Baggböle: Skillnad mellan sidversioner
Migro (Diskussion | Bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Lade till stadsdelens finska namn, samt en del wikilänkar. |
||
(28 mellanliggande sidversioner av 15 användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
{{för}} |
|||
⚫ | |||
{{källor|datum=2015-10}} |
|||
[[Fil:Pakila-Baggböle.sijainti-läge.svg|miniatyr|Baggböles läge i Helsingfors.]] |
|||
⚫ | |||
Baggböles historia har varit omvälvande: från en fattig stadsdel till ett medelklassområde. Sedan 1970-talet röstar 50 % av invånarna i den borgerliga stadsdelen på [[Samlingspartiet]], medan 40 % av invånarna på 1950-talet röstade på [[Demokratiska förbundet för Finlands folk]] (DFFF) och vänstern. Efter [[finska inbördeskriget]] 1918 fördes många röda baggbölebor till fångläger och under 1930-talet blev flera lokala arbetarföreningar som hörde till extremvänstern upplösta enligt statsmaktens beslut. |
|||
{{Helsingforsstub}} |
|||
Stadsdelen hade fått sin början i början av 1900-talet då kooperativen Elo, Lepola och Alku köpte landområden av markägare i Baggböle. Innan arbetarnas inflyttning hade det funnits en del villabebyggelse i Baggböle. |
|||
⚫ | |||
Ända till 1800-talet var området den svenskspråkiga byn Baggböle i Helsinge socken (idag [[Vanda]]) med fyra hus: Erikas, Murmästars, Lantmästars och Prästbacka med cirka 40 invånare. Den första finskspråkiga invånaren flyttade till Baggböle år 1902 och år 1920 var Baggböle en av de få byar i Helsinge som hade en finskspråkig majoritet, då med 1 300 invånare. Baggböle inkorporerades med Helsingfors år 1946. |
|||
[[fi:Pakila]] |
|||
År 1947 flyttade en stor mängd evakuerade från [[Karelen]] till Baggböle och ett [[frontmannahus]]område uppstod norr om [[Ring I]]. Frontmannahusområdet, vars benämning är aningen missvisande då de inflyttade främst var evakuerade och inte frontmän, är i dagens läge val bevarat. På 1960-talet delades tomterna på en halv [[hektar]] i mindre delar och man började bygga nya [[Villa#Villa i Finland|egnahemshus]] och [[radhus]]. Samtidigt blev området allt mera [[medelklass]]betonat. |
|||
==Västra Baggböle== |
|||
{{huvudartikel|Västra Baggböle}} |
|||
==Östra Baggböle== |
|||
{{huvudartikel|Östra Baggböle}} |
|||
⚫ |
Nuvarande version från 10 augusti 2021 kl. 22.31
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Baggböle (finska Pakila) är en stadsdel i Helsingfors i Finland. Stadsdelen delas in i Västra Baggböle och Östra Baggböle.
Baggböles historia har varit omvälvande: från en fattig stadsdel till ett medelklassområde. Sedan 1970-talet röstar 50 % av invånarna i den borgerliga stadsdelen på Samlingspartiet, medan 40 % av invånarna på 1950-talet röstade på Demokratiska förbundet för Finlands folk (DFFF) och vänstern. Efter finska inbördeskriget 1918 fördes många röda baggbölebor till fångläger och under 1930-talet blev flera lokala arbetarföreningar som hörde till extremvänstern upplösta enligt statsmaktens beslut.
Stadsdelen hade fått sin början i början av 1900-talet då kooperativen Elo, Lepola och Alku köpte landområden av markägare i Baggböle. Innan arbetarnas inflyttning hade det funnits en del villabebyggelse i Baggböle.
Ända till 1800-talet var området den svenskspråkiga byn Baggböle i Helsinge socken (idag Vanda) med fyra hus: Erikas, Murmästars, Lantmästars och Prästbacka med cirka 40 invånare. Den första finskspråkiga invånaren flyttade till Baggböle år 1902 och år 1920 var Baggböle en av de få byar i Helsinge som hade en finskspråkig majoritet, då med 1 300 invånare. Baggböle inkorporerades med Helsingfors år 1946.
År 1947 flyttade en stor mängd evakuerade från Karelen till Baggböle och ett frontmannahusområde uppstod norr om Ring I. Frontmannahusområdet, vars benämning är aningen missvisande då de inflyttade främst var evakuerade och inte frontmän, är i dagens läge val bevarat. På 1960-talet delades tomterna på en halv hektar i mindre delar och man började bygga nya egnahemshus och radhus. Samtidigt blev området allt mera medelklassbetonat.