Fredrikshamn, Finland: Skillnad mellan sidversioner

	Fredrikshamn
	Hamina (finska)
	Kommun
	Fredrikshamns vapen
	Fredrikshamns vapen
Land	Finland
Landskap	Kymmenedalen
Ekonomisk region	Kotka-Fredrikshamn
Admin. centrum	Fredrikshamns centraltätort
Area	1 155,12 km² (2016-01-01)
- land	609,71 km²
- vatten	545,41 km²
Folkmängd	19 702 (2021-12-31)
- män	9 907 (2020-12-31)
- kvinnor	9 970 (2020-12-31)
Befolkningstäthet	32,31 invånare/km²
Politik
- Kommundir.	Hannu Muhonen (2015 –)
- Kommunfullm.; ordf.	Kalervo Tulokas (C) (2013–2016)
- Kommunstyr.; ordf.	Elina Inkeroinen (Saml) (2013–2016)
Kommunkod	075
Geonames	659171
Språk ; - Finska:; - Svenska:; - Övriga:	; 95,0 %; 0,3 %; 4,7 %
Admin. data
- Landskapsförb.	Kymmenedalens förbund
- Regioncentrum	Kotka-Fredrikshamnsregionens RCP-område
- Magistrat	Magistraten i Sydöstra Finland, Kotka enhet
- Skattebyrå	Sydöstra Finlands Skattebyrå, Kotka kontor.
- Sjukvårdsdistrikt	Kymmenedalens sjukvårdsdistrikt
- Nödcentral	Kuopio nödcentral
- Räddningsverk	Räddningsverket i Kymmenedalen
Läge	60°34′11″N 27°11′53″Ö / 60.56972°N 27.19806°Ö;
	Fredrikshamns läge Fredrikshamns läge
	Webbplats: www.hamina.fi

Bläddra interaktivt i historiken

← Äldre redigering

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

VisuellWikitext

Inline

Nuvarande version från 24 juni 2024 kl. 09.13

Ej att förväxla med Frederikshavn, på Jylland i Danmark, som på svenska heter Fredrikshamn.

Fredrikshamns stadsplan på frimärke från 1953.

Fredrikshamn (finska: Hamina) är en stad vid Finska viken i landskapet Kymmenedalen i Finland. Folkmängden i Fredrikshamns stad uppgår till cirka 19 702 invånare och den totala arealen utgörs av 1 155,12 km². Folkmängden i centralorten var den 31 december 2014 till 16 027 invånare^[9]. Staden grundades år 1653, och gränsar i väster till Kotka stad, i norr till Kouvola stad, samt i öster till både Miehikkälä och Vederlax kommuner.

Fredrikshamns stad är enspråkig finsk. Vid folkräkningen år 1900 utgjorde finlandssvenskarna ännu 18 % av stadens befolkning.

Fredrikshamns stad ingår i Kotka-Fredrikshamns ekonomiska region.

Historia

Fredrikshamn grundades på Veckelax Kyrkoby under namnet Veckelax Nystad och fick sina stadsrättigheter 1653 av generalguvernör Per Brahe den yngre. Han ansåg att det behövdes en stad vid den långa kuststräckan mellan Viborg och Borgå, fast Veckelax hade kallats "civitas" redan 1336, då Viborgs hövitsman Peter Jönsson lovade borgarna i Reval (Tallinn) att sälja sina produkter där.

Den första, rutformade, stadsplanen ritades 1649 av lantmätaren i Viborg Erik Nilsson Aspegren (död 1672)^[10]

Staden brändes av ryska styrkor 1712 under Stora ofreden. Staden återuppbyggdes efter Freden i Nystad 1721 för att ersätta den till Ryssland förlorade staden Viborg. Den fick en stadsplan i cirkelform av Axel Löwen och fick 1723 stapelstadsrättigheter under namnet Fredrikshamn, efter den svenske kungen Fredrik I. Vid freden med Ryssland 1743 övergick staden till ryskt styre, men återförenades med Finland och blev en del av Storfurstendömet Finland, då Gamla Finland återgick i det övriga Finland 1812. I staden ingicks den 17 september 1809 fredsavtal mellan Sverige och Ryssland efter Finska kriget 1808–09. År 1821 drabbades staden av en brand som ödelade stadens centrum. År 1840 inträffade en ny brand, och år 1841 fastställdes en ny stadsplan med glesare bebyggelse.

Fredrikshamns fästning började uppföras efter Freden i Nystad 1721 som en integrerad del av staden.

Militärskolan Finska kadettkåren utbildade officerare i Fredrikshamn mellan 1821 och 1903. Huvudbyggnaden, ritad av Jac Ahrenberg, uppfördes 1898. från 1920 inräddades där Finlands reservofficersskola.

Under vinterkriget drabbades Fredrikshamn av ryskt bombardemang, och efter kriget 1940 uppfördes stadsdelen Svenskby med trähus som donerats från Sverige. Staden bombades även under fortsättningskriget, och sammanlagt förstördes fler än 60 byggnader under flygbombningarna 1939–44.

Den forna staden Veckelax återfick tidigare storlek, när kranskommunen Veckelax 1 januari 2003 lades samman med Fredrikshamn.^[11]^[12]

Geografi

Tätorter

Vid tätortsavgränsningen den 31 december 2014 fanns fyra tätorter i Fredrikshamns stad^[13]

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Fredrikshamns centraltätort (stadens centralort)	16 027
2	Metsäkylä (föråldrat svenskt namn: Skogby)	280
3	Neuvoton (föråldrat svenskt namn: Lillnevitto)^[14]	1 382
4	Vilniemi (föråldrat svenskt namn: Villnäs)	523

Övriga orter

Området hade en inflyttning av svenskar under 1200- och 1300-talen, vilket också syns i en del svenska ortnamn som numera dock officiellt betraktas som föråldrade^[15]. I Veckelax-delen av kommunen finns byarna Bamböle (finska: Pampyöli), Bötö (finska: Pyötsaari), Norsby (finska: Poitsila), Sigvartsby (finska: Sivatti), Stöders (finska: Töytäri) och Villnäs (finska: Vilniemi).^[16].

Här finns också öarna Kuorsalö (finska: Kuorsalo), Stamö (finska: Tammio) och Mejskalö (finska: Meijskio)^{[förtydliga]}. Hillnäs (finska: Hillo) är ett hamnområde i staden. Klubbisviken (finska: Lupinlahti) är en vik.

Styre och politik

Mandatfördelning i Fredrikshamns stad, valen 1976–2021

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1976

3

13

2

1

12

3

13

2

12

35

73,2

1980

3

13

1

3

1

14

3

13

3

14

35

74,5

1984

2

14

7

1

11

2

14

7

11

35

70,4

1988

13

3

1

12

13

3

12

35

65,7

1992

4

14

1

2

10

4

14

2

10

35

65,9

1996

2

11

3

1

2

14

2

11

3

2

14

35

54,6

2000

3

11

3

1

16

3

11

3

16

35

54,1

2004

3

17

2

11

3

11

3

17

2

11

3

11

47

57,4

29

18

2008

5

10

2

1

7

2

16

5

10

2

7

2

16

43

61,2

29

14

2012

1

10

2

6

9

3

12

10

2

6

9

3

12

43

56,5

27

16

2017

12

5

7

8

2

9

12

5

7

8

2

9

43

56,0

27

16

2021

10

2

10

7

4

2

8

10

2

10

7

4

2

8

43

50,7

27

16

Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Vänorter

Fredrikshamns stad har fyra vänorter:^[17]

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Den omfattande hamnverksamheten är central i stadens näringsliv. Fredrikshamns djuphamn öppnades för trafik 1934.

Google öppnade 2011 Fredrikshamns serverhall i Stora Ensos 2008 nedlagda massa- och pappersfabrik i Summa, strax väster om Fredrikshamn.

I Fredrikshamns hamn, som ingår i Kotka-Fredrikshamns hamn, finns Hamina LNG, som är Finlands första LNG-terminal, som är ansluten till Gridnet Finland:s nationella naturgasnät.

Utbildning

I Fredrikshamns stad finns 13 finskspråkiga grundskolor och ett gymnasium, Haminan lukio. Bland övriga skolor märks yrkesskolan Etelä-Kymenlaakson Ammattiopisto och en folkhögskola, Jamilahden kansanopisto^[18].

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Fredrikshamns stad 1975–2020^[19]

År			Folkmängd
1975			23 298
1980			22 995
1985			22 947
1990			22 589
1995			22 405
2000			21 847
2005			21 957
2010			21 400
2015			20 851
2020			19 877
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Språk

Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl.^[20]^[21]

Språk	Talare 2022-12-31
Språk	Antal	Andel (%)
Hela befolkningen	19 549	100,0
Inhemska språk totalt	18 185	93,0
Finska	18 124	92,7
Svenska	61	0,3
Främmande språk totalt	1 364	7,0
Ryska	875	4,5
Estniska	131	0,7
Engelska	68	0,3
Litauiska	62	0,3
Thailändska	27	0,1
Turkiska	27	0,1
Ukrainska	18	0,1
Tyska	13	0,1
Lettiska	12	0,1
Kurdiska	10	0,1
Språk med färre än 10 talare	121	0,6

Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk.

Finska (92,7 %)

Svenska (0,3 %)

Främmande språk (7 %)

Kultur

Museer

I staden finns tre museer:^[22]

Fredrikshamns stadsmuseum är inrymt i stadens äldsta byggnad från 1760. I denna träffade Gustav III sin kusin, kejsarinnan Katarina II, i juni 1783 för tre dagars överläggningar,^[23] men kom inte överens. Gustav III ville utverka ett löfte om Rysslands neutralitet för att kunna militärt erövra Norge från Danmark-Norge.^[24]
Köpmannahusets museum i ett tidigare bostads- och butikshus från 1841.
Veckelax hembygdsmuseum i en tidigare folkskola i Husula by

Kyrkor

Fredrikshamns ortodoxa kyrka, De Heliga Apostlarnas Petrus och Paulus Ortodoxa kyrka, byggdes 1837 i nyklassisk och bysantinsk stil för garnisonens ryska officerare. Klocktornet uppfördes 1862. Kyrkan ritades av Louis Visconti.
Johanneskyrkan uppfördes 1839–43 i nyklassicistisk stil efter ritningar av Carl Ludvig Engel ursprungligen för att användas av den svenska församlingen.
Mariakyrkan uppfördes på 1820-talet efter ritningar av Carl Ludvig Engel.

Se även

Slaget vid Fredrikshamn - 15 maj 1790
Andra slaget vid Fredrikshamn - 20 maj 1790
Freden i Fredrikshamn 1809
Lista över borgmästare i Fredrikshamn

Källor

Fredrikshamns stads webbplats, läst den 4 april 2016.

Noter

^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. https://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.
^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023.
^ Alueluokitukset, Statistikcentralens webbplats Arkiverad 3 december 2013 hämtat från the Wayback Machine., läst den 4 april 2016.
^ Magistraterna, Kotka enhet Arkiverad 15 april 2016 hämtat från the Wayback Machine., läst den 4 april 2016.
^ Skattebyråerna (sökfunktion) Arkiverad 19 april 2016 hämtat från the Wayback Machine., läst den 4 april 2016.
^ Yhteystiedot (sjukvårdsdistrikten), www.kunnat.net, läst den 4 april 2016.
^ Kommunförteckning, Nödcentralsverket (pdf-format) Arkiverad 21 augusti 2019 hämtat från the Wayback Machine.. läst den 4 april 2016.
^ Räddningsverkets webbplats Arkiverad 19 april 2016 hämtat från the Wayback Machine., läst den 4 april 2016.
^ ”Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön 31.12.2014”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190822185112/https://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_026_201400.px/?rxid=d5d1dfc9-4ada-4865-a2f8-54d689444681. Läst den 4 april 2016..
^ Heikki Rantatupa: Om Erik Nilsson Asopegren på Historialliset Kartat, läst 2017-03-17
^ (på finska och svenska) ( PDF) Befolkning kommunvis och i storleksordning 31.12.2002. Finlands officiella statistik. "Befolkning 2003:2". Helsingfors: Statistikcentralen. 2003. sid. 5 (6 i pdf:en). ISBN 952-467-144-1. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/158298/xvaksu_200200_2003_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 29 mars 2023
^ ”Historiaa”. Fredrikshamns stad. Arkiverad från originalet den 30 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160330212248/https://www.hamina.fi/fi/Hamina-info/Historiaa/. Läst den 4 april 2016..
^ ”Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön 31.12.2014”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190822185112/https://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_026_201400.px/?rxid=d5d1dfc9-4ada-4865-a2f8-54d689444681. Läst den 4 april 2016.
^ ”Finlandssvenska bebyggelsenamn”. https://bebyggelsenamn.sls.fi/bebyggelsenamn/2772/lillnevitto-fredrikshamn/. Läst 17 oktober 2022.
^ "Svenska ortnamn i Finland", Institutet för de inhemska språken, läst den 4 april 2016.
^ "Kunnat ja sijainialueet" (stadsdelar/registerbyar), Lantmäteriverkets webbplats^{[död länk]}, läst den 4 april 2016.
^ Hamina pähkinänkuoressa, Fredrikshamns stads webbplats Arkiverad 25 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., läst den 4 april 2016.
^ ”Koulutus ja opetus”. Fredrikshamns stad. Arkiverad från originalet den 28 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160328001139/https://hamina.fi/fi/Asukkaat/Koulutus%20ja%20opetus/. Läst den 4 april 2016..
^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 25 mars 2023.
^ ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023.
^ ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023.
^ "Museot", Fredrikshamns stad Arkiverad 28 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., läst den 4 april 2016.
^ Bild av mötet mellan Gustav III och Katarina II i Fredrikshamn
^ Artikeln Katarina II i Biografiskt lexikon för Finland

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Fredrikshamn, Finland.
Bilder & media
Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)

[Statmallen_Areal_land_i_Finlands_Kommuner-1] [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. https://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.

[Statmallen_Befolkning_i_Finlands_kommuner-2] [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023.

[3] Alueluokitukset, Statistikcentralens webbplats Arkiverad 3 december 2013 hämtat från the Wayback Machine., läst den 4 april 2016.

[4] Magistraterna, Kotka enhet Arkiverad 15 april 2016 hämtat från the Wayback Machine., läst den 4 april 2016.

[5] Skattebyråerna (sökfunktion) Arkiverad 19 april 2016 hämtat från the Wayback Machine., läst den 4 april 2016.

[6] Yhteystiedot (sjukvårdsdistrikten), www.kunnat.net, läst den 4 april 2016.

[7] Kommunförteckning, Nödcentralsverket (pdf-format) Arkiverad 21 augusti 2019 hämtat från the Wayback Machine.. läst den 4 april 2016.

[8] Räddningsverkets webbplats Arkiverad 19 april 2016 hämtat från the Wayback Machine., läst den 4 april 2016.

[9] ”Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön 31.12.2014”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190822185112/https://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_026_201400.px/?rxid=d5d1dfc9-4ada-4865-a2f8-54d689444681. Läst den 4 april 2016..

[10] Heikki Rantatupa: Om Erik Nilsson Asopegren på Historialliset Kartat, läst 2017-03-17

[11] (på finska och svenska) ( PDF) Befolkning kommunvis och i storleksordning 31.12.2002. Finlands officiella statistik. "Befolkning 2003:2". Helsingfors: Statistikcentralen. 2003. sid. 5 (6 i pdf:en). ISBN 952-467-144-1. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/158298/xvaksu_200200_2003_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 29 mars 2023

[12] ”Historiaa”. Fredrikshamns stad. Arkiverad från originalet den 30 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160330212248/https://www.hamina.fi/fi/Hamina-info/Historiaa/. Läst den 4 april 2016..

[13] ”Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön 31.12.2014”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190822185112/https://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_026_201400.px/?rxid=d5d1dfc9-4ada-4865-a2f8-54d689444681. Läst den 4 april 2016.

[14] ”Finlandssvenska bebyggelsenamn”. https://bebyggelsenamn.sls.fi/bebyggelsenamn/2772/lillnevitto-fredrikshamn/. Läst 17 oktober 2022.

[15] "Svenska ortnamn i Finland", Institutet för de inhemska språken, läst den 4 april 2016.

[16] "Kunnat ja sijainialueet" (stadsdelar/registerbyar), Lantmäteriverkets webbplats^{[död länk]}, läst den 4 april 2016.

[17] Hamina pähkinänkuoressa, Fredrikshamns stads webbplats Arkiverad 25 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., läst den 4 april 2016.

[18] ”Koulutus ja opetus”. Fredrikshamns stad. Arkiverad från originalet den 28 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160328001139/https://hamina.fi/fi/Asukkaat/Koulutus%20ja%20opetus/. Läst den 4 april 2016..

[19] ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 25 mars 2023.

[20] ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023.

[21] ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023.

[22] "Museot", Fredrikshamns stad Arkiverad 28 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., läst den 4 april 2016.

[23] Bild av mötet mellan Gustav III och Katarina II i Fredrikshamn

[24] Artikeln Katarina II i Biografiskt lexikon för Finland

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]

[23]

[24]