Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Omajjaderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OMAJJADERNA.
181
Efter den af akademien i Wien publicerade beskrifningen.
Liksom i de sasanidiska byggnaderna äro teglen här lagda i vertikala rader, som följa
hvalfvets profil. Till den treskeppiga hallen leder en tredelad dörrfasad, hvars friser
öfvergå från det horisontala till det vertikala planet och krönas af en glättad valk. Denna
ombrytning förekommer redan på assyriska minnesmärken och uppträder äfven senare
i den islamska konsten. Hallpelarne uppbära kapitaler af importerad marmor, öfver-
målade med de mesopotamiska älsklingsfärgerna blått och gult. Triumfbågens kapitaler
och praktfasadens botten visa mönster, som erinra om spetsar eller mattor. Hallfasaden
uppvisar samma akantusmotiv som pelarne men hållet mera i svart. För tronsalen
äro de af pelare flankerade nischerna karakteristiska. De återkomma senare i mos-
kéernas bönenischer.
Om det icke med full säkerhet kan bevisas, att Meschatta ar byggdt af en Omaj-
jad, ehuru detta visserligen ar ytterst sannolikt, sa ar det åtminstone genom däri
bevarade inskrifter fullt bevisadt om ett annat slott i trakten, det af Musil upp-
täckta Kosair Amra, att det blifvit uppfördt under förra hälften af 700-talet. Hvem
byggherren varit, kan tyvärr icke heller i delta fall bestämdt afgöras. På en af
väggarne i detta slott äro fyra furstar framställda, som skola galla som representan-
ter för de af islam besegrade rikena. Dessa benämnas nu i underskrifterna kejsa-
ren, Chosroés (konungen af Persien), Nagaschi (den abessinske negus) och Roderik (de
spanska goternas siste konung). Då det sistnämnda namnet i den arabiska traditio-
nen snart hemföll åt glömskan, måste denna bild vara målad kort efler Roderiks
död ar 711 (se ofvan s. 176). Utom delta förhärligande af den arabiska makten
framställa slollels målningar for oss hofvels yppiga och lefnadsglada lif (jaklscener,
kapplöpningar, musikaliska föredrag, herdeslunder och framför allt badets njutningar).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
