SE408799B - Forfarande for framstellning av sintringsbar, finfordelad pvc-pressmassa genom suspensionspolymerisation av vc i vatten med oljeloslig aktivator i nervaro av en suspensionsstabilisator, ett non-jonogent vetmedel och ... - Google Patents

Description

~?l§027læ9-1 2 dukter av alkylenoxider. Därigenom kan man visserligen förbättra vätbar- heten, men även det sålunda erhållna vinylklorid-suspensionspolymerisatet enbart för sig är mindre lämpat som separatormaterial, eftersom det upp- visar dåliga bearbetningsegenskaper (vid pâförandet med rakel eller vid valsninglš även de mekaniska egenskaperna (i synnerhet slittöjning och slithâllfasthet) är tämligen otillfredsställande. Därför föreslås i DOS 2 127 654, att man blandar ett sådant erhållet suspensionspolymeri- sat med 5 till 50 viktprocent av en bruklig emulsions-polyvinylkloríd för att erhålla bättre sintringsbara pressmassor. Därigenom förbättras nu visserligen bearbetningsegenskaperna och även vätbarhetsegenskaperna, men man måste räkna med, att de mekaniska egenskaperna hos de erhållna sínterplattorna ytterligare försämras. Dessutom har på sådant sätt fram- ställda separatorplattor på grund av den höga emulgatorhalten i ackumu- så latorn benägenhet att skumma.

Alla dessa olägenheter kan undanröjas, om man använder ett vinylklorid- suspensionspolymerisat, vid vars framställning man förutom de brukliga suspensionsstabilisatorerna och non-jonogena vätmedlen i stället för emulgatorsalter använder de fria emulgatorsyrorna.

Föremål för uppfinningen är ett förfarande för framställning av en sint- ringsbar finfördelad polyvinylklorid-pressmassa genom suspensionspolyme- risation av vinylklorid i vattenfas medelst en oljelöslig aktivator i närvaro av en suspensionsstabilisator, ett non-jonogent vätmedel och en emulgator samt avskiljning och torkning av polymerisatet, vilket förfa- rande kännetecknas av att man som emulgator använder en alkylarylsulfon- syra med 3-16 kolatomer i alkylkedjan eller en alkylsulfonsyra med 8-16 kolatomer eller en blandning av de nämnda sulfonsyrorna i en mängd av 0,01-0,5 viktprocent, räknat på monomer vinylklorid, varvid eventuellt endast en del av mängden av de nämnda sulfonsyrorna insättes vid polyme- risationen och resten av denna mängd efter polymerisationen anbringas på det bildade polymerisatet efter dess avskiljning.

Som alkylarylsulfonsyror ifrâgakommer dialkylarylsulfonsyrorna av nafta- len eller bensen, men företrädesvis monoalkylarylsulfonsyror och i synner- het monoalkylbensensulfonsyror. Alkylgrupperna innehåller 3-16, företrä- desvis 8-14, men i synnerhet 10-12 kolatomer. De kan vara grenade eller rakkedjiga, företrädesvis rakkedjiga. Till dessa sulfonsyror hör exempel- vis dodekyl- och nonylbensensulfonsyror liksom även diisobutyl-, diiso- propyl- och di-tert.-butylnaftalensulfonsyror. Vidare ifrâgakommer alkylsulfonsyror med 8-16, företrädesvis 12-14 kolatomer. 7402749-1 3 De sulfonsyror, som skall användas enligt uppfinningen, kan insättas i ren form eller som blandningar. Alkylarylsulfonsyrorna bildas i synner- het genom direktsulfonering av de motsvarande alkylbensenerna eller av blandningarna av sådana alkylbensener med S03 eller oleum. Alkylsulfonsy- rorna framställs exempelvis enligt förfarandet med sulfoxidation med S02/ I/02 av motsvarande râolje- resp. paraffinfraktioner. Användningsmängden enligt uppfinningen av de nämnda sulfonsyrorna utgör 0,01-0,5 viktprocent, företrädesvis 0,08-0,3 viktprocent, räknat på monomer vinylklorid.

Som polymerisationsinitiatorer tillsättes de brukliga oljelösliga initia- torerna, såsom t.ex. lauroylperoxid, diisopropylperoxidikarbonat eller cyklohexylsulfonylacetylperoxid.

Polymerisationen sker i närvaro av lämpliga i och för sig kända suspen- sionsstabilisatorer, såsom alkyl- och hydroxialkylcellulosor; exempelvis kan nämnas metyl- eller etylcellulosa samt hydroxietyl- eller hydroxi- propylcellulosa samt deras blandetrar, såsom hydroxipropyl-metylcellulosa.

Andra kända suspensionsstabilisatorer, såsom polyvinylalkohol eller del- förtvâlade polyvinylestrar, är emellertid även lämpliga. Dessa suspen- sionsstabilisatorer sättes till polymerisationsblandningen i mängder av 0,05-0,8 víktprocent, företrädesvis 0,1-0,5 viktprocent, räknat på mono- mer vinylklorid. Viskositeterna hos de insatta suspensionsstabilisato- rerna skall utgöra 200-700 cP, företrädesvis 300-500 cP, räknat på en 2-viktproc. lösning och 20%.

Vidare skall polymerisationen genomföras i närvaro av ett brukligt non- -jonogent vätmedel. Detta insättas i mängder av 0,01-0,1 viktprocent, företrädesvis 0,01-0,05 viktprocent, räknat på monomer vinylklorid. I synnerhet lämpar sig sorbitanfettsyraestrar, polyoxietylensorbitanfett- syraestrar, men även polymerisaten och sampolymerisaten av alkylenoxider, såsom etylen- eller propylenoxid samt deras alkyl- och aryletrar och alkyl- och arylestrar.

Suspensionsstabilisatorerna, emulgatorsyrorna och de non-jonogena vätmed- len sättes till polymerisationsbadet före polymerisationens början. Det är emellertid även möjligt att kontinuerligt eller i portioner efterslussa delmängder av dessa hjälpmedel (ett eller flera) från maximalt 50% från och med början av den löpande polymerisationen.

I en ytterligare utformning av uppfinningen kan man före och eventuellt även under polymerisationen endast tillsätta 40-80% av den insatta totala mängden emulgatorsyra, eventuellt även den insatta totala mängden suspen- sionsstabilisator och/eller det non-jonogena vätmedlet, och anbringa åter- stående 60 till 40% av den totala mängden emulgatorsyra, eventuellt även suspensionsstabilisator och/eller non-jonogent vätmedel, på det bildade polymerisater efter avskiljningen.

I 'MHTMS-'I 4 Avskiljningen av det bildade polymerisatet från det vatten- haltiga badet genomföras enligt kända metoder, exempelvis genom centri- fugering.

Emulgatorsyran samt eventuellt suspensionsstabilisatorn och/eller det non-jonogena vätmedlet skall påföras på sådant sätt, att man uppnår en så jämn genomblandning som möjligt och därigenom en så fullständig omhöljning som möjligt av polymerisatpartiklarna med den emulgatorsyran innehållande fasen, exempelvis genom påsprutning.

För detta ändamål löses eller dispergeras de ovannämnda hjälpmedlen, om de är fasta, i vatten eller i organiska lösningsmedel, exempelvis lägre alkoholer, lägre kolväten, eller aceton. Om de är flytande, kan de användas som sådana eller efter utspädning med vatten eller de nämnda organiska lösningsmedlen. Lämpliga är lösningar resp. disper- sioner i koncentrationer av 1 - 40 viktprocent, företrädesvis 5 - 20 viktprooent.

Besprutningen av det från vattenbadet avskilda polymerisatet sker en1igt.konventionella förstoftningsmetoder för lösningar resp. disper- sioner. Företrädesvis besprutas den avcentrifugerade produkten vid oentrifugens utgång. Besprutningen kan även genomföras under transpor- ten genom en skruvanordning eller med en transportanordning, som arbetar med luft eller någon annan inertgas. Därefter torkas på bruk- ligt sätt.

Med den ovan beskrivna speciella utföringsformen av förfarandet enligt uppfinningen elimineras en viss svårighet, som uppträder vid upparbet- ningen av polymerisatet, om den totala mängden hjälpmedel (såsom emulgator etc.) tillsättes före eller under polymerisationen. Vid oentrifugeringen av den vid detta förfaringssätt erhållna produkten på kontinuerligt arbetande dekanteringscentrifuger av det slag, som vanligen används vid upparbetningen av suspensions-polyvinvlklorid, inställer sig en restfuktighet hos det avcentrifugerade polymerisatet av 40 - 50 viktprocent eller däröver, som ej ens kan förminskas genom minskning av genomsättningsmängden. Genom produktens klibbiga konsis- tens, beroende på den höga restfuktigheten, kan dessutom störningar* uppträda vid transporten i själva dekanteringsanordningen, på vägen till torkaren och i själva torkaren. Slutligen är det för avlägsnande av en sådan förhöjd restfuktighet i torkaren i synnerhet nödvändigt med en avsevärt högre energiförbrukning. Däremot uppnår man vid de enligt den nämnda speciella förfarandevarianten framställda polymerisaten vid den kontinuerliga centrifugeringen en restfuktighet av 30 viktpro- oent eller mindre, såsom ungefär även erhålles vid vanlig suspensions- 71102749-1 polyvinylklorid. Genom polymerisatets på sådant sätt minskade rest- fuktighet kan man vid den efterföljande torkningen inbespara en avse- värd energimängd per viktenhet torrprodukt och sålunda genomföra för- farandet väsentligt mer ekonomiskt. Vid samma energiförbrukning kan mer än den dubbla mängden torrprodukt framställas. 5 Härvid är det vidare fördelaktigt, att det på den nämnda restfuktig- heten avcentrifugerade polymerisatet uppvisar en porös, lätt konsis- tens och därigenom kan transporteras utan problem. En ytterligare för- del hos denna förfarandevariant ligger i att man ur en större polyme- risationscharge, somiramställts med bestämda inom de ovannämnda grän- serna liggande mängder av de nämnda hjälpmedlen, på önskat sätt kan inställa delmängder av denna charge med avseende på deras egenskaper genom variation av de efteråt påförda andelarna av dessa hjälpmedel.

Suspensionspolymerisationen av vinylkloriden genomförs inom det bruk- liga temperaturomràdet av 50 - 70°C och enligt den konventionella chargetekniken.

De erhållna suspensionspolymerisaten skall uppvisa K-värden mellan 60 och 75, företrädesvis 65 - 70. De upparbetas på brukligt sätt ge- nom avcentrifugering och varmlufttorkning.

Förfarandet enligt uppfinningen ger produkter med en för sintringen optimal genomsnittlig partikeldiameter av 15 - 35/um , företrädesvis 15-25 um (bestämd enligt sedimenteringsanalysen). Partikelfördelning- en (mätt genom luftstrålesiktning) visar i genomsnitt följande värden 60 - 98% mindre än 53/um 2 - 35% 33 - 63/um o -4.5% 63 - 125/um 0 -0,5% större än 125/um.

Skrymdensiteten utgör 550 - 500 g/1, företrädesvis 400 - 450 g/1. Upp- tagningen av mjukningsmedel ligger vid 12 - 25%, företrädesvis 15 - 20%.

Den förbättrade sintringsförmågan hos pressmassorna enligt uppfinning- en kan urskiljas på följande sätt: Vid den vid sintringsprocessen inträdande svetsningen bildas homogent smälta partiklar, såsom framgår av fig.1 (n-dodekylbensensulfonsyra som emulgator). Däremot uppvisar de under användning av alkalisalt- emulgatorer framställda suspensionspolymerisaten alltid en tydlig 7402749-1 e svetslinje på svetsstället (fig.2 - Na-n-dodekylbensensulfonat som emulgator). De av sådana sintringsbara pressmassor enligt det konven- tionella bandsintringsförfarandet framställda separatcrplattorna upp- visar en slät yta, är mycket finporiga och har ändå en för elektrolytens genomgång tillräcklig porositet (bestämd genom mätningen av vattenupp- tagningen enligt DIN 51 056). I synnerhet är emellertid de mekaniska egenskaperna, framför allt slittöjningen och slithållfastheten, på ett avgörande sätt förbättrade. Ändå visar dessa pressmassor ej några som helst bearbetningsnackdelar, de kan lätt anbringas på bandet resp. har ej benägenhet att bilda beläggning på valsen. De av pressmassorna fram- ställda separatorplattorna uppvisar slutligen en god vätbarhet och visar ej någon skumhildning vid uppladdningen av batteriet.

De av pressmassorna enligt uppfinningen framställda sinterplattorna har följande egenskaper, mätta på en platta av 0,5 mm tjocklek: Slithållfasthet 80 - 150 kp/cmz , företrädesvis 90 - 130 kp/cm2; Slittöjning 6 - 11%, företrädesvis 6,5 ~ 9%; Vattenupptagning 40 - 100 viktprocent, företrädesvis 50 - 80 viktpro- cent; Kapillär stighöjd 120 - 180 mm, företrädesvis 140 - 160 mm.

De sintringsbara och finfördelade pressmassorna av suspensions-poly- vinylklorid enligt uppfinningen lämpar sig utmärkt som sintringsbara pressmassor och behöver för detta användningsändamâl ej blandas med andra komponenter, såsom exempelvis emulsionspolymerisat. De används på grund av sina nämnda utmärkta mekaniska, elektriska och sintrings- egenskaper företrädesvis för framställning av separatormaterial för elektriska celler, i synnerhet ackumulatorer. De lämpar sig emeller- tid även för andra användningsändamål, vid vilka man föredrar sint~ ringsbart, poröst plastmaterial, såsom exempelvis för framställning av fyllkroppar för kyl- och befuktningstorn, av filter, isolermaterial eller även som porösa pressmassor för jonutbytare, luftfuktare på värmeelement, för blomkrukor etc.

De beskrivna sintringsbara, finfördelade pressmassorna av suspensions- polyvinylklorid karakteriserades enligt följande mätmetoder: Skrymdensiteten bestäms enligt DIN-norm 53 468.

Upptagningen av mjukningsmedel: På den perforerade innerbottnen av en centrifugbägar-insats (laboratoriecentrifug enligt DIN 58 970 E) 1 anläggas tätt ett med di-2-etylhexylftalat (dioktylftalat = DOP) in- 7 i 7402749-1 -dränkt filterpapper och insatsen med filterpapper väges (vikt m1). Där- efter inväges i denna insats 10,0 g polymerisat-prov (vikt m2), var- efter ca 20 g DOP tillsättes och det hela får stå ca 5 minuter. Däref- ter avcentrifugeras vid en centrifugacceleration vid bottnen av den perforerade insatsen av 25 000 till 26 000 m/sekz i 60 minuter. Insat- sen rengöres utanpå genom avtorkning med filterpapper och väges till- sammans med innehåll (vikt m3). Upptagningen av mjukningsmedel, vil- ken bl.a. är ett mått på polymerisatkornets porositet, beräknas (i viktprocent) enligt m-IU -í__š_.1oo m2~m1 De angivna värdena utgör genomsnittsvärden från 10 enstaka mätningar.

Bestämning av den genomsnittliga partikeldiametern hos polymerisatet enligt sedimenteringsanalysen: 1,82 g PVC dispergeras i 600 ml av en 0,09 - proc. natriumpyrofosfat- lösning, som frigjorts väl från gas, och med en Satorius-sedimenter- ingsvåg typ 4 600 mäts avsättningstendensen vid en matningshastighet för diagrampapperet av 120 mm/h. Uträkningen sker enligt Stokes lag och ger partikelradien.

Bestämning av kornfördelningen enligt luftstråle-siktanalysen sker enligt DIN-norm-utkastet nr 53 734.

Framställning av sinterplattor: Separatorplattorna framställs på en kontinuerlig bandsintringsanlägg- ning. Därvid anbringas på ett ändlöst stålband polyvinylklorid-pulver i bestämd skikttjocklek och ledes för sintringen genom en ugn, vars elektriska värmning inställts på 350°C. Genom variation av bandhastig- heten kan uppehållstiden i sintringszonen och därmed styrkan av PVC- pulvrets sintring regleras. Bandhastigheten inställes på värden mellan 2,0 och 2,3 m/min, företrädesvis 2,2 m/min, så att resultatet för den färdiga separatorplattan blir ett elektriskt motstånd av 1,6 m~flJdm2.

Separatorplattorna framställs med en tjocklek av 0,50 mm och en fläns- tjocklek av 1,1 mm.

Mätning av slittöjnigg och slithållfgsthet: Med ledning av DIN-föreskriften 53 455 - dragförsök på plaster - i '? 8 l+027l|9-1 bestämmas slittöjningen (töjning vid dragkraft) och slithållfastheten.

Eftersom det ej finns några standardprovkroppar, skärs provstycken av storleken 60 x 140 mm ur de sintrade plattorna. Provningen sker på en dragprovsträckmaskin enligt de allmänna betingelserna för drag- provsträckmaskiner (DIN 51 220, klass 1 samt DIN 51 221) efter 16 tim- mars lagring 1 normalkiimat (DIN 50014/1) via 25 i 2°c och 50 i 5% relativ luftfuktighet. Provningshastigheten (den hastighet, med vilken de båda inspänningsklämmorna avlägsnas från varandra) utgör 50 mm/min 3 10%. Kraftmätningsområdet ligger vid 100 kp. Uppteckningen av kraft och töjning sker över ett skrivverk på en diagramrulle. Den töjnings- proportionella frammatningen (diagrampapper: travers) inställes för- 1. Töjningen är beräknad på 100 mm fri inspänningslängd. storad på 5 Mätning_av det elektriska motståndet: Det elektriska motståndet hos separatorer bestämmas över mätning av det s.k. inre motståndet hos celler, vilken mätes i en enbart därför anskaffad provanordning (battericell). Differensen hos cellmotståndet med och utan separator ger det negativa motståndet hos delningskrop- pen.

Själva provcellen består av en positiv och en negativ platta (PbO och Pb), vilka är anordnade på 7 mm avstånd parallellt från varandra.

Som elektroder tar man plattor av sådan storlek och konstruktion, som används vid blyackumulatorer. Precis mellan elektroderna, i en fönster- formig ursparing av storleken 100 x 100 mm, befinner sig separatorn.

Provcellen är fylld med svavelsyra av densiteten 1,28 och fullt upp- laddad. Mätningen av sådana lâgohmiga innermotstånd företas med en direkt inaikeranae mikro-ohmmeter (typ mmm 526, firma niektromesstecn- nik WJEmzKbLahr), som är ansluten vid de båda elektroderna. Den sker med nät-växelström.

Mätning av vattenupptagningen: Som mått på separatorplattornas porositet tjänar vattenupptagningen ' enligt DIN 51 056. Därvid bestämmas efter 24 timmars vattenlagring vid 4000 plattans vattenupptagning viktmässigt.

Mätning av den kapillära stighöjden: Som mått på separatorplattornas vätbarhet och för karakterisering av porositeten tjänar bestämningen av den kapillära stighöjden. Därvid 9 '71102749-1 införes en 1 om bred remsa av separatorn i ett provrör, som är fyllt med vatten till 1,5 om höjd. Som kapillär stighöjd anges vätbarhetens höjd i mm efter en dopptid av 10 minuter.

Föreliggande uppfinning skall förklaras genom följande exempel, varvid de för de aktuella produkterna och de därav framställda separatorplat- torna erhållna värdena har sammanfattats i tabellerna 1 och 2.

Exempel 1 En blandning bestående av 440 viktdelar vinylklorid 870 " avsaltat vatten 2,2 " metylcellulosa (viskositet 400 cP, 2-viktproc. lösning vid 2000) 1,1 “ n-dodekylbensensulfonsyra 0,22 " polyoxietylen-sorbitan-monolaurat 0,088 " diisopropylperoxidikarbonat, polymeriserades i en 1500 liters behållare (VA-stål, skovelomrörare) 7 timmar vid 5000 och 150 rpm. Det erhållna finkorniga polymerisat- slammet avcentrifugerades på en dekanteringsapparat och det våta godset torkades i en strömtorkare med varmluft (ingång 15000, utgång s5°C).

Exemgel 2 En blandning bestående av 440 viktdelar vinylklorid 870 n avsaltat vatten 1,32 " metylcellulosa (viskositet 400 cP, 2-viktproc. lösning, 20°C) 0,66 " n-dodekylbensensulfonsyra 0,13 " polyoxietylen-sorbitan-monolaurat 0,088 " diisopropylperoxidikarbonat polymeriserades och torkades enligt betingelserna i exempel 1.

Exemgel 3 En blandning bestående av 440 viktdelar vinylklorid 870 H [vsaltat vatten 2,2 " metylcellulosa (viskositet 400 cP, 2-viktproc. lösning, 2o°ø) 1,1 " n-dkansulfonsyra, kedjesnitt C12 till 016 med .7402749-1 e w en övervägande halt C14 0,22 viktdelar polyoxietylen-sorbitan-monolaurat 0,088 " diisopropylperoxidikarbonat A polymeriserades och torkades enligt betingelserna i exempel 1.

Jämförelseexempel En blandning bestående av 440 viktâelar vinylklorid 870 viktdelar avsaltat vatten 2,2 " metylcelluløsa (viskositet 400 CP, 2-viktproc., 2o°c) 1,1 " Na-salt av n-dodekylbensensulfonsyra 0,22" polyoxietylen-sorbitan-monolaurat 0,088 " diisopropylperoxidikarbonat polymeriserades och torkades enligt betingelserna i exempel 1.

T A B E L L 1 Data för de erhållna vinylklorid-suspensionspolymerisaten: Exempel 1 Exempel 2 Exempel 3 Jämförelse- exempel K-värde 68,0 66,3 64,9 68,8 Skrymâeneitet 420 480 470 400 (s/1) Mjukningsmedel- 15 14 15 18 upptagning, dioktylftalat (viktprocent) Genomsnittlig 21 25 ' 23 21 partikeldiameter (/um) Siktanalys gå) (za/um 95,0 _ 73,9 87,5 96,0 Ms/unfißa/um- 4,0 ' 24,1 12,0 _ a,o 3>63/um<(125/um o,s ' 1,6 ~ 0,4 0,8 )fl25/um 0,2 0,4 t 0,1 0,2 7402749-1 11 Tabell 2 Data för de av ovanstående blandningar framställda separatorplattorna: Exempel 1 Exempel 2 Exempel 3 Jämförelse- exempel Slittöjning (%) (genomsnitt av 4 värden) 9 6,5 7,8 2,5 Slithå lfasthet 150 130 105 65 (kp/om ) (genom- snitt av 4 värden) Vattenupptagning 58 55 50 55 (viktprooent) Kapillär stighöjd 150 145 160 140 (ww) Elektriskt motstånd 1,6 1,6 1,6 1,6 (vid en plattâocklek av 0,5 mm; m- /dm ) Exempel 4 En blandning bestående av 440,00 viktdelar vinylklorid 870,00 " avsaltat vatten 2,2 " metyloellulosa (viskositet 440 cP, 2-viktproc. iöening vid 2o°c) 0,66 " n-dodekylbensensulfonsyra 0,22 " polyoxietylen-sorbitan-monolaurat 0,088 " diisopropylperoxidikarbonat polymeriserades i en 1500 liters behållare (VA-stål, skovelomrörare) 7 timmar vid 5000 och 150 rpm. Det erhållna finkorniga polymerisat- slammet avcentrifugerades på en dekanteringsapparat. Den avcentrifuge- rade produkten innehöll ca 30% vatten. På det från dekanteringsappa- raten nedfallande materialet anbragtes nu 0,44 viktdelar n-dodekylben- sensulfonsyra framför dess inlopp i en strömtorkare. Sulfonsyran på- föres i form av en 10-proc. vattenlösning, närmare bestämt via ett mun- stycke med hjälp av en pump. Det behandlade polymerisatet torkades därefter 1 en strömtorkare med varmluft (ingång 15000, utgång 8500).

Egenskaperna hos den torra polyvinylkloriden och de därav framställda separatorplattorna har sammanfattats i tabell 5. ' Om polymerisationen genomfördes under användning av hela mängden emul- gator, såsom beskrivits i exempel 1, erhölls efter samma separerings- _' '-7l1027l19-1 12 förfarande ett polymerisat med ca 50% vatten. (Vid ett polymerisat med 25 - 30 viktprocent vatten ligger upparbetningsgenomsättningen un- der samma betingelser vid ca 1800 till ca 1400 kg/h, medan den vid en vattenhalt av ca 50% ligger vid endast ca 600 kg/h).

Exemgel 5 En blandning bestående av 440,00 viktdelar vinylklorid 870,00 “ avsaltat vatten 2,2 " metylcellulosa (viskositet 400 oP, 2-viktproo. lösning via 20°o) 0,66 " n-dodekylbenseneulfonsyra 0,05 " polyoxietylen-sorbitan-monolaurat 0,088 " diisopropylperoxidikarbonat polymeriserades analogt med exempel 4. Det erhållna finkorniga poly- merisatslammet avcentrifugerades på en dekanteringsapparat. Den av- centrifugerade produkten innehöll ca 25% vatten. Analogt med exempel 4 påsprutades 0,44 viktdelar n-dodekylbensensulfonsyra och 0,05 vikt- delar polyoxietylen-sorbítan-monolaurat, varvid man använde en bland- ning av de vardera 10-proc. vattenlösningarna. Det behandlade poly- merieatet torkadee därefter i en strömtorkare analogt med exempel 4. Egenskaperna hos den torra polyvinylkloriden och de därav fram- ställda separatorplattorna har sammanfattats i tabell 3.

T A B E L I 3 Data för de erhållna vinylklorid-suspensionspolymerisaten och de därav framställda separatorplattorna.

Exempel 4 Exempel 5 K-värde 65,3 66,0 Skrymdensitet (g/1) ¿ 460,0 470,0 Mjukningsmedelupptagning 15,0 14,0 dioktylftalat (viktprocent) Genomsnittlig partikelstorlek (/um) 22,0 25,0 Siktanalys (%) (33 um - 89,0 75,0 >33 um < 63 /um 10,0 23,0 >65/um <125/um ' 1,0 2,0 >125 um o 0 slittöjning (få) 9,0 10,0 13 7402749-1 Exempel 4 Exemgel 5 slithållfasthet (xp/cmz) 110,0 ' 145,0 Vattenupptagning (viktprocent) 58,0 40,0 Kapillär stighöjd (mm) 150,0 125,0 Elektriskt motstånd (vid en platt- 1 2 l 7 tjocklek av 0,5 mm; mil,/dm2) , ' Exemgel 6 En blandning bestående av 16 viktdelar vinylklorid 32 " avsaltat vatten 0,16 " metylcellulosa (viskositet 400 cP, 2-viktproc. lösning vid 200C) 0,00l6 " dodekylbensensulfonsyra (0,0l viktprocent räknat på monomer) 0,008 " polyoxietylensorbitanmonolaurat 0,0032 " diisopropylperoxidikarbonat polymeriseras i en 50 liters behållare (VA-stål, skovelomrörare) ll timmar vid 5900 och 300 rpm. Det erhållna finkorniga polymerisat- slammet dekanteras och torkas i vakuumtorkskåp vid 5000.

Exemgel 7 En blandning bestående av 100 viktdelar vinylklorid 200 " avsaltat vatten 1 " metylcellulosa (viskositet 400 cP, 2-viktproc. lösning via 20°c) 0,5 " dodekylbensensulfonsyra (0,5 viktprocent räknat ' på monomer) 0,05 " polyoxietylensorbitanmonolaurat 0,02 " diisopropylperoxidikarbonat polymeriseras i en 400 liters polymerisationsbehållare (VA-stål, skovelomrörare) 14 timmar vid 59°C och 190 rpm. Det erhållna finkor- niga polymerisatslammet dekanteras och torkas i vakuumtorkskåp vid 5o°c.

T A B E L L 4 Data för de erhållna vinylkloríd-suspensionspolymerisaten.

Exemgel 6 Exemgel 7 Kfvärde 66,7 66,3 Skrymdensitet (g/1) 440 360 Mjuknin smedelsup tagning 14 24 dioktyl talat (vi tprocent) Ä J'

Claims (7)

1. fmu21us-1 1-4 Exempel 6 Exemgel 7 Genomsnittlig partikeldiameter (/um) 18 25 Siktanalys (%) ( 33/11 54 78 ,5 >33/u (63/u 34 ~ 20 ) 68/u ' 2 0,5 )l25/u 0,2 O,l PAIENTKRÅV l. Pörfarande för framställning av en sintringsbar finfördelad poly- vinylkloríd-pressmassa genom suspensionspolymerísation av vinylklorid i vattenfas medelst en oljelöslig aktivator i närvaro av en suspen- sionsstabílisator, ett non-jonogent vätmedel och en emulgator samt avskíljning och torkning av polymerisatet, k ä n n e't e c k n a t av att man som emulgator använder en alkylarylsulfonsyra med 3 - 16 0 kolatomer i alkylkedjan eller en alkylsulfonsyra med 8.- 16 kolatomer eller en blandning av de nämnda sulfonsyrorna i en mängd av 0,01 - 0,5 viktprocent, räknat på monomer vinylklorid, varvid eventuellt endast en del av mängden av de nämnda sulfonsyrorna insättes vid polymerisationen och resten av denna mängd efter polymerisationen anbringas på det bildade polymerisatet efter dess avskíljning.

2. Förfarande enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t av att mängd- en emulgator utgör 0,08 - 0,3 viktprocent, räknat på monomer vinyl- kloríd.

3. Förfarande enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t av att man som emulgator använder en monoalkylbensensulfonsyra, vars alkylgrupp uppvisar 8 - 14 kolatomer.

4. Förfarande enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t av att man som emulgator använder en n-alkylsulfonsyra med 8 - 16 kolatomer.

5. Förfarande enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t av att endast 30 - 80% av den insatta totala mängden emulgatorsyra, eventuellt även den insatta totala mängden suspensionsstabilisator och/eller non- -jonogent vätmedel, tillsättes före och eventuellt även under poly- merísatíonen och att återstående 70 - 20% av den totala mängden emul- gatorsyra, eventuellt även suspensionsstabilisator och/eller non-jono- gent vätmedel, anbringas på det bildade polymerisatet efter avskilj- ningen. 15 7402749-1

6. Föffarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att 40-60% av den insatta totala mängden emulgatorsyra, eventuellt även den in- satta totala mängden suspensionsstabilisator och/eller non-jonogent vät- medel tillsättes före och eventuellt under polymerisationen och att återstående 60-40% anbringas pâ det bildade polymerisatet efter av- skiljningen. ANFÖRDA PUBLIKATIONER: Storbritannien 902 083, 927 960 US 3 055 876 (260-8

7.1)