Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk konst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
själen karakteristiska drag,, som gå igen i sagor
och legender, har han sammanfattat i Den spe-
lande linden (1919), liksom i Böljan och berget
(1920). Folkpjäsen Stina Fager i Skogsberga by
har blifvit uppförd både i Stockholm och landsorten.
E- W.
Svensson, Karl (Carl) Emil, politiker,
ämbetsman, f. 21 juli 1879 i Gammelkil, Östergöt-
land, var först träarbetare och anställdes 1906
som den i Eskilstuna utkommande socialdemokra-
tiska tidningen "Folkets" platsredaktör i Nykö-
ping. 1910 flyttade han som politisk medarbetare
i "Folket" till Eskilstuna och var 1911-20 dess
hufvudredaktör. S. tillhörde Eskilstuna stadsfullmäktige
1911–20 (ordf. 1915–20) samt var landstingsman
1910–11 och 1915–22. Han var led. af
Andra kammaren 1909–11 (för Nyköping, Torshälla,
Strängnäs, Mariefred och Trosa) och 1914
–17 (för Södermanlands läns norra valkrets) samt
är sedan 1919 led. af Första kammaren (för Södermanlands,
sedan 1922 för Södermanlands och Västmanlands län).
Han var vid urtiman 1919 vice
ordf. i spaunmålsmonopolutskottet, led. af
hemliga utskottet 1919 urtiman och 1920 samt af
utrikesnämnden 1921 och af andra lagutskottet 1920–21.
1916 blef han led. af Folkhushållningskommissionen
och spelade inom denna en bemärkt roll.
Telegraffullmäktig blef han 1919. S. inträdde
mars 1920 som civilminister i den första rent
socialdemokratiska ministären, i hvilken han efter
departementalreformens genomförande var
kommunikationsminister juli–okt. 1920. I Hj. Brantings
andra ministär, okt. 1921–april 1923, var han
handelsminister. Sedan 1923 är han öfverdirektör
och chef för Kontrollstyrelsen. Efter Hj. Brantings
död inträdde S. febr. 1925 i den tredje
socialdemokratiska ministären, där han efter K. Sandler, som
blifvit statsminister, öfvertog posten som
handelsminister. S. tillhörde 1914-24 socialdemokratiska
partistyrelsen.
R. L-dm.
Svensson, Axel Bernhard, lekmannapredikant, publicist, f. 1879. Se Bibeltrogna
vänner. Suppl.
*Svenstorp. 1. Socknen skall framdeles jämte
Tullstorp, Västra Vemmenhög och östra Vemmen-
hög bilda ett pastorat i Vemmenhögs kontrakt,
Lunds stift. 459 inv. (1925).
Svenör, norska öar. Se Svenner.
Sveptross. Se Minsvep. Suppl.
Sverdlov [-låff], Jakov Michajlovitj,
rysk kommunist af judisk börd, f. 1885 i Nizjnij-
Novgorod, d. 1919 i Moskva, deltog redan från 16
års ålder i den revolutionära rörelsen, häktades
1902, men blef snart åter frigifven och inträdde
1903 i bolsjevikpartiet. Han dömdes 1907 till
straffarbete, frigafs 1909, men blef 1911 för 4 år
framåt deporterad till Sibirien. S. var en af de
främste organisatörerna af bolsjevikrevolutionen
1917 och blef den förste ordföranden i den efter
novemberrevolutionen upprättade kommunistiska
centrala exekutivkommittén. Mot S. har framkas-
tats misstankar för att 1918 ha i hemlighet ledt
föranstaltandet af mordet på tsar Nikolaus II och
dennes familj.
Sverdlovsk, officiellt namn på J e k a t e r i n-
burg (se d. o.), är äfven namn på en krets i
Uralområdet, med staden S. som hufvudstad. O.Sjn
*Sverdrup. – 7. Otto N. K. S. ledde 1920
en rysk undsättningsexpedition till Karahafvet, där
en rysk isbrytare råkat i drift mot n. 1921 förde han
med isbrytaren "Lenin" en rysk-engelsk handels-
expedition till Ob och Jenisej, och 1924 undersökte
han i Västindien möjligheterna för hvalfångst, hvil-
ket ledde till grundandet af ett hvalfångstbolag med
S. som direktör. - 8. Johan Edvard S.,
son till S. 2, teolog, f. 22 juni 1861, d. 20 Jan.
1923 i Oslo, teol. kandidat 1885, kyrkoherde 1898,
kallades 1907 till professor i kyrkohistoria vid den
då nyinrättade "menighetsfakulteten", hvars deka-
nus han blef 1916. S., som utöfvat stort inflytande
på den samtida prästutbildningen i Norge, var
1910-19 medredaktör af det konservativa kyrkoorganet
"Luthersk kirketidende" och ledde jämte
O. Hallesby den mäktiga motrörelsen mot den libe-
rala teologien. Bland hans många skrifter märkas
Hvorledes Luther blev reformator (1917), Fra Nor-
ges kristenliv (1918) och Luthers kamp mot Rom (1922).
7. M. H. 8. E. N.S-g.
*Sverige. (Sp. 1130) Arealen uppges officiellt
till 448,459,59 kvkm. - 410,581,86 kvkm. land
och 37,878,23 kvkm. vatten (hvaraf sjöarna Vä-
nern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren tillsammans
9,077,9i kvkm.), hvadan S. f. n. (1926) till areal
är den femte i ordningen af Europas stater, i storlek
öfverträffadt af Sovjet-Ryssland, Frankrike,
Spanien och Tyska riket i nämnd ordning. S:s
grannstater äro numera Finland, Sovjet-Ryssland,
Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland,
Danzig, Danmark och Norge. Oberäknadt
arealen för ofvannämnda insjöar är Svealand
86,255,44 kvkm., Götaland 92,632,40 kvkm. och
Norrland 260,493,84 kvkm. Kusten är enligt
Strelbitsky 7,624 km. - (Sp. 1134) Orust är 336,4
kvkm., Tjörn 134 kvkm. och Härnön 38,85
kvkm. - (Sp. 1135) Flodernas vattenkrafts-
tillgång är enligt senaste beräkningar (af Statens
meteorologisk-hydrografiska anstalt) omkr. 17,3
mill. effektiva hkr, hvara* 1,3753 mill. hkr voro ut-
byggda 1924. De största utbyggda vattenfallen
s. å. voro: Trollhättan, i Göta älf (0,i? mill. hkr);
Porjusfallen, i Stora Lule älf (0,oa mill. hkr);
Älfkarlebyfallet m. fl. fall, i Dalälfven (0,o75 mill.
hkr); Untraforsarna, i Dalälfven (0,040 mill. hkr);
Lilla Edet, i Göta älf (0,osi5 mill. hkr); Buller-
forsen, i Dalälfven (0,oso8 mill. hkr); Gullspångs-
fallet, i Gullspångsälfven (0,0233 mill. hkr); Kvarn-
svedsforsen, i Dalälfven (0,0254 mill. hkr); Stop-
forsarna, i Väster-Dalälfven (0,020 mill. hkr); Hång-
staforsarna, i Ljungan (0,oi86 mill. hkr); Albyfal-
len, i Ljungan (O,om mill. hkr); Knäredsforsarna,
i Lagan (0,oi56 mill. hkr); Forshufvudforsen, i Dal-
älfven (0,oi54 mill. hkr); Avestaforsarna, i Dal-
älfven (0,oi4 mill. hkr); Forsseforsen, i Faxälfven
(0,0125 mill. hkr); Motala ström, från Vättern till
Boren (0,012 mill. hkr); Finnforsen, i Skelleftö älf
(0,oin mill. hkr); Edseleforsen, i Faxälfven (0,oioe
mill. hkr); Klabböleforsen, i Ume älf (0,oo5? mill.
hkr); Munkfors, i Klarälfven (0,oos6 mill. hkr);
Arbråiallet, i Ljusnan (0,oosi mill. hkr); Ljusne-
forsarna, i Ljusnan (0,oois mill. hkr); Holaforsen,
i Ångermanälfven (0,0003 mill. hkr); och Kenfor-
sen, i VindeläLfven (0,oooi mill. hkr). - Vänern
beräknas nu till 5,546 kvkm., Hornavan till 262
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
