SE8803920A0 - Sätt och anordning för tillverkning av gjutna artiklar - Google Patents

Abstract

16 Sdtt °ph anordning fOr gjutning av artiklar, sAsom oftalmologiska anordningar, for Astadkommande av hog ytjdmnhet utan bildande av gjutskagg pA nAgot stdlle pA de gjutna artiklarna. En fOrutbestdmd mdngd gjutbart material anordnas mellan Atskilda formytor, mellan vilkas yttre begransning en menisk bildas. Meniskens form regleras genom fOrskjutning av formytorna mot varandra fOr Astadkommande av en konvex rundning av det gjutbara materialet, som bildar menisken. DA varmehdrdbart material anvdndes kontrolleras upphettningen av formarna for accelerering av det gjutbara materialets polymerisation. Formytorna f Or- skjutes, dA det gjutbara materialet uppnAr ett forutbestdmt geltillstAnd.

Description

3 den intraokulara linsen. Detta stAlle 8r en haptisk del av linsen, vilken fungerar fbr fOrankring, stabilisering och placering av linsen after anbringning i mottagarens oga. FOreliggande uppfinning sOker fOrhindra uppkomsten av 5 sjukdomstillstAnd pA grund av gnidning eller annan skada pA grund av kontakten under en tidsperiod mellan den rAa och oregelbundna periferikantytan pA den haptiska delen, som 8r det stallet, dar gjutskagget revs bort frAn den intraokulara linsen, och ciliarsulcus eller linskapseln.

Tidigare her oftalmologiska anordningar ocksA till- verkats av hArda, oelastiska material, sAsom glas eller metylmetakrylat genom att ett linsamne forst framstallts, varpd detta formats genom slipning eller annan bearbetning for att bibringa den fardiga linsen den onskade krOkningen 15 och ytan. Bearbetningen av linsamnet pA detta satt var begransat till en skivliknande, halvsfariskt form, eftersom bearbetningsoperationerna utfOrdes genom rotation av linsAmnet. A andra sidan kan elastomeriska material, sAsom silikongummi inte bearbetas pA detta satt fbr Astad- 20 kommande av en oftalmologisk anordning eftersom det elastomeriska materialet rives sander db man fbrstiker bearbeta eller skara detsamma. Ett satt av overvinna denna nackdel anges i US patentet 3 874 124, dar ett linsamne tillverkat av elastomeriskt material placeras pA en baryta 25 och kyles i sAdan grad, att det elastomeriska materialets hArdhet okar, varigenom en bearbetningsoperation kan utfOras i narvaro av ett flytande granssnitt. SAdan bearbetning av elastomeriskt material har emellertid inte nAtt nAgon kommersiell framgAng och begransas till cirkulAra 30 och halvsfariska geometriska former. Efter utforandet av bearbetningsoperationen pa det elastomeriska materialet var det nadvandigt att eliminera av vatskegranssnittet fororsakad fbrorening frAn det elastomeriska materialet. Det har ocksA befunnits att den bearbetade ytan pA det 35 elastomeriska materialet var hydrofob och salunda motstod vatning av tArvatskan medan den obearbetade, gjutna ytan pA linsen uppvisade goda vatningsegenskaper. 4 Ett dndamal med foreliggande uppf inning dr att Astadkomma ett sdtt och en anordning for framstdllning av en gjuten artikel genom anbringning av en forutbestamd kvantitet gjutbart material i en formhAlighet, som bildas av 5 Atskilda formdelar, och en menisk, dAr ytspAnningen pa det gjutbara materialet i utrymmet mellan formytorna verkar for bildande av en grans for den gjutna artikeln.

Ett ytterligare AndamAl med uppfinningen dr att Astadkomma ett sdtt och en anordning for framstallning av 10 gjutna artiklar, bestAende av en forutbestAmd kvantitet gjutbart material, vilket tillfbres formhAligheten, som bildas av tvA Atskilda formorgan, vilka kan undergA relativ rdrelse for att bibringa ytan pa det gjutbara materialet onskad form i utrymmet mellan formdelarna.

Mara speciellt Astadkommes enligt fbreliggande upp- finning ett sAtt fOr gjutning av en artikel, vid vilket satt en form, som har isArfOrbara formytor, forses med en fOrutbestAmd kvantitet gjutbart material i Atminstone en formyta hos formen, formens formytor placeras pa avstAnd 20 frail varandra fOr Astadkommande av en menisk av gjutbart material I utrymmet kring det gjutbara materialets periferi, menisken bringas att anta en konvex krokning, som strdcker sig utat fran utrymmmet mellan formytorna och slutligen det gjutbara materialet gjutes fOr bildande av 25 artikeln under bibehallande av menisken med den konvexa krOkningen.

Sdttet med fOr fbretradesvis att (IA vdrmehdrdning av materialet anvdndes inbegriper polymerisationen uppdelning av reaktionstiden I fOrsta och andra tidsperioder, av 30 vilka den fOrsta tidsperioden motsvarar en fOrsta grad av polymerisation av det medelst vdrme hArdbara materialet tills menisken bragts att anta en konvex krokning, och den andra tidsperioden motsvarar en andra grad av polymerisation av det medelst vdrme hdrdbara materialet efter det 35 att menisken utformats med konvex krokning. Den andra tidsperioden pAgar foretradesvis tills det medelst vArme hdrdbara materialet fullstdndigt hArdats. Den for ut- .••• •••••••• •:•• :: fOrande av sattet avsedda anordningen enligt uppfinningen innefattar farsta och andra formytor, vilka kan placeras pa avstAnd frAn varandra for bildande av en menisk, vilken AstadkommQs medelst gjutbart, medelst varme hardbart mate- 5 rial i formhAligheten, medel for uppbarning av formytorna I ett fOrsta, Atskilt fOrhAllande, en anordning fOr tilllAtande av forskjutning av den enda formytan mot den andra formytan till ett andra, Atskilt forhAllande, motsvarande den Onskade dimensionen av den gjutna artikeln, och en an- 10 crdning fOr tillatande av stelning av ett gjutbart material i formhAligheten.

Det material, som valjes for inforsel i formhAligheten vid tillampning av sattet och anordningen enligt uppfinningen, kan vara varmehardande eller termoplastiskt. 15 DA varmehardande material valjes anvandes tids- och temperaturhardningsegenskaperna fOr bestammande av den tidpunkt, dá formdelarna kan hopfdras utan att den gjutna artikeln utsattes for pAkanningar och spanningar, dvs innan tredimensionell tvarbindning sker. A andra sidan 20 masts det varmehardbara materialets geltillstAnd tillAtas Oka pA grund av polymerisationsprocessen, sá att materialet vid menisken mellan formytorna kan undergA en profilforandring i och for bildande av en onskad, jamnt rundad profil, vilken ar fri frAn en Icke onskvard, skarp 25 kant. Om termoplastmaterial valjes undergAr materialet stelning i formhaligheten.

Uppfinningen skall i det fdljande narmare beskrivas under hanvisning till bifogade ritningar, som visar utf0- ringsexempel. Fig 1 visar schematiskt frAn sidan och 5. 30 langdsektion ett manskligt oga med en naturlig lins. Fig 2 visar ovanifrAn ett utfOrande av en intraokular lins, vilken framstallts genom tillampning av sattet och anordningen enligt uppfinningen. Fig 3 visar linsen enligt fig 2 frAn sidan. Fig 4 visar i perspektiv en formdel, som har 35 en formhAlighet for framstallning av den intraokulara linsen enligt fig 2 och 3. Fig 5 visar I perspektiv en formdel med en formhAlighet fOr samverkan med formhAlig- 6 heten enligt fig 4. Fig 6 askAdliggor ett flodesdiagram for ett foredraget utforande av uppfinningen. Fig 7 visar i stOrre skala och i sektion formdelarna i ett fOrsta Atskilt ldge for utfOrande av sattet enligt uppfinningen. 5 Fig 8 motsvarar fig 7 och illustrerar formdelarna i ett andra atskilt ldge. Fig 9 visar i sektion de bdda formdelarna i Atskilt lage fOr Astadkommande av en kontaktlins och fig 10 motsvarar fig 9 men visar formdelarna i ett andra Atskilt lage.

Sasom forut angivits ar uppfinningen inte begrdnsad till men sarskilt anvdndbar fer framstallning av oftalmologiska anordningar. I fig 1 visas schematiskt ett mdnskligt oga, vilket generellt betecknas med 10 och har en hornhinna 12, en iris 14, en lins 16, ciliarsulcus 18 15 intill linsen, en nathinna 20 och en macula 22. SAsom kant är fokuseras ljusstrAlar direkt pa maculan 22 medelst hornhinnan 12 och linsen 16. DA hornhinnans ljusavbdjande egenskaper inte kan fokusera ljusstralarna klart pd. maculan 22 kan Ogats brytningsegenskaper modifieras genom 20 anvandning av en oftalmologisk anordning for att pA nytt fokusera infallande ljus pA maculan ogats brytningsegenskaper kan modifieras genom att en kontaktlins placeras pA hornhinnan 12.

En kontaktlins dr ett utforande av en oftalmologisk 25 anordning, som kan framstallas med tillhjalp av sdttet och anordningen enligt uppfinningen. Kontaktlinsen skall ha sldta ytor, som OvergAr I varandra kring linsens bakre och framre ytor. En unik egenskap med en kontaktlins dá den framstalles enligt foreliggande uppf inning är att linsen i 30 sin helhet blott har gjutna ytor, varfor inga ytor eller omrAden pA linsen, varifrAn exempelvis ett gjutskagg bortskurits, bearbetats eller pa annat sott avldgsnats foreligger. En kontaktlins kan enligt uppfinningen tillverkas av ett gjutbart material, utvalt ur den grupp, som bestar 35 av glas, polymetylmetakrylat, silikongummi och hyrdrogeIa polymerer. -•: •.: ••• ••111:•• 0:••• 7 En annan form av en oftalmologisk anordning, som kan tillverkas enligt uppfinningen, dr en intraokular lins, som kan ha vilken som heist form och konstruktion, varvid en konstruktion visas i fig 2 och 3. En intraokuldr lins 5 anvandes for ersattning av linsen 16 (fig 1) efter det att linsen 16 avldgsnats genom ett kirurgiskt ingrepp, som ofta dr nodvdndigt pa grund av gra. starr. SAsom visas i fig 2 och 3 ar en intraokuldr lins tillverkad av tva halvsfarliknande linssektioner 26 och 28, som ar vanda 10 motsatta riktningar fran en centralt placerad haptik 30, som har ett plant banparti 32 med i huvudsak rektangular form och rundade horn 34. Namnda haptik har i huvudsak konvext rundad kant kring ytterperiferin pa den plana bansektionen 32 utan gjutskdgg och skarpa kanter, som kan 15 fOrorsaka skada. FOrut har en intraokular lins av den i fig 2 och 3 visade typen sasom fOrut papekats tillverkats genom en gjutprooess, som medfOrt att ett gjutskagg erhallits, vilket stracker sig fran anslutningsstallet runt hela ytterperiferin pA haptiks ytterkant. Bortrivningen av 20 gjutskagget frAn linsen resulterade i en linsyta kring ytterkanten pA haptiklisten som var rá, oregelbunden och ibland kravde ytterligare skaroperationer for avlagsning av gjutskaggsdelar. Medelst uppfinningen kan en gjuten, intraokuldr lins Astadkommas, varvid inget gjutskagg upp- 25 star vid nAgot tillföile, inbegripet gjutningen av linsmaterialet. Linsen anvandes i det gjutna tillstAndet utan forandring, inbegripet ytbearbetningsoperation. Givetvis kan behandling forekomma efter gjutningen av linsen, t ex sterilisering.

Enligt uppfinningen Astadkommes en intrakornial lins, som kan inplanteras i kornea fOr justering av korneas brytningskraft. En dylik lins liknar en kontaktlins men en intrakorneal lins har mindre diameter och vdggtjocklek an en kontaktlins. En intrakorneal lins framstalles i huvud- 35 sak pA samma satt som en kontaktlins under anvandning av sattet och anordningen, sAsom narmare skall beskrivas i det foljande. 8 Fig 4 och 5 visar ett utforande av uppfinningen, enligt vilket ett formaggregat har tva formhalfter 41 och 42 i huvudsak i form av tva rektangulara metallblock, vartdera med atskilda och i huvudsak parallella, borrade 5 Oppningar 43 och 44, i vilka elektriska upphettningsorgan 45 av patrontyp ar placerade, vilka regleras medelst reglerorgan 45A, varigenom formhalfterna kan upphettas till Onskad temperatur och bibehallas vid en onskad temperatur under varmehardningen av det flytande silikon- 10 gummit i formhaligheterna. Upphettningsorganen av patrontyp Mlles i oppningarna medelst lampliga medel, sasom en ingjuten massa. Formblocken her en eller , om sa Onskas, flera borrade oppningar 46, van i ett termoelement 47 är placerat for anbringning av dess temperaturkansliga parti 15 tatt intill de konkava optiska formytorna 48, som anvandes for Astadkommande av en intraokular lins linspartier. Numeriskt avlgsbara matare 47A utfOr temperaturmatningar, som en operator kan anvanda for paverkan av reglerorganen 45A. En automatisk regleranordning, sasom en mikrodator, 20 kan anvandas for reglering av upphettningsorganen 45 som gensvar pa utsignaler fran termoelementen 47. Termoelementen kan hallas pa plats medelst lampliga medel, sasom en ingjuten masse. De konkava optiska formytorna 48 i formarna omges av relativt grunda, haptiska formytor 49, som kan 25 vara avgransade i en avlagsningsbar insats 50, vilken är losstagbart fast i ett formblock 41. Insatsen kan, da sa Onskas, ha en optisk formyta 48.

Det irises, att formens dvre och undre halfter kan konstrukeras pa godtyckligt satt eftersom en form sa kan 30 placeras pa en baryta, att vilken som heist av formhalfterna kan vara den undre halften eller den Ovre half ten. En forhojd dyne 51 dr anordnad i vart och ett av de fyra hornen pa det rektangulara formblocket 42. Dynorna har samma hOjd och stracker sig, sasom visas i fig 5, lika 35 langt Over insatsen 50 och den haptiska formytan 49. Mellan dynorna 51 i vart och ett av de motsatta hOrnen pa formhglften finns ett uppskjutande, langstrackt styrskaft 9 52, vilket har ett gangat andparti, pa vilket ett fast-organ 52A, sAsom en mutter, kan skruvas. Formhalften 41 ar forsedd med oppningar 53 pa Atskilda stallen for styrning och fOrskjutbar upptagning av styrskaften, vilka har till- 5 tacklig langd fOr att passera genom formhalften 42 och utskjuta frAn den yta pA formhalften, som dr motsatt ytan dar insatsatsens 50 haptiska formyta befinner sig. Enligt fig 5 Sr distansorgan 54 anordnade, vilka uppbares av de blottade ytorna pa de upphOjda dynorna. Det inses, att 10 tjockleken av de fyra distansorganen dr vald med utgAngspunkt i den Onskade rundningen av det varmehardande materialet, som bildar en menisk mellan formytorna, sasom i det foljande narmare skall beskrivas. Distansorganen 54 kan ersattas med atskilda axlar, som dr inskruvbara i 15 gangade borrningar i den ena formhalften och stracker sig till ingrepp med den andra formhalften, sa att genom justering av axlarna avstandet mellan formytorna kan justeras selektivt. Med hanvisningsbeteckningen 55 betecknas schematiskt en materialtillfOrselanordning i fig 4, vilken 20 dr inrattad att tillfbra en fOrutbestamd kvantitet gjutbart, varmehardbart material till den ena eller, om sa Onskas, !Ada formhalfterna. Ett material for gjutning av linser enligt fOreliggande uppf inning utgOres av silikongummi, i synnerhet hydrokarbonsubstituerad polysiloxan. 25 Materialet ar I ett tvadelars system, som after blandning i ett forutbestamt fOrhallande undergar polymerisation till fullstandig hardning. Upphettning av detta material till den temperatur, som Overstiger omgivningstemperaturen, accelererar blott hardningstiden. Avgivningsanord- 30 ningen 55 har forradskammare 56 och 57 med tvarsektionsareor, vilka motsvarar det fOrutbestamda fOrhallandet mellan de bada komponenterna, som forekommer I var sin kammare och som avges medelst var sitt kolvorgan 58 och 59. En fbrbindningsstang fbrbinder kolvarna, sa att de ror 35 sig lika lAnga strackor langs graderingsmarken, vilka anvandes for att bestamma den forutbestamda kvantiteten av flytande silikongummikomponenter, som avges fran ledningen 61 till formhAligheten. En statiskt blandningskammare 62 upptar de forutbestamda kvantiteterna flytande silikongummi frAn kanaler, vilka kommunicerar med kamrarna 56 och 57, och avger ett grundligt blandat fit:5de till ledningen 5 61.

SAsom framgAr av fladesdiagrammet i fig 6 blandas fOrst komponenterna, da det gjutbara materialet bestAr av flera komponenter, och en uppmatt kvantitet tillfOres en av formhAligheterna. Formen slutes sedan genom att den ena 10 formhalften placeras pA den andra, varvid styrskaften 52 glider langs Oppningarna i formhalften 41. Ett distansorgan placeras pa var och en av dynorna 51 mellan formdelarna for att sAlunda bibehAlla ett forutbeskrivet avstand mellan formytorna i de bAda formdelarna. Fastorgan 15 52A anvandes for att stadigt hopfasta de bAda formdelarna. DA fastorganen har formen av muttrar kan de Atdragas pa skaftens gangade andar. Distansorganens 54 tjocklek ar noga bestamd pa fOrhand, sa att formytorna bef inner sig pA sAdant avstAnd fran varandra, att en menisk bildas i gapet 20 mellan de bAda formytorna. Om det inte tidigare pAbarjats AskAdliggores denna montering av formdelarna till en del i fig 7. Det framgAr, att massan av varmehardbart, gjutbart material 60 bestAr av en fOrutbestamd kvantitet, vilken ar tillracklig for vatning av formytorna 48 och 49 och fy11- 25 ning av utrymmet mellan respektive mittemot varandra placerade, motsvarande formytor. Det gjutbara materialets volym ar sAdan, att dá distansorganen 54 är pA plats antar menisken 61 en forutbestamd form, namligen konkav (sAsom visas i fig 7), i huvudsak plan eller konvex. Storleken av 30 den konvexa formen dr ringa pA grund av den flytande poly- merens naturliga tendens att flyta frAn formhAligheten. FOr detta andamAl etableras fOrtreadesvis en menisk, som har en konkav konfiguration, varigenom ytspanningen underlattar bibehallandet av menisken utan utbrott eller 35 lackage av den flytande polymeren. Den flytande polymerens formaga att vata formytorna är ocksA en faktor, som pAverkar menisken och ken anvandas fOr att reglera formen av 11 menisken. Strom patryckes uppvdrmningspatronerna fbr att paskynda polymerisationsprocessen. Beroende pa den speciella polymeren upphettas formen till en fbrutbestdmd temperatur, t ex 1°C. Vid denna temperatur tillates 5 polymerisationsprocessen att fortsAtta tills votskan, som polymeriseras i formhaligheten, narmar sig ett geltillstand. Vid ett utvalt tillfAlle, dá polymermaterialet uppnatt mellan exempelvis 70 och 100* av geltillstandet, losses fdstorganen 52A, sá att distansorganen 54 kan av- 10 ldgsnas. Efter det att distansorganen avldgsnats uppdrages fAstorganen pa nytt for att salunda bringa formytorna i de bade formdelarna ndrmare varandra, varvid gapet mellan formytorna reduceras. Detta fOrhallande av delarna askadliggores i fig 8 och medfOr att menisken undergar en rund- 15 ning for bildande av den Onskade konvexa profilen i tvarsektion. Formdelarna maste hopfdras tillrdckligt, sá att rundningen verkligen sker i en utstrAckning som erfordras fOr hindrande av bildandet av skarpa kanter pa haptikens periferi I slutet av gjutningsprocessen. DArefter fort- 20 sdtter, sasom anges i fig 6, upphettningen av formen under tillracklig tid far hdrdning av polymeren. Den hardade polymeren utmdrkes av det faktum, att polymerisationen fortsatt Over tvArbindningen av polymeren. I slutet av hardningsprocessen avslutas upphettningen av formen och, 25 om sá onskas, kan formen artificiellt fyllas till en temperatur fOr att tillata saker hantering. Formen kan Oppnas genom att fdstorganen 52A forst avlagsnas, varpa formhdlfterna fbres isdr. Den formade artikeln befinner Big i den ena formhdlften och kan avldgsnas frAn form- 30 haligheten ddri. Formhdlfterna kan sedan fOrberedas fOr framstdllning av ytterligare linser. Det inses, att hardningsprocessen for silikongummi kan utforas utan upphettning av formen ehuru hardningstiden avsevart fbrldnges. VArmehdrdbart material reagerar ocksa fOr tide- och tern- 35 peraturforhallandena. 12 I fig 9 och 10 visas ett arrangemang av formhdlfter fdr tillverkning av en kontaktlins. PA nytt framstdlles foretrddesvis kontaktlinsen av silikongummi ehuru polymetylmetakulat och hydrogela polymerer kan anvdndas. 5 Formhdlfterna 70 och 71 ar konstruerade pA ett sdtt, son motsvarar det med hdnvisning till fig 4 och 5 beskrivne. Formhaligheten 72 är emellertid generellt halvsfdrisk, varigenom en formyta 73 med en konkav halvsfdrisk form och en formyta 74 med en konvex halvsfarisk form erhAlles. 10 FormhAligheten Astadkommes genom placering av de bAda formytorna pA avstAnd frAn varandra och ihoppassande relation. En menisk bildas vid den yttre periferikanten av det gjutbara materialet i formen. Efter det att en forutbestamd mangd flytande polymer tillfarts ytan 73 placeras 15 den andra formdelen 71 pA distansorganens 75 exponerade ytor, varigenom de 'pada formdelarna ar sá Atskilda, att formytorna 73 och 74 pe formdelarna inte kan bilda en sluten formhAligeht.

Upphettningspatroner och termoelement placeras i for- 20 mamas oppningar, sAsom forut beskrivits och visats, fOr upphettning av formen och matning av den temperatur, till vilken formen upphettas. Termoelementen 8r viktiga f6r konstaterande av polymerisationsprocessens varaktighet, dA polymeren overgAtt i ett Onskat geltiIIstAnd. Formdelarna 25 sammanhAlles sakert medelst gdngade fdstorgan, son in-griper med forankringsstAndare, vilka stracker sig frAn den ena formdelen genom oppningar i den andra formdelen. Efter det att fastorganen fasts pA plats upphettas formen pA det beskrivna sattet till en temperatur tills polymeren 30 uppnAtt ett onskat geltillstAnd. DA detta sker losses fdstorganen tillrackligt for att distansorganen 75 skall kunna avlagsnas och formdelarna forskjutes not varandra en stracka, son motsvarar distansorganens tjocklek. Fastorganen anvandes sedan far att fasta formdelarna i det nu 35 intagna forhAllandet och polymerisationsprocessen fortsdtter genom med kontinuerlig upphettning av formen. Innan formdelarna hopfores, sAsom visas i fig 9, dr menisken, 13 som etableras kring linsens ytterperiferi plan eller nAgot konkav. Meniskens form dterformas genom Astadkommande av en valvning eller rundning, dA distansorganen avlagsnas och formdelprna forskjutes narmare varandra, sá att inga 5 skarpa kanter forekommer pA menisken och pA det avgransade stallet mellan menisken och linsytorna, som kontrolleras av formhalfternas formytor. Polymeren hardas sedan genom fortsatt upphettning av formen. I sIutet av hardningsprocessen avlagsnas fastorganen och formdelarna isarfores. 10 Formdelarna avkyles och den gjutna kontaktlinsen kan avlagsnas frAn formhalften, vari linsen befinner sig. En intrakorneal lins kan gjutas pA i huvudsak samma satt som ovan beskrivits for en kontaklins.

Ett viktigt sardrag med uppfinningen ar att nAgot 15 gjutskAgg inte upps-ar under framstallningen av den gjutna artikeln. Menisken som etableras kring den gjutna artikelns periferi kan vara belagen pA varje onskat stalle men det dr givetvis viktigt att sakerstalli att inga skarpa kanter farekommer. Dessutom Astadkommes menisken 20 genom att en Atskild relation etableras mellan formytorna och det gjutbara materialet, som dr anbragt i formhAligheten. Om det gjutbara materialet dr alltftir flytande kan ytspanningen vara otillracklig fdr att fOrhindra lackning av material och nagon menisk bildas inte. DA en onskad 25 meniskprofil kan Astadkommas mellan formytorna utan forskjutning av formhalfterna mot varandra under hardningsprocessen kan en dylik relativ rdrelse av formhalfterna elimineras frAn processen.

Ehuru uppfinningen beskrivits i samband med det fdre- 30 dragna, pA riktningarna visade utfOrandet inses det, att andra liknande utforanden kan anvandas eller att modifikationer och tillagg till det beskrivna utforandet kan goras fOr utfOrande av samma funktioner av uppfinningen utan avvikelse fran denna. uppfinningen skall darfOr inte anses 35 begransad till nAgot sarkskilt utforande utan shall i stallet anses falla mom ramen for efterfOljande patentkrav.

Claims (1)

PATENTKRAV 1. satt fOr gjutning av en artikel, k d n n e - 5 tecknat darav, att en form, som har isdrforbara formytor anordnas, att en fOrutbestdmd mdngd gjutbart material anbringas pa atminstone formens ena formyta, att formens formytor placeras pa avstand fran varandra for Astadkommande av en menisk av gjutbart material i gapet 10 kring det gjutbara materialets periferi, att menisken bringas intaga konvex krOkning, strdckande sig utat fran gapet mellan formytorna och att det formbara materialet gjutes fOr bildande av en artikel under bibehallande av menisken med konvex krOkning. 2. Stitt enligt krav 1, kannetecknat ddr- av, att formens isdrfOrbara formytor forskjutes mot varandra for astadkommande av konvex rundning av menisken. 3. satt enligt krav 1, kdnnetecknat ddrav, att de isarfOrbara formytorna fOrst placeras pa fOrut- bestdmt avstand fran varandra och att laget av de isarfbrbara formytorna justeras relativt varandra for placering av desamma pa ett annat fOrutbestamt avstand fran varandra. 4. Sdtt enligt krav 1, vid vilket det gjutbara mate-25 rialet är vdrmehdrdbart, kdnnetecknat ddrav, att tiden fOr varmehdrdning av det gjutbara materialet uppdelas i forsta och andra tidsperioder, av vilka den forsta tidsperioden motsvarar uppnaendet av en fOrsta grad av polymerisation av det termiskt hardbara materialet genom placeringen av formytorna och den andra tidsperioden motsvarar uppnAendet av en andra grad av polymerisation av det varmehardbara materialet after placeringen av formytorna. 5. Sdtt enligt krav 4, kannetecknat cid"- 35 av, att den forsta graden av polymerisation av det vdrmehardbara materialet motsvarar uppnaendet av ett onskat geltillstand av det varmehdrdbara materialet. 6. satt enligt krav 1, vid vilket det gjutbara materialet dr vdrmehdrdbart, kAnnetecknat ddrav, att formen upphettas fOr vdrmehdrdning av det gjutbara materialet under forsta och andra tidsperioder, av vilka den forsta tidsperioden motsvarar uppnaendet av en fOrsta grad av polymerisation av det vdrmehdrdbara materialet innan menisken bringas att anta en konvex krbkning och den andra tidsperioden motsvarar avslutningssteget. 7. Artikel enligt krav 6, kAnneteck- 1. a t ddrav, att det vdrmehdrdbara materialet bestar av silikongummi. 8. Sdtt enligt krav 1, kAnnetecknat ddrav, att tillfbrseln en kvantitet vdrmehardbart, gjutbart 15 material inbegriper uppmdtning av en fbrutbestdmd kvantitet av detta material for infOrsel I formhaligheten. 9. Anordning far gjutning av en artikel, kdnne- 1. ecknad av fOrsta och andra isdrfOrbara formytor fOr gjutning av en del av artikeln, en anordning fOr placering av de isdrforbara formytorna pa avstand fran varandra for bildande av en menisk av gjutbart material, vilken med formytorna bildar formhaligheterna fOr artikeln, medel fOr tillatande av fOrskjutning av den ena formytan mot den andra formytan fOr astadkommande av en konvex krOkning av menisken och en anordning far avslutande av formningen av det gjutbara materialet i formhaligheten under bibehAllande av meniskens konvexa krbkning. 10. Anordning enligt krav 10, kAnneteck-

1. a d av organ fOr tillforsel av en forutbestdmd kvanti30 tet gjutbart material pa atminstone en av formytorna. 88039-1 1/4