Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - klippare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gerström o. 1730, jfr Mont-Louis 1739:
’Hon är kiär som en klåckar-katta’,
övers, av fra. ’Elle est amoureux, comme
une chatte) kan vara en utbyggnad på
det från klockarkärlek härrörande uttr.
kär som en klockare, beroende på
språkets strävan efter en viss harmonisk
fyllighet; att just i detta ordstäv valts
katt förklaras åtminstone delvis genom
bokstavsrimmet. Se Nordfelt Ark. 12:
201. Som synes av exemplen,
uppträder emellertid uttr. kär som en klockarkatt
betydligt tidigare än klockarkärlek.
På grund härav är det
tänkbart att detta uttryck självständigt
uppkommit ur uttr. kär som en katt
(= fra. amoureux comme un chat) o.
sedermera avrundats med ett allitererande
tillägg.
klok, fsv. klōker, klok, kunnig,förståndig,
slug, konstfärdig, konstig, subtil =
senisl. klókr, da. klog, från mlty. klôk
= mhty. kluog, även: sirlig, tapper (ty.
klug); dunkelt; enl. somliga av germ.
*klōkka-, av *klōʒna-, besl. med fir.
glicc, klok (av *glkni-).
klor, kem., upptäckt av Scheele 1774,
men namngivet av Davy 1810; av grek.
klōrós, blekgrön, gröngul, på grund av
den färg, som uppkommer hos gasen
vid rumstemperatur; av ie. *ghlōr- =
germ. *glōr- i ä. nsv. glorögd, glosögd,
isl. glóra, gnistra, osv. (se glosögd),
o. rotbesl. med glad, guld, gul osv.
- Härtill: klor al.
klosett, 1869, från eng. closet, från
ffra. -, dimin. till clos, instängt rum,
lat. stam claus-, till claudo, stänger (jfr
kloster, klys, sluss; urbesl. med
sluta). I något äldre danska
uppträder den äldre o. allmännare betyd.
’litet rum, kabinett’; jfr Chr. Winther:
»Der er hun jo! fra sit kloset / Hun
sagtelig fremtriner».
kloss, klots, Möller 1755: kloss,
Brau-ner 1756: klotser plur., Sahlstedt 1773:
klots (hos Lind 1749 översättes ty. klotz
med ’klabb’) = da. klods, klos, från ty.
klotz, av mhty. kloz m. o. n. (genit.
klotzes) - ags. clott, klump (eng. clot),
av germ. *klutta-, besl. med klot o.
möjl. klut, till den ie. rot gleu, krama
el. bolla tillsamman, som omtalas under
klo. - Möjl. har i nsv. kloss också
uppgått ty. kloss, klimp, jordkoka, Ity.
klôt - sv. lånordet klot.
klossa, klumpig kvinna; möjl. en
utvidgning av kloss; kan dock vara
identiskt med ä. nsv. klossa, groda (Var.
rer. 1538: clotza), som kanske är en
diminutivisk s-avledning av klot.
kloster = fsv. (även klöster), da.,
från mlty. klôster = fhty. chlôster (ty.
kloster), ags. clauster (varifrån isl. klaustr;
eng. cloister från ffra. cloistre = fra.
cloītre); av lat. claustrum, vlat. clostrum,
lås, rigel, innesluten plats, till claudere,
tillsluta (jfr klosett, klys, sluss;
urbesl. med sluta).
1. klot, fsv. klōt, klot, svärdsknapp
= senisl. klót, svärdsknapp, da. klode,
från mlty. klôt, klump, kula, testikel =
mhty. klôz (ty. kloss), eng. cleat, av
germ. *klauta-; avljudsform till kloss
(germ. *klutt-) o. möjl. klut; se d. o.
o. klo.
2. klot, ett tyg, Dalin 1850 (med
engelsk stavning), från eng. cloth, kläde,
av ags. cláð = kläde (se d. o.).
klots, se kloss.
klottra, 1825, motsv. no.-da. kludre
ds.; jfr mlty. klûteren, utföra smått
hantverksarbete (varav da. kludre); antagl.
germ. nybildningar av imitativ
karaktär; annars sammanfört med
roten i klut. Jfr kludda. - En
likbetyd, o. likartad bildning är ä. sv.
pluttra, t. ex. Dalins Arg.
klove, verktyg för att fasthålla vissa
föremål, kreatursbindsle, klave, fsv. klovi
m., kluven gren el. stång, dessutom i
betyd, ’klyfta’ i ortnamn ss. fsv. Klovasten
= isl. klofi, vinkel (även i
terrängen) m. m., da. klove, ok för kor, i
ä. da. även: klyka, grepe, fsax. klobo,
fotboja, kluven käpp för fågelfångst,
fhty. klobo, kluven käpp m. m. (ty.
kloben), eng, clove, klyfta (i ortnamn),
av germ. *kluban-, klyfta, till klyva
(som t. ex. bråte till bryta). Jfr ty.
knoblauch, vitlök, dissimilerad form
av fhty. klobolauh (liksom t. ex. ty.
knäuel av *kläuel, se under klo). -
Ordet ingår även i handklovar, (se
d. o.).
klubb, Oelreich 1755: klubber plur.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>