1936: Skillnad mellan sidversioner

	1936 – MCMXXXVI; 88 år sedan
	År; 1933 \| 1934 \| 1935; 1936; 1937 \| 1938 \| 1939
	Årtionde; 1910-talet \| 1920-talet ; 1930-talet; 1940-talet \| 1950-talet
	Århundrade; 1800-talet ; 1900-talet; 2000-talet
	Årtusende; 1000-talet
	Året
	Födda \| Avlidna; Bildanden \| Upplösningar
	Humaniora och kultur; Film \| Konst \| Litteratur \| Musik \| Radio \| Serier \| Teater
	Samhällsvetenskap; och samhälle; Krig \| Politik \| Sport
	Teknik och vetenskap; Vetenskap
	Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1936 ; MCMXXXVI
Ab urbe condita	2688
Armeniska kalendern	1385 ; ԹՎ ՌՅՁԵ
Assyriska kalendern	6686
Bahaikalendern	92–93
Bengaliska kalendern	1343
Berberkalendern	2886
Brittiskt regeringsår	25 Geo. 5 – 1 Edw. 8 – 1 Geo. 6
Buddhistisk kalender	2480
Burmesiska kalendern	1298
Bysantinska kalendern	7444–7445
Koptiska kalendern	1652–1653
Erianska kalendern	3102
Etiopiska kalendern	1928–1929
Judiska kalendern	5696–5697
Vikram Samvat	1992–1993
Sakakalendern	1858–1859
Kaliyuga	5037–5038
Holocen kalender	11936
Nri-Igbo	936–937
Persiska kalendern	1314–1315
Muslimska kalendern	1354–1355
Nengō (Japan)	Shōwa 11; (昭和11年)
Nordkoreanska kalendern	25
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4269
Minguokalendern	ROC 25; 民國25年
Thailändsk kalender	2479
Unixtid

Bläddra interaktivt i historiken

← Äldre redigering Nyare redigering →

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

VisuellWikitext

Inline

Versionen från 11 maj 2024 kl. 10.46

1936 (MCMXXXVI) var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern.

Händelser

Januari

1 januari
- Ljungby får stadsprivilegium.
- Dansfilmen Top Hat med Fred Astaire och Ginger Rogers har biopremiär i Sverige ^[1].
8 januari – Enligt rapport till Medicinalstyrelsen finns det 13 spetälska i Sverige ^[2].
- Iran inleder reformprogrammet Kashf-e hijab, med målet att avskaffa slöjan, som ett led i sin moderniseringspolitik.
13 januari – Den amerikanska långfilmen Anna Karenina, med Greta Garbo i titelrollen, har biopremiär i Sverige ^[3].
16 januari – Den svenska stiftelsen Solstickan bildas. Överskottet på försäljning av tändsticksaskar med etikett ritad av Einar Nerman skall gå till kroniskt sjuka barn och gamla ^[2].
20 januari – Vid Georg V:s död efterträds han som kung av Storbritannien av sin son Edvard VIII. Den 11 december samma år abdikerar han, för att kunna gifta sig med sin älskarinna Wallis Simpson.
23 januari – Kvarngatan 6 i Stockholm var adressen där tårgas användes för första gången för att oskadliggöra en dubbelmördare som barrikaderat sig i en lägenheten. Tårgasen, bromaceton, sprutades in i lägenheten med hjälp av en insektsspruta försedd med gummislang som stoppades in i nyckelhålet. Man bröt sig sedan in i lägenheten, men dubbelmördaren hade skjutit sig och avled på väg till sjukhuset.

Februari

5 februari – Charlie Chaplins långfilm Moderna tider har biopremiär i USA ^[3].
6 februari – De 4:e olympiska vinterspelen invigs i Garmisch-Partenkirchen, med de första olympiska tävlingarna i alpin skidåkning som nyhet ^[3].
15 februari – I Berlin presenteras Adolf Hitler den första Volkswagenbilen på en bilutställning. Bilmodellen byggs på uppdrag av Adolf Hitler ^[3].
16 februari – De spanska vänsterpartierna, som gått samman i "folkfronten", skördar stora valframgångar och kan bilda spansk regering ^[1].
18 februari – Lee Falks tecknade serie "Fantomen" publiceras för första gången i New York Journal ^[3].
26 februari – Volkswagenfabriken öppnas i Tyskland.
29 februari – Den abessinska nordarmén på 25 000 man krossas under Italiens offensiv ^[3].

Mars

7 mars – Tyskland återtar demilitasierade Rhenlandet i strid med Versaillesfreden ^[3] och Adolf Hitler förklarar Locarnopakten från oktober 1925 upphävd ^[4].
10 mars – Storbritannien ökar militäranslagen ^[4].
Mars – I Sverige bildas "Hembiträdesföreningarnas samarbetskommité" på initiativ av Hanna Grönvall ^[5].

April

1 april – Österrike inför allmän värnplikt ^[4].
2 april – Elektrifieringen av norra stambanan är klar i och med att sträckan Bollnäs–Ånge öppnas för elektrisk trafik ^[2].
15 april – Charlie Chaplins film Moderna tider har svensk premiär i Stockholm ^[6].
20 april – Upplopp utbryter bland araberna i Palestina, som protesterar mot talrik judisk invandring ^[3]. Flera personer dödas ^[1].
28 april – 16-årige Faruk blir kung av Egypten ^[3].
April – Anna Haijby skriver till Stockholms rådhusrätt och begär skilsmässa, eftersom hon hävdar, att hennes man Kurt har varit otrogen med svenske kungen, Gustaf V.

Maj

2 maj – Hovfunktionärer kallar till krismöte, vilket leder till Haijbyaffären, då det svenska hovet 1936-1947 betalar 250 000 kronor till Kurt Haijby, för att han inte skall avslöja något.
5 maj – Italienska soldater går in i Addis Abeba ^[1].
9 maj – Efter att Italien formellt annekterat Abessinien förklarar Benito Mussolini kriget avslutat ^[3].
12 maj
- Sanktionerna mot Italien upphävs ^[4].
- Ormsjöolyckan i södra Lappland kräver 14 timmerflottares liv då deras motorbåt kapsejsar.
21 maj – Sveriges riksdag beslutar att den obligatoriska 6-åriga folkskolan i Sverige skall förlängas med ett läsår ^[3].
23 maj – Stockholms första reguljära flygplats på land invigs i Bromma ^[3] av kung Gustaf V ^[6].
Maj – LO och SAF inleder förhandlingar i Saltsjöbaden.

Juni

9 juni – Aerotransports Fokkerplan "Lappland" störtar strax efter start på Bulltofta flygfält, 12 skadas och en person omkommer.
11 juni – Den svenska riksdagens borgerliga majoritet fattar över huvudet på den socialdemokratiska regeringen beslut om förstärkning av det svenska försvaret, vilket får den svenska regeringen att avgå ^[2]. Grundutbildningstiden ökar från 90 till 150 dagar och Försvarsstaben, överbefälhavarens ledningsorgan i fred, bildas.
13 juni – Den borgerliga oppositionen i Sveriges riksdag fäller ett förslag om dyrortsgruppering av de svenska pensionerna ^[7].
15 juni – Den svenska socialdemokratiska regeringen avgår ^[6] efter de båda händelserna 11 och 13 juni.
19 juni
- I New York vinner Max Schmeling, Tyskland mot Joe Louis, USA på KO i 12:e ronden under kampen om världsmästartiteln i tungviktsboxning, vilket nazisterna i Tyskland hälsar med jubel som ett "bevis för den ariska rasens överlägsenhet över den svarta" ^[3].
- Sveriges statsminister Per Albin Hansson avgår och efterträds av Axel Pehrsson-Bramstorp i en ren bondeförbundsregering med mycket smalt parlamentariskt underlag. Denna regering sitter i endast några månader, i avvaktan på höstens val, och kallas för "Semesterregeringen" ^[2].
- Salaligan rånar bankbudet Elon Pettersson på avlöningskassan från Strå kalkbruk, varvid han skjuts med flera skott. Detta blir Salaligans sista mord.
22 juni – Lantbrukaren Albert Johansson och hans son Thure finner ett bevarat 1300-talslik vid gården Bocksten i Rolfstorp i Halland. Fyndet, som ger en god bild av 1300-talets klädedräkt, ställs ut på Varbergs museum och blir känt som Bockstensmannen.
24 juni – Tre medlemmar ur Salaligan, bland annat 28-årige ledaren Sigvard Tuneman, grips efter fem mord ^[3] som är ouppklarade ^[2]. Bland annat har de skjutit ner och rånat ett bankbud i trakterna kring Sala, morden har begåtts från 1930 och framåt ^[6].
26 juni – Salaligan arresteras.
28 juni – Italiensk-abesinska kriget slut ^[4].

Juli

13 juli – De spanske politikern José Calvo Sotelo mördas.
18 juli – Francisco Franco och andra generaler gör en statskupp mot den nyligen folkvalda vänsterrepublikanska regeringen, och inbördeskrig bryter ut ^[3]. Kuppen utförs i Spanska Nordafrika ^[4].
20 juli – För första gången i modern tid tänds den olympiska elden på Olympen i Grekland och förs till värdlandet (Tyskland) för de olympiska spelen.
24 juli – Carl Milles Orfeusgrupp utanför Konserthuset i Stockholm avtäcks ^[3].
26 juli – Den första kapprodden med kyrkbåtar på Siljan hålls.

Augusti

1 augusti – De 9:e olympiska sommarspelen öppnas i Berlin ^[3].
4 augusti
- Sven Hedin håller tal vid Berlin-OS.
- Japan slår Sverige med 3-2 i fotbollsturneringen vid olympiska sommarspelen i Berlin ^[1], vilket Sven Jerring refererar med "Japaner, japaner, japaner".
15 augusti – Sverige förklarar sig neutralt i spanska inbördeskriget ^[6] och förklarar sig inte vara bundet av NF:s sanktionsbestämmelser.
24 augusti – Under Trotskijprocessen i Sovjetunionen låter Josef Stalin avrätta 16 tidigare höga partifunktionärer ^[3].

September

13 september – 74 personer omkommer då ett klippblock störtar rakt ner i Loensjön i Norge, och en flodvåg utlöses som spolar bort byarna Bødal och Nesdal ^[8].
20 september – Vid det svenska valet till Andra kammaren får socialdemokraterna 49,5% av rösterna ^[2]. Nazisterna gör sitt bästa val i Sverige någonsin med 0,7%.
28 september – SAP under ledning av Per Albin Hansson bildar koalitionsregering med Bondeförbundet efter socialdemokratiska framgångar i svenska valet ^[3].
29 september – SJ:s generaldirektör Axel Granholm drar samman de sista rälsbitarna på Inlandsbanan ^[9]^[10]

Oktober

22 oktober – I Spanien bildar antifascistiska frivilliga från hela Europa bridgader mot Francisco Franco ^[3].
23 oktober – Tyskland och Italien stöder Francisco Franco med "frivilliga" och vapen ^[4].
24 oktober – Tyskland erkänner det italienska kejsardömet Abessinien ^[4].
25 oktober – Adolf Hitler och Benito Mussolini tillkännager axeln Rom–Berlin.

November

1 november – Militäralliansen Rom–Berlin proklameras ^[4].

3 november – Demokraten Franklin D. Roosevelt vinner presidentvalet i USA ^[4] före republikanen Alf Landon.
19 november – Birger Furugårds nazistparti Svenska Nationalsocialistiska partiet upplöses. Medlemmarna uppmanas ansluta sig till det av Sven-Olov Lindholm ledda Nationalsocialistiska arbetarpartiet ^[2].
25 november – Adolf Hitler och Benito Mussolini bildar en pakt i Berlin om "gemensamt motstånd mot världskommunismen" ^[3].
28 november – 1937 års psalmbok börjar användas i Sverige ^[11].
30 november – På Evert Taubes initiativ bildas samfundet "Visans vänner" i Sverige ^[3].

December

8 december – Den svenske journalisten Barbro Alvings (Bang) ögonvittnesskildringar från spanska inbördeskriget börjar publiceras i DN ^[6].
9 december – 14 personer omkommer vid flygolycka i London ^[8].
10 december – Eugene O'Neill från USA blir förste renodlade dramatiker som får Nobelpriset i litteratur ^[6].
11 december – Edvard VIII abdikerar från den brittiska tronen för att kunna gifta sig med den frånskilda amerikanskan Wallis Simpson, då reglerna och parlamentet inte godkänner att han förblir kung, om han gifter sig med henne.^[3] Han efterträds samma dag som kung av Storbritannien av sin bror Georg VI.
16 december – Hovrätten för övre Norrland invigs i Umeå.
26 december – Filmen Söder om landsvägen med Edvard Persson har premiär på biografen Astoria i Stockholm ^[6].

Okänt datum

Den svenska förenings- och förhandlingsrätten lagfästs, varvid även tjänstemän får lagstadgad förhandlingsrätt.
Bertil Ohlin ger ut skriften Fri eller dirigerad ekonomi där principerna för socialliberalismen skisseras, vilken i princip innebär den kommande tidens ekonomi i Sverige.
De första svenska barnrikehusen färdigställs. De är hyreshus för barnfamiljer med små inkomster.
Den svenska lantarbetstidslagen stiftas och gäller för jord- och trädgårdsbruk där en eller flera arbetare förutom lantbrukarens familj är stadigvarande sysselsatt. Arbetsdagens och -veckans längd inom jord- och trädgårdsbruk regleras i denna lag.
Den svenske tenoren Jussi Björling slår igenom internationellt som Rodolphe i La Bohème i Wien.
Höganäs stad får stadsprivilegium.
Den brittiske ekonomen John Maynard Keynes presenterar i boken The General Theory of Employment, Interest and Money sin teori Keynesianismen. Teorin innehåller bland annat idéer om hur en regering ska dämpa konjunktursvängningar.
Fastighetsanställdas förbund grundas.
I Sverige bildas Hembiträdesföreningarnas centralkommitté på initiativ av Hanna Grönvall, ordförande för Stockholms hembiträdesförening.
Lagen om förenings- och förhandlingsrätt i Sverige ger möjligheter för privatanställda tjänstemän att organisera sig ^[12].
Premiär för filmen Intermezzo med Ingrid Bergman, Inga Tidblad och Hasse Ekman ^[13].

Födda

11 januari – Charles Porter, australisk friidrottare
12 januari – Muhammed Sayed, indisk politiker.
13 januari – Margareta Henning, svensk skådespelare.
23 januari – Axel Fritz, svensk skådespelare.
28 januari
- Alan Alda, amerikansk skådespelare.
- Ismail Kadare, albansk författare.
30 januari – Rune Zetterström, svensk operasångare.
3 februari
- James Bridges, amerikansk regissör.
- Lasse Sarri, svensk regissör, manusförfattare och skådespelare.
11 februari
- Per Clemensson, svensk författare.
- Sigvard Hammar, svensk journalist i press, radio och TV samt programledare.
- Burt Reynolds, amerikansk skådespelare.
18 februari – Jean M. Auel, amerikansk författare.
20 februari
- Roy Beggs, brittisk parlamentsledamot för Ulster Unionist Party.
- Kerstin Widgren, svensk skådespelare.
22 februari – Henny Moan, norsk skådespelare.
29 februari
- Jack Lousma, amerikansk astronaut.
- Ingemar Odlander, svensk journalist.
- Henri Richard, ishockeyspelare.
3 mars – Georg Andersson, svensk socialdemokratisk politiker, kommunikationsminister 1989–1991.
4 mars – Jim Clark, brittisk racerförare.
5 mars – Dean Stockwell, amerikansk skådespelare.
8 mars – Janusz Zakrzeński, polsk skådespelare.
10 mars – Alfredo Zitarrosa, uruguayansk sångare, trubadur, kompositör, poet, författare och journalist.
15 mars – Howard Greenfield, amerikansk textförfattare (Oh Carol, Breaking Up Is Hard To Do).
16 mars – Eva Kotamanidou, grekisk skådespelare.
17 mars – Thomas K. Mattingly, amerikansk astronaut.
18 mars
- Elisabeth Falk, svensk skådespelare.
- F W de Klerk, sydafrikansk politiker, president 1989–1994.
19 mars – Ursula Andress, schweizisk skådespelare.
22 mars – Edith Grossman, amerikansk översättare
29 mars – Joseph P. Teasdale, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Missouri 1977–1981.
31 mars – Towa Carson, svensk sångare.
3 april – Karl G Gustafson, svensk skådespelare.
9 april
- Valerie Jean Solanas, amerikansk feminist och författare.
- Ghassan Kanafani, palestinsk författare, journalist och aktivist.
14 april – Akwasi Afrifa, ledare för Ghanas militärjunta 1969–1970.
17 april – Henrik Liljegren, svensk diplomat, talskrivare och författare.
20 april – Monica Ekberg, svensk skådespelare.
23 april – Roy Orbison, amerikansk rock-and-roll-sångare.
29 april – Zubin Mehta, indisk orkesterledare (dirigent) inom klassisk musik.
1 maj
- Erwin Bischofberger, jesuit, professor och författare.
- Hasse Wallman, svensk kompositör, sångtextförfattare, regissör, manusförfattare, produktionsledare och direktör.
2 maj – Engelbert Humperdinck, brittisk musiker.
8 maj – James R. Thompson, amerikansk republikansk politiker och jurist, guvernör i Illinois 1977–1991.
9 maj – Glenda Jackson, brittisk skådespelare och politiker.
12 maj – Frank Stella, amerikansk konstnär, målare.
13 maj – Rafael Campos, dominikansk skådespelare.
15 maj – Egon Engström, svensk skådespelare.
17 maj
- Dennis Hopper, amerikansk skådespelare och regissör.
- Lars Gustafsson, svensk författare och filosofiprofessor.^[2]
21 maj – Günter Blobel, amerikansk läkare, Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1999.
27 maj
- Louis Gossett, Jr., amerikansk skådespelare.
- Birgitta Grönwald, svensk skådespelare.
4 juni – Bruce Dern, amerikansk skådespelare.
9 juni – Åke Lundqvist, svensk skådespelare.
10 juni – Åke Strömmer, svensk sportjournalist.
11 juni – Helena Brodin, svensk skådespelare.
12 juni
- Abdel Moneim El-Guindi, egyptisk boxare.
- Nkem Nwankwo, nigeriansk författare.
14 juni – Irmelin Sandman Lilius, finlandssvensk författare.
15 juni – William Joseph Levada, amerikansk kardinal.
18 juni – Denny Hulme, nyzeeländsk racerförare.
23 juni – Costas Simitis, grekisk regeringschef.
25 juni – Birgitta Hofgård, svensk skådespelare.
30 juni – Ann Lundgren, svensk skådespelare.
2 juli – Harry Barnes, brittisk parlamentsledamot för Labour.
4 juli – Ralph Abraham, amerikansk matematiker och kaosteoretiker.
5 juli – Shirley Knight, amerikansk skådespelare.
6 juli – Stellan Olsson, svensk regissör och manusförfattare.
7 juli
- Tord Ganmark, svensk barnskådespelare.
- Jo Siffert, schweizisk racerförare.
10 juli – Anne-Lie Kinnunen, svensk sångerska och skådespelare.
13 juli – Niels Dybeck, svensk skådespelare.
14 juli – Robert F. Overmyer, amerikansk astronaut.
20 juli – Barbara Mikulski, amerikansk politiker, demokratisk ledamot av USA:s senat.
29 juli – Elizabeth Dole, amerikansk jurist och senator, ordförande för amerikanska Röda Korset.
31 juli – Boniface Alexandre, president i Haiti.
1 augusti – Yves Saint-Laurent, fransk modeskapare.
12 augusti – Kjell Grede, svensk regissör och manusförfattare.
18 augusti – Robert Redford, amerikansk skådespelare, regissör och filmproducent.
21 augusti – Wilt Chamberlain, amerikansk basketspelare.
23 augusti – Henry Lee Lucas, amerikansk mördare.
24 augusti – Kenny Guinn, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Nevada 1999–2007.
29 augusti – John McCain, amerikansk politiker (republikan), senator 1987-.
3 september – John Olver, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1991-.
5 september
- John Danforth, amerikansk advokat och politiker, FN-ambassadör 2004–2005.
- Alcee Hastings, amerikansk demokratisk politiker och jurist, kongressledamot 1993-.
7 september – Buddy Holly, amerikansk sångare.
9 september – Jerrold Immel, amerikansk kompositör.
10 september – Peter Lovesey, brittisk kriminalförfattare.
17 september – Rolv Wesenlund, norsk komiker och skådespelare.
24 september – Jim Henson, amerikansk dockdesigner, dockspelare, filmproducent, filmregissör och manusförfattare.
29 september – Silvio Berlusconi, italiensk politiker, Italiens premiärminister 1994 och från 2001.
30 september – Jim Sasser, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, senator 1977–1995.
1 oktober – Duncan Edwards, engelsk fotbollsspelare.
4 oktober – Christopher Alexander, österrikisk arkitekt.
5 oktober – Václav Havel, tjeckisk författare och politiker.
6 oktober – Ralph Lundsten, svensk kompositör och kortfilmsregissör.
10 oktober
- Nigel Beard, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- Henk Versnel, nederländsk antikhistoriker.
11 oktober – Charles Fullerton, amerikansk astronaut.
13 oktober – Donald McHenry, amerikansk diplomat, FN-ambassadör 1979–1981.
15 oktober – Kari Rydman, finländsk tonsättare.
16 oktober – Andrej Tjikatilo, seriemördare från Ukraina.
17 oktober – Dave Hobson, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1991–2009.
24 oktober – Bill Wyman, eg. William Perks, basist, medlem i Rolling Stones.
31 oktober – Michael Landon, amerikansk skådespelare, regissör och sångare.
1 november – Mimmo Wåhlander, svensk skådespelare.
3 november – Roy Emerson, australisk tennisspelare.
4 november – Didier Ratsiraka, president av Madagaskar 1975–1993 och 1997–2002.
8 november – Edward Gibson, amerikansk astronaut.
9 november – Bob Graham, amerikansk demokratisk politiker.
15 november – Wolf Biermann, tysk vissångare och författare.
18 november
- Hank Ballard, amerikansk sångare.
- Ahmad Yassin, andlig ledare för Hamas.
28 november – Gary Hart, amerikansk demokratisk politiker, senator 1975–1987.
4 december – Grace Napolitano, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1999-.
8 december – David Carradine, amerikansk skådespelare, känd från bland annat Kill Bill: Volume 1 och Kill Bill: Volume 2.
16 december – Katinka Faragó, svensk scripta och filmproducent.
17 december – Tommy Steele, brittisk sångare.
25 december
- Ismail Merchant, indisk filmproducent.
- Dharam Singh, indisk advokat och politiker (INC).
28 december – Jim McDermott, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1989-.
31 december – Siw Malmkvist, svensk populärsångerska.
Tariq Aziz, irakisk politiker.

Avlidna