Hoppa till innehållet

41 Tauri

Från Wikipedia
41 Tauri
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildOxen
Rektascension04t 06m 36,41237s[1]
Deklination+27° 35′ 59,6317″[2]
Skenbar magnitud ()+5,19[3] +5,15 – 5,22 (V)[4]
Stjärntyp
SpektraltypB9 p Si[5]
U–B-0,47[3]
B–V-0,124 ± 0,004[6]
VariabeltypRoterande variabel av Alfa2 Canum Venaticorum-typ (ACV)[4][7]
Astrometri
Radialhastighet ()-2,0[8] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +21,88[1] mas/år
Dek.: -52,34[1] mas/år
Parallax ()7,76 ± 0,36[1]
Avstånd420 ± 20  (129 ± 6 pc)
Absolut magnitud ()-0,37[9]
Detaljer
Massa2,9[10] M
Radie3,54[11] R
Luminositet190[12] L
Temperatur12 600[13] K
Metallicitet+0,43(Fe/H)[13] dex
Andra beteckningar
HD 25823[14], GCRV 2349[15], GSC 01822-02314[15], HIC 19171[15], HIP 19171[15], HR 1268[15], 2MASS J04063640+2735595[15], PPM 93256[15], ROT 605[15], SAO 76455[15], TD1 2813[15], UBV 4022[15], uvby98 100025823[15], YZ 27 1991[15], SBC9 218[15], AG+27 416[15], BD+27 633[15], SBC7 159[15], WEB 3684[15], Gaia DR2 163841083812606592[15], 41 Tau, Gaia DR3 163841083812606592[15], TIC 348890811[15], GC 4937[15], TYC 1822-2314-1[15], UBV M 9937[15], GS Tau[15], Renson 6560[15], IRAS 04035+2727[15] och PSCz P04035+2727[15][16]

41 Tauri, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en enkelsidig spektroskopisk dubbelstjärna[12] belägen i den norra delen av stjärnbilden Oxen, som också har variabelbeteckningen GS Tauri. Den har en genomsnittlig skenbar magnitud på ca 5,19[3] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 7,8[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 420 ljusår (ca 129 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca -2 km/s.[8]

41 Tauri är den ljusaste stjärnan till höger om molekylmolnet LBN 777.

Primärstjärnan 41 Tauri A är en blå till vit[17] stjärna i huvudserien av spektralklass B9 p Si.[5] Den har en massa som är ca 2,9[10] solmassor, en radie som är ca 3,5[11] solradier och utsänder ca 190[12] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 12 600 K.[13] Den är en kemiskt speciell stjärna och klassificerades först som en kiselstjärna av den amerikanske astronomen William Morgan 1933. Dess spektrum visar en överskott av tyngre element,[13] särskilt kisel och gallium. Dessa överskott kan orsakas av stjärnans magnetfält som genererar koncentrationer av de observerade elementen i den yttre atmosfären.[18]

41 Tauri, eller GS Tauri, är en roterande variabel av Alfa2 Canum Venaticorum-typ (ACV),[4] som varierar mellan visuell magnitud +5,15 och 5,22 med en period av 7,227424 dygn.[4] Dessa variationer beror sannolikt på stora fläckar eller ringar som observerats vid sidan av stjärnan.[7]

Stjärnan och dess följeslagare kretsar nära varandra med en omloppsperiod på en vecka och en excentricitet på 0,18. Primärstjärnans rotationsperiod har blivit låst till dess bana så att samma sida alltid riktas mot följeslagaren. Överskottet av gallium och kisel varierar i ett sinusformat mönster som matchar omloppsperioden.[18]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 39 Tauri, 28 maj 2020.
  1. ^ [a b c d e] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ ”Basic data: V* 41 Tau – Variable Star of alpha2 CVn type” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. https://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=41+Tau&submit=SIMBAD+search. Läst 12 juli 2019. 
  3. ^ [a b c] Mermilliod, J.-C. (1986), "Compilation of Eggen's UBV data, transformed to UBV (unpublished)", Catalogue of Eggen's UBV Data. SIMBAD, Bibcode:1986EgUBV........0M.
  4. ^ [a b c d] ”GS Tau” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=35218. Läst 12 juli 2019. 
  5. ^ [a b] Cowley, A.; et al. (April 1969), "A study of the bright A stars. I. A catalogue of spectral classifications", Astronomical Journal, 74: 375–406, Bibcode:1969AJ.....74..375C, doi:10.1086/110819
  6. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). https://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=19171. Läst 12 juli 2019. 
  7. ^ [a b] Kukarkin, B. V.; et al. (1971), General Catalogue of Variable Stars (3rd ed.), Bibcode:1971GCVS3.C......0K.
  8. ^ [a b] Wilson, R. E. (1953), General Catalogue of Stellar Radial Velocities, Washington, D. C.: Carnegie Institute of Washington., Bibcode:1953GCRV..C......0W.
  9. ^ https://www.universeguide.com/star/19171/41tauri. Hämtad 2020-06-02.
  10. ^ [a b] Ducati, J. R.; et al. (January 2011), "The mass ratio and initial mass functions in spectroscopic binaries" (PDF), Astronomy and Astrophysics, 525: 9, Bibcode:2011A&A...525A..26D, doi:10.1051/0004-6361/200913895, A26.
  11. ^ [a b] Shulyak, D.; et al. (September 2014), "Interferometry of chemically peculiar stars: theoretical predictions versus modern observing facilities", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 443 (2): 1629–1642, arXiv:1406.6093, Bibcode:2014MNRAS.443.1629S, doi:10.1093/mnras/stu1259.
  12. ^ [a b c] McDonald, I.; et al. (2012), "Fundamental Parameters and Infrared Excesses of Hipparcos Stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 427 (1): 343–57, arXiv:1208.2037, Bibcode:2012MNRAS.427..343M, doi:10.1111/j.1365-2966.2012.21873.x.
  13. ^ [a b c d] Bolcal, C.; et al. (December 1987), "A model atmosphere analysis of HD 25823", Astrophysics and Space Science, 139 (2): 295–304, Bibcode:1987Ap&SS.139..295B, doi:10.1007/BF00644358.
  14. ^ SIMBAD Astronomical Database, läs online.[källa från Wikidata]
  15. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab] SIMBAD Astronomical Database.[källa från Wikidata]
  16. ^ "41 Tau". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2019-07-12.
  17. ^ "The Colour of Stars", Australia Telescope, Outreach and Education, Commonwealth Scientific and Industrial Research Organisation, December 21, 2004, archived from the original on March 10, 2012, retrieved 2012-01-16.
  18. ^ [a b] Artru, M.-C.; Freire-Ferrero, R. (September 1988), "Line variations in the ultra-violet spectrum of the Ap-Si star HD 25823", Astronomy and Astrophysics, 203 (1): 111–116, Bibcode:1988A&A...203..111A.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]