Meriter

4. Axel Christofer Carlander, den föregåendes son, f. 23 sept. 1869 i Göteborg. Elev vid Göteborgs h. latinläroverk ht. 1881—vt. 1884; genomgick Göteborgs handelsinstitut 27 aug. 1884— 11 juni 1886; idkade studier i Tyskland och England 1886—93. Styrelse- och direktörssuppleant i Gamlestadens fabrikers a.-b. 15 aug. 1891—1921 och biträdande direktör därstädes (från 1922 års början) 24 nov. 1921 samt ledamot av styrelsen för Fastighets-a.-b. Gamlestaden 24 febr. 1916—1920; prokurist i firman Johansson & Carlander 1893; delägare i firman 1894; ledamot av styrelsen för Gössäters bruks a.-b. 18 juni 1894—17 nov. 1898; revisor för Göteborgs gasverksstyrelse för åren 1896—97 och för högskolestyrelsen för år 1897; ledamot av Göteborgs allmänna folkskolestyrelse 1900 —03; stadsfullmäktig i Göteborg 1901—19 samt 1923 (v. ordförande 1907—09, ordförande 1910—19 och 1923) och var därunder bl. a. ledamot av styrelsen för Göteborgs stadsbibliotek 1905—10 och av järnvägsrådet 1908—13; en av stiftarna av Wald. Zachrissons boktryckeri-a.-b. 1901 och ledamot av dess styrelse 16 dec. 1901— 1.911; ledamot av Göteborgs handelsförenings fullmäktige (från 1906 tillika Göteborgs handelskammare) 1903—13 och från 1920 (ordförande från 1924); en av stiftarna av a.-b. Mathilda Halls skola 1906 och styrelseledamot där 14 apr. 1906—31 maj 1924; styrelseledamot i Silkes-fabriks a.-b. 29 aug. 1906—1919; en av stiftarna av a.-b. Svenska kullagerfabriken 1907 och ordförande i dess styrelse från 16 febr. 1907 samt tillika ledamot eller ordförande i styrelserna i detta bolag närstående företag såsom a.-b. S. A. des roulements ä billes suédois S. K. F. från dess stiftande 1914, Hofors a.-b. 3 maj 1916—26 apr. 1921, a.-b. the Chinese S.K. F. company och Compania Sudamericana S.K. F. från deras stiftande 1916 samt a.-b. Svenska kugghjulsfabriken från dess stiftande 1918—28 maj 1920; ledamot av styrelsen för Skandinaviska kredit-a.-b. från 1907 (v. ordförande 1917, ordförande 16 nov. 1926), av styrelsen för Aug. Abrahamsons stiftelse (å Nääs) 1908—16 samt av styrelsen för Svenska stadsförbundet från 1908 (v. ordförande 1918—21); ledamot av kommittén angående kommunal jordvärdestegringsskatt 4 febr.—7 aug. 1909 (enl. K. beslut 29 jan. 1909); ledamot av styrelsen för Göteborgs högskola från 1910; svensk delegerad vid internationella växelrättskonferensen i Haag 1910 och 1912; en av stiftarna av a.-b. Svenska Amerika-Mexiko-linjen 1911 och v. ordförande i dess styrelse från 30 dec. 1911; ledamot av styrelsen för Rederi-a.-b. Sverige-Nordamerika (från 1925 a.-b. Svenska Amerikalinjen) från 30 nov. 1914 (v. ordförande 1914, ordförande från 1916, tillika verkställande direktör från 8 aug. 1925), av styrelsen för a.-b. Broströms linjeagentur från 31 mars 1926 samt av styrelsen för Svenska Amerikalinjens fastighets-a.-b. från 12 apr. 1926; ledamot av styrelsen för Bergslagernas järnvägs-a.-b. 4 nov. 1912—3 maj 1920; ordförande i Göteborgs hamnstyrelse från 13 juni 1913; ledamot av styrelsen för Brand- och livförsäkrings-a.-b. Svea från 1914 års början 15 dec. 1913 (ordförande 1919); ledamot av styrelsen för Baltiska utställningen i Malmö 1914; en av stiftarna av Dal—Västra Värmlands järnvägs-a.-b. 1914 och ordförande i dess styrelse från 2 nov. 1914; ledamot av styrelsen för Sveriges allmänna exportförening från 1915 och av styrelsen för Svenska bomullsspinnares import-a.-b. 28 sept. 1915—24 apr. 1922; ledamot av kommittén angående daglig förbindelse mellan Sverige och England 30 juni 1916—4 mars 1919; en av stiftarna av Svenska oljeslageri-a.-b. 1916 och ledamot av dess styrelse från 2 dec. 1916 (ordförande 1916); ledamot av styrelsen för Nydqvist & Holm a.-b. 19 dec. 1916—18 dec. 1918; ledamot av överstyrelsen för Sveriges privatanställdas pensionskassa från 1916; ordförande i styrelsen för Carlanderska sjukhemmet från 1916; ordförande i bestyreisen för 1923 års jubileumsutställning i Göteborg 1916; ledamot av styrelsen för a.-b. Volvo 20 apr. 1917—10 aug. 1926 och av styrelsen för a.-b. Original-Odhner (från 1922 Fastighets-a.-b. Odhner) från 12 febr. 1918; ledamot av handelsrådet 1919—20; ledamot av bestyreisen för 22 allmänna svenska lantbruksmötet 1923 i Göteborg 1919; ledamot av styrelsen för handelshögskolan i Göteborg från 1921 (v. ordförande från 1925); ordförande i fullmäktige i Riksförbundet för Sveriges försvar 1925. RNO 1912; KNO1kl 1922; KVO1kl 1923; LVVS 1923; KDDO1gr 1925; KNS:tOO 1925.

Gift 4 jan. 1899 med Hedvig Elisabet Hildebrand, f. 28 apr. 1875, dotter till riksantikvarien Hans Olof Hildebrand.

Biografi

Såsom äldste sonen i ett rikt köpmanshem ansågs C. givetvis på förhand designerad att övertaga faderns väl inarbetade affärsverksamhet, även om möjligen hans egen håg dragit honom åt annat håll. Det var därför helt naturligt, att han tidigt ingick på den bana, som således liksom av sig själv öppnade sig för honom. Efter avslutad skolgång genomgick han Göteborgs handelsinstitut och fortsatte sedan sina handelsstudier i Tyskland och1 England, varefter han under en längre flerårig utrikes resa utvidgade sina kunskaper, särskilt i språken, sä att han återvände väl förberedd för sitt blivande livsarbete. Efter hemkomsten inträdde han år 1894 i faderns firma (Johansson & Carlander) och kom med tiden att utöva en ovanligt omfattande verksamhet på affärslivets olika områden. I Gamlestadens fabriks a.-b. är C. nu jämte Knut J: son Mark direktör och har såsom sådan efterträtt sin fader, och när a.-b. Svenska kullagerfabriken grundades år 1907, blev lian ordförande i dess styrelse. Fabriksindustrien är emellertid en jämförelsevis sen företeelse i den göteborgska stadsbilden. Ty av gammalt är Göteborg framför allt en handelns och sjöfartens stad. Och C. är en äkta göteborgare med intresse även för dessa stadens huvudnäringar. Handelns och därmed ock näringarnas och kommunikationsväsendets bästa har stadens handelskammare att uppmärksamt iakttaga och skydda liksom ock att föreslå och verkställa utredningar rörande åtgärder, som för dess främjande böra vidtagas. Denna kammare har C. länge tillhört och är sedan år 1924 dess ordförande. Sjöfarten har alltid varit Göteborgs stolthet. Under de senaste årtiondena har hamnen, som är av sådan vikt för en handelsstad, genomgått en storartad utveckling. Dess varv och dockor bära ej minst vittnesbörd härom. Stadens hamn- och fyrväsen omhänderhaves av en särskild hamnstyrelse, som även har att ordna sjötrafiken i hamnen med tillhörande revir m. m. C. är av K. M:t förordnad ordförande i denna styrelse. Den svenska skeppsfarten har på senare åren genom direkta förbindelser mellan vårt land och de stora kontinenterna på andra sidan världshaven erövrat nya marknader för vår handel. Vad detta betyder för svenskt näringsliv behöver ej här framhållas. Den svenska flaggan lyser som aldrig förr över fjärran vattenvägar. På svenska båtar fraktas våra varor till främmande hamnar. Och svensk företagaranda har sålunda på den internationella sjöfartens område gjort vackra insatser. Även här har C. varit med i arbetet. I a.-b. Svenska Amerika-Mexiko-linjen, genom vilken år 1911 vår första fraktlinje på Nordamerika sattes i gång av Dan Broström, är C. vice ordförande. Och i det av Vilhelm Lundgren startade och av Dan Broström övertagna stora företaget att öppna reguljär passagerar-trafik mellan Sverige och Nordamerika' har han också haft sin del, Med det år 1915 inköpta ångfartyget Stockholm börjades denna trafik av a.-b. Svenska Amerikalinjen och i slutet av år 1925 har det stolta motorfartyget »Gripsholm» börjat sina turer på samma trade. Då man efter Dan Broströms plötsliga död (1925) sökte efter lämplig man att kunna fullfölja detta hans verk, föll valet på C., som därmed blev Amerikalinjens chef. Knappt hade »Gripsholm» återkommit från sin första resa till Newyork, där det vackra fartyget väckt även amerikanernas uppmärksamhet såsom det första i sitt slag, förrän ett nytt systerfartyg planerades. Jämväl åt många andra finansiella eller eljest näringslivet berörande inrättningar och verk har C., såsom uppräkningen av hans uppdrag här ovan visar, ägnat sitt arbete och intresse.

Även från statens sida har eller har C. haft flera uppdrag att fullgöra, men framför allt har han i det allmännas tjänst arbetat för sin hemstad. I Göteborgs högskolas styrelse är C. med sedan 1910 och i dess handelshögskolas styrelse v. ordf. allt sedan högskolans bildande, vartill han ock tagit initiativet igenom en skrivelse till handelskammaren år 1906. Särskilt har C. nedlagt stort arbete under deltagande i Göteborgs stads kommunala angelägenheter. Tidigt togs hans tid i anspråk i detta avseende, då han blev medlem av åtskilliga kommunala styrelser. I stadsfullmäktige insattes han redan 1901 och kom där att spela en viktig roll, särskilt som dess ordförande, en post till vilken han sedan 1910 årligen) återvaldes. När han år 1919 lämnade denna institution efter att i aderton år ha tillhört densamma, vitsordades allmänt det livliga intresse och den skicklighet, varmed han burit den »tunga arbetsbörda», som påvilar stadsfullmäktiges ordförande i Göteborg. Men ännu hade han icke slutat sin verksamhet bland stadens fullmäktige. Under sin ordförandetid hade han motionerat om att staden till firande av sitt 300-årsminne skulle anordna en jubileumsutställning år 1923. Och när denna vitställning blivit bestämd, var det ej nbg med att han blev ordförande i kommittén för densammas anordnande. Han ansågs även vara den lämplige mannen att då representera sin födelsestad vid detta för staden så viktiga och betydelsefulla tillfälle och övertalades att ännu en gång mottaga återval till stadsfullmäktige och blev ånyo för år 1923 fullmäktiges ordförande. Med vilken värdighet och skicklighet han under utställningsåret skötte sitt uppdrag såsom Göteborgs stads representant vid alla de kongresser, festbanketter och främlingsmottagningar, som då förekommo, därom rådde blott en mening bland alla göteborgare, vilka också gladde sig att då ha en sådan man att föra sin talan. Och när han vid 1923 års slut för andra gången tog avsked av stadens fullmäktige, så fick han också mottaga deras erkännande för de »utomordentliga tjänster, han gjort staden under det tilländalupna jubileumsåret». Sin tacksamhet för C: s villighet att ställa sig till förfogande under en för staden så viktig period och för det sätt, varpå han då skötte sitt uppdrag, beslöt staden att på ett mera varaktigt sätt uttrycka genom att över honom låta prägla en minnesmedalj i guld av adertonde storleken. Medaljen, som högtidligen överlämnades i C: s hem 2 maj 19,24, bar på framsidan C: s bild med omskrift »Axel Carlander, stadsfullmäktiges ordförande jubileumsåret 1923» och på frånsidan Göteborgs vapen omgivet av orden »Göteborgs stad till den förtjänte medborgaren». — Även som donator har C. framträtt. Han har nämligen, som ovannämnts, till den stora donationen för Carlanderska sjukhemmet bidragit med omkring en halv million kronor. Att många utmärkelser på grund av hans mångfaldiga offentliga värv kommit honom till del, är lätt att förstå.

Författare

R. Röding.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel C Carlander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16373, Svenskt biografiskt lexikon (art av R. Röding.), hämtad 2024-12-28.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16373
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel C Carlander, urn:sbl:16373, Svenskt biografiskt lexikon (art av R. Röding.), hämtad 2024-12-28.