Fredrikshamn, Finland
| Fredrikshamn | ||
| Hamina (finska) | ||
| Kommun | ||
|
||
| Land |  Finland
| |
|---|---|---|
| Landskap | Kymmenedalen | |
| Ekonomisk region | Kotka-Fredrikshamns ekonomiska region | |
| Admin. centrum | Fredrikshamns centraltätort | |
| Area | 1 155,12 km² (2016-01-01)[1] | |
| - land | 609,71 km² | |
| - vatten | 545,41 km² | |
| Folkmängd | 19 702 (2021-12-31)[2] | |
| - män | 9 907 (2020-12-31)[2] | |
| - kvinnor | 9 970 (2020-12-31)[2] | |
| Befolkningstäthet | 32,31 invånare/km²[2][1] | |
| Politik | ||
| - Kommundir. | Hannu Muhonen (2015 –) | |
| - Kommunfullm. ordf. |
Kalervo Tulokas (C) (2013 – 2016) | |
| - Kommunstyr. ordf. |
Elina Inkeroinen (Saml) (2013 – 2016) | |
| Kommunkod | 075 | |
| Geonames | 659171 | |
| Språk - Finska: - Svenska: - Övriga: |
95,0 % 0,3 % 4,7 % | |
| Admin. data | ||
| - Landskapsförb. | Kymmenedalens förbund | |
| - Regioncentrum | Kotka-Fredrikshamnsregionens RCP-område[3] | |
| - Magistrat | Magistraten i Sydöstra Finland, Kotka enhet[4] | |
| - Skattebyrå | Sydöstra Finlands Skattebyrå, Kotka kontor[5]. | |
| - Sjukvårdsdistrikt | Kymmenedalens sjukvårdsdistrikt[6] | |
| - Nödcentral | Kuopio nödcentral[7] | |
| - Räddningsverk | Räddningsverket i Kymmenedalen[8] | |
| Läge | 60°34′11″N 27°11′53″Ö / 60.56972°N 27.19806°Ö | |
 Fredrikshamns läge
| ||
| Webbplats: www.hamina.fi | ||
Fredrikshamn (finska: Hamina) är en stad vid Finska viken i landskapet Kymmenedalen i Finland. Folkmängden i Fredrikshamns stad uppgår till cirka 19 702 invånare och den totala arealen utgörs av 1 155,12 km². Folkmängden i centralorten var den 31 december 2014 till 16 027 invånare[9]. Staden grundades år 1653, och gränsar i väster till Kotka stad, i norr till Kouvola stad, samt i öster till både Miehikkälä och Vederlax kommuner.
Fredrikshamns stad är enspråkig finsk. Vid folkräkningen år 1900 utgjorde finlandssvenskarna ännu 18 % av stadens befolkning.
Fredrikshamns stad ingår i Kotka-Fredrikshamns ekonomiska region.
Historik
Fredrikshamn grundades på Veckelax Kyrkoby under namnet Veckelax Nystad och fick sina stadsrättigheter 1653 av generalguvernör Per Brahe den yngre. Han ansåg att det behövdes en stad vid den långa kuststräckan mellan Viborg och Borgå, fast Veckelax hade kallats "civitas" redan 1336, då Viborgs hövitsman Peter Jönsson lovade borgarna i Reval (Tallinn) att sälja sina produkter där.
Den första, rutformade, stadsplanen ritades 1649 av lantmätaren i Viborg Erik Nilsson Aspegren (död 1672)[10]
Staden brändes av ryska styrkor 1712 under Stora ofreden. Staden återuppbyggdes efter Freden i Nystad 1721 för att ersätta den till Ryssland förlorade staden Viborg. Den fick en stadsplan i cirkelform av Axel Löwen och fick 1723 stapelstadsrättigheter under namnet Fredrikshamn, efter den svenske kungen Fredrik I. Vid freden med Ryssland 1743 övergick staden till ryskt styre, men återförenades med Finland och blev en del av Storfurstendömet Finland, då Gamla Finland återgick i det övriga Finland 1812. I staden ingicks den 17 september 1809 fredsavtal mellan Sverige och Ryssland efter Finska kriget 1808–09. År 1821 drabbades staden av en brand som ödelade stadens centrum. År 1840 inträffade en ny brand, och år 1841 fastställdes en ny stadsplan med glesare bebyggelse.
Fredrikshamns fästning började uppföras efter Freden i Nystad 1721 som en integrerad del av staden.
Militärskolan Finska kadettkåren utbildade officerare i Fredrikshamn mellan 1821 och 1903. Huvudbyggnaden, ritad av Jac Ahrenberg, uppfördes 1898. från 1920 inräddades där Finlands reservofficersskola.
Under vinterkriget drabbades Fredrikshamn av ryskt bombardemang, och efter kriget 1940 uppfördes stadsdelen Svenskby med trähus som donerats från Sverige. Staden bombades även under fortsättningskriget, och sammanlagt förstördes fler än 60 byggnader under flygbombningarna 1939–44.
Den forna staden Veckelax återfick tidigare storlek, när kranskommunen Veckelax 2003 lades samman med Fredrikshamn.[11]
Näringsliv
Den omfattande hamnverksamheten är central i stadens näringsliv. Fredrikshamns djuphamn öppnades för trafik 1934.
Google öppnade 2011 Fredrikshamns serverhall i Stora Ensos 2008 nedlagda massa- och pappersfabrik i Summa, strax väster om Fredrikshamn.
Museer
I staden finns tre museer:[12]
- Fredrikshamns stadsmuseum är inrymt i stadens äldsta byggnad från 1760. I denna träffade Gustav III sin kusin, kejsarinnan Katarina II, i juni 1783 för tre dagars överläggningar,[13] men kom inte överens. Gustav III ville utverka ett löfte om Rysslands neutralitet för att kunna militärt erövra Norge från Danmark-Norge.[14]
- Köpmannahusets museum i ett tidigare bostads- och butikshus från 1841.
- Veckelax hembygdsmuseum i en tidigare folkskola i Husula by
Utbildning
I Fredrikshamns stad finns 13 finskspråkiga grundskolor och ett gymnasium, Haminan lukio. Bland övriga skolor märks yrkesskolan Etelä-Kymenlaakson Ammattiopisto och en folkhögskola, Jamilahden kansanopisto[15].
Kyrkor
- Fredrikshamns ortodoxa kyrka, De Heliga Apostlarnas Petrus och Paulus Ortodoxa kyrka, byggdes 1837 i nyklassisk och bysantinsk stil för garnisonens ryska officerare. Klocktornet uppfördes 1862. Kyrkan ritades av Louis Visconti.
- Johanneskyrkan uppfördes 1839–43 i nyklassicistisk stil efter ritningar av Carl Ludvig Engel.
- Mariakyrkan uppfördes på 1820-talet efter ritningar av Carl Ludvig Engel.
Tätorter
Vid tätortsavgränsningen den 31 december 2014 fanns fyra tätorter i Fredrikshamns stad [16]
| Nr | Tätort | Folkmängd |
|---|---|---|
| 1 | Fredrikshamns centraltätort (stadens centralort) | 16 027 |
| 2 | Metsäkylä (föråldrat svenskt namn: Skogby) | 280 |
| 3 | Neuvoton | 1 382 |
| 4 | Vilniemi (föråldrat svenskt namn: Villnäs) | 523 |
Övriga orter
Området hade en inflyttning av svenskar under 1200- och 1300-talen, vilket också syns i en del svenska ortnamn som numera dock officiellt betraktas som föråldrade[17]. I Veckelax-delen av kommunen finns byarna Bamböle (finska: Pampyöli), Bötö (finska: Pyötsaari), Norsby (finska: Poitsila), Sigvartsby (finska: Sivatti), Stöders (finska: Töytäri) och Villnäs (finska: Vilniemi).[18].
Här finns också öarna Kuorsalö (finska: Kuorsalo), Stamö (finska: Tammio) och Mejskalö (finska: Meijskio). Hillnäs (finska: Hillo) är ett hamnområde i staden. Klubbisviken (finska: Lupinlahti) är en vik.
Vänorter
Fredrikshamns stad har fyra vänorter:[19]
Se även
- Slaget vid Fredrikshamn - 15 maj 1790
- Andra slaget vid Fredrikshamn - 20 maj 1790
- Freden i Fredrikshamn 1809
Källor
- Fredrikshamns stads webbplats, läst den 4 april 2016.
Noter
- ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. https://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.
- ^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023.
- ^ Alueluokitukset, Statistikcentralens webbplats, läst den 4 april 2016.
- ^ Magistraterna, Kotka enhet Arkiverad 15 april 2016 hämtat från the Wayback Machine., läst den 4 april 2016.
- ^ Skattebyråerna (sökfunktion) Arkiverad 19 april 2016 hämtat från the Wayback Machine., läst den 4 april 2016.
- ^ Yhteystiedot (sjukvårdsdistrikten), www.kunnat.net, läst den 4 april 2016.
- ^ Kommunförteckning, Nödcentralsverket (pdf-format) Arkiverad 21 augusti 2019 hämtat från the Wayback Machine.. läst den 4 april 2016.
- ^ Räddningsverkets webbplats Arkiverad 19 april 2016 hämtat från the Wayback Machine., läst den 4 april 2016.
- ^ ”Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön 31.12.2014”. Statistikcentralen. https://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_026_201400.px/?rxid=d5d1dfc9-4ada-4865-a2f8-54d689444681. Läst den 4 april 2016..
- ^ Heikki Rantatupa: Om Erik Nilsson Asopegren på Historialliset Kartat, läst 2017-03-17
- ^ ”Historiaa”. Fredrikshamns stad. Arkiverad från originalet den 30 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160330212248/https://www.hamina.fi/fi/Hamina-info/Historiaa/. Läst den 4 april 2016..
- ^ "Museot", Fredrikshamns stad Arkiverad 28 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., läst den 4 april 2016.
- ^ Bild av mötet mellan Gustav III och Katarina II i Fredrikshamn
- ^ Artikeln Katarina II i Biografiskt lexikon för Finland
- ^ ”Koulutus ja opetus”. Fredrikshamns stad. Arkiverad från originalet den 28 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160328001139/https://hamina.fi/fi/Asukkaat/Koulutus%20ja%20opetus/. Läst den 4 april 2016..
- ^ ”Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön 31.12.2014”. Statistikcentralen. https://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_026_201400.px/?rxid=d5d1dfc9-4ada-4865-a2f8-54d689444681. Läst den 4 april 2016.
- ^ "Svenska ortnamn i Finland", Institutet för de inhemska språken, läst den 4 april 2016.
- ^ "Kunnat ja sijainialueet" (stadsdelar/registerbyar), Lantmäteriverkets webbplats[död länk], läst den 4 april 2016.
- ^ Hamina pähkinänkuoressa, Fredrikshamns stads webbplats Arkiverad 25 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., läst den 4 april 2016.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Fredrikshamn, Finland.
| |||||||||||||||||||||||||||
