref>{{webbref | författare=Roger Gyllin | publdatum= | titel=Bulgarien (språk) | url=https://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=137905 | utgivare=Nationalencyklopedin | hämtdatum=18 september 2007}} {{Död länk|datum=2016-04}}</ref> Andra språk som talas är [[turkiska]] (med stora dialektala skillnader mot den turkiska som talas i [[Turkiet]]), av omkring 600&nbsp;000 personer, och [[romani]], av omkring 300&nbsp;000 personer. Bland de turkisk- och romanitalande råder en hög grad av tvåspråkighet med bulgariska som andraspråk.<ref>{{webbref | författare=Roger Gyllin | publdatum= | titel=Bulgarien (språk) | url=https://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=137905&sect_id=137912 | utgivare=Nationalencyklopedin | hämtdatum=4 oktober 2007}} {{Död länk|datum=2016-04}}</ref>
Ungefär 24,9&nbsp;% av befolkningen kan [[engelska]] som andraspråk, men även [[ryska]] (9,8%) och [[tyska]] (3,4%) förstås. Yngre talar som regel oftare engelska och äldre ryska. Ca 1% talar franska som andraspråk.<ref>{{Webbref |url=https://languageknowledge.eu/countries/bulgaria |titel=Languages spoken in BulgariaЕзикови познания в България |hämtdatum= |författare=Eurostat |efternamn= |förnamn= |författarlänk= |efternamn2= |förnamn2= |datum= |år= |månad= |format= |verk= |utgivare= |sid= |språk= |doi= |arkivurl= |arkivdatum= |citat=Based on the European Commission's latest and authoritative Eurobarometer survey data on languages in Europe, resulting from 27,000 interviews across 27 European countries in early 2012. |ref= }}</ref>

=== Religion ===
[[Fil:Alexander Nevsky Cathedral, Sofia (by Pudelek).JPG|miniatyr|[[Alexander Nevskij-katedralen, Sofia|Alexander Nevskij-katedralen i Sofia]] är en av de största östortodoxa kyrkorna i Europa.]]
[[Fil:Sveta-Nedelya kathedraal.jpg|miniatyr|[[Sveta Nedelja-kyrkan]] i [[Sofia]].]]
[[Ortodoxa kyrkor|Östortodox kristendom]] är den dominerande religionen i Bulgarien. 82,6 procent av befolkningen tillhör den [[bulgarisk-ortodoxa kyrkan]]. Resten är 12,2 procent [[muslimer]], 0,6 procent [[Romersk-katolska kyrkan|katoliker]] och 0,4 procent [[Protestantism|protestanter]].<ref name="cia.gov" /> Omkring 2832&nbsp;[[Jehovas vittnen]] är verksamma i 57 [[Församling|församlingar]]. Enligt siffror från 2001 är de olika religiösa grupperna fördelade enligt:<ref name="cia.gov" />
{| class="wikitable"
! Religiösa grupper
! Befolkning
|-
| Bulgarisk-ortodoxa || 6&nbsp;552&nbsp;751
|-
| Muslimer || 966&nbsp;978
|-
| Katoliker || 43&nbsp;811
|-
| Protestanter || 42&nbsp;308
|-
| Övriga || 14&nbsp;937
|-
| Ej självdefinierade || 283&nbsp;309
|-
| Ej visade|| 24&nbsp;807
|-
| bgcolor="lightgrey" | Totalt || bgcolor="lightgrey" | 7&nbsp;928&nbsp;901
|}

==== Bulgarisk-ortodoxa kyrkan ====
{{Huvudartikel|Bulgarisk-ortodoxa kyrkan}}
[[Fil:Rila Monastery, August 2013.jpg|miniatyr|[[Rilaklostret]] i [[Rilabergen]].]]
De flesta medborgare i Bulgarien (82,6 procent av befolkningen) är åtminstone till namnet medlemmar i Bulgarisk-ortodoxa kyrkan, som grundades 870 och blev [[autokefal]] 927. Många yngre människor som växte upp under de 45 åren med kommunistiskt styre räknar sig dock inte som religiösa.

Bulgariska ortodoxa kyrkan är en självständig nationell kyrka, liksom alla andra nationella grenar av ortodoxa kyrkan. Kyrkan har degraderats till en underlägsen ställning inom den [[grekisk-ortodoxa kyrkan]] två gånger, dels under perioden av [[Bysantinska riket|bysantinsk]] överhöghet 1018-1185, dels under den [[Osmanska riket|osmanska]] eran 1396-1878, men den har återupplivats som en symbol för bulgarisk nationalism. 

2001 hade Bulgarisk-ortodoxa kyrkan totalt 6 552 000 medlemmar i Bulgarien fördelade på följande elva [[Stift (kyrkligt förvaltningsområde)|stift]]:

*[[Vidin]]s stift (Видинска епархия).
*[[Vratsa]]s stift (Врачанска епархия).
*[[Lovetj]]s stift (Ловчанска епархия).
*[[Veliko Tărnovo]]s stift (Търновска епархия).
*[[Silistra|Dorostols]] och Tjervens stift'' (''Доростоло-червенска епархия) (med säte i [[Ruse]]).
*[[Varna]]s och [[Preslav]]s stift (Варненско-преславска епархия) (med säte i [[Varna]]).
*[[Sliven]]s stift (Сливенска епархия).
*[[Stara Zagora]]s stift (Старозагорска епархия).
*[[Plovdiv]]s stift (Пловдивска епархия).
*[[Sofia]]s stift (Софийска епархия).
*[[Nevrokop]]s stift (Неврокопска епархия).

==== Islam ====
{{Huvudartikel|Islam i Bulgarien}}
[[Fil:Banya Bashi Mosque Sofia.jpg|vänster|miniatyr|1500-tals[[moské]]n Banja Basji, uppförd 1576 av den store osmanske arkitekten [[Mimar Sinan|Sinan]], är den enda moské från den osmanska perioden som fortfarande är i bruk i Sofia, '''Bulgariens''' huvudstad.]]
Islam kom till Bulgarien mot slutet av 1300-talet efter att landet erövrats av [[Osmanska riket|osmanerna]]. Under 1400- och 1500-talet växte islam i styrka genom inflyttning av [[turkar]] och konvertering av infödda bulgarer. När Bulgarien 1878 blev självständigt var inte mindre än 40 procent av befolkningen muslimer. Andelen har minskat kraftigt sedan dess, mestadels genom emigration. 2001 fanns 967&nbsp;000 muslimer i Bulgarien (12,2 procent av befolkningen).

==== Katolska kyrkan ====
[[Fil:St Paul of the Cross, Rousse.jpg|miniatyr|[[Romersk-katolska kyrkan]] St. Paul i staden [[Ruse]].]]
Under 1500- och 1600-talen omvände missionärer från [[Rom]] de bulgariska [[bogomiler]]na i regionerna [[Plovdiv (region)|Plovdiv]] och [[Svisjtov]] till [[katolicism]]en. Ättlingarna till dessa bildar nu merparten av Bulgariens katoliker, som uppgick till 44 000 år 2001.

==== Protestantismen ====
[[Protestantism]]en infördes i Bulgarien av missionärer från [[USA]] 1857-58. [[Metodism|Metodisterna]] kom att växa sig starkast i norra Bulgarien medan [[Kongregationalistkyrkan|kongregationalisterna]] dominerade i södra delen av landet. Senare gick dessa båda trossamfund samman i [[Bulgariens evangeliska välgörenhetssällskap]] som senare kom att bli [[Evangeliska kyrkoförbundet]].

Missionsarbetet fortsatte under andra hälften av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Olika protestantiska församlingar och missionsorganisationer byggde kyrkor, skolor, vårdcentraler och ungdomsgårdar och spred bibelöversättningar och annan andlig litteratur. 1921 introducerades [[Pentekostalism|pingstväckelsen]] av ryska invandrare och pingstförsamlingar bildades i [[Sofia]], [[Varna]], [[Sliven]] och [[Pleven]]. [[Sjundedagsadventisterna]] började sin mission i [[Dobrudzja]]regionen varifrån man spred sin verksamhet till [[Tutrakan]], [[Ruse]], Sofia och [[Plovdiv]]. Under kommunisttiden förföljdes man svårt och misstänkliggjordes på grund av sina många kontakter med västerländska trossyskon. 1949 anklagades 31 pastorer för amerikansk spioneriverksamhet, all kyrklig egendom beslagtogs av staten och möjligheterna att verka försvårades radikalt.

Efter Zjivkovregimens fall 1989 infördes åter religionsfrihet i Bulgarien. Med stöd av västerländsk missionsverksamhet bröt en stor väckelse fram och sedan dess har antalet protestanter i Bulgarien fördubblats och uppgår nu till cirka 50&nbsp;000, varav omkring hälften är etniska [[romer]]. Den största evangeliska trosriktningen är den bulgariska pingströrelsen med mellan 5&nbsp;000 och 6&nbsp;000 troendedöpta medlemmar som 1991 hade 36 pastorer fördelade på 43 församlingar och ambitionen att starta bibelskola i Ruse. Samma år hade Adventkyrkan 3&nbsp;500 bulgariska medlemmar, varav två tredjedelar var ungdomar. Man hade begränsad möjlighet att verka under kommunisttiden och ett tjugotal församlingar med 40 pastorer fortsatte att bedriva verksamhet under denna era. [[Sjundedagsadventisterna Reformationsrörelsen]] förbjöds dock på grund av sin pacifistiska hållning och flera medlemmar fängslades på grund av vapenvägran.

=== Utbildning ===
De flesta barn går i [[förskola]]. [[Skolplikt]]en, som är åttaårig, inträder vid sju års ålder. Efter en fyraårig primärskola följer sekundärskolan uppdelad på två fyraåriga stadier. I genomsnitt går knappt 10 procent av en årskull till högre studier. Av den vuxna befolkningen var år 1992 2 procent icke läs- och skrivkunnig.

[[Pisa (utbildningsstudie)|PISA]]-studien år 2015 visade att 41,5% av eleverna i nionde årskursen är [[Funktionell analfabetism|funktionella analfabet]]er och eleverna presterade under snittet för [[Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling|OECD]]-länderna i läs- och skrivkunnighet, matematik och vetenskap på ranking 45 av 72 länder.<ref>{{Webbref|url=https://sofiaglobe.com/2016/12/06/international-study-40-of-bulgarian-ninth-graders-functionally-illiterate-in-science-maths-and-reading/|titel=International study: 40% of Bulgarian ninth-graders functionally illiterate in science, maths and reading|hämtdatum=2017-05-21|datum=2016-12-06|verk=The Sofia Globe}}</ref>

Det finns fem [[universitet]]. Det största och äldsta, Kliment Ochridski, ligger i Sofia, grundat 1888. Därutöver finns högskolor för [[pedagogik]], [[Medicin (vetenskap)|medicin]], [[nationalekonomi]], [[teknik]] et cetera.<ref>{{webbref | författare=Hans Hamber | publdatum= | titel=Bulgarien (utbildning) | url=https://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=137905&i_sect_id=137914 | utgivare=Nationalencyklopedin | hämtdatum=4 oktober 2007}} {{Död länk|datum=2016-04}}</ref> Sofias universitet har 15 fakulteter och tre avdelningar, totalt studerar 14&nbsp;000 studenter där. Det finns också ett tillhörande universitetsbibliotek, universitetets egen tidning, en [[datorsal]], en idrottslokal och andra diverse byggnader. Nuvarande [[rektor]] är Bojan Bioltjev.
Universitetet kunde byggas tack vare finansiellt stöd från [[Evlogi Georgiev]] och [[Christo Georgiev]], därför finns deras statyer utanför huvudingången.

== Kultur ==
[[Fil:IvanVazov National Theatre 7.jpg|miniatyr|Nationalteatern Ivan Vasov i Sofia.]]
Bulgariens kultur avspeglar historiska influenser från [[thraker]], [[protobulgarer]], [[slaver]] samt [[Bysantinska riket|bysantinska]], [[Turkiet#Kultur|turkiska]] och [[Greker|grekiska]] inslag.<ref name="enwiki2">{{webbref |url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Culture_of_Bulgaria&oldid=22148849 |titel=Culture of Bulgaria |hämtdatum=24 januari 2016 |format= | verk =  |utgivare=Wikipedia The Free Encyclopedia | språk = engelska }}</ref>

Bulgarien har en rik tradition av [[kör]]sång. Bulgariska kvinnokörer har på senare år nått internationell berömmelse.<ref name="dewiki">{{webbref |url=https://de.wikipedia.org/w/index.php?title=Bulgarien&oldid=9382998 |titel=Bulgarien |hämtdatum=24 januari 2016 |format= | verk =  |utgivare=Wikipedia Die freie Enzyklopädie | språk = tyska}}</ref>

Sedan 1200- och 1300-talen är Bulgarien känt för sitt [[ikonmåleri]]. Företrädarna för måleriskolan från [[Veliko Tărnovo]] överskred de nedärvda reglerna för traditionellt ikonmåleri och skapade därmed den mest betydande enskilda skolan inom [[Ortodoxa kyrkor|ortodoxa kyrkans]] konst.<ref name="dewiki"/>

I Bulgarien har också [[dockteater]] (inte enbart för barn) en lång tradition.<ref name="dewiki"/>

De två [[filosof]]erna [[Julia Kristeva]] och [[Tzvetan Todorov]] kommer från Bulgarien. Både Kristeva och Todorov har flera verk som har översatts till svenska.

=== Musik ===
[[Bild:Folk music Plovdiv.jpg|miniatyr|vänster|Gatumusikanter spelar folkmusik i staden [[Plovdiv]].]]
Fram till frigörelsen 1878 hade befolkningen i Bulgarien mycket begränsad kontakt med den västerländska musikkulturen. Inom den etniskt mångskiftande bonde- och herdekulturen fanns rika och regionalt särpräglade sång- och instrumentrepertoarer. Sångerna var i stor utsträckning knutna till bondeårets ritualer och högtider, men det fanns också till exempel arbetssånger. Instrumentalmusiken, som hörde nära ihop med danstraditionen, var huvudsakligen solistisk, men tillfälliga ensembler uppstod ibland. De viktigaste instrumenten var gajda (enbordunig säckpipa), gidulka (lira) och zurna (skalmeja). De användes ofta tillsammans med den stora tvåfällstrumman tipan. Med herdekulturen förknippades den kantblåsta flöjten kaval. Tambura var en långhalsluta. I dag ersätts de gamla instrumenten inom spelmansmusiken ofta av [[klarinett]], [[dragspel]] och [[saxofon]]. Det inom bondesamhällets traditionsmusik använda melodiska materialet är huvudsakligen [[Diatonik (musik)|diatoniskt]]. Särskilt karakteristisk är den stora metriska och rytmiska komplexiteten med så kallade [[asymmetri]]ska taktarter, som i den populära dansen ritjenitsa.

Under den osmanska perioden, då städernas tongivande befolkningsskikt i stor utsträckning var [[Islam|muslimer]], odlades den på makamprincipen grundade konstmusik vars viktigaste centrum var [[Istanbul]]. Den bulgariska kyrkan förvaltade dock en liturgisk sångtradition med rötter i grekisk-bysantinsk musik. Efter 1878 växte det västerländska inflytandet snabbt, inte minst i den organiserade folkmusikverksamhet som blev ett viktigt inslag i den officiella kulturpolitiken kring 1950. Den första generationen av västerländskt orienterade [[Kompositör|tonsättare]] ägnade sig mest åt [[kör]]musik. Under mellankrigstiden formades en bulgarisk opera- och orkestermusik genom bland annat [[Ljubomir Pipkov]] och Pantjo Vladigerov. Bland nutida symfoniker kan nämnas [[Aleksandir Rajtjev]].

Inom operan märks [[Parasjev Chadzjiev]] och inom den mer [[Modernism|modernistiskt]] inriktade musiken [[Lazar Nikolov]].<ref>{{webbref | författare=Anders Hammarlund | publdatum= | titel=Bulgarien (Musik) | url=https://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=137905&sect_id=137938 | utgivare=Nationalencyklopedin | hämtdatum=8 oktober 2007}} {{Död länk|datum=2016-04}}</ref> Ett antal noterade operasångare ([[Nicolai Ghiaurov]], [[Boris Christoff]], [[Raina Kabaivanska]], [[Ghena Dimitrova]]), [[Anna Veleva]], harpospelaren [[Anna-Maria Ravnopolska-Dean]] och framgångsrika konstnärer ([[Christo Javasjev]], [[Jules Pascin]], [[Vladimir Dimitrov]]) har populariserat Bulgariens kultur utomlands.

=== Konst ===
[[Fil:Pascin portrett foto.jpg|miniatyr|Jules Pascin, även kallad "Prinsen av Montparnasse", var en känd bulgarisk konstnär.]]
{{Huvudartikel|Bulgarisk konst}}
Med den [[bulgariska renässansen]] mot slutet av det [[Osmanska riket|osmanska]] styret uppstod nya konstskolor överallt i landet. Den mest kända är [[Samokov]]s konstskola. Därifrån utgick flera av de målare som utförde utsmyckningen av [[Rilaklostret]], bland andra [[Zacharij Zograf]].<ref name="dewiki"/>
[[Fil:Christo and Jeanne-Claude.jpg|miniatyr|vänster|Christo och hans fru Jean Claude.]]
En känd konstnär från senare är [[Jules Pascin]] som föddes 1885 i [[Vidin]]. Hans egentliga namn var Julius Pinkas. Eftersom han tillbringade lång tid i [[Frankrike]], där han också dog[1930, blev han betecknad som bulgarisk-fransk målare och grafiker.<ref name="dewiki"/>

Den mest kände bulgariska konstnären är antagligen [[Christo och Jeanne-Claude|Christo Javasjev]], som är känd under sitt förnamn och tillsammans med sin fru Jeanne-Claude. Han är bland annat känd för att ha "förpackat" [[Riksdagshuset i Berlin|riksdagshuset]] i [[Berlin]] och [[Pont Neuf]] i [[Paris]] i plastfolie.<ref name="dewiki"/> Det senaste han gjorde var att ställa upp hundratals orangea portar i [[Central Park]] (NY), kallat ''The Gates''.

=== Litteratur ===
{{huvudartikel|Bulgarisk litteratur}}
Den bulgariska [[litteratur]]en var i äldsta tid knuten till kyrkan och skrevs på [[fornkyrkoslaviska]]. Den hade en första storhetstid redan på 900-talet och en ny under 1300-talet, strax före den osmanska erövringen. Med det osmanska övertagandet bröts denna blomstring och en ny bulgarisk litteratur tog inte form förrän vid slutet av 1700-talet med den bulgariska renässansen. [[Paisij Chilendarski]]s historieverk från 1762 blev mycket viktigt för spridandet av ett bulgariskt skriftspråk och för den begynnande bulgariska nationalismen. Under 1800-talet utvecklades en modern skönlitteratur på [[bulgariska]]. En viktig gestalt var poeten och revolutionären [[Christo Botev]].

=== Världsarv ===
Bulgarien har nio kultur- och naturmiljöer som av Unesco klassats som världsarv:
{|
|-
|valign=top|
*[[Bojanakyrkan]]
*[[Den trakiska graven i Kazanlak]]
*[[Den trakiska graven i Svesjtari]]
*[[Klippkyrkorna i Ivanovo]]
*[[Nesebăr]]
*[[Pirin nationalpark]]
*[[Rilaklostret]]
*[[Ryttaren i Madara]]
*[[Srebarna naturreservat]]
|valign=top|
{{Kartposition start|Bulgarien|width=450}}
{{Kartposition markör|Bulgarien|lat=42.644667|long=23.266167|plats=[[Bojanakyrkan]]}}
{{Kartposition markör|Bulgarien|lat=42.62576|long=25.39919|plats=[[Den trakiska graven i Kazanlak|Den trakiska graven<br />i Kazanlak]]|platstextbredd=16}}
{{Kartposition markör|Bulgarien|lat=43.744964|long=26.7663|plats=[[Den trakiska graven i Svesjtari|Den trakiska graven<br />i Svesjtari]]|platstextbredd=16}}
{{Kartposition markör|Bulgarien|lat=43.716667|long=25.966667|position=bottom|plats=[[Klippkyrkorna i Ivanovo|Klippkyrkorna<br />i Ivanovo]]|platstextbredd=16}}
{{Kartposition markör|Bulgarien|lat=42.65|long=27.733333|plats=[[Nesebăr]]}}
{{Kartposition markör|Bulgarien|lat=41.666667|long=23.5|plats=[[Pirin nationalpark]]|platstextbredd=16}}
{{Kartposition markör|Bulgarien|lat=42.133333|long=23.340278|plats=[[Rilaklostret]]}}
{{Kartposition markör|Bulgarien|lat=43.3|long=27.15|plats=[[Ryttaren i Madara]]|platstextbredd=16}}
{{Kartposition markör|Bulgarien|lat=44.114444|long=27.078056|position=left|plats=[[Srebarna naturreservat]]|platstextbredd=16}}
{{Kartposition slut|Bulgarien|undertext=Bulgariens världsarv.}}
|}

=== Sport ===
[[Fil:PFC Levski Sofia vs Chelsea FC, UEFA Champions League 2006-07, Sofia, Bulgaria.jpg|miniatyr|vänster|Vasil Levski-stadion i Sofia.]]
De vanliga sporterna som utövas i Bulgarien är [[fotboll]], [[skidskytte]], [[tyngdlyftning]] och [[konståkning]]. 
Fotboll är den allra vanligaste sporten med [[A Profesionalna Futbolna Grupa]] som landets toppliga. Bulgariens herrlandslag gjorde sitt bästa [[Världsmästerskapet i fotboll 1994|VM]]-spel i bronsmatchen mot [[Sverige]] i [[USA]] 1994, där Sverige tog brons och Bulgarien slutade på en fjärde plats. [[Hristo Stoitjkov]] är bland annat på grund av det utsedd till landets bästa fotbollsspelare och var även mellan 1992 och 1995 en av världens bästa fotbollsspelare. 1994 spelade han för [[FC Barcelona]] och vann samma år [[Ballon d'Or|Le ballon d'or]] (Guldbollen).
[[Georgi Asparuchov-Gundi]] (1943–1971) utsågs under sin tid till 1900-talets främsta bulgariska fotbollsspelare. Han omkom i en bilolycka på toppen av sin karriär. Bulgarien har även flera spelare som spelar för europeiska klubblag, däribland [[Dimitar Berbatov]] och [[Stilijan Petrov]].

Vid sidan av fotboll utövas en rad andra sporter i Bulgarien, däribland [[rytmisk gymnastik]] med [[Maria Gigova]] och [[Maria Petrova]] som har vunnit var och en tre världstitlar i grenen.

[[Albena Denkova]] och [[Maxim Staviski]] vann VM-guld i [[isdans]] 2006 i [[Calgary]] och upprepade det året därefter i [[Tokyo]].

I [[friidrott]] har Bulgarien presterat mycket bra resultat med [[Stefka Kostadinova]] som fortfarande innehar världsrekordet i höjdhopp med 209&nbsp;cm från [[Världsmästerskapen i friidrott 1987|VM i friidrott 1987]] i [[Rom]]. Hon är dessutom den som har hoppat 2,05 eller högre flest gånger, 19 gånger, vilket resten av världens kvinnliga höjdhoppare tillsammans bara har gjort 9 gånger. Hon har också klarat två meter över etthundra gånger och har tagit ett flertal medaljer i stora mästerskap (hon vann till exempel inomhus-VM alla gånger hon deltog).

Bulgariens landslag i [[volleyboll]] är ett av Europas bästa lag och är rankade som nummer fem av [[Fédération Internationale de Volleyball]]. Världsmästerskapen i volleyboll 2006 tog det bulgariska laget brons.

[[Nikolaj Pesjalov]] är en av landets bättre tyngdlyftare som tävlade för Bulgarien 1992-1996 och [[Kroatien]] 2000-2004. Hans medaljer är delade mellan de två länderna och blev världsmästare åtta gånger i olika kategorier. 1987 gjordes världens tyngsta ryck av [[Antonio Krastev]] på 216&nbsp;kg. De flesta bulgariska tyngdlyftare tävlar idag för andra länder, ett vanligt land är bland annat [[Qatar]].

[[Schack]] är också mycket populärt i Bulgarien med [[Veselin Topalov]] som anses vara landets bästa spelare. Topalov blev [[FIDE]]s världsmästare genom att vinna [[FIDE World Chess Championship 2005]]. Topalov belönades med samma år med en [[schack-Oscar]]. På FIDE:s rankinglista i oktober 2006 var han rankad världsetta med [[Elo-rating]] 2813, den näst högst rankade personen någonsin. År 2005 kom världens bästa spelare, både kvinnliga och manliga från Bulgarien.

Landets bästa OS-prestation gjordes i [[Olympiska sommarspelen 1980|Moskva 1980]] då Bulgarien kom på tredje plats med totalt 41 medaljer fördelat över 8 guld-, 16 silver- och 17 bronsmedaljer, antalet bulgariska deltagare var 295 stycken. De dominerande sporterna bland de bulgariska medaljörerna var tyngdlyftning och brottning. Sovjetunionen kom på första plats och Östtyskland kom på andra plats.

=== Mat ===
{{Huvudartikel|Bulgariska köket}}
[[Fil:Lukanka.jpg|miniatyr|Lukanka.]]
[[Fil:TaratorBg.jpg|miniatyr|vänster|Tarator.]]
Bulgarien har många olika sorters [[maträtt]]er.
Vanliga [[förrätt]]er är tarator (kall yoghurtsoppa) och banitsa ([[filodeg]] med en blandning av [[Ägg (livsmedel)|ägg]] och [[fårost]], ibland även med [[spenat]]). En nationell [[delikatess]] är sjkembe (soppa på komage). Andra vanliga [[tilltugg]] är torkat kött som heter pastarma och den torkade "nationalkorven" heter lukanka. En annan specialitet är sudjuk. Typiska traditionella bulgariska [[Huvudrätt|varmrätter]] är bland annat kebabtjeta (avlånga köttbullar) och kjufteta ([[pannbiff]]ar). Vida uppskattad är också den mycket smakrika bulgariska fårosten.

==== Dryck ====
De vanligaste alkoholhaltiga dryckerna i landet är [[öl]], [[vin]] och [[rakia]]. Alla tre produceras lokalt på flera orter i landet.
Rakia är ett slags "brandy" som är gjord på fermenterade frukter och finns i många olika utföranden. Öl finns det flera märken av, de största är [[Zagorka]], [[Astika (öl)|Astika]] och [[Kamenitza]]. Bulgarien är även ett rikt vinodlarland med många olika vindistrikt, främst kring distriktet [[Sliven]]. Många bulgariska viner finns även i Sverige och ligger då i de lägre prisklasserna.

== Internationella rankningar ==
{| class="wikitable"
|-
! Organisation
! Undersökning
! Rankning
|-
| [[Heritage Foundation]]/''[[The Wall Street Journal]]''
| [https://www.heritage.org/index/country/bulgaria Index of Economic Freedom 2019]
| 37 av 180
|-
| [[Reportrar utan gränser]]
| [https://rsf.org/en/bulgaria Pressfrihetsindex 2019]
| 111 av 180
|-
| [[Transparency International]]
| [https://www.transparency.org/cpi2018 Korruptionsindex 2018]
| 77 av 180
|-
| [[FN:s utvecklingsprogram]]
| [https://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2019.pdf Human Development Index 2018]
| 52 av 189
|}

== Referenser ==
{{dewp|url=https://de.wikipedia.org/w/index.php?title=Bulgarien&oldid=219749519|artikel=Bulgarien|datum=1 februari 2022}}
* {{webbref |url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/bulgarien |titel=Bulgarien |hämtdatum=24 januari 2016 |format= | verk =  |utgivare=Nationalencyklopedin AB | språk = svenska}}

=== Noter ===
<references/>

== Vidare läsning ==
* Raymond Detrez. ''Historical Dictionary of Bulgaria'' andra upplagan. 2006. lxiv + 638 pp. Maps, bibliography, appendix, chronology. {{ISBN|978-0-8108-4901-3}}.
* RJ Crampton. ''A Concise History of Bulgaria'' 
* Lampe, John R., and Marvin R. Jackson. ''Balkan Economic History, 1550-1950: From Imperial Borderlands to Developing Nations.'' 1982.  [https://www.questia.com/PM.qst?a=o&d=99465160 nätupplaga]
* Lampe, John R. ''The Bulgarian Economy in the Twentieth Century.'' 1986.

=== Före 1939 ===
* Hall, Richard C. ''Bulgaria's Road to the First World War.'' Columbia University Press, 1996.
* Mercia MacDermott; ''A History of Bulgaria, 1393-1885'' (1962) [https://www.questia.com/PM.qst?a=o&d=3083760 nätupplaga] 
* Duncan M. Perry; ''Stefan Stambolov and the Emergence of Modern Bulgaria, 1870-1895'' (1993) [https://www.questia.com/PM.qst?a=o&d=23099886 nätupplaga] 
* Steven Runciman; ''A History of the First Bulgarian Empire'' (1930) [https://www.questia.com/PM.qst?a=o&d=91315121 nätupplaga]
* {{Webbref |efternamn = Zlatarski|förnamn = Vasil N.|titel = Prof. Dr.|verk = Medieval History of the Bulgarian State|utgivare = Kungliga tryckhuset, Sofia|datum = 1934|språk = Bulgariska|url = https://www.kroraina.com/knigi/vz2/index.html|hämtdatum = 5 augusti 2007}} (Васил Н. Златарски, История на българската държава през средните векове, Част II, II изд., Наука и изкуство, София 1970.)

=== Andra världskriget ===
* [[Michael Bar-Zohar]]. ''Beyond Hitler's Grasp: The Heroic Rescue of Bulgaria's Jews'' 
* [[Stephane Groueff]]. ''Crown of Thorns: The Reign of King Boris III of Bulgaria, 1918–1943'' 
* [[Tzvetan Todorov]] ''The Fragility of Goodness: Why Bulgaria's Jews Survived the Holocaust''

=== Kommunisttiden ===
* Tzvetan Todorov. ''Voices from the Gulag: Life and Death in Communist Bulgaria'' 
* Alexenia Dimitrova. ''The Iron Fist - Inside the Bulgarian secret archives''

=== Samtida ===
* John D. Bell, ed. ''Bulgaria in Transition: Politics, Economics, Society, and Culture after Communism'' (1998) [https://www.questia.com/PM.qst?a=o&d=98671779 online edition]

=== Guideböcker ===
* ''Blue Guide: Bulgaria'' James Pettifer
* Paul Greenway, ''Lonely Planet World Guide: Bulgaria'' 
* Timothy Rice, ''Music of Bulgaria'' 
* Jonathan Bousfield. ''The Rough Guide To Bulgaria''

== Externa länkar ==
*{{commonscat|Bulgaria}}

{{Bulgarien}}
{{Navigeringsmallar Bulgarien}}
{{auktoritetsdata}}

[[Kategori:Bulgarien| ]]
[[Kategori:Europas länder]]
[[Kategori:Balkan]]
[[Kategori:Europeiska unionens medlemsstater]]