Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 727-728 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sundén, Johan Magnus - Sunderland - Sunderland - Sundet - Sundevall, Karl Jakob - Sundevall, Fredrik Emil - Sundevall, Henrik Ludvig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

universitetet där 1879–96. 8. var led. af läroverkskommittén
1882–84 och censor vid mogenhetsexamen
1897–1904. Han har inlagt betydande
förtjänster om undervisningen i klassiska språk
både vid skolor och universitet och har utgett
flera af grundlighet och reda utmärkta skrifter,
bl. a. De lege licinia de modo agrorum quæstiones
(1854), M. Tullii Ciceronis disputationum
tusculanarum libri quinque med förklarande anmärkningar
(1875), De tribunicia potestate a Sulla
imminuta (1897), De romerska antikviteterna till
den studerande ungdomens tjänst (1903), ett
mycket godt arbete, åtskilliga grammatiska afh.
samt redogörelser för skolväsen i främmande
länder. S. var en ovanligt skicklig lärare. J. C.

Sunderland [sa’ndolond], stad och sedan 1888
eget grefskap (county borough), 13,5 kvkm., förut
tillhörande engelska grefsk. Durham, nära floden Wears
mynning i Nordsjön och vid North-Easternbanan. Med
de tillhörande städerna Bishop wearmouth och
den på motsatta flodstranden belägna, genom en
järnbro i ett enda spann (72 m.) med S. förenade
Monkwearmouth har S. en folkmängd af 151,159
inv. (1911). Stadens äldre kvarter, i närheten
af hamnen, äro trånga och smutsiga, de nya äro
däremot välbyggda. Af anmärkningsvärda byggnader
må nämnas en mängd kyrkor, bl. a. S:t Peterskyrkan
i Monkwearmouth, delvis från 600-talet, sjukhus
och välgörenhetsanstalter. S. drifver mycket
betydande handel med kol och kalksten. Dess
kolexport började redan under Henrik VII:s
regering (1485–1509), och Monkwearmouthgrufvan
är f. n. en af de djupaste kolgrufvor i världen.
– S. är jordens största varfsstad. Det har 13 stora
skeppsvarf; skeppsbyggeriet där är nära 1/6 af
hela Storbritanniens. 1912 byggdes omkr. 323,000
bruttoton. Dessutom idkas järnindustri (7,600
arbetare), tillverkning af glas, segelduk,
kablar m. m. samt stor sjöfart. Svenska
missionsförbundet drifver sjömansmission (se
d. o.) i S. Intill Monkwearmouth ligger urban
district Southwick (se d. o. 2). – S. leder sitt
upphof ur Monkwearmouth, som bildades kring ett 674
grundlagdt benediktinkloster. Det erhöll sina första
privilegier i slutet af 1100-talet och kallades
då Wearmouth. - Under Världskriget bombarderades
industrianläggningarna vid S. af tyska flygare 2
april och 3 maj 1916. (J. F. N.)

Sunderland [sa;ndelond], earl af, engelsk adelstitel
inom släkten Spencer (se d. o.).

Sundet. Se Öresund.

Sundevall. 1. Karl Jakob S., zoolog, f. 22
okt. 1801 i Högestad, Skåne, d. 2 febr. 1875 i
Stockholm, blef student i Lund 1817 och filos.
doktor 1823 samt ekonomie docens där 1826. Efter
att 1827–28 ha företagit en resa till Ostindien
aflade han med. licentiatexamen 1829 och erhöll
med. doktorsvärdighet följande år. 1833 blef han
t. f. intendent vid Naturhistoriska riksmuseum
och utnämndes 1836 till adjunkt i zoologi och
ekonomi i Lund. Återkommen från den 1838 företagna
franska expeditionen till Spetsbergen under Gaimard,
förordnades han 1839 till intendent och professor vid
ofvannämnda museum (sedan 1841 vid afdelningen för
vertebrerade djur), hvilken befattning han lämnade
1871. Han var led. af Fysiogr. sällsk. i Lund (1825),
Vet. akad. (1839),
Vet. o. vitt. samh. i Göteborg (1840),
Landtbruksakad. (1844) och Vet. soc. i Uppsala
(1851). S:s flesta arbeten behandla ryggradsdjurens
systematik. I Methodisk öfversigt af idislande
djuren, Linnés Pecora (Vet. akad:s handl. 1844–45)
lämnade S. ett förtjänstfullt bidrag till kännedomen
om dessa djurs släktskapsförhållanden.

Hans Lärobok i zoologien (1835; 8:e uppl. 1872) med därtill
hörande Handatlas (1843; 2:a uppl. 1863) användes
länge vid läroverken. Hans betydelsefullaste arbeten
falla emellertid inom ornitologiens område, där ock
delar af fåglarnas anatomi behandlades. Till hans
mest beaktade arbeten hör Methodi naturalis avium
disponendarum tentamen (1872–73); dessutom böra
framhållas Svenska foglarne (22 hftn, 1856–71;
häft. 23–24 af J. G. H. Kinberg 1884–85) och
Conspectus avium picinarum (1866). En mängd uppsatser
af S. är offentliggjord i Vet. akad:s publikationer
äfvensom i andra tidskrifter, bl. a. ett förslag
till användning af fonetiska bokstäfver (jfr
Landsmålsalfabet).

2. Fredrik Emil S., den föregåendes broder,
medicinsk författare, f. 19 juli 1811 i Högestad,
Skåne, d. 31 juli 1881 i Stockholm, aflade
studentexamen i Lund 1824, var därefter någon
tid anställd på apotek samt blef 1839 med. licentiat
och 1840 kirurgie magister. Efter att ha
idkat vetenskapliga studier i utlandet 1842–43
erhöll han 1844 med. doktorsvärdigheten. Redan
1840–41 hade han bestridt anatomiska professuren
vid Karolinska institutet och var 1846–79 professor
i anatomi, fysiologi och medicinallagfarenhet i
Uppsala. Skrifter: Om foten hos menniskan och
öfriga däggdjuren (1845), Om kirurgiens utveckling
och studium i Sverige (1857), Om grönländarnas
kranier (i "Uppsala läkarfören:s förh." 7)
m. m.


3. Henrik Ludvig S., den förres broder,
sjömilitär, f. 29 dec. 1814 på Högestad,
Skåne, d. 27 okt. 1884 i Karlskrona, aflade 1835 officersexamen, tjänstgjorde därefter
någon tid som matros dels på handelsfartyg, dels på amerikanska örlogsskonaren
"Hamilton" och befordrades ombord på denna till underofficer. Efter 1 1/2 års tjänst
öfvergick han ånyo till handelsflottan samt kom 1840 hem och utnämndes då till
sekundlöjtnant vid K. M:ts flotta. Efter att året
därpå ha deltagit i den s. k. Oxehufvudska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>