Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Petrarca ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med. licentiat 1904 och med. doktor 1911, allt i
Lund, tjänstgjorde 1896—1910 som amanuens
(efter hvartannat) i anatomi och patologi vid
med. fakulteten i Lund samt vid olika kliniker där och
vid Serafimeriasarettet (1900—01), blef 1911 docent
i kirurgi i Lund, var 1909—17 t. f. öfverläkare
eller lasarettsläkare vid skilda sjukhus samt
blef professor i kirurgi 1918 i Uppsala och 1921 i
Lund. P. har företagit flera studieresor utomlands
(1905, 1908—09, 1913—15) och bevistat flertalet
kirurgiska kongresser. Han var led. af kommittén
för medicinsk studieanordning 1919 och är ordf. i
styrelsen för Södra Sveriges sjuksköterskehem sedan
1921. P:s vetenskapliga skrifter falla framför
allt inom kirurgiens områden. De större af dem
röra behandlingen af uterusruptur (1909), mag-
och duodenalsårets kirurgi (1911—12), postoperativ
obturerande lungemboli (1913), lefverabscesser
(1914), postoperativa kolemiska blödningar och
blodkoagulationen vid icterus (1917, 1920, 1924),
accessoriska njurkärl (1921) och operation af
ryggmärgstumörer (1923). — 7. Viktor Esaias Oktavus P.,
de föregåendes broder, jurist, f. 27 juli 1876 i
Halmstad, 1897 filos. och 1901 juris kandidat i Lund,
var 1908 och 1910—11 t. f. revisionssekreterare samt
blef 1912 fiskal och är sedan 1914 hofrättsråd i Svea
hofrätt. P. var en kortare tid (1914) expeditionschef
i Civildep. och 1915—18 justitieombudsman. Han
har varit sekreterare, led. eller ordf. i flera
kommittéer.
2. G—s. 4. Gl. 5. Fmn. 6. C. S—g.
Petri, salvationister. 1. Alma P., f. 4 okt. 1871
i Halmstad, genomgick Högre lärarinneseminariet
1890—94, blef slumsyster 1907 och är sedan
1920 ledare af Frälsningsarméns slum- och
räddningsverksamhet. Hon har skrifvit bl. a. Slummens
öfverste (1924), en skildring af Elisabet Liljegrens
(se d. o. Suppl.) lif. — 2. Ingrid Laura Hildur P.,
den föregåendes syster, f. 4 juli 1879, var officer i
Frälsningsarmén 1902—13, har idkat universitetsstudier
in- och utomlands, blef 1925 filos. doktor i
Lund och har skrifvit bl. a. Frälsningsarmén,
religionsvetenskaplig undersökning (akad. afh., 1921),
biogr. Hanna Cordula Ouchterlony (1924) och Catherine
Booth och salvationismen (akad. afh., 1925).
*Petrie, William M. Flinders, adlades 1923
(sir Flinders P.) och blef s. å. led. af
Vitt. hist. o. ant. akad. Af Tarkhan utkom 2:a
d. 1914. Af hans senare arbeten må nämnas Eastern
exploration (1919), Some sources of human history
(1920), Social life in ancient Egypt (1923),
Religious life in ancient Egypt (1924) och Sedment
I and II (tills. med G. Brunton, 2 bd, s. å.).
*Petrini. 1. Edvard P. dog 7 maj 1922 i Uppsala. Han
hade fått professors titel 1920.
*Petro-Aleksandrovsk benämnes nu officiellt Turt-kul.
Petrobioliter, geol., petrogr. Se Bioliter. Suppl.
Petrogenes. Se Geologi. Suppl.
*Petrograd. Namnet ändrades 1924 till Leningrad.
Petroseny, storkommun i Siebenbürgen vid Vulkanpassets
norra mynning, tillhör nu Rumänien. 12,193
inv. (1913). P. var på grund af sitt strategiskt
viktiga läge föremål för hårda strider mellan
tyskarna och rumänerna under Världskriget, särskildt
27 aug.—2 sept. 1916, då det (28 aug.) intogs af de
senare, hvilka dock 20 sept. efter en veckas strider
åter måste utrymma kommunen. Jfr Världskriget, sp. 210—211.
H. J—dt.
*Petrovsk. — 2. P. benämnes nu officiellt Machatj-kála.
*Petrozavodsk är nu hufvudstad i den karelska
autonoma socialistiska sovjetrepubliken (jfr vidare
Ryssland. Suppl.).
Petrucchio [-trokkiå], manlig hufvudroll (adelsman
med drastiska lämpor; baryton) i H. Götz’ opera "Hårdt
mot hårdt" (se d. o. Suppl.) liksom i originalpjäsen,
Shaksperes "Så tuktas en argbigga".
Petrunkevitch (Petrunkevitj), Aleksander,
rysk-amerikansk zoolog, f. 22 dec. 1875 i Pliski,
e. o. professor i zoologi vid Yale university i New
Haven 1917, "honorary curator" för spindelsamlingen i
American museum of natural history i New York. Bland
P:s skrifter märkas: Reflections on heredity
(1903), Free will, a study in materialism (1905),
Index catalogue of spiders of North, Central and
South America (1911) samt The russian revolution (1917).
L—e.
*Petrus de Dacia. Se H. Schück, "Vår förste
författare" (1916), som skildrar förhållandet mellan
P. och Kristina von Stumbelen.
Petsamo [-må], Finlands nordöstligaste landskap, vid
Ishafskusten, utgörande ett härad under Uleåborgs
län. 10,150 kvkm. Största längd i riktning
n. ö.—s. v. från Västanniemi på Fiskarhalföns
nordspets (69° 58′ n. br.) till Korvatunturi
(68° 05′ n. br.) 240 km.; största bredd 65
km. Områdets östligaste punkt ligger på 32° 09′
ö. lgd fr. Gr. Ishafskustens strandlinje, fjordar
och vikar inberäknade, utgör 109 km.
Naturhistoriskt hör P. till den fennoskandiska
byggnaden (granit, gnejs, granulit); kuperadt
landskap med fjäll och tundror. Ishafskusten
är brant, omkr. 200 m. hög; i Pasvikdalen
nickelfyndigheter. Typiska fjordbildningar: Petsamo
fjord, Pummanki fjord, Maatti fjord. Älfvar: Lutto
älf i s., Pasvik älf från Enare sjö, Petsamo älf
från ryska sidan, Jakobs älf, som upprinner inom
P. Pasvik älf är oerhördt strid med stor vattenkraft;
dess forsar äro ännu ej utnyttjade. Kustvattnen i
Ishafvet utanför P. äro mycket rika på fisk (torsk,
lax, flundra) samt på säl och hval.
Hufvudort är Petsamofjord (fi. Petsamonvuono),
med telefon, telegraf, bankkontor, kyrka, läkare,
sjukhus, apotek. P. hade 1,700 inv. 1922 (däraf
577 finnar af luthersk och 300 af grek.-katolsk
trosbekännelse), resten lappar (skoltelappar),
några få ryssar (munkarna i Petsamo kloster;
nya få ej komma dit). Befolkningen drifver
fiske och boskapsskötsel. Landsväg går från
Rovaniemi station till Salmijärvi vid Pasvik älf
(480 km.), beräknas bli färdig till Petsamofjord
(540 km.) år 1927. Ångbåtsförbindelse mellan Köngäs
(f. d. Boris-Gljeb) vid Pasvik älf till Petsamofjord,
som är isfri hamn. Ända till 1800-talets början
voro gränserna i n. vid Ishafskusten ganska
obestämda. Strömstads-traktatens (1751) gräns slutade
vid Golmisoivvi berg i Syd-Varanger. Öster härom
utbredde sig de s. k. fællesdistrikten, gemensamma
områden för de nordiska länderna och Ryssland. Då dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
