Henri av Luxemburg

Henri I
Henri I
	Henri 2023.
	Storhertig av Luxemburg
Regeringstid	7 oktober 2000–; (24 år och 58 dagar)
Företrädare	Jean av Luxemburg
Gemål	Maria Teresa av Luxemburg
Barn	Guillaume av Luxemburg; Félix av Luxemburg; Louis av Luxemburg; Alexandra av Luxemburg; Sébastien av Luxemburg
Personnamn	Henri Albert Gabriel Felix Maria
Ätt	Bourbon-Parma
Far	Jean av Luxemburg
Mor	Josephine Charlotte av Belgien, storhertiginna av Luxemburg
Född	16 april 1955 (69 år); Betzdorf, Luxemburg
	Heraldiskt vapen
	;
	Monogram
	;

Henri Albert Gabriel Félix Maria Guillaume av Luxemburg av huset Bourbon^[1], född 16 april 1955 i Betzdorf, är sedan 7 oktober 2000 storhertig av Luxemburg.^[2]^[3] Han är son till Jean av Luxemburg, som han efterträdde år 2000, och Josephine Charlotte. Storhertigen är genom sin mormors far brylling till kung Carl XVI Gustaf. 2019 innehade han en förmögenhet på omkring 4 miljarder US$.^[4]

Biografi

Barndom

Prins Henri föddes den 16 april 1955 på slottet Betzdorf i Luxemburg som det andra barnet och den förste sonen till Jean, arvstorhertig av Luxemburg, och hans hustru prinsessan Joséphine-Charlotte av Belgien. Hans far var äldste son till Charlotte, storhertiginna av Luxemburg och prins Felix av Bourbon-Parma. Hans mor var den enda dottern till kung Leopold III av Belgien och hans första hustru, prinsessan Astrid av Sverige. Prinsens gudföräldrar var hans morbror prinsen av Liège (senare Albert II av Belgien) och hans faster prinsessan Marie-Gabrielle av Luxemburg.

Henri har fyra syskon: ärkehertiginnan Marie Astrid av Österrike (född 1954), prins Jean av Luxemburg (född 1957), prinsessan Margaretha av Liechtenstein (född 1957) och prins Guillaume av Luxemburg (född 1963).

Den 12 november 1964, när Henri var nio år, abdikerade hans mormor och hans far blev storhertig. Genom två suveräna beslut av den 14 april 1973 beslutade storhertigen att "Henri kommer att anses ha uppnått myndig ålder från och med den 16 april 1973, det datum då han kommer att ha uppnått arton års ålder" och "att Hans Kungliga Höghet Prins Henri, i sin egenskap av uppenbar arvtagare till kronan i Storhertigdömet Luxemburg och Storhertigdömet Trust, kommer att bära titeln arvstorhertig av Luxemburg, arvprins av Nassau, prins av Bourbon av Parma."^[5]

Utbildning

Han är utbildad i Luxemburg och Frankrike där han tog sin studentexamen 1974. Han har erhållit militär skolning vid den brittiska militärhögskolan Sandhurst och fått diplomatisk skolning vid universitetet i Genève i Schweiz, där han även träffade sin blivande hustru.^[2]

Konstitutionell position

Prins Henri blev tronarvinge i Luxemburg när hans farmor storhertiginnan Charlotte av Luxemburg abdikerade den 12 november 1964. Från 1980 till 1998 var han ledamot av statsrådet.

Den 4 mars 1998 utsågs prins Henri till löjtnant och representant av sin far storhertig Jean, vilket innebar att han övertog de flesta av sin fars konstitutionella befogenheter. Den 7 oktober 2000, omedelbart efter sin fars abdikation, tillträdde Henri som storhertig av Luxemburg och svor den konstitutionella eden inför deputeradekammaren senare samma dag. Han blev Henri I trots att Luxemburg hade 7 monarker med namnet Henri före 1815.

Kontroverser om eutanasi och konstitutionella reformer

Den 2 december 2008 tillkännagavs att storhertig Henri hade förklarat att han skulle vägra att ge sitt samtycke till en ny lag om dödshjälp som hade antagits tidigare under året av deputeradekammaren.^[6] Enligt den dåvarande konstitutionen "sanktionerar och utfärdar storhertigen" lagarna, vilket innebar att det krävdes storhertigens sanktion eller godkännande för att lagarna skulle träda i kraft. I avsaknad av klarhet om de långsiktiga konsekvenserna för storhertigens konstitutionella ställning som en sådan vägran skulle innebära, meddelade premiärminister Jean-Claude Juncker att en ändring av konstitutionen skulle läggas fram.

Det storhertliga huset i Luxemburg hade försökt blockera ett beslut i parlamentet endast en gång tidigare, när storhertiginnan Marie-Adelaïde vägrade att underteckna ett lagförslag 1912 för att minska de romersk-katolska prästernas roll i utbildningssystemet.^[7] Den slutliga lösningen var att storhertigen skulle förklaras oförmögen att tillfälligt fullgöra sin plikt. Detta liknade den "flyktväg" som hans farbror kung Baudouin av Belgien fick när han vägrade att underteckna en abortlag 1991. Lagen kunde alltså träda i kraft utan storhertigens underskrift, men också utan att det behövdes några långtgående ändringar i konstitutionen. [källa behövs]

Artikel 34 i konstitutionen ändrades senare för att ta bort termen "samtycke",^[8] och lämnade den relevanta bestämmelsen att lyda: "Storhertigen utfärdar lagarna..." Till följd av detta behövs hans underskrift fortfarande, men det är uppenbart att hans underskrift är automatisk och att han inte har någon frihet att fatta beslut. Statschefen behöver inte längre "sanktionera" lagar för att de ska träda i kraft, eftersom ämbetsinnehavaren bara utfärdar dem.^[9]

Giftermål

Henri är gift med den kubansk-födda schweiziska medborgaren Maria Teresa Mestre y Batista, dotter till bankiren José Antonio Mestre och María Teresa Batista y Falla. Hennes föräldrar flyttade till New York 1959 efter Fidel Castros revolution och 1965 emigrerade de till Schweiz.

Henris och Maria Teresas romans väckte skandal i Luxemburg, men Henri deklarerade att passade det inte, så skulle han avsäga sig titeln som arvstorhertig. Vigseln ägde rum i katedralen i Luxemburg den 14 februari 1981.^[2]