Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Staël von Holstein ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Staël von Holstein, adligt familjen.,
efter ättens stamgods Holstein i
Hessen-Nassau.
stafett, t. ex. 1788; tidigare: staffet(t)a,
1687 m. fl.; 1791: estafette; i den nsv.
formen från ty. staffelte, av i tal. sta/fetta
(trå. estafette), till ital. staffa, stigbygel,
ett lån från fhty. släp fa, steg; se
stapel, stappla o. stigbygel. Alltså
egentl.: kurir till häst.
staffage, ’V. Rydberg Den siste atli.
1859, Nyblom 1864 = da., från ty.
staffage, romaniserad bildning till
staf-fteren, utstoffera (varav ä. nsv. stoffera)
- ml ty. stafféren, varifrån da. staffere,
en växelform till stoffera. Jfr höll.
sto/fage.
Staffan, mansn., se Stefan.
staffli, Dalin 1853 m. fi.: slaffeli =
di\. staffeli, från ty. staffelei, avledn. av
sta/fel, stegpinne, trappavsats (=
stapel); med romansk ändelse (= lat. -fa)
såsom i k offer di, maskopi, var d i.
stag, 1698: gå of iver Staag = isl.,
da. – mlty. stach, höll. stag, ägs. stceg
(eng. stag), till en germ. rot stag-,
san-nol. av i e. stak-, växelform till stag- i
Stake; jfr stål o. stegel. - Från detta
germ. ord härstammar f ra. e7af ds., en
av de många sjötermer, som romanerna
lånat från germanerna; jfr båt, mast,
matros, skot.
1. stagg, ett styvt gräs, Nardus stricta,
i litter. först under de senare årtiondena
= gotl. slagg m., vass agn på korn, ä.
da. stag, spets, brodd; säkerl.
medinten-sivisk konsonantförlängning av samma
slag som i pigg, tagg osv., se även
under agg, till ie. roten ste(n)gh i stinga;
jfr grek. stdkhos, ax, av *sth9gh-él.*stngh-.
Se även följ.
2. stagg, storspigg (även: pigg), 1836
= ä. da. stag, da. hiindestag, besl. med
no. slegg ds., egentl.: spetsig, stickande o.
= föreg.; jfr likabetyd, ty. stichling o.
med avs. på bildningen spigg; efter de
till taggar ombildade fenorna. Hit höra
säkerl. också en del andra germ.
djur-namn, särsk. på hanndjur, t. ex. no. stagg,
hanne av ejder o. gås, nisl. steggr, även =
hannkatt(egentl, om födslolemmen; Torp
Etymol. ordb. s. 710), o. väl också ägs.
slagga m., hjort (eng. stag), cjär det
dock kanske snarast är fråga om
hornen.
stagnation, av lat. *stagnätio (genit.
-önis), till stagnäre, vara stillastående
(om vatten), översvämma m. m. (varav
ty. stagnieren, sv. stagnera), avledn. av
stagnnm, stillastående vatten, damm, pöl
(se tank).
stake, fsv. staki = isl. - da. stagc,
mlty. stake (ty. slaken), ägs. slaca (eng.
stake), av germ. *stakan- m., till en
germ. rot stak, vara styv el. fast, besl.
med fslav. stozje, slesje, lett. stega, stegs
ds; se även stack 1. Isl. stjaki (i t. ex.
Jjösastjaki), fhty. stccho ni., påle, sticka,
kunna vara avljtidsformer till stake el.
höra till roten stik, vara spetsig, vass,
se sticka l o. 4. Jfr staket. -
Växelform: germ. stag- i stag.
staket, Var. rer. 1538 (-ee), G. I:s reg.
stackeeth (omkring slottet), förr rätt ofta
-ett, t. ex. o. 1640, Botin, Ad. prot. 1800,
Polyfem 1810, Växiö (i dial. källor) 1819
m. fl., Onkel Adam 1856 (som även har
pakelt; i båda fallen från Smal.) samt
(liksom pakett, rakett) hos fi n ni. förf.
(t. ex. slakvettet 1809, staquetfer 1833);
i vissa sydsv. dial. också -it (jfr da.); i
ä. nsv. även i betyd, ’pålverk’ - ä. da.
staket, da. stakit, från ty.: mlty. staket,
-it, ty. sla(c)ket, från romanska spr.:
ffra. estachetle (i ä. nsv. stundom
esta-quet), ital. stacchetta, avledn. av ital.
stacca, påle, i sin tur från ett germ.
ord mot sv. stake; alltså även i detta
fall en fullständig parallell till paket o.
raket.
stalaktit, Bromcll 1730, Linné 1745
- ty., av lat.-grek. stalaktites,
droppsten, till grek. staldssein, droppa (se
under ställa slutet).
stall, i dial. även mask. jfr riksspr.
plur. stallar (jämte stall); i vissa dial.,
t. ex. jämtl.: spilta (bakstall m.), fsv.
ställer m. o. stal n., stall, spilta(?) -
isl. stallr m., ställning, stall, krubba,
da. stald c., stall, mlty. stal (-11-) m.,
fhty. stal (-11-), ställe, stall (ty. stall,
stall; jfr installera, piedestal), ägs.
steall, plats, bås, stall m. m. (eng. stall,
bås m. m.; i betyd, ’stall’ däremot stable,
från ffra., av lat. stabnliim nedan); av
germ, * ställa-, snarast av *slalnd- – ie,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
