Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyaste Kristianstadsbladet ... - * Nykyrka - * Nykyrko - * Nyköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
The Volstead act efter norsk-amerikanen Volstead,
hvilken var föredragande i det kongressutskott,
som utarbetade dem. Volstead-lagen betecknar som
förbjudna alla drycker, som innehålla mer än 1/2
proc. alkoholhalt. Det amerikanska förbudet är
alltså vida strängare än något i Europa gällande
eller föreslaget rusdrycksförbud.
Om effektiviteten af förbudet erhållas växlande
uppgifter. Men det är tydligt, att den amerikanska
opinionen alltjämt är starkt förbudsvänlig
och att olaga alkoholhandel med kraftiga
medel bekämpas. Oberoende af olika åsikter om
förbudsprincipen äro praktiskt taget alla ense om
nyttan af, att de gamla "saloonerna" (gatukrogarna)
afskaffats. De, som ogilla förbudslagen, agitera
f. n. för att få alkoholgränsen i de tillåtna
dryckerna höjd från 1/2 proc. till 2 eller 3 proc.;
somliga önska äfven frige lättare viner. Dessa
sträfvanden göra sig framför allt gällande bland de
befolkningsgrupper, som icke äro af genuint amerikansk
härkomst, utan tillhöra de senare årsklasserna af
europeiska invandrare, särskildt från mellersta och
södra Europa. — (Sp. 226) De i Sverige från 1880-talet
verksamma Templarorden och Nationalgodtemplarorden
sammanslogos 1923 till Nationaltemplarorden (se
d. o. Suppl.). — (Sp. 227) Bland bemärkta svenska
nykterhetskämpar må vidare nämnas politikerna
S. H. Kvarnzelius och Elof Ljunggren (se dessa,
äfven i Suppl.), K. G. Ekman och Alexis Björkman
(se dessa. Suppl.).
Sedan den i hufvudarbetets art. å sp. 227 omnämnda,
1911 tillsatta nykterhetskommittén framlagt
förslag till lokalt veto och, där sådant ej kunde
genomföras, till ny försäljningslag på grundvalen
af d:r Ivan Bratts idéer (se Bratt 4. Suppl.,
och Stockholmssystemet), något modifierade, antog
riksdagen 1917 denna lag i det väsentliga, men dock
utan det lokala vetot. Sedan kommittén 1920 afslutat
sitt långvariga utredningsarbete med framläggande
af ett förslag till allmänt rusdrycksförbud,
företogs 27 aug. 1922 en af riksdagen beslutad allmän
folkomröstning i förbudsfrågan, hvarvid alla politiskt
röstberättigade egde uttala sig. Omröstningen utföll
med 925,097 röster mot ("nej") och 889,132 röster för
("ja") ett totalt rusdrycksförbud. En granskning
af röstsiffrorna i de olika länen visar stark
förbudsmajoritet i hela Norrland samt i Jönköpings
län, äfvensom i Värmland och Dalarna. Förbudsmajoritet
förefanns äfven i Västmanlands, Örebro, Skaraborgs
och Östergötlands län. Starkast var motståndet
mot förbudet i hufvudstaden. För att motverka
förbudslagstiftning hade i febr. 1922 bildats
Landsföreningen för folknykterhet utan förbud (se
d. o. Suppl.). Bl. a. underhåller denna förbindelser
med likartade föreningar i Danmark, Norge, Finland,
Holland, Österrike och England. — (Sp. 228) I Norge
har sedan 1916 rådt förbud för spritdrycker och
1917—23 äfven för starkvin (lagfästa i sept. 1921,
efter fakultativ folkomröstning). Som motdrag
stängde sydliga vinproducerande länder importen
dit af norsk klippfisk, med påföljd att Norge 1923
måste förbinda sig att årligen importera vissa stora
kvantiteter hetvin. — Islands totala rusdrycksförbud
(sedan 1912) har underkastats en modifikation, i det
att på grund af repressalier från vissa vinländer
(särskildt Spanien) Island 1923 måste medge viss
försäljning ai vin. — Finland har sedan 1919
totalförbud. (Om Finlands svenska nykterhetsförbund
se d. o. Suppl.) — I Ryssland rådde under åren
1914—21 rusdrycksförbud; sovjetregeringen upphäfde
1922 och 1924 partiellt detta. — Den senaste
stora kongressen mot alkoholismen hölls 1923 i
Köpenhamn. Internationella byrån mot alkoholismen
verkar fortfarande i Lausanne, med professor
J. Bergman som ordf.
Litt.: Se vidare I. Bratt, "Kan nykterhetsfrågan lösas
utan totalförbud?" (1910), och nykterhetskommitténs
betänkanden I—X (1914—20).
J. Bgn.
*Nykyrka. Från socknen har
Kanneljärvi nya kommun och församling
afskilts. 12,918 inv.(1923).
O. B—n.
*Nykyrko. Areal numera 260 kvkm. 4,201 inv. (1923).
O. B—n.
*Nyköping. Sedan delar af Helgona socken
från 1 jan. 1918 inkorporerats, har staden
en areal af 1,718 har (hvaraf 1,700 har land)
samt 11,997 inv. (1925). Tax.-värdet å fastighet
1923 var 38,201,200 kr., hvaraf 604,000 kr. för
jordbruksfastighet och 3,859,200 kr. för
bevillningsfri. Den bev.-taxerade inkomsten
var s. å. 12,898,520 kr. Industrien omfattar
36 fabr. med 1,359 arb. och ett tillv.-värde af
13,466,691 kr. (1922). Främst stå textilindustrien
med 471 arb., snickeri- och möbelfabrikerna
med 343 arb. och den elektr. industrien med 148
arb. Hamnen har utvidgats och besöktes 1922 af 937
in- och utgående fartyg om 67,138 nettoton; den
egna handelsflottan var 2 ångfartyg om 144 nettoton
och 16 pers. bemanning. I samband med statsbanans
framdragande ha två nya järnvägsstationer tillkommit.
De båda tidningarna äro nu dagliga.
Riksdagsmän väljer N. tills. med länet
i öfrigt. I N. har upprättats Södermanlands
länsmuseum, som eges af föreningen med samma
namn och har anslag af staden och länets landsting.
Hufvudparten af dess samlingar förvaras i det på
1720-talet inom Nyköpings hus ruiner uppförda
landshöfdingsresidenset (se pl., fig. 1, som i
förgrunden visar ruinerna af herreköket från Karl IX:s
tid). Där äro deponerade Ester Lindahls (se d. o.
Suppl.) 1921 till Nationalmuseum testamenterade
samlingar. Öfre våningen inrymmer högreståndssaker
(kakelugnar, möbler, konstverk), den nedre
arkeologiska fynd från landskapet, minnen från
det gamla N., allmogesaker o. s. v. I andra delar
af slottet förvaras fynden från gräfningar i staden
och slottet (byggnadsornament, delar af hertig Karls
dryckesservis m. m.). 1924—25 har staden låtit
företaga systematiska gräfningar efter rester af
den äldre staden, hvarvid i Behmbrogatan påträffats
rester af tegelmurar, som sannolikt äro lämningar
af stadens franciskankloster. I Västra kvarngatan
och Rådhusgränden ha hittats betydande, mycket
väl bevarade lämningar af sammangyttrade trähus,
säkerligen medeltida bodar; rester funnos i flera
lager under hvarandra, jämte massor af lösa fynd,
husgeråd, fiskredskap m. m., delvis från 1000-
och 1100-talen. Västra kyrkan (fig. 2) undergick
1923—25 genomgripande restaurering, hvarvid
dess byggnadshistoria undersöktes. Åldern är
svårbestämbar; sannolikt härrör kyrkan
från 1300-talets slut. Den om- och tillbyggdes
på 1400-talet, försågs med hvalf och utvidgades,
en travée åt v., sidoskeppen och det till försvar
inredda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
