Hoppa till innehållet

Amoxapin

Från Wikipedia
Amoxapin
Strukturformel
Systematiskt namn2-chloro-11-(piperazin-1-yl)dibenzo[b,f][1,4]oxazepine
Kemisk formelC17H16ClN3O
Molmassa313,79 g/mol
CAS-nummer14028-44-5
SMILESClc2ccc1Oc4c(/N=C(\c1c2)N3CCNCC3)cccc4
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Amoxapin, som bland annat säljs under varumärket Asendin, är ett substans som tillhör kategorin TCA (tricykliska antidepressiva). Läkemedlet verkar depressionslösande och panikångesthämmande.

Amoxapin fick först marknadsgodkännande i USA 1992 (cirka 30 till 40 år efter att de flesta andra TCA introducerades i USA).[1] Bruket av substansen har i Sverige varit mycket ringa och inga läkemedel med amoxapin är för närvarande registrerade i FASS.

Medicinsk användning

[redigera | redigera wikitext]

Amoxapin används vid behandling av egentlig depression. Jämfört med andra antidepressiva medel tros det ha en snabbare verkan, med terapeutiska effekter som ses inom fyra till sju dygn.[2][3] Över 80 procent av patienterna som svarar på amoxapin rapporteras svara inom två veckor efter behandlingens början.[4] Det har också egenskaper som liknar de atypiska antipsykotika,[5][6][7] och kan bete sig som en sådan[8][9] och kan användas vid behandling av schizofreni off-label. Trots sin uppenbara brist på extrapyramidala biverkningar hos patienter med schizofreni har det visat sig förvärra motoriska symtom hos patienter med Parkinsons sjukdom och psykos.[10]

Kontraindikationer

[redigera | redigera wikitext]

Som med alla FDA-godkända antidepressiva medel bär den en varning om potentialen för en ökning av självmordstankar eller beteende hos barn, ungdomar och unga vuxna under 25 år.[11] Dess användning avråds också för individer med känd överkänslighet mot antingen amoxapin eller andra ingredienser i dess orala former.[11] Dess användning avrådes också i följande sjukdomstillstånd:[11]

  • Allvarliga kardiovaskulära störningar (potential för kardiotoxiska biverkningar såsom förlängning av QT-intervallet)
  • Okorrigerad glaukom med smal vinkel
  • Akut återhämtning efter hjärtinfarkt.

Dess användning avrådes också för individer samtidigt med monoaminoxidashämmare eller om de har haft intag under de senaste 14 dagarna och hos individer med läkemedel som är kända för att förlänga QT-intervallet (t.ex. ondansetron, citalopram, pimozid, sertindol, ziprasidon, haloperidol, klorpromazin, tioridazin, etc.).[11]

Dess användning för ammande mödrar rekommenderas inte eftersom det utsöndras i bröstmjölk och koncentrationen som finns i bröstmjölk är ungefär en fjärdedel av moderns serumnivå.[2][12]

Överdosering

[redigera | redigera wikitext]

Amoxapin anses särskilt giftigt vid överdosering,[13] med en hög frekvens av njursvikt (som vanligtvis tar 2–5 dagar), rabdomyolys, koma, anfall och till och med status epilepticus.[14] Vissa tror att det är mindre kardiotoxiskt än andra TCA vid överdosering, även om rapporter om kardiotoxiska överdoser har gjorts.[2][15]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Amoxapine, 16 september 2022.
  1. ^ ”Amoxapine: Indications, Side Effects, Warnings -Drugs.com”. Drugs.com. 6 november 2013. https://www.drugs.com/cdi/amoxapine.html. Läst 26 november 2013. 
  2. ^ [a b c] Amoxapine. London, UK: Pharmaceutical Press. 30 January 2013. https://www.medicinescomplete.com/mc/martindale/current/2503-q.htm. Läst 26 november 2013. 
  3. ^ Ban, TA; Fujimori, M; Petrie, WM; Ragheb, M; Wilson, WH (1982). ”Systematic studies with amoxapine, a new antidepressant”. International Pharmacopsychiatry 17 (1): sid. 18–27. doi:10.1159/000468553. PMID 7045016. 
  4. ^ Product Information: Asendin(R), amoxapine tablets. Physicians' Desk Reference (electronic version), MICROMEDEX, Inc, Englewood, CO, USA, 1999.
  5. ^ Cohen, BM; Harris, PQ; Altesman, RI; Cole, JO (September 1982). ”Amoxapine: neuroleptic as well as antidepressant?”. The American Journal of Psychiatry 139 (9): sid. 1165–7. doi:10.1176/ajp.139.9.1165. PMID 6126130. https://ajp.psychiatryonline.org/article.aspx?volume=139&page=1165.  Arkiverad 5 november 2021 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ Kapur, S; Cho, R; Jones, C; McKay, G; Zipursky, RB (May 1999). ”Is amoxapine an atypical antipsychotic? positron-emission tomography investigation of its dopamine2 and serotonin2 occupancy”. Biological Psychiatry 45 (9): sid. 1217–1220. doi:10.1016/S0006-3223(98)00204-2. PMID 10331115. 
  7. ^ Wadenberg, M-LG; Sills, TL; Fletcher, PJ; Kapur, S (April 2000). ”Antipsychoticlike effects of amoxapine, without catalepsy, using the prepulse inhibition of the acoustic startle reflex test in rats”. Biological Psychiatry 47 (7): sid. 670–676. doi:10.1016/S0006-3223(99)00267-X. PMID 10745061. 
  8. ^ Apiquian, R; Fresan, A; Ulloa, RE; de la Fuente-Sandoval, C; Herrera-Estrella, M; Vazquez, A; Nicolini, H; Kapur, S (December 2005). ”Amoxapine as an atypical antipsychotic: a comparative study vs risperidone”. Neuropsychopharmacology 30 (12): sid. 2236–2244. doi:10.1038/sj.npp.1300796. PMID 15956984. 
  9. ^ Chaudhry, IB; Husain, N; Khan, S; Badshah, S; Deakin, B; Kapur, S (December 2007). ”Amoxapine as an Antipsychotic: Comparative Study Versus Haloperidol”. Journal of Clinical Psychopharmacology 27 (6): sid. 575–581. doi:10.1097/jcp.0b013e31815a4424. PMID 18004123. 
  10. ^ Sa, DS; Kapur, S; Lang, AE (July–August 2001). ”Amoxapine Shows an Antipsychotic Effect but Worsens Motor Function in Patients with Parkinson's Disease and Psychosis”. Clinical Neuropharmacology 24 (4): sid. 242–244. doi:10.1097/00002826-200107000-00010. PMID 11479398. 
  11. ^ [a b c d] "Asendin, (amoxapine) dosing, indications, interactions, adverse effects, and more". Medscape Reference. WebMD. Hämtad 26 november 2013.
  12. ^ Gelenberg, AJ; Cooper, DS; Doller, JC; Maloof, F (October 1979). ”Galactorrhea and Hyperprolactinemia Associated With Amoxapine Therapy”. JAMA 242 (17): sid. 1900–1901. doi:10.1001/jama.1979.03300170046029. PMID 573343. 
  13. ^ White, Nicole C.; Litovitz, Toby; Clancy, Cathleen (December 2008). ”Suicidal antidepressant overdoses: a comparative analysis by antidepressant type”. Journal of Medical Toxicology 4 (4): sid. 238–250. doi:10.1007/BF03161207. PMID 19031375. 
  14. ^ Walker, R; Whittlesea, C, eds. (2007) [1994]. Clinical Pharmacy and Therapeutics (4th ed.). Edinburgh: Churchill Livingstone Elsevier. ISBN 978-0-7020-4293-5.
  15. ^ "AMOXAPINE TABLET [WATSON LABORATORIES, INC.]". DailyMed. Watson Laboratories, Inc. July 2010. Hämtad 26 november 2013.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
  • Wikimedia Commons har media som rör Amoxapin.