AFS 2018:1

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om hygieniska gränsvärden

AFS 2018:1

Hygieniska gränsvärden

Arbetsmiljöverkets författningssamling

Hygieniska gränsvärden

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om

hygieniska gränsvärden

ISBN 978-91-7930-649-6

ISSN 1650-3163

BESTÄLLNINGSADRESS

Arbetsmiljöverket

112 79 Stockholm

Telefon 010-730 90 00 www.av.se

I Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

allmänna råd.

Föreskrifter är bindande regler. Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter.

Allmänna råd är inte bindande, utan innehåller rekommendationer om tillämpningen av

föreskrifterna som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende. De kan t.ex.

upplysa om lämpliga sätt att uppfylla kraven och visa på praktiska lösningar.

Observera att hänvisningar till författningar alltid avser författningens ursprungliga num-

mer. Senare ändringar och omtryck kan förekomma.

När det gäller ändringar och omtryck av Arbetarskyddsstyrelsens och Arbetsmiljöverkets

författningar hänvisas till senaste Förteckning över föreskrifter och allmänna råd.

Utgivare: Anna Varg

DanagårdLiTHO AB, 2018

ARBETSMILJÖVERKET

112 79 Stockholm, Telefon: 010-730 90 00

E-post: [email protected]

www.av.se

SV

AN

ENMÄRKE

T

Miljömärkt trycksak

3041 0196

AFS 2018:1

3

Syfte .......................................................................................................................... 6

Tillämpningsområde ............................................................................................. 6

Till vem riktar sig föreskriften .............................................................................. 6

Definitioner ............................................................................................................. 7

När halten av luftföroreningar ska bedömas och mätas .................................. 7

Hur halten av luftföroreningar ska mätas .......................................................... 8

Hur resultaten ska dokumenteras ....................................................................... 10

Åtgärder då gränsvärden överskrids .................................................................. 10

Bilaga 1

Gränsvärdeslistan.............................................................................. 12

Förklaringar till begrepp i listan ..................................................... 12

Noter till gränsvärdeslistan ............................................................. 50

Kommentarer till not 3 till gränsvärdeslistan ............................... 56

Bilaga 2

Uppgifter som ska redovisas i en mätrapport .............................. 58

Bilaga 3

Exempel på beräkning av tidsvägt medelvärde och

hygienisk effekt ................................................................................. 59

Bilaga 4

CAS-nummerindex ........................................................................... 60

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om hygieniska

gränsvärden

Innehåll

5

Arbetsmiljöverkets författningssamling

beslutade den 13 februari.

Arbetsmiljöverket föreskriver1 följande med stöd av 18 § arbetsmiljöförord-

ningen (1977:1166) och beslutar följande allmänna råd.

1

Jfr följande direktiv:

– Rådets direktiv 98/24/EG av den 7 april 1998 om skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet

mot risker som har samband med kemiska agenser i arbetet (fjortonde särdirektivet enligt

artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 131, 5.5 1998, s. 11, Celex 31998L0024).

– Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/37/EG av den 29 april 2004 om skydd för

arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagener i arbetet (sjätte

särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EUT L 158, 30.4.2004, s. 50, Celex

32004L0037).

– Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/148/EG av den 30 november 2009 om skydd

för arbetstagare mot risker vid exponering för asbest i arbetet (EUT L 330, 16.12.2009, s. 28,

Celex 32009L0148).

– Kommissionens direktiv 91/322/EEG av den 29 maj 1991 om fastställande av indikativa

gränsvärden vid genomförande av rådets direktiv 80/1107/EEG av den 27 november 1980

om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för kemiska, fysikaliska och biologiska

agenser i arbetet (EGT L 177, 5.7.1991, s. 22, Celex 31991L0322).

– Kommissionens direktiv 2000/39/EG av den 8 juni 2000 om upprättande av en första för-

teckning över indikativa yrkeshygieniska gränsvärden vid genomförande av rådets direktiv

98/24/EG om skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet mot risker som har samband med

kemiska agenser i arbetet (EGT L 142, 16.6.2000, s. 47, Celex 32000L0039).

– Kommissionens direktiv 2006/15/EG av den 7 februari 2006 om en andra förteckning över

indikativa yrkeshygieniska gränsvärden enligt rådets direktiv 98/24/EG och om ändring av

direktiv 91/322/EEG och 2000/39/EG (EUT L 38, 9.2.2006, s. 36, Celex 32006L0015).

– Kommissionens direktiv 2009/161/EU av den 17 december 2009 om upprättande av en

tredje förteckning över indikativa yrkeshygieniska gränsvärden enligt rådets direktiv 98/24/

EG och om en ändring av kommissionens direktiv 2000/39/EG (EUT L 338, 19.12.2009, s. 87,

Celex 32009L0161).

– Kommissionens direktiv 2017/164/EU av den 31 januari 2017 om en fjärde förteckning över

indikativa yrkeshygieniska gränsvärden enligt rådets direktiv 98/24/EG och om en ändring

av kommissionens direktiv 91/322/EEC, 2000/39/EG och 2009/161/EU (EUT L 27, 1.2.2017,

s. 115, Celex 32017L0164).

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och

allmänna råd om hygieniska gränsvärden;

AFS 2018:1

Utkom från trycket

den 19 februari 2018

AFS 2018:1

6

Syfte

1 §

Syftet med dessa föreskrifter är att förebygga ohälsa hos arbetstagare till

följd av exponering för de ämnen som finns listade i dessa föreskrifter.

Tillämpningsområde

2 §

Dessa föreskrifter gäller i verksamheter där luftföroreningar förekommer

eller bildas.

Allmänna råd:

Luftföroreningar kan innehålla inslag av både kemiska

och mikrobiologiska föroreningar och andra organiska luftföroreningar.

Organiska luftföroreningar kan t.ex. vara mjöldamm eller hudepitel från

djur.

Då arbetstagare exponeras för flera typer av luftföroreningar gäller

följande av Arbetsmiljöverkets föreskrifter samtidigt:

- hygieniska gränsvärden,

- kemiska arbetsmiljörisker,

- mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkäns-

lighet.

Till vem riktar sig föreskrifterna

3 §

Arbetsgivaren ansvarar för att dessa föreskrifter följs. Med arbetsgivare lik-

ställs den som hyr in arbetskraft.

Den som driver verksamhet utan anställd ska följa dessa föreskrifter enligt

3 kap. 5 § andra stycket arbetsmiljölagen (1977:1160).

Allmänna råd:

Av 1 och 3 kap.arbetsmiljölagen följer att dessa föreskrif-

ter även kan medföra skyldigheter för andra än arbetsgivare.

När det gäller verksamheter där luftföroreningar kan förekomma eller

bildas, berörs den som råder över ett arbetsställe. Denne har ett ansvar

för att se till att luften på arbetsstället inte orsakar ohälsa. Detta ansvar

gäller även för andra arbetstagare än de egna anställda.

Inom bygg- och anläggningsverksamhet har även byggherrar och

byggarbetsmiljösamordnare ett ansvar för att beakta arbetsmiljörisker

när det gäller luftkvalitet.

AFS 2018:1

7

Definitioner

4 §

I föreskrifterna används följande begrepp med angiven betydelse.

Luftförorening

Ämne eller blandning av ämnen i luft som över en

viss halt kan medföra ohälsa.

Hygieniskt gränsvärde

Gräns för genomsnittshalt av en luftförorening i in-

andningsluften beräknat som ett tidsvägt medel-

värde.

Nivågränsvärde

Hygieniskt gränsvärde för exponering under en

arbetsdag, normalt 8 timmar. Nivågränsvärden är

bindande och får inte överskridas.

Korttidsgränsvärde

Hygieniskt gränsvärde för exponering under en re-

ferensperiod av 15 minuter. För ammoniak, monoi-

socyanater och diisocyanater gäller referensperio-

den 5 minuter. För akrylsyra gäller referensperio-

den 1 minut.

Korttidsgränsvärden kan vara bindande eller väg-

ledande. Bindande korttidsgränsvärden får inte

överskridas. Vägledande korttidsgränsvärden är

märkta med V i bilaga 1 och ska användas som ett

rekommenderat högsta värde.

När halten av luftföroreningar ska bedömas och mätas

5 §

Halten av luftföroreningar ska kontrolleras genom en bedömning av ex-

poneringen enligt 9 § i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker och vid

behov genom mätning av exponeringen enligt 6-9 §§ i dessa föreskrifter.

Allmänna råd:

Mätningar kan till exempel behöva utföras när ny utrust-

ning börjar användas eller när det annars finns anledning att misstänka

att halten luftföroreningar ökar.

Om det för någon luftförorening finns mer än ett gränsvärde som kan

komma i fråga gäller det lägsta värdet eftersom exponeringen inte ska

överskrida något gränsvärde.

AFS 2018:1

8

Hur halten av luftföroreningar ska mätas

6 §

Den som mäter luftföroreningar ska ha kunskaper om hur man

- planerar och genomför mätningar,

- behandlar mätdata,

- tolkar resultat och

- redovisar dessa i en mätrapport enligt bilaga 2.

Allmänna råd:

Hur mätningar kan genomföras och användas för be-

dömning av exponeringen beskrivs i standarden Arbetsplatsluft – Väg-

ledning för bedömning av exponering genom inandning av kemiska

ämnen för jämförelse med gränsvärden och mätstrategi (SS-EN 689).

7 §

Mätningar ska planeras i samverkan mellan arbetsgivare och berörda ar-

betstagare samt skyddsombud om sådant finns.

8 §

Mätningar ska utföras i inandningsluften på så många personer att det blir

möjligt att bedöma exponeringen för samtliga exponerade.

Mätningar ska avse förhållandena vid normal drift. De ska vid behov även

belysa exponeringen under andra förhållanden.

Allmänna råd:

Syftet med mätningen är att få en så riktig uppfattning

som möjligt om exponeringen. Det är viktigt att mätningen omfattar en

representativ andel av de exponerade vid arbetsstället.

Mätningen innebär att mät- eller provtagningsutrustningen placeras

så nära näsa och mun som möjligt, dvs. det är lämpligt att avståndet inte

överstiger 0,3 m, den s.k. andningszonen.

9 §

Mätningen ska omfatta så lång tid att mätresultatet blir tillförlitligt och för

att resultatet ska kunna jämföras med ett nivågränsvärde. Den del av arbetsti-

den som omfattas av mätningen ska vara representativ för exponeringen. Om

exponeringen endast sker under en viss del av arbetstiden är det tillräckligt att

mäta under den tiden.

Mätningen ska omfatta den tidsperiod som det bindande korttidsgränsvär-

det avser. Mätningen ska utföras vid de tidpunkter då misstanke om att höga

kortvariga luftföroreningshalter förekommer för att resultatet av mätningen

ska kunna jämföras med korttidsgränsvärdet.

När någon exponeras för ämnen med samverkande effekt och likartade

verkningsmekanismer ska ämnenas sammanlagda påverkan bedömas genom

beräkning av hygienisk effekt.

AFS 2018:1

9

Allmänna råd

: Genomsnittshalten, dvs. det tidsvägda medelvärdet av

en luftförorening är godtagbar om gränsvärdet inte överskrids. Mål-

sättningen bör vara att kvaliteten på inandningsluften är sådan att

genomsnittshalten av luftföroreningarna inte överskrider de hygienis-

ka gränsvärdet ens för kortare stunder under en del av en arbetsdag.

En arbetsdag omfattar normalt åtta timmar och i regel behöver man

då mäta under minst 75 % av arbetstiden. Då exponeringen varierar

mycket under en normal arbetsdag kan det vara nödvändigt att mäta

under hela arbetstiden. Det är inte acceptabelt att en halvtidsanställd

ska kunna exponeras för högre halter av en luftförorening på grund av

kortare exponeringstid. Vid längre arbetspass, på exempelvis 12 tim-

mar, kan man använda sig av en schablonmetod. Metoden innebär att

gränsvärdet reduceras proportionellt genom att man multiplicerar med

en faktor 8/X där X är arbetstidens längd i timmar. I exemplet med 12

timmar ska man då multiplicera gränsvärdet med 8/12.

Exponering motsvarande ett 15 minuters korttidsgränsvärde bör inte

förekomma under längre tid än 15 minuter per timme. Exponering mot-

svarande ett 5 minuters korttidsgränsvärde bör inte förekomma mer än

en gång per 20 minuter.

Det är även lämpligt att mäta ämnen som har vägledande korttids-

gränsvärden för att säkerställa att dessa inte överskrids.

Tidsvägt medelvärde

: Den uppmätta genomsnittliga halten av luftföro-

reningen, ska beräknas som ett tidsvägt medelvärde. Vid fulltidsprov-

tagning får man detta värde direkt. Vid deltidsprovtagning får man det

tidsvägda medelvärdet, C

m

, ur följande formel:

n

n

n

m

t

t

t

t

xt

C

xt

C

xt

C

xt

C

C

+

+

+

+

+

+

+

+

=

....

....

3

2

1

3

3

2

2

1

1

där C

1

, C

2

, C

3

etc. är den uppmätta halten för varje deltidsprov, och t

1

, t

2

,

t

3

etc. är provtagningstiden för varje deltidsprov. Ett exempel på beräk-

ning av genomsnittshalten av ett ämne finns i bilaga 3.

Hygienisk effekt:

För ämnen med samverkande effekt och likartad verk-

ningsmekanism som t.ex. lösningsmedel ska ämnenas sammanlagda

påverkan bedömas. Det gäller de narkotiska, rusgivande eller bedövan-

de effekter som organiska lösningsmedel har på centrala nervsystemet.

Detta görs genom att man beräknar den hygieniska effekt som är lika

AFS 2018:1

10

med summan av kvoterna mellan uppmätt halt för varje ämne och dess

hygieniska gränsvärde. Exponeringen brukar anses godtagbar om den

hygieniska effekten är högst 1.

Den sammanlagda, additiva, hygieniska effekten kan sammanfattas i

följande formel:

n

n

G

C

G

C

G

C

G

C

HE

+

+

+

+

=

....

3

3

2

2

1

1

där C

1

, C

2

, C

3

etc. är uppmätta halter för ämnena 1, 2, 3 etc. och G

1

, G

2

,

G

3

etc. är gränsvärdena för dessa ämnen uttryckta i samma enhet. Ett

exempel på hur man beräknar hygienisk effekt finns i bilaga 3.

För lösningsmedel vars hygieniska gränsvärde är fastställt med

hänsyn till andra effekter än påverkan på det centrala nervsystemet,

som t.ex. bensen, ska dock bedömningen göras separat. För bensen är

gränsvärdet fastställt utifrån dess cancerframkallande effekt och vid

gränsvärdesnivån bidrar bensen endast i liten utsträckning till den all-

männa lösningsmedelseffekten.

Hur resultaten ska dokumenteras

10 § Mätresultaten ska dokumenteras i en mätrapport. Dokumentationen ska

innehålla tillräcklig information för att exponeringen för luftföroreningar ska

kunna bedömas. De uppgifter som finns i bilaga 2 ska redovisas i mätrappor-

ten.

Allmänna råd

: För att exponeringen för luftföroreningar ska kunna be-

dömas är det viktigt att mätrapporten beskriver de förhållanden som

rådde vid mättillfället och anger avvikelser från det normala. Se vidare

bilaga 2.

Av 3 § arbetsmiljöförordningen följer att mätrapporter från yrkeshygi-

eniska mätningar ska finnas tillgängliga i minst 5 år. Om verksamheten

överlåts ska mätrapporterna överlämnas till den nya innehavaren.

Åtgärder då gränsvärdena överskrids

11 §

Om en mätning av luftföroreningar visar att hygieniska gränsvärden som

är bindande enligt dessa föreskrifter överskrids, ska åtgärder vidtas för att

sänka exponeringen och minska riskerna.

Bestämmelser om vilka åtgärder som ska övervägas finns i Arbetsmiljöver-

kets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker.

AFS 2018:1

11

Allmänna råd:

När det gäller överskridande av gränsvärdena för kvarts,

asbest eller radon ska även Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kvarts –

stendamm i arbetsmiljön, asbest samt berg- och gruvarbete beaktas.

1. Denna författning träder i kraft den 21 augusti 2018.

2. Genom denna författning upphävs Arbetsmiljöverkets föreskrifter

(AFS 2015:7) om hygieniska gränsvärden.

3. När det gäller underjords- eller tunnelarbete träder gränsvärdena för

kvävemonoxid, kvävedioxid och kolmonoxid i kraft först 21 augusti

2023. Fram till dess gäller gränsvärdena enligt följande:

Ämne

Nivågränsvärde

Korttidsgränsvärde

Anm.

ppm

mg/m

3

ppm

mg/m

3

Kvävemonoxid

25

30

50

60

V

Kvävedioxid

1

2

5

10

V

Kolmonoxid

20

25

100

117

B,R,V

ERNA ZELMIN-EKENHEM

Jens Åhman

Anna Varg

AFS 2018:1

12

Bilaga 1

Gränsvärdeslistan

Förklaringar till begrepp i listan

Gränsvärden finns för olika typer av luftföroreningar och även för grupper av

ämnen.

För ämnen med dammgränsvärden anges i listan om det är inhalerbar frak-

tion, totaldamm eller respirabel fraktion som avses. Definitionerna för de olika

fraktionerna finns beskrivna i not 3 till gränsvärdeslistan.

Gränsvärden anges med olika enheter enligt nedanstående tabell.

Typ av luftförorening

Enhet

Gaser, ångor

mg/m3

ppm (ml/m3, cm3/m3)

Damm, rök, dimma, aerosol

mg/m3

Enzymer

glycinenheter/m3

Fibrer

fibrer/cm3

Radon

Bq/m3

Vid omräkning mellan ppm och mg/m3 har följande formel använts. Den gäl-

ler vid 20 °C och 101,3 kPa (760 mm Hg). Värdena har avrundats.

Halt (mg/m

3

) =

Molmassa (g/mol) × Halt (ppm)

24,1 (l/mol)

24,1 = molvolym vid 20 °C och 101,3 kPa.

#

Nya ämnen eller ämnen med omprövade gränsvärden i förhållande

till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden (AFS

2015:7) markeras med #.

CAS-nr

Ämnets identifikationsnummer enligt Chemical Abstract Service.

En lista med CAS-nr över ämnena i gränsvärdeslistan finns i bilaga

4. I listan finns även de ämnen för vilka förbud eller tillståndskrav

gäller (A- respektive B-ämnen) se föreskrifterna om kemiska arbets-

miljörisker.

AFS 2018:1

13

*

För s.k. gruppgränsvärden anges endast ett CAS-nr. För t.ex. koppar

och oorganiska föreningar anges CAS-numret för koppar. CAS-num-

ret är då markerat med *.

År

Årtal när ämnet infördes på listan eller när gränsvärdet för ett visst

ämne senast omprövades.

I kolumnen anmärkningar (Anm.) anges om ämnet tillhör någon av nedståen-

de kategorier med följande beteckningar:

B

Ämnet kan orsaka hörselskada.

Exponering för ämnet nära det befintliga yrkeshygieniska gränsvär-

det och vid samtidig exponering för buller nära insatsvärdet 80 dB

kan orsaka hörselskada.

C

Ämnet är cancerframkallande.

Risk för cancer finns även vid annan exponering än via inandning.

För vissa cancerframkallande ämnen som inte har gränsvärden gäl-

ler förbud eller tillståndskrav enligt föreskrifterna om kemiska ar-

betsmiljörisker.

H

Ämnet kan lätt upptas genom huden.

Det föreskrivna gränsvärdet bedöms ge tillräckligt skydd endast

under förutsättning att huden är skyddad mot exponering för äm-

net ifråga.

M

Medicinska kontroller.

Medicinska kontroller kan krävas för hantering av ämnet. Se vida-

re föreskrifterna om medicinska kontroller i arbetslivet. För vissa

ämnen ska arbetsgivaren erbjuda läkarundersökning och för andra

ämnen gäller krav på periodisk läkarundersökning och tjänstbar-

hetsbedömning. Se föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker och

föreskrifterna om kvarts – stendamm i arbetsmiljön.

R

Ämnet är reproduktionsstörande.

Med reproduktionsstörande ämnen avses ämnen som kan medföra

skadliga effekter på fortplantningsförmågan eller avkommans ut-

veckling. Se även föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker och

om gravida och ammande arbetstagare.

AFS 2018:1

14

S

Ämnet är sensibiliserande.

Sensibiliserande ämnen kan ge allergi eller annan överkänslighet.

Överkänslighetsbesvären drabbar främst huden eller andningsor-

ganen. Överkänslighet innebär att man reagerar vid kontakt med

ämnen som normalt inte ger besvär. Allergi är en undergrupp av

överkänslighet som orsakas av reaktioner i kroppens immunsystem.

Särskilt låga gränsvärden har fastställts för ämnen med mer utta-

lat luftvägssensibiliserande egenskaper.

Några ämnen med starkt sensibiliserande egenskaper får endast

hanteras efter tillstånd från Arbetsmiljöverket, se föreskrifterna om

kemiska arbetsmiljörisker. Dessa ämnen har inga gränsvärden men

i vissa fall riktvärden.

V

Vägledande korttidsgränsvärde.

Vägledande korttidsgränsvärde ska användas som ett rekommen-

derat högsta värde som inte bör överskridas.

AFS 2018:1

15

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m 3

ppm

mg/m 3

Acetaldehyd

75-07-0

1990

25

45

50

90

C,V

Acetamid

60-35-5

1993

10

25

25

60

C,V

2-Acetamidofluoren

53-96-3

C

1

Aceton

67-64-1

1993

250

600

500

1200

V

Acetonitril

75-05-8

1993

30

50

60

100

H,V

# Akrolein

107-02-8

2018

0,02

0,05

0,05

0,12

# Akrylamid

79-06-1

2018

−

0,03

−

0,1

C,H

Akrylnitril

107-13-1

1993

2

4,5

6

13

C,H,V

# Akrylsyra

79-10-7

2018

10

29

20

59

2

Allylalkohol

107-18-6

2015

2

5

5

12

H

Allylamin

107-11-9

1984

2

5

6

14

H,V

Allylklorid

107-05-1

1993

1

3

3

9

H,V

Aluminium*, metall och oxid (som Al)

– totaldamm

– respirabel fraktion

7429-90-5*

1996

−

−

5

2

−

−

−

−

3

Aluminium, lösliga föreningar (som Al)

– totaldamm

1996

−

1

−

−

3

p-Aminoazobensen

60-09-3

C

4

4-Aminodifenyl

92-67-1

C

1

# Amitrol

61-82-5

2018

−

0,2

−

−

Ammoniak

7664-41-7

2011

20

14

50

36

2

Amylacetat

Se: Pentylacetater

AFS 2018:1

16

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m 3

ppm

mg/m 3

Anilin

62-53-3

1993

1

4

2

8

C,H,V

Antimon*, och föreningar (som Sb),

utom Antimontrihydrid

– inhalerbar fraktion

Antimontrioxid

7440-36-0*

1309-64-4

2011

−

0,25

−

−

3

Antimontrihydrid

7803-52-3

1974

0,05

0,3

−

−

Arsenik*, och oorg. föreningar (som As) utom

Arseniktrihydrid

– totaldamm

7440-38-2*

1987

−

0,01

−

−

C

3

Arseniktrihydrid

7784-42-1

1990

0,02

0,05

−

−

Asbest

Se: Fibrer, naturligt kristallina

Attapulgit

Se: Fibrer, naturligt kristallina – Övriga fibrer

Auramin

492-80-8

C

4

# Avgaser

Se: Kolmonoxid och Kvävedioxid

5

Barium, lösliga föreningar (som Ba)

–totaldamm

1990

−

0,5

−

−

3

Bensalklorid

98-87-3

C

4

# Bensen

71-43-2

2018

0,5

1,5

3

9

C,H

Bensin, flyg-, motor-

−

−

−

−

6

Bensin, industri, hexantyp

1989

50

180

75

250

V

7,8

Bensin, industri, heptantyp

1989

200

800

300

1200

V

7,8,9

AFS 2018:1

17

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m 3

ppm

mg/m 3

Bensin, industri, oktantyp

1989

200

900

300

1400

V

7,8

p-Bensokinon

106-51-4

1978

0,1

0,4

0,3

1,3

V

10

Benso(a)pyren

50-32-8

1993

−

0,002

−

0,02

C,H,R,V

11

Bensotriklorid

98-07-7

C

4

Bensylbutylftalat

85-68-7

1987

−

3

−

5

R,V

12,13

Bensylklorid

100-44-7

1978

1

5

2

11

C,V

Benzidin

92-87-5

C

1

Beryllium*, och föreningar (som Be)

– totaldamm

7440-41-7*

1987

−

0,002

−

−

C,S

3

Bifenyl

Se: Difenyl

# Bisfenol A

– inhalerbar fraktion

80-05-7

2018

−

2

−

−

R

3

Bly*, och oorg. föreningar (som Pb)

– inhalerbar fraktion

– respirabel fraktion

Blymonoxid

7439-92-1*

1317-36-8

2011

−

−

0,1

0,05

−

−

−

−

B,M,R

3,14

Bomullsdamm

Se: Damm, bomull

Borax

– totaldamm

1303-96-4

1978

−

2

−

5

H,V

3

Brom

7726-95-6

1974

0,1

0,7

0,3

2

V

2-Brom-1,1,1-trifluor-2-kloretan

Se: Halotan

AFS 2018:1

18

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m 3

ppm

mg/m 3

Bromväte

Se: Vätebromid

# 1,3-Butadien

106-99-0

2018

0,5

1

5

10

C

n-Butanol

71-36-3

1989

15

45

30

90

H

iso-Butanol

78-83-1

1987

50

150

75

250

H,V

sek-Butanol

78-92-2

1987

50

150

75

250

H,V

tert-Butanol

75-65-0

1987

50

150

75

250

H,V

2-Butoxietanol

Se: Etylenglykolmonobutyleter

2-Butoxietylacetat

Se: Etylenglykolmonobutyleteracetat

Butylacetat

n-Butylacetat

iso-Butylacetat

sek-Butylacetat

tert-Butylacetat

123-86-4

110-19-0

105-46-4

540-88-5

2000

100

500

150

700

V

n-Butylakrylat

141-32-2

2015

2

11

10

53

M,S

Butylamin

n-Butylamin

iso-Butylamin

sek-Butylamin

tert-Butylamin

109-73-9

78-81-9

13952-84-6

75-64-9

1984

−

−

5

15

H

Butylglycidyleter

2426-08-6

1981

10

50

15

80

S,V

Butyllaktat

138-22-7

1996

5

30

10

60

V

15

AFS 2018:1

19

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m 3

ppm

mg/m 3

Butylmetakrylat

97-88-1

1987

50

300

75

450

M,S,V

# But-2-yn-1,4-diol

110-65-6

2018

−

0,5

−

−

S

β-Butyrolakton

3068-88-0

C

4

CFC 11

75-69-4

1984

500

3000

750

4500

V

CFC 12

75-71-8

1984

500

2500

750

4000

V

CFC 113

76-13-1

1981

500

4000

750

6000

V

Cyanamid

420-04-2

2015

0,58

1

−

−

H,S

# Cyanider (som CN)

- inhalerbar fraktion

Kaliumcyanid

Natriumcyanid

Se även Vätecyanid

151-50-8

143-33-9

2018

−

1

−

4

H

3

Cyanklorid

506-77-4

1978

0,1

0,3

0,3

0,8

V

Cyklohexan

110-82-7

2015

200

700

−

−

Cyklohexanol

108-93-0

1978

50

200

75

300

V

Cyklohexanon

108-94-1

2015

10

41

20

81

H

Cyklohexylamin

108-91-8

1993

5

20

10

40

V

Cymen

Se: Metylisopropylbensen

#Damm, oorganiskt

– inhalerbar fraktion

– respirabel fraktion

2018

2018

−

−

5

2,5

−

−

−

−

3,16

#Damm och dimma, organiskt

– inhalerbar fraktion

2018

−

5

−

−

3,16

AFS 2018:1

20

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m 3

ppm

mg/m 3

#Damm, bomull (råbomull)

– inhalerbar fraktion

2018

−

0,5

−

−

3

#Damm, härdplast

– inhalerbar fraktion

2018

−

3

−

−

3,17

#Damm, kol inkl. kimrök

– inhalerbar fraktion

2018

−

3

−

−

3

Damm, mjöl,

– inhalerbar fraktion

2000

−

3

−

−

S

3

#Damm, papper

– inhalerbar fraktion

2018

−

2

−

−

3

#Damm, PVC

– inhalerbar fraktion

– respirabel fraktion

9002-86-2

2018

−

−

1

0,5

−

−

−

−

3

#Damm, textil

– inhalerbar fraktion

2018

−

1

−

−

3

# Damm, trä

– inhalerbar fraktion

Damm från hårda träslag (lövträ)

Damm från mjuka träslag (barrträ)

2018

−

2

−

−

C

3,18

Dekaner och andra högre alifatiska kolväten

1989

−

350

−

500

V

19

Desfluran

57041-67-5

2000

10

70

20

140

V

Diacetonalkohol

Se: 4-Hydroxi-4-metyl-2-pentanon

# Diacetyl

431-03-8

2018

0,02

0,07

0,1

0,36

AFS 2018:1

21

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m 3

ppm

mg/m 3

4,4´-Diamino-3,3´-diklordifenylmetan

(MOCA, metylenbis(o-kloranilin))

101-14-4

C

4,13

2,4-Diamino-1-metoxibensen

(2,4-diaminoanisol)

615-05-4

C

4

2,4-Diaminotoluen

95-80-7

C,S

4

Dianisidin (3,3’-dimetoxibensidin)

119-90-4

C

4

Diazometan

334-88-3

C

4

Dibensylftalat

523-31-9

1987

−

3

−

5

V

12

1,2-Dibrom-3-klorpropan

96-12-8

C,R

1

# 1,2-Dibrometan (etyldibromid)

106-93-4

2018

0,1

0,8

−

−

C,H,R

Dibutylftalat

84-74-2

1987

−

3

−

5

R,V

12,13

1,2:3,4-Diepoxibutan

1464-53-5

C

4

Dieselavgaser

Se: Kolmonoxid och Kvävedioxid

5

Dietanolamin

111-42-2

1993

3

15

6

30

H,V

Dietylamin

109-89-7

2015

5

15

10

30

2-Dietylaminoetanol

100-37-8

1996

2

10

10

50

H,V

Dietylenglykol

111-46-6

1993

10

45

20

90

H,V

Dietylenglykolmonobutyleter

112-34-5

2015

10

68

15

101

Dietylenglykolmonobutyleteracetat

124-17-4

1996

15

130

30

250

V

Dietylenglykolmonoetyleter

111-90-0

2000

15

80

30

170

H,V

Dietylenglykolmonoetyleteracetat

112-15-2

2000

15

110

30

220

H,V

Dietylenglykolmonometyleter

111-77-3

2015

10

50

−

−

H, R

AFS 2018:1

22

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m 3

ppm

mg/m 3

Dietylentriamin

111-40-0

1996

1

4,5

2

10

H,S,V

Dietyleter

60-29-7

2015

100

308

200

616

Dietylftalat

84-66-2

1987

−

3

−

5

V

12

Dietylsulfat

64-67-5

C

4

Difenyl

92-52-4

1974

0,2

1,3

0,4

2,5

V

Difenylamin

122-39-4

1996

−

4

−

12

V

# Difenyleter

101-84-8

2018

1

7

2

14

Difosforpentasulfid

1314-80-3

2015

−

1

−

−

Diglycidyleter

2238-07-5

1981

−

−

0,2

1,1

S

Diisocyanater

Hexametylendiisocyanat

Isoforondiisocyanat

4,4´-Metylendifenyldiisocyanat

1,5-Naftalendiisocyanat

Toluendiisocyanat

2,4-Toluendiisocyanat

2,6-Toluendiisocyanat

Trimetylhexametylendiisocyanat

2,2,4-Trimetylhexametylen-

diisocyanat

2,4,4-Trimetylhexametylen-

diisocyanat

822-06-0

4098-71-9

101-68-8

3173-72-6

26471-62-5

584-84-9

91-08-7

28679-16-5

16938-22-0

15646-96-5

2005

0,002

0,002

0,002

0,002

0,002

0,002

0,002

−

0,02

0,018

0,03

0,017

0,014

0,017

0,005

0,005

0,005

0,005

0,005

0,005

0,005

−

0,03

0,046

0,05

0,044

0,04

0,044

M,S

M,S

M,S

M,S

M,S

C,M,S

M,S

2, 20

2

2

2

2

2

2

Diisodecylftalat

26761-40-0

1987

−

3

−

5

R,V

12

Diisopropylamin

108-18-9

1993

5

20

10

40

H,V

AFS 2018:1

23

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m 3

ppm

mg/m 3

2,6-Diisopropylfenylisocyanat

28178-42-9

2005

0,005

0,04

0,01

0,08

M,S

2,21

# o-Diklorbensen

95-50-1

2018

20

122

50

306

H

# p-Diklorbensen

106-46-7

2018

2

12

10

60

H

3,3´-Diklorbenzidin

91-94-1

C,S

4

2,2-Diklordietyleter

111-44-4

C

4

2,2´-Diklordietylsulfid (senapsgas)

505-60-2

C

4

Diklordifluormetan

Se: CFC 12

1,1´-Diklordimetyleter

542-88-1

C

1

1,1-Dikloretan

75-34-3

2015

100

412

−

−

H

# 1,2-Dikloretan

107-06-2

2018

1

4

5

20

C,H

13

# 1,1-Dikloreten

75-35-4

2018

2

8

5

20

Diklormetan

Se: Metylenklorid

Dikväveoxid

Se: Lustgas

N,N-Dimetylacetamid

127-19-5

2015

10

35

20

70

H,R

22

Dimetyladipat

627-93-0

2005

5

36

−

−

Dimetylamin

124-40-3

2015

2

3,5

5

9

N,N-Dimetyl-4-aminoazobensen

60-11-7

C

1

S-(2-(Dimetylamino)etyl)pseudotiourea dihy-

droklorid (PBA 1)

16111-27-6

S

4

N,N-Dimetylanilin

121-69-7

1993

1

5

2

10

H,V

AFS 2018:1

24

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m 3

ppm

mg/m 3

3,3´-Dimetylbenzidin

Se: o-Tolidin

4

Dimetyldisulfid

624-92-0

1993

1

−

−

−

23

Dimetyleter

115-10-6

1996

500

950

800

1500

V

Dimetyletylamin

598-56-1

1993

2

6

5

15

V

N,N-Dimetylformamid

68-12-2

2015

5

15

10

30

H,R

24

Dimetylftalat

131-11-3

1987

−

3

−

5

V

12

Dimetylglutarat

1119-40-0

2005

5

33

−

−

1,1-Dimetylhydrazin

57-14-7

C

4

1,2-Dimetylhydrazin

540-73-8

C

4

Dimetylsuccinat

106-65-0

2005

5

30

−

−

Dimetylsulfat

77-78-1

C

4

Dimetylsulfid

75-18-3

1993

1

−

−

−

23

Dimetylsulfoxid

67-68-5

1993

50

150

150

500

H,V

Dinitrobensen

1,2-Dinitrobensen

1,3-Dinitrobensen

1,4-Dinitrobensen

25154-54-5

528-29-0

99-65-0

100-25-4

1978

0,15

1

0,3

2

H,V

Dinitrotoluen

2,4-Dinitrotoluen

2,6-Dinitrotoluen

25321-14-6

121-14-2

606-20-2

1993

−

0,15

−

0,3

C,H,V

13

Dioktylftalat

Di-n-oktylftalat

Di(2-etylhexyl)ftalat

117-84-0

117-81-7

1987

−

3

−

5

R,V

12

12

12,13

AFS 2018:1

25

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m 3

ppm

mg/m 3

Dioxan

123-91-1

1996

10

35

25

90

C,V

Dipropylenglykolmonometyleter

34590-94-8

1993

50

300

75

450

H,V

Disulfiram

97-77-8

1993

−

1

−

2

S,V

Enfluran

13838-16-9

1981

10

80

20

150

V

Enzymer, subtilisiner

1395-21-7

9014-01-1

1996

1 glycinenhet/m3

3 glycinenheter/m3

S

25

# Epiklorhydrin

106-89-8

2018

0,5

1,9

1

4

C,H,S

Erionit

12510-42-8

66733-21-9

C

1

Etanol

64-17-5

1993

500

1000

1000

1900

V

Etanolamin

141-43-5

2015

1

2,5

3

7,5

H

Eten

74-85-1

2000

250

330

1000

1200

V

Eter

Se: Dietyleter

2-Etoxietanol

Se: Etylenglykolmonoetyleter

2-Etoxietylacetat

Se: Etylenglykolmonoetyleteracetat

# Etylacetat

141-78-6

2018

150

550

300

1100

Etylakrylat

140-88-5

2015

5

20

10

40

M,S

Etylamin

75-04-7

2015

5

9,4

10

18,8

V

Etylamylketon

Se: 5-Metyl-3-heptanon

AFS 2018:1

26

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m 3

ppm

mg/m 3

Etylbensen

100-41-4

2015

50

220

200

884

H

Etylbutylketon

Se: 3-Heptanon

Etyl-2-cyanoakrylat

7085-85-0

2000

2

10

4

20

M,S,V

Etylendiamin

107-15-3

1978

10

25

15

35

S,V

Etylenglykol

107-21-1

2015

10

25

40

104

H

26

# Etylenglykoldinitrat

628-96-6

2018

0,016

0,1

0,03

0,2

H

Etylenglykolmonobutyleter

111-76-2

2015

10

50

50

246

H

Etylenglykolmonobutyleteracetat

112-07-2

2015

10

70

50

333

H

Etylenglykolmonoetyleter

110-80-5

2015

2

8

−

−

H,R

27

Etylenglykolmonoetyleteracetat

111-15-9

2015

2

11

−

−

H,R

27

Etylenglykolmonoisopropyleter

109-59-1

1996

10

45

20

90

H,V

Etylenglykolmonoisopropyleteracetat

19234-20-9

1996

10

60

20

120

H,V

# Etylenglykolmonometyleter

109-86-4

2018

1

−

−

−

H,R

27

# Etylenglykolmonometyleteracetat

110-49-6

2018

1

−

−

−

H,R

27

Etylenglykolmonopropyleter

2807-30-9

1996

10

45

20

90

H,V

Etylenimin (Aziridin)

151-56-4

C

4

Etylenklorhydrin

Se: 2-Kloretanol

# Etylenoxid

75-21-8

2018

1

1,8

5

9

C,H

Etylentiourea

96-45-7

R

4

# 2-Etylhexanol

104-76-7

2018

1

5,4

−

−

AFS 2018:1

27

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m 3

ppm

mg/m 3

2-Etylhexyllaktat

6283-86-9

1996

5

40

10

80

V

15

2-Etylkarbamat

Se: Uretan

Etyllaktat

97-64-3

1996

5

25

10

50

V

15

Etylmetakrylat

97-63-2

1987

50

250

75

350

M,S,V

Etylmetansulfonat

62-50-0

C

4

N-Etylmorfolin

100-74-3

1984

5

25

10

50

H,V

Fenol

108-95-2

2015

1

4

4

16

H

22

Fenylglycidyleter

122-60-1

1981

10

60

15

90

C,S,V

Fenylisocyanat

103-71-9

1984

0,005

0,02

0,01

0,05

M,S

2,21

Fenylβ-naftylamin

135-88-6

C

4

2-Fenylpropen

Se:

α-Metylstyren

Fibrer, naturliga kristallina utom erionit (som

är ett A-ämne)

Asbest

Aktinolit

Amosit

Antofyllit

Krokidolit

Krysotil

Tremolit

Övriga fibrer

77536-66-4

12172-73-5

77536-67-5

12001-28-4

12001-29-5

77536-68-6

2005

1990

0,1 fibrer/cm³

0,5 fibrer/cm³

−

−

−

−

C,M

28

28, 29

AFS 2018:1

28

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m 3

ppm

mg/m 3

Fibrer, syntetiska oorg. glasartade

fibrer (amorfa)

# Eldfasta keramiska fibrer

Specialfibrer

Övriga fibrer

Mineralull

Kontinuerliga glasfibrer

2018

2005

2005

0,2 fibrer/cm³

0,2 fibrer/cm³

1 fibrer/cm³

−

−

−

−

−

−

C,M

C,M

28,30

28

28

Fibrer, syntetiska oorg.

kristallina fibrer

Kiselkarbidfibrer

Grafitfibrer

2005

0,2 fibrer/cm³

−

−

M

28

Fluor

7782-41-4

2015

0,1

0,2

2

3,16

Fluorider (som F)

1978

−

2

−

−

31

Fluorväte

Se Vätefluorid

Formaldehyd

50-00-0

2011

0,3

0,37

0,6

0,74

C,H,S

Formamid

75-12-7

1993

10

20

15

30

H,R,V

Fosfin

7803-51-2

2015

0,1

0,14

0,2

0,28

Fosforpentaklorid

10026-13-8

2005

−

1

−

2

V

Fosforpentoxid

1314-56-3

2000

−

1

−

5

V

Fosforsyra

7664-38-2

2015

−

1

−

2

Fosfortriklorid

7719-12-2

2005

0,2

1,2

0,4

2,4

V

Fosforväte

Se: Fosfin

Fosforylklorid

10025-87-3

2005

0,1

0,6

0,2

1,2

V

AFS 2018:1

29

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m 3

ppm

mg/m 3

Fosgen

75-44-5

2015

0,02

0,08

0,05

0,2

Fotogen, flyg-, motor-

6

Ftalater

1987

−

3

−

5

V

12

Ftalsyraanhydrid

85-44-9

2011

0,03

0,2

0,06

0,4

M,S

Furfural

98-01-1

1990

2

8

5

20

H,V

Furfurylalkohol

98-00-0

1990

5

20

10

40

H,V

Glasfibrer

Se: Fibrer, syntetiskt oorg. glasartade

Övriga

Glutaraldehyd

111-30-8

2011

−

−

0,1

0,4

S

Glyceroltrinitrat

Se: Nitroglycerin

Glykol

Se: Etylenglykol

Glykoldinitrat

Se: Etylenglykoldinitrat

Grafitfibrer

Se: Fibrer, syntetiskt oorg. kristallina fibrer

Halotan

151-67-7

1990

5

40

10

80

V

Halloysit

Se: Fibrer naturligt kristallina - Övriga

HCFC 22

75-45-6

1984

500

1800

750

2500

V

n-Heptan* och andra heptaner

142-82-5*

1989

200

800

300

1200

V

AFS 2018:1

30

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m 3

ppm

mg/m 3

2-Heptanon

110-43-0

2015

25

120

100

475

# 3-Heptanon

106-35-4

2018

20

95

50

250

Hexahydroftalsyraanhydrid

85-42-7

13149-00-3

14166-21-3

2011

M,S

4,32

Hexametylentetramin

100-97-0

1984

−

3

−

5

S,V

Hexametylfosfortriamid

680-31-9

C

1

# n-Hexan

110-54-3

2018

20

72

50

180

Hexaner, utom n-hexan

2-Metylpentan

3-Metylpentan

2,2-Dimetylbutan

2,3-Dimetylbutan

107-83-5

96-14-0

75-83-2

79-29-8

1989

200

700

300

1100

V

2-Hexanon

591-78-6

1993

1

4

2

8

H,V

Hexylenglykol

Se: 2-Metyl-2,4-pentandiol

HFC 134 a

811-97-2

1996

500

2000

750

3000

V

# Hydrazin

302-01-2

2018

0,01

0,013

−

−

C,H,S

Hydrokinon

123-31-9

1993

−

0,5

−

1,5

S,V

10

2-Hydroxietylakrylat

818-61-1

1981

1

5

2

10

H,M,S,V

4-Hydroxi-4-metyl-2-pentanon

123-42-2

1993

25

120

50

240

V

Indium* och oorg föreningar (som In)

– totaldamm

7440-74-6*

1996

−

0,1

−

−

3

Isobutylmetakrylat

97-86-9

1987

50

300

75

450

M,S,V

AFS 2018:1

31

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m 3

ppm

mg/m 3

Isocyanater

Se respektive isocyanat

20,21

Isocyansyra

75-13-8

2004

0,01

0,018

0,02

0,036

M

2,21,33

Isofluran

26675-46-7

1990

10

75

20

150

V

Isoforon

78-59-1

1993

−

−

5

30

Isopropanol

67-63-0

1989

150

350

250

600

V

2-Isopropoxietanol

Se: Etylenglykolmonoisoproyleter

2-Isopropoxietylacetat

Se: Etylenglykolmonoisopropyleteracetat

Isopropylamin

75-31-0

1993

5

12

10

25

V

# Isopropylbensen

98-82-8

2018

20

100

50

250

H

Isopropylnitrat

1712-64-7

1978

10

45

15

70

V

Jod

7553-56-2

1974

−

−

0,1

1

Järnoxid (som Fe)

– respirabel fraktion

1309-37-1

1978

−

3,5

−

−

3

Kadmium*, och oorg föreningar

(som Cd)

– totaldamm

– respirabel fraktion

Kadmiumdifluorid

Kadmiumdiklorid

7440-43-9*

7790-79-6

10108-64-2

2005

−

−

0,02

0,002

−

−

−

−

C,M

C,M,R

C,M,R

3,14

# Kalciumhydroxid

– respirabel fraktion

1305-62-0

2018

−

1

−

4

3

AFS 2018:1

32

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m 3

ppm

mg/m 3

# Kalciumoxid

– respirabel fraktion

1305-78-8

2018

−

1

−

4

3

Kaliumaluminiumtetrafluorid

– inhalerbar fraktion

60304-36-1

2005

−

0,4

−

−

3

Kaliumhydroxid

– inhalerbar fraktion

1310-58-3

2005

−

1

−

2

3

Kaprolaktam (damm + ånga)

105-60-2

2015

−

5

−

40

Karbonyldiklorid

Se: Fosgen

3-Karen (jfr Terpener)

13466-78-9

1990

25

150

50

300

S,V

Katekol

120-80-9

1993

5

20

10

40

H,V

Kimrök

Se: Damm, kol inkl. kimrök

Kinon

Se: p-Bensokinon

Klor

7782-50-5

2015

−

−

0,5

1,5

Klorbensen

108-90-7

2015

5

23

15

70

2-Klor-1,3-butadien

126-99-8

1990

1

3,5

5

18

H,V

Klordifluormetan

Se: HCFC22

Klordioxid

10049-04-4

1996

0,1

0,3

0,3

0,8

Kloretan

75-00-3

2015

100

268

−

−

2-Kloretanol

107-07-3

1981

−

−

1

3,5

H

24

AFS 2018:1

33

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m 3

ppm

mg/m 3

Klorfenoler och salter(som klorfenol)

Se även: Triklorfenol

Tetraklorfenol

Pentaklorfenol

1990

−

0,5

−

1,5

H,V

Klorkresol

59-50-7

1993

−

3

−

6

S,V

Kloroform

67-66-3

1978

2

10

5

25

C,H,V

Kloropren

Se: 2-Klor-1,3-butadien

Kobolt*, och oorg. föreningar (som Co)

– inhalerbar fraktion

Koboltsulfat x 7H2O

Koboltdiklorid

7440-48-4*

10026-24-1

7646-79-9

2011

−

0,02

−

−

C,H,S

C,H,R,S

C,H,R,S

3

Koldioxid

124-38-9

1974

5000

9000

10000

18000

V

34

Koldisulfid

75-15-0

1978

5

16

8

25

B,H,R,V

# Kolmonoxid

630-08-0

2018

20

23

100

117

B,R

35

# Koltetraklorid

56-23-5

2018

1

6,4

3

19

C,H

# Koppar*, och oorg. föreningar

(som Cu)

– respirabel fraktion

7440-50-8*

2018

−

0,01

−

−

3

Kresol

o-Kresol

m-Kresol

p-Kresol

1319-77-3

95-48-7

108-39-4

106-44-5

2000

1

4,5

2

9

H,V

p-Kresylglycidyleter

2186-24-5

1981

10

70

15

100

S,V

AFS 2018:1

34

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m 3

ppm

mg/m 3

Kristobalit,

– respirabel fraktion

14464-46-1

1996

−

0,05

−

−

C,M

3

Krom*, och oorg. (II, III)-föreningar (som Cr)

– totaldamm

7440-47-3*

2005

−

0,5

−

−

3

# Krom (VI)-föreningar (som Cr)

– inhalerbar fraktion

Blykromat

Kaliumdikromat

Kromtrioxid

Natriumdikromat

Strontiumkromat

Zinkkromat

7758-97-6

7778-50-9

1333-82-0

10588-01-9

7789-06-2

13530-65-9

2018

−

0,005

−

0,015

C,S

3

13

13

13

13

Kumen

Se: Isopropylbensen

# Kvarts

– respirabel fraktion

Se även: Kristobalit och Tridymit

14808-60-7

2018

−

0,1

−

−

C,M

3

Kvicksilver, org. föreningar (som Hg)

1993

−

0,01

−

−

B,H

Kvicksilver, och oorg. föreningar (som Hg)

7439-97-6

2015

−

0,02

−

−

B,M

14

# Kvävedioxid

10102-44-0

2018

0,5

0,96

1

1.9

35

# Kvävemonoxid

10102-43-9

2018

2

2,5

−

−

35

Lacknafta

2–25 % aromater

< 2 % aromater

2011

30

50

175

300

60

100

350

600

H,V

H,V

36

Limonen (jfr terpener)

138-86-3

1990

25

150

50

300

S,V

AFS 2018:1

35

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m 3

ppm

mg/m 3

# Litium* och föreningar (som Li)

– inhalerbar fraktion

Litiumhydrid

7439-93-2*

7580-67-8

2018

−

−

−

0,02

3

Lustgas

10024-97-2

1981

100

180

500

900

V

Maleinsyraanhydrid

108-31-6

2011

0,05

0,2

0,1

0,4

M,S

# Mangan*, och oorg. föreningar (som Mn),

– inhalerbar

fraktion

– respirabel fraktion

7439-96-5*

2018

−

−

0,2

0,05

−

−

−

−

3

MDI

Se: Diisocyanater

MEK

Se: Metyletylketon

Metakrylsyra

79-41-4

1987

20

70

30

100

V

Metanol

67-56-1

1990

200

250

250

350

H,V

Metantiol

74-93-1

1993

1

−

−

−

23

1-Metoxi-2-propanol

107-98-2

2015

50

190

150

568

H

1-Metoxi-2-propylacetat

108-65-6

2015

50

275

100

550

H

Metylacetat

79-20-9

1993

150

450

300

900

V

Metylakrylat

96-33-3

2015

5

18

10

36

M,S

Metylamin

74-89-5

1984

10

13

20

25

H,V

Metylamylalkohol

Se: 4-Metyl-2-pentanol

Metylamylketon

Se: 2-Heptanon

AFS 2018:1

36

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m 3

ppm

mg/m 3

Metylbromid

74-83-9

1990

5

19

10

40

H,V

Metyl-n-butylketon

Se: 2-Hexanon

Metyl-2-cyanoakrylat

137-05-3

2000

2

9

4

18

M,S,V

# 4,4´-Metylendianilin

101-77-9

2018

0,01

0,08

−

−

C,H,S

13

# Metylenklorid

75-09-2

2018

35

120

70

250

C,H

37

Metyletylketon

78-93-3

2015

50

150

300

900

Metyletylketonperoxid

1338-23-4

1981

−

−

0,2

1,5

# Metylformiat

107-31-3

2018

50

125

100

250

H

5-Metyl-3-heptanon

541-85-5

2015

10

53

20

107

Metylhexahydroftalsyraanhydrid

25550-51-0

19438-60-9

48122-14-1

57110-29-9

M,S

4,32

# 5-Metyl-2-hexanon

110-12-3

2018

20

95

50

250

Metylisoamylketon

Se: 5-Metyl-2-hexanon

# Metylisobutylketon

108-10-1

2018

20

83

50

200

Metylisocyanat

624-83-9

2005

0,01

0,024

0,02

0,047

M

2,21

4-Metylisopropylbensen

99-87-6

1984

25

140

35

190

V

Metyljodid

74-88-4

1981

1

6

5

30

C,H,V

Metylklorid

74-87-3

1996

10

20

20

40

V

Metylklormetyleter

107-30-2

C

1

AFS 2018:1

37

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m 3

ppm

mg/m 3

Metylkloroform

Se: 1,1,1-Trikloretan

3-Metylkolantren (20-Metylkolantren)

56-49-5

C

1

Metylmerkaptan

Se: Metantiol

Metylmetakrylat

80-62-6

2015

50

200

100

400

M,S

Metylmetansulfonat

66-27-3

C

4

N-Metylmorfolin

109-02-4

1984

5

20

10

40

H,V

N-Metyl-N-nitrosourea

684-93-5

C

1

2-Metyl-2,4-pentandiol

107-41-5

1996

−

−

25

120

4-Metyl-2-pentanol

108-11-2

1996

25

110

40

170

H,V

N-Metyl-2-pyrrolidon

872-50-4

2015

10

40

20

80

H,R

α-Metylstyren

98-83-9

2015

20

98

100

492

Metylstyren

Se: Vinyltoluen

Metyltertiärbutyleter

1634-04-4

2015

30

110

100

367

Metyltetrahydroftalsyraanhydrid

26590-20-5

11070-44-3

34090-76-1

1694-82-2

3425-89-6

5333-84-6

42498-58-8

M,S

4,32

AFS 2018:1

38

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m 3

ppm

mg/m 3

MIBK

Se: Metylisobutylketon

# Mineralolja, gammal använd

2018

C,H

Mineralull

Se: Fibrer, syntetiska oorg. glasartade - Övriga

Mjöldamm

Se: Damm, mjöl

Molybden*, metall och svårlösliga

föreningar (som Mo)

– totaldamm

– respirabel fraktion

7439-98-7*

1984

−

−

10

5

−

−

−

−

3

Molybden, lättlösliga föreningar

(som Mo)

– totaldamm

1984

−

5

−

−

3

Monoisocyanater

Se: 2,6-Diisopropylfenylisocyanat

Fenylisocyanat

Isocyansyra

Metylisocyanat

Monoklorättikssyra

79-11-8

1993

1

4

2

8

H,V

Monometylhydrazin

60-34-4

C

4

Morfolin

110-91-8

2015

10

35

20

72

MTBE

Se: Metyltertiärbutyleter

Myrsyra

64-18-6

1990

3

5

5

9

V

AFS 2018:1

39

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m 3

ppm

mg/m 3

Nafta

Se: Petroleumnafta

Naftalen

91-20-3

2000

10

50

15

80

V

Naftalener, klorerade

1321-65-9

1978

−

0,2

−

0,6

H,V

α-Naftylamin

134-32-7

C

4

β-Naftylamin

91-59-8

C

1

Natriumazid

26628-22-8

2015

−

0,1

−

0,3

Natriumhydroxid

– inhalerbar fraktion

1310-73-2

2005

−

1

−

2

3

Natriumtetraboratdekahydrat

Se: Borax

NDI

Se: Diisocyanater

Nickel, metall

– totaldamm

7440-02-0

1978

−

0,5

−

−

S

3

Nickelföreningar (som Ni), utom

Nickelkarbonyl och Trinickeldisulfid

– totaldamm

1978

−

0,1

−

−

C,S

3

Nickelkarbonyl

13463-39-3

1974

0,001

0,007

−

−

C,R

Nickelsubsulfid

Se: Trinickeldisulfid

Nikotin

54-11-5

2011

−

0,1

−

−

H

# Nitrobensen

98-95-3

2018

0,2

1

−

−

H,R

4-Nitrodifenyl

92-93-3

C

1

AFS 2018:1

40

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m 3

ppm

mg/m 3

# Nitroetan

79-24-3

2018

20

62

50

150

H

# Nitroglycerin

55-63-0

2018

0,01

0,095

0,02

0,19

H

Nitroglykol

Se: Etylenglykoldinitrat

Nitrometan

75-52-5

1993

20

50

50

130

V

1-Nitropropan

108-03-2

1990

5

18

10

35

# 2-Nitropropan

79-46-9

2018

2

7

6

20

C,H

N-Nitrosodimetylamin

62-75-9

C

4

Nitrotoluen

2-Nitrotoluen

3-Nitrotoluen

4-Nitrotoluen

1321-12-6

88-72-2

99-08-1

99-99-0

1993

1

6

2

11

C,H,R,V

NMP

Se: N-Metyl-2-pyrrolidon

Nonaner

1989

150

800

200

1100

V

Oktaner

1989

200

900

300

1400

V

Oljedimma, inkl. oljerök

1990

−

1

−

3

V

38, 39

Oxalsyra

Oxalsyra dihydrat

144-62-7

6153-56-6

1990

−

1

−

2

V

Ozon

10028-15-6

1990

0,1

0,2

0,3

0,6

PAH (polycykliska aromatiska

kolväten)

Se: Benso(a)pyren

C,H

PCB

1978

−

0,01

−

0,03

C,H,V

AFS 2018:1

41

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m 3

ppm

mg/m 3

Penicillin

– inhalerbar fraktion

2011

−

0,1

−

−

S

3

Pentaerytritol

– totaldamm

115-77-5

1996

−

5

−

−

3

1,1,1,2,2-Pentafluoretan

354-33-6

2005

500

2500

750

3750

V

Pentaklorfenol* och salter

(som pentaklorfenol)

87-86-5*

1974

−

0,5

−

1,5

H,V

Pentaner

n-Pentan

iso-Pentan

tert-Pentan

109-66-0

78-78-4

463-82-1

1978

600

1800

750

2000

V

Pentylacetater

n-Pentylacetat

1,1-Dimetylpropylacetat

1-Metylbutylacetat

2-Metylbutylacetat

3-Metylbutylacetat

3-Pentylacetat

628-63-7

625-16-1

626-38-0

624-41-9

123-92-2

620-11-1

2015

50

270

100

540

Perkloretylen

Se Tetrakloretylen

Petroleumbränsle

6

Petroleumnafta

40

Pikrinsyra

88-89-1

2015

−

0,1

−

−

S

α-Pinen (jfr Terpener)

80-56-8

1990

25

150

50

300

S,V

β-Pinen (jfr Terpener)

127-91-3

1990

25

150

50

300

S,V

AFS 2018:1

42

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m 3

ppm

mg/m 3

Piperazin* och salter

(som piperazin)

110-85-0*

2015

0,03

0,1

0,08

0,3

S

Platina*, metall och svårlösliga föreningar

(som Pt)

– totaldamm

7440-06-4*

2000

−

1

−

−

3

Platina lösliga föreningar (som Pt)

– totaldamm

2000

−

0,002

−

−

S

3

Polyklorerade bifenyler

Se: PCB

n-Propanol

71-23-8

1989

150

350

250

600

V

1,3-Propansulton

1120-71-4

C

4

Propen

115-07-1

1996

500

900

−

−

β-Propiolakton

57-57-8

C

4

Propionsyra

79-09-4

2015

10

30

20

62

2-Propoxietanol

Se: Etylenglykolmonopropyleter

Propylacetat

109-60-4

1996

100

400

200

800

V

1,2-Propylenglykoldinitrat

6423-43-4

1987

0,1

0,7

0,3

2

H,V

Propylenglykolmonometyleter,

isomerblandning

Se även 1-Metoxi-2-propanol

1320-67-8

1990

50

190

75

300

H,V

Propylenglykolmonometyleter-

acetat

Se: 1-Metoxi-2-propylacetat

AFS 2018:1

43

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m 3

ppm

mg/m 3

1,2-propylenimin

75-55-8

C

4

# Propylenoxid

75-56-9

2018

1

2,4

5

12,5

C,S

Pyretrum

8003-34-7

2015

−

1

−

−

Pyridin

110-86-1

1996

2

7

3

10

V

Radon

underjordsarbete

annat arbete

10043-92-2

2011

C

41

42

Resorcinol

108-46-3

1993

10

45

−

−

H

Salpetersyra

7697-37-2

2015

0,5

1,3

1

2,6

Saltsyra

7647-01-0

2015

2

3

4

6

Selen*, och oorg. föreningar (som Se) utom

väteselenid

– totaldamm

7782-49-2*

1990

−

0,1

−

−

3

Selenväte

Se Väteselenid

Sepiolit

Se: Fibrer, naturligt kristallina - Övriga

Sevofluran

Se: Fibrer, naturligt kristallina - Övriga

28523-86-6

2000

10

80

20

170

V

Silver*, metall och svårlösliga

föreningar (som Ag)

– totaldamm

7440-22-4*

1990

−

0,1

−

−

3

Silver, lösliga föreningar (som Ag)

– totaldamm

1990

−

0,01

−

−

3

AFS 2018:1

44

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m 3

ppm

mg/m 3

# Skärvätska

2018

S

43

Stearater

– totaldamm

1996

−

5

−

−

3,44

Styren

100-42-5

2011

10

43

20

86

B,H,V

Sulfider, (summan av dimetyldisulfid, dime-

tylsulfid och metantiol)

1993

1

−

−

−

Sulfotep

3689-24-5

2015

−

0,1

−

−

H

# Svaveldioxid

7446-09-5

2018

0,5

1,3

1

2,7

45

Svavelhexafluorid

2551-62-4

1993

1000

6000

−

−

Svavelsyra

– inhalerbar fraktion

7664-93-9

2011

−

0,1

−

0,2

C,V

3,46

Svaveltetrafluorid

7783-60-0

1993

−

−

0,1

0,4

Svavelväte

Se: Vätesulfid

Talk

– totaldamm

– respirabel fraktion

14807-96-6

1996

−

−

2

1

−

−

−

−

3

TDI

Se: Diisocyanater

Tellur* metall och föreningar (som Te)

– totaldamm

13494-80-9*

1981

−

0,1

−

−

3

Tenn* metall och oorg. föreningar

(som Sn)

– inhalerbar fraktion

7440-31-5*

2011

−

2

−

−

3

AFS 2018:1

45

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m 3

ppm

mg/m 3

Tennorganiska föreningar (som Sn)

– totaldamm

1978

−

0,1

−

0,2

H,V

3

# Terfenyl, hydrerad

61788-32-7

2018

2

19

5

48

Terpener

1990

25

150

50

300

S,V

Terpentin

8006-64-2

1990

25

150

50

300

H,S,V

1,1,2,2-Tetrabrometan

79-27-6

1993

1

14

2

30

V

Tetraetylbly (som Pb)

78-00-2

1981

−

0,05

−

0,2

H,R,V

# Tetraetylortosilikat

78-10-4

2018

5

44

10

86

1,1,1,2-Tetrafluoretan

Se: HFC 134a

1,2,2,2-Tetrafluoroetyldifluormetyleter

Se: Desfluran

Tetrahydroftalsyraanhydrid

85-43-8

935-79-5

M,S

4,32

Tetrahydrofuran

109-99-9

2015

50

150

100

300

# Tetrakloretylen

127-18-4

2018

10

70

25

170

C,H

Tetraklorfenol* och salter

(som tetraklorfenol)

2,3,4,5-Tetraklorfenol

2,3,4,6-Tetraklorfenol

2,3,5,6-Tetraklorfenol

25167-83-3*

4901-51-3

58-90-2

935-95-5

1990

−

0,5

−

1,5

H,V

Tetraklorftalsyraanhydrid

117-08-8

M,S

4,32

Tetrametylbly, (som Pb)

75-74-1

1981

−

0,05

−

0,2

H,R,V

Tetranitrometan

509-14-8

1993

0,05

0,4

0,1

0,8

V

AFS 2018:1

46

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m 3

ppm

mg/m 3

THF

Se: Tetrahydrofuran

Tioacetamid

62-55-5

C

4

Tioglykolsyra

68-11-1

1996

1

4

2

8

H,V

Tiram

137-26-8

1993

−

1

−

2

S,V

Titandioxid

– totaldamm

13463-67-7

1990

−

5

−

−

3

o-Tolidin (3,3’-dimetylbensidin)

119-93-7

C

4

Toluen

108-88-3

2015

50

192

100

384

B,H

# o-Toluidin

95-53-4

2018

0,1

0,5

−

−

C,H

Tridymit

– respirabel fraktion

15468-32-3

1996

−

0,05

−

−

C,M

3

Trietanolamin

102-71-6

2011

0,8

5

1,6

10

H,V

Trietylamin

121-44-8

2015

1

4,2

3

12,6

H

Trietylentetramin

112-24-3

1984

1

6

2

12

S,V

1,1,1-Trifluoretan

420-46-2

2005

500

1750

750

2625

V

1,1,2-Trifluor-2-kloretyldifluormetyleter

Se: Enfluran

2,2,2-Trifluor-1-kloretyldifluormetyleter

Se: Isofluran

1,2,4-Triklorbensen

120-82-1

2015

2

15

5

38

H

1,1,1-Trikloretan

71-55-6

2015

50

300

200

1110

# 1,1,2-Trikloretylen

79-01-6

2018

10

54

25

140

C,H

13

AFS 2018:1

47

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m 3

ppm

mg/m 3

Triklorfenol* och salter

(som triklorfenol)

2,3,4-Triklorfenol

2,3,5-Triklorfenol

2,3,6-Triklorfenol

2,4,5-Triklorfenol

2,4,6-Triklorfenol

3,4,5-Triklorfenol

25167-82-2*

15950-66-0

933-78-8

933-75-5

95-95-4

88-06-2

609-19-8

1990

−

0,5

−

1,5

C,H,V

Triklorfluormetan

Se: CFC 11

1,1,2-Triklor-1,2,2-trifluoretan

Se: CFC 113

Trimellitsyraanhydrid

552-30-7

2011

0,002

0,02

0,005

0,04

M,S

# Trimetylbensen

1,2,3-Trimetylbensen

1,2,4-Trimetylbensen

1,3,5-Trimetylbensen

25551-13-7

526-73-8

95-63-6

108-67-8

2018

20

100

35

170

Trimetylhexametylendiisocyanat

Se: Diisocyanater

1,1,1-Trimetylolpropan

77-99-6

1996

−

5

−

−

Trinickeldisulfid (som Ni)

– totaldamm

12035-72-2

1978

−

0,01

−

−

C,S

3

2,4,6-Trinitrotoluen

118-96-7

1993

−

0,1

−

0,2

H,V

Tris(2,3-dibrompropyl)fosfat

126-72-7

C

4

AFS 2018:1

48

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m 3

ppm

mg/m 3

Trädamm

Se: Damm, trä

Uretan

51-79-6

C

4

Vanadinpentoxid (som V)

– totaldamm

– respirabel fraktion

1314-62-1

1987

−

−

0,2

−

−

−

−

0,05

3

Vinylacetat

108-05-4

1993

5

18

10

35

# Vinylbromid

593-60-2

2018

1

4,4

−

−

C

Vinylidenklorid

Se: 1,1-Dikloreten

# Vinylklorid

75-01-4

2018

1

2,5

5

13

C,H

Vinyltoluen

2-Vinyltoluen

3-Vinyltoluen

4-Vinyltoluen

25013-15-4

611-15-4

100-80-9

622-97-9

1993

10

50

30

150

H,V

Volfram*, metall och svårlösliga föreningar

(som W)

– totaldamm

7440-33-7*

1981

−

5

−

−

3

Volfram, lättlösliga föreningar (som W)

– totaldamm

1981

−

1

−

−

3

Vätebromid

10035-10-6

2000

1

3,5

2

7

# Vätecyanid (som CN)

74-90-8

2018

0,9

1

3,6

4

H

Vätefluorid

7664-39-3

2015

1,8

1,5

2

1,7

31

AFS 2018:1

49

Ämne

CAS-nr

År

Nivågränsvärde

(NGV)

Korttidsgränsvärde

(KGV)

Anm.

Noter

ppm

mg/m 3

ppm

mg/m 3

Väteklorid

Se: Saltsyra

Väteperoxid

7722-84-1

1990

1

1,4

2

3

Väteselenid

7783-07-5

2015

0,01

0,03

0,05

0,2

Vätesulfid

7783-06-4

2015

5

7

10

14

Wollastonit

Se: Fibrer, naturliga kristallina- Övriga

Xylen

o-Xylen

m-Xylen

p-Xylen

1330-20-7

95-47-6

108-38-3

106-42-3

2015

50

221

100

442

H

Zinkklorid

– respirabel fraktion

7646-85-7

1974

−

1

−

−

3

Zinkoxid

– totaldamm

1314-13-2

1974

−

5

−

−

3

Ziram

137-30-4

1993

−

1

−

2

S,V

# Ättiksyra

64-19-7

2018

5

13

10

25

Ättiksyraanhydrid

108-24-7

1974

−

−

5

20

AFS 2018:1

50

Noter till gränsvärdeslistan

1)

Ämnet får inte hanteras. Vissa undantag finns se vidare 45–46 §§ i före-

skrifterna om kemiska arbetsmiljörisker om förbud och tillstånd, ämnen

som tillhör grupp A i bilaga 1.

2) Korttidsgränsvärde

som avser 5-minutersperiod gäller för ammoniak,

diisocyanater, 2,6-diisopropylfenylisocyanat, fenylisocyanat, isocyansyra

och metylisocyanat. Korttidsgränsvärde som avser 1-minuters-period

gäller för akrylsyra.

3) Med

inhalerbar

fraktion menas den dammfraktion som definieras i

svensk standard SS-EN 481, Arbetsplatsluft – Partikelstor leksfraktioner

för mätning av luftburna partiklar, Utgåva 1, 1993, punkt 2.3 och som

har en provtagnings karaktäristik enligt punkt 5.1.

Med respirabel fraktion menas den dammfraktion som definieras i

svensk standard SS-EN 481, Arbetsplatsluft - Partikelstorleksfraktioner

för mätning av luftburna partiklar, Utgåva 1, 1993, punkt 2.11 och som

har en provtagningskaraktäristik enligt punkt 5.3.

Med totaldamm menas de partiklar (aerosoler) som fastnar på ett filter i

den provtagare som beskrivs i Metodserien, Provtagning av totaldamm

och respirabelt damm, Metod nr 1010, Arbetarskyddsstyrelsen, numera

Arbetsmiljöverket. Filterdiametern är normalt 37 mm, men kan även

vara 25 mm. Trots sitt namn provtas inte den totala mängden luftburna

partiklar med denna metod.

Se även Kommentarer till not 3 på sid 56.

4)

För hantering av ämnet krävs tillstånd av Arbetsmiljöverket se vidare

47–48 §§ i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker om förbud och

tillstånd, ämnen som tillhör grupp B i bilaga 1.

5)

Se gränsvärden för kvävedioxid och kolmonoxid. Det är troligt att kol-

monoxidvärdet blir dimensionerande vid exponering för avgaser från

bensin- och gasoldrivna motorer, medan kvävedioxidvärdet får motsva

rande funktion för dieselavgaser.

6)

Bensin, dieselolja, jetbränsle och villaolja/eldningsolja och andra pet-

roleumbränslen har inga fastställda gränsvärden på grund av att de är

blandningar av ett stort antal ämnen, vars halter oftast inte är kända i

detalj. De varierar dessutom mellan olika bränslepartier. Nedan anges

ungefärliga värden som kan användas i det förebyggande skyddsarbe

tet.

AFS 2018:1

51

För mätningar av kolväten kan man använda instrument som ger totalhalten av

ämnena. Instrumentet ska kalibreras mot aktuellt bränsle eller t.ex. ren oktan.

Produkt

Rekommenderade värden för totalhalt kolväten i luft,

mg/m

3

(tidsvägt medelvärde för en arbetsdag)

Flygbensin

350

Motorbensin

250

Alkylatbensin

a

900

Jetbränsle

b

250

Diesel Mk1

c

350

Villaolja

250

a) Specialbensin för motordrivna arbetsredskap (svensk standard SS 155461:2008)

t.ex. motorsågar.

b) Kallas också Jet A-1, flygfotogen m.m.

c) Diesel (Mk 2 och Mk 3) med högre aromathalter (max 20 och ca 25 %)

finns också men har en begränsad marknad.

7)

Gränsvärdet avser bensin som innehåller mindre än 0,2 % bensen.

8)

Industribensin, extraktionsbensin, specificeras genom sitt kokpunkts-

intervall. Vanliga sorter i Sverige brukar innehålla antingen huvudsak-

ligen hexaner (ca 25–50 % n-hexan, kokpunktsintervall ca 60–80 °C),

heptaner (kokpunktsintervall ca 80–110 °C) eller oktaner (kokpunkts-

intervall ca 100–140 °C). Jämför n-hexan, övriga hexaner, heptaner och

oktaner.

9)

Gränsvärdet avser bensin som innehåller mindre än 5 % n-hexan.

10) p-Bensokinon, kinon, kan genom reduktion övergå till hydrokinon. Hy-

drokinon kan lätt återbildas till p-bensokinon genom luftoxidation. Se

även hydrokinon.

11) Benso(a)pyren kan förekomma bland andra polycykliska aromatiska

kolväten (PAH) i rök, damm eller dimma från t.ex. tjära och asfalt samt i

vissa oljor och förbränningsprodukter.

12) För de ftalater som inte har ämnesspecifika gränsvärden gäller gränsvär-

det för ftalater uttryckt i mg/m3.

13) Ämnen som har tagits upp på bilaga XIV (tillstånd) till REACH och krä-

ver tillstånd för att få användas och släppas ut på marknaden (1 dec

2017). För aktuell lista se Echas hemsida.

AFS 2018:1

52

14) För bly och kadmium finns biologiska gränsvärden, se föreskrifterna

om medicinska kontroller i arbetslivet. Även kvicksilver kan mätas

biolgiskt.

15) Samma gränsvärde uttryckt i ppm ska tillämpas för de laktater som

inte har fastställda gränsvärden.

16) För damm eller dimma av ämnen som har särskilda gränsvärden till-

lämpas dessa värden.

17) Avser damm från sluthärdad eller nästan sluthärdad epoxi-, akrylat-,

polyuretan- och esterplast, bakelit eller dylikt. Hit räknas även damm

från ohärdat pulvermaterial av epoxityp m.fl.

18) Vid bedömning av damm från tryckimpregnerat virke tillämpas

gränsvärdet 0,5 mg/m3.

19) Gränsvärdet avser kolväten i ångform dvs. upp till 12 kolatomer. Vid

exponering för kolväten med mer än 12 kolatomer som förekommer i

form av aerosol, partiklar eller vätskedroppar, tillämpas gränsvärdet

för organiskt damm och dimma, 5 mg/m3. Gränsvärdet gäller inte för

aromatfri lacknafta (< 2 viktsprocent) som har eget gränsvärde, se not

36.

20) Samma gränsvärde uttryckt i ppm ska tillämpas även för de diisocya -

nater som inte har fastställda gränsvärden. På gränsvärdeslistan finns

följande diisocyanater upptagna:

Hexametylendiisocyanat, HDI

Isoforondiisocyanat, IPDI

4,4-Metylendifenyldiisocyanat, MDI

Naftalendiisocyanat, NDI

Toluendiisocyanat, TDI

Trimetylhexametylendiisocyanat, TMDI

21) Exponering för monoisocyanater vid termisk nedbrytning av poly-

uretan omfattas av medicinska kontroller med tjänstbarhetsbedöm-

ning. På gränsvärdeslistan finns följande monoisocyanater upptagna:

2,6-Diisopropylfenylisocyanat

Fenylisocyanat

Isocyansyra, ICA

Metylisocyanat, MIC

22) I ångform kan ämnet i betydande grad upptas genom huden.

AFS 2018:1

53

23) Nivågränsvärdet 1 ppm gäller för summan av halterna av dimetyldi-

sulfid, dimetylsulfid och metantiol.

24) Upptaget av ämnet i vätskeform genom huden är så stort att det kan

ge livshotande skador.

25) Gränsvärdet gäller för subtilisin och liknande proteolytiska enzymer.

En glycinenhet motsvarar en aktivitet som från standardsubstrat un-

der standardbetingelser frigör så många aminogrupper som finns i

1 mg glycin.

26) Gränsvärdet gäller den sammanlagda koncentrationen av ånga och

aerosol.

27) Med hänsyn till risken för reproduktionsstörande verkan och till det

stora upptaget via hud av såväl vätska som ånga är det särskilt viktigt

att undvika hudkontakt. Vid samtidig exponering för flera lösnings-

medel ska den hygieniska effekten för reproduktionsstörande ety-

lenglykletrar och andra lösningsmedel beräknas separat, se föreskrif-

terna om kemiska arbetsmiljörisker. Etylenglykoletrarnas bidrag till

annan lösningsmedelspåverkan än reproduktionsstörande verkan kan

försummas. Några av dessa kräver tillstånd av Arbetsmiljöverket

för hantering. Se vidare föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker.

28) De fibrer som man tar hänsyn till vid jämförelse med gränsvärdet är

sådana respirabla fibrer, som har ett längdbreddförhållande större än

3:1, en diameter mindre än 3 µm och en längd större än 5 µm. Gränsvärdet

förutsätter att fiberräkningen utförs i faskontrastmikroskop. Vid expo-

nering för fiberhaltigt damm gäller också gränsvärdet för oorganiskt

damm.

29) Bland mineral som kan förekomma som naturligt kristallina fibrer kan

nämnas attapulgit, halloysit, sepiolit och wollastonit.

30) Vanligaste eldfasta keramiska fibrerna är aluminiumsilikatfibrer (CAS-

nr: 142844-00-6).

31) Vid exponering för blandningar av fluorider och vätefluorid ska nivå-

gränsvärdet för fluorider tillämpas.

32) För att få tillstånd för hantering av hexahydroftalsyraanhydrid, metyl-

hexahydroftalsyraanhydrid, metyltetrahydroftalsyraanhydrid, tetrahy-

droftalsyraanhydrid eller tetraklorftalsyraanhydrid bör ett riktvärde på

0,005 mg/m3 för den sammanlagda exponeringen för syraanhydrider

under 15 minuter inte överskridas.

AFS 2018:1

54

33) Metylisocyanat och isocyansyra kan bildas vid heta arbeten i polyuretan

och andra kväveinnehållande kolföreningar. Krav på medicinsk kontroll

gäller endast när ämnet bildas vid sådan termisk nedbrytning av mate-

rial som anges i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker.

34) Koldioxid används ofta som indikatorsubstans i arbetslokaler där luft-

föroreningar huvudsakligen uppkommer genom de personer som vistas

där. Se särskilda regler om ventilation i föreskrifterna om arbetsplatsens

utformning.

35) När det gäller underjord- eller tunnelarbete träder gränsvärdena för kol-

monoxid, kvävedioxid och kvävemonoxid i kraft först 21 augusti 2023.

Fram till dess gäller gränsvärden enligt följande:

Ämne

Nivågränsvärde

Korttidsgränsvärde

Anm.

ppm

mg/m

3

ppm

mg/m

3

Kvävemonoxid

25

30

50

60

V

Kvävedioxid

1

2

5

10

V

Kolmonoxid

20

25

100

117

B,R,V

36) Avser lacknafta som företrädesvis används som lösnings- och spädnings-

medel för färg- och lackprodukter, dvs. petroleumnafta med sina huvud-

sakliga beståndsdelar i området C

7

till C

12

och med upp till 22 viktpro-

cent aromater (upp till ca 20 volymprocent) och mindre än 0,1 viktpro-

cent bensen. Jämför not 39 om petroleumnafta. Angivet ungefärligt värde

uttryckt i ppm är beräknat på lacknafta med 22 viktprocent aromater.

37) Metylenklorid är även reglerade av Kemikalieinspektionens lagstiftning.

Dispens krävs för att saluhålla, överlåta och använda metylenklorid yrkes-

mässigt i Sverige undantaget forskning, utveckling och analysarbete.

38) Vissa oljor ger vid upphettning upphov till polycykliska aromatiska kol-

väten (PAH) som kan vara cancerframkallande. Dessutom kan mineral-

oljor i sig innehålla sådana ämnen.

39) Om oljan används som skärvätska eller vid användninga av vattenhaltig

skärvätska se not 43 om skärvätska.

40) Petroleumnafta består av en blandning av s.k. petroleumkolväten, van-

ligen med kokpunktsintervall 135-200 oC. Beteckningar som aromatnafta

och alifatnafta kan förekomma för petroleumnafta med nära 100 % aro-

mater eller nära 100 % alifater. Lacknafta med 17-22 % aromater är en typ

AFS 2018:1

55

av petroleumnafta. Särskilt gränsvärde gäller för lacknafta med en aroma-

thalt upp till 22 viktprocent (se även not 36). Gränsvärden för annan

typ av petroleumnafta beräknas med utgångspunkt från sammansätt-

ning och gränsvärden för ingående komponenter.

41) Med underjordsarbete avses berg- och gruvarbete, byggnadsarbete och

liknande arbete under jord samt tillfälligt arbete i lokaler, bergrum,

tunnlar och liknade under jord. Vid dessa arbeten gäller gränsvärdet för

radon som totalexponering under ett år och får inte överstiga 2,1 x

106 Bq

h/m3 (årsarbetstid = 1600 h). Detta värde motsvarar en exponering på ca

1300 Bq/m3.

För övrigt underjordsarbete, såsom arbete i färdigställda och inredda

bergrum och berganläggningar, källarlokaler och liknande, gäller gräns-

värdet för radon som totalexponering under ett år och får inte överstiga

0,72 x

106 Bq h/m3 (årsarbetstid = 1800 h). Detta värde motsvarar en ex-

ponering på ca 400 Bq/m3.

Bestämning av radonhalt bör ske enligt Strålsäkerhetsmyndighetens

Metodbeskrivning för mätning av radon på arbetsplatser.

Om radonhalten vid all typ av underjordsarbete överskrider 200 Bq/m3

ska verksamheten anmälas till Strålsäkerhetsmyndigheten, se Strålsäker-

hetsmyndighetens föreskrifter om anmälningspliktiga verksamheter. I

dessa fall är Strålsäkerhetsmyndigheten tillsynsmyndighet.

42) För annat arbete, än underjordsarbete, anges gränsvärdet för radon som

totalexponering under ett år och får inte överstiga 0,36 x 106 Bq h/m3 (års-

arbetstid = 1800 h). Detta värde motsvarar en exponering på ca 200 Bq/m3.

Bestämning av radonhalt bör ske enligt Strålsäkerhetsmyndighetens

Metodbeskrivning för mätning av radon på arbetsplatser.

Om radonhalten överskrider 200 Bq/m3 ska verksamheten anmälas till

Strålsäkerhetsmyndigheten, se Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter

om anmälningspliktiga verksamheter. I dessa fall är Strålsäkerhetsmyn-

digheten tillsynsmyndighet.

43) Skärvätskor utgör en heterogen grupp av blandningar med olika sam-

mansättning (från rena mineraloljor till helt vattenbaserade) och med

olika tillsatser. Sammansättningen kan påverkas under användningen.

Skärvätskor kan ge upphov till ögonirritation och luftvägsbesvär. För

att skydda mot dessa effekter bör ett riktvärde på på 0,2 mg/m3 mätt

som inhalerbar fraktion för den sammanlagda exponeringen för skär-

vätskor under 8 timmar inte överskridas.

AFS 2018:1

56

44) Gränsvärdet gäller inte sådana metallstearater som innehåller toxiska

metaller, t.ex. bly. I detta fall ska gränsvärdet för bly användas.

45) Gränsvärdet skyddar inte astamtiker. Studier har visat att astmatiker

inte reagerar på exponeringar av svaveldioxid under 0,2 ppm.

46) Aerosoler av svavelsyra har i studier visats vara cancerframkallande.

Kommentarer till not 3 till gränsvärdeslistan

Dammdefinitioner

Hälsorelaterade storleksfraktioner för luftburna partiklar, aerosoler, är definie-

rade i standarden Arbetsplatsluft – Partikelstorleksfraktioner för mätning av

luftburna partiklar (SS-EN 481). De utgörs av inhalerbar, torakal och respi-

rabel partikelfraktion. Med inhalerbar fraktion menas den mängd partiklar,

av totalmängden partiklar i luften, som man inandas genom näsa och mun.

Torakal fraktion är den del av de inhalerbara partiklarna som passerar strup-

huvudet. Den respirabla fraktionen är de inhalerbara partiklar som når längst

ner i luftvägarna, till alveolerna i lungorna. Detta åskådliggörs i figur 1. Figu-

ren visar att för inhalerbart damm infångas 50 % av mängden partiklar med

den aerodynamiska diametern 100 µm, för torakalt damm infångas 50 % av 10

µm-partiklarna och för respirabelt damm infångas 50 % av 4 µm-partiklarna.

Figur 1.

Inhalerbar, torakal och respirabel fraktion enligt konventionen i standarden SS-EN 481

angivna som procent av totalmängden luftburna partiklar.

AFS 2018:1

57

Rökpartiklar, från t.ex. svetsning, är i regel huvudsakligen av storleksordning-

en < 1 µm, vilket innebär att dessa till största delen enligt standarden består

av respirabla partiklar. Det innebär att alla rökpartiklar kan betraktas som

respirabla. Därför behöver man inte använda provtagare med föravskiljare vid

provtagning då enbart rök finns. Metallrök bildas i regel genom kondensation

och eventuell oxidation av metallånga. Vanligtvis utför svetsare även slipning

eller slaggning varför även det luftburna dammet i en svetsares andningszon

kan bestå av en hög andel icke-respirabelt damm.

Vid provtagning av det som vi kallar totaldamm används i Sverige en prov-

tagningskassett med diametern 25 mm eller 37 mm. Begreppet totaldamm får

inte blandas ihop med den totala mängden luftburna partiklar i luften, av vil-

ken totaldamm endast är en del.

Den nya dammkonventionen för inhalerbar fraktion avviker så mycket från

det äldre begreppet totaldamm att luftföroreningshalter, och därmed även

gränsvärden, inte direkt går att jämföra med varandra. Undersökningar, som

Arbetsmiljöverket m.fl. utfört tyder på att den inhalerbara fraktionen kan vara

två till tre gånger större än mängden totaldamm vid provtagning i samma

arbetsmiljö. Skillnader beror också på dammsorten.

Arbetsmiljöverket använder vid gränsvärdessättningen såväl det äldre be-

greppet totaldamm som den nya definitionen av inhalerbar fraktion enligt

standarden SS-EN 481. Än så länge finns inget gränsvärde angivet för torakal

fraktion.

AFS 2018:1

58

Bilaga 2

Uppgifter som ska redovisas i en mätrapport

- Företagets namn, adress och arbetsställets belägenhet.

- Verksamhet och antal anställda som berörs av den luftförorening som är

orsak till mätningen.

- Datum för mätningen.

- Vilket ämne/vilka ämnen som har uppmätts.

- Syfte med mätningen.

- Vem som utfört mätningen.

- Produktions- och ventilationsuppgifter.

- Klimatuppgifter vid mätning utomhus.

- Skiss eller fotografi över arbetsplatsen.

- Eventuell arbetsrotation, om den har betydelse för exponeringen.

- Om, när och vilken personlig skyddsutrustning som använts.

- Genomsnittlig tid under vilken respektive arbetsmoment pågått per dag,

vecka, om det är möjligt att bedöma denna.

- Total arbetstid per dag, start och stopp, eventuell skiftgång samt notering av

längre pauser och raster.

- Förekomst av fysiskt tungt arbete.

- Namn på personer och uppgift om de arbetsmoment som omfattas av

mätningen och vid vilka tidpunkter mätningarna utförts.

- Provplatser samt provtagningstider för varje prov.

- Mätmetod och mätutrustning.

- Analysresultat, -metod och vilket analyslaboratorium som anlitats.

- Sammanställning över mätresultat med tidsvägda dagsmedelvärden och

arbetsmoment samt gällande hygieniskt gränsvärde.

- Bedömning med kommentarer, jämförelser med eventuella tidigare mät-

ningar, andra utredningar etc., rekommenderade åtgärder samt slutsats.

AFS 2018:1

59

Bilaga 3

Exempel på beräkning av tidsvägt medelvärde och hygienisk

effekt

Fyra prov av lösningsmedel A har tagits med personburen mätutrustning un-

der en dag enligt följande:

Prov 1

kl. 07.50 – 10.00

130 min

67 ppm

Prov 2

kl. 10.00 – 12.00

120 min

54 ppm

Prov 3

kl. 12.35 – 14.20

105 min

35 ppm

Prov 4

kl. 14.20 – 16.05

105 min

48 ppm

Det tidsvägda medelvärdet blir då enligt formel i kommentaren till 9 §:

C

m

= 52 ppm. Nivågränsvärdet är 70 ppm. Exponeringen för lösningsmedel A

ligger således under nivågränsvärdet.

Under samma tider som i ovan nämnda exempel och i samma prov analy-

serades också lösningsmedel B med följande halter för respektive prov som

resultat: 12, 22, 7 och 16 ppm.

C

m

= 14 ppm. Nivågränsvärdet är 20 ppm.

Den sammanlagda, additiva, hygieniska effekten blir då enligt formeln i kom-

mentaren till 9 §:

När den hygieniska effekten ligger över 1 för samtidig exponering av lösnings-

medel A och lösningsmedel B innebär det att gränsvärdesnivå överskrids.

52

460

23905

460

5040

3675

6480

8710

105

105

120

130

105

48

105

35

120

54

130

67

=

=

+

+

+

=

+

+

+

+

+

+

=

x

x

x

x

C

m

14

460

6615

460

1680

735

2640

1560

460

105

16

105

7

120

22

130

12

=

=

+

+

+

=

+

+

+

=

x

x

x

x

C

m

4

,

1

7

,

0

7

,

0

20

14

70

52

=

+

=

+

=

HE

AFS 2018:1

60

Bilaga 4

CAS-nummerindex

CAS-nummer för ämnen listade i gränsvärdeslistan (sid.

15–49) samt ämnen

som återfinns i noterna (sid 50–56). Även ämnen som omfattas av förbud (A)

eller tillståndskrav (B) enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska ar-

betsmiljörisker ingår. För vissa ämnen finns gränsvärden även för deras fören-

ingar eller isomerer. Dessa är inte alltid upptagna med CAS nummer.

CAS-nr

Ämne

50-00-0

Formaldehyd

50-32-8

Benso(a)pyren

51-79-6

2-Etylkarbamat (uretan)

B

53-96-3

2-Acetamidofluoren

A

54-11-5

Nikotin

55-63-0

Nitroglycerin

56-23-5

Koltetraklorid

56-49-5

20-Metylkolantren

(3-metylkolantren)

A

57-14-7

1,1-Dimetylhydrazin

B

57-57-8

β-Propiolakton

B

58-90-2

2,3,4,6-Tetraklorfenol

59-50-7

Klorkresol

60-09-3

p-Aminoazobensen

B

60-11-7

N,N-Dimetyl-4-aminoazobensen

A

60-29-7

Dietyleter

60-34-4

Monometylhydrazin

B

60-35-5

Acetamid

61-82-5

Amitrol

62-50-0

Etylmetansulfonat

B

62-53-3

Anilin

62-55-5

Tioacetamid

B

62-75-9

N-Nitrosodimetylamin

(N,N-dimetylnitrosamin)

B

64-17-5

Etanol

64-18-6

Myrsyra

64-19-7

Ättiksyra

AFS 2018:1

61

CAS-nr

Ämne

64-67-5

Dietylsulfat

B

66-27-3

Metylmetansulfonat

B

67-56-1

Metanol

67-63-0

Isopropanol

67-64-1

Aceton

67-66-3

Kloroform

67-68-5

Dimetylsulfoxid

68-11-1

Tioglykolsyra

68-12-2

N,N-Dimetylformamid

71-23-8

n-Propanol

71-36-3

n-Butanol

71-43-2

Bensen

71-55-6

1,1,1-Trikloretan

74-83-9

Metylbromid

74-85-1

Eten

74-87-3

Metylklorid

74-88-4

Metyljodid

74-89-5

Metylamin

74-90-8

Vätecyanid

74-93-1

Metantiol

75-00-3

Kloretan

75-01-4

Vinylklorid

75-04-7

Etylamin

75-05-8

Acetonitril

75-07-0

Acetaldehyd

75-09-2

Metylenklorid

75-12-7

Formamid

75-13-8

Isocyansyra

75-15-0

Koldisulfid

75-18-3

Dimetylsulfid

75-21-8

Etylenoxid

75-31-0

Isopropylamin

75-34-3

1,1-Dikloretan

75-35-4

1,1-Dikloreten

AFS 2018:1

62

CAS-nr

Ämne

75-44-5

Fosgen

75-45-6

HCFC 22 (Klordifluormetan)

75-52-5

Nitrometan

75-55-8

1,2-Propylenimin

B

75-56-9

Propylenoxid

75-64-9

tert-Butylamin

75-65-0

tert-Butanol

75-69-4

CFC 11

75-71-8

CFC 12

75-74-1

Tetrametylbly

75-83-2

2,2-Dimetylbutan

76-13-1

CFC 113

77-78-1

Dimetylsulfat

B

77-99-6

1,1,1-Trimetylolpropan

78-00-2

Tetraetylbly

78-10-4

Tetraetylortosilikat

78-59-1

Isoforon

78-78-4

iso-Pentan

Se pentaner

78-81-9

iso-Butylamin

78-83-1

iso-Butanol

78-92-2

sek-Butanol

78-93-3

Metyletylketon

79-01-6

1,1,2-Trikloretylen

79-06-1

Akrylamid

79-09-4

Propionsyra

79-10-7

Akrylsyra

79-11-8

Monoklorättikssyra

79-20-9

Metylacetat

79-24-3

Nitroetan

79-27-6

1,1,2,2-Tetrabrometan

79-29-8

2,3-Dimetylbutan

79-41-4

Metakrylsyra

79-46-9

2-Nitropropan

80-05-7

Bisfenol A

AFS 2018:1

63

CAS-nr

Ämne

80-56-8

α-Pinen

80-62-6

Metylmetakrylat

84-44-9

Ftalsyraanhydrid

84-66-2

Dietylftalat

84-74-2

Dibutylftalat

85-42-7

Hexahydroftalsyraanhydrid

B

85-43-8

Tetrahydroftalsyraanhydrid

B

85-44-9

Ftalsyraanhydrid

85-68-7

Bensylbutylftalat

87-86-5

Pentaklorfenol

88-06-2

2,4,6-Triklorfenol

88-72-2

2-Nitrotoluen

88-89-1

Pikrinsyra

91-08-7

2,6-Toluendiisocyanat

Se diisocyanater

91-20-3

Naftalen

91-59-8

β-Naftylamin

A

91-94-1

3,3’-Diklorbenzidin

B

92-52-4

Difenyl

92-67-1

4-Aminodifenyl

A

92-87-5

Benzidin

A

92-93-3

4-Nitrodifenyl

A

95-47-6

o-Xylen

95-48-7

o-Kresol

95-50-1

o-Diklorbensen

95-53-4

o-Toluidin

95-63-6

1,2,4-Trimetylbensen

95-80-7

2,4-Diaminotoluen

B

95-95-4

2,4,5-Triklorfenol

96-12-8

1,2-Dibrom-3-klorpropan

A

96-14-0

3-Metylpentan

96-33-3

Metylakrylat

96-45-7

Etylentiourea

B

97-63-2

Etylmetakrylat

97-64-3

Etyllaktat

AFS 2018:1

64

CAS-nr

Ämne

97-77-8

Disulfiram

97-86-9

Isobutylmetakrylat

97-88-1

Butylmetakrylat

98-00-0

Furfurylalkohol

98-01-1

Furfural

98-07-7

Bensotriklorid

B

98-82-8

Isopropylbensen

98-83-9

a-Metylstyren

98-87-3

Bensalklorid

B

98-95-3

Nitrobensen

99-08-1

3-Nitrotoluen

99-65-0

1,3-Dinitrobensen

99-87-6

4-Metylisopropylbensen

99-99-0

4-Nitrotoluen

100-25-4

1,4-Dinitrobensen

100-37-8

2-Dietylaminoetanol

100-41-4

Etylbensen

100-42-5

Styren

100-44-7

Bensylklorid

100-74-3

N-Etylmorfolin

100-80-1

3-Vinyltoluen

100-97-0

Hexametylentetramin

101-14-4

4,4’-Diamino-3,3’-diklordifenyl-

metan (metylenbis(o-kloranilin))

B

101-68-8

4,4´-Metylendifenyldiisocyanat

Se diisocyanater

101-77-9

4,4’-Metylendianilin

(4,4’-diaminodifenylmetan)

101-84-8

Difenyleter

102-71-6

Trietanolamin

103-71-9

Fenylisocyanat

104-76-7

2-Etylhexanol

105-46-4

sek-Butylacetat

105-60-2

Kaprolaktam

106-11-6

Dietylenglykolmonostearat

AFS 2018:1

65

CAS-nr

Ämne

106-35-4

3-Heptanon

106-42-3

p-Xylen

106-44-5

p-Kresol

106-46-7

p-Diklorbensen

106-51-4

p-Bensokinon

106-65-0

Dimetylsuccinat

106-89-8

Epiklorhydrin

106-93-4

1,2-Dibrometan (etyldibromid)

106-99-0

1,3-Butadien

107-02-8

Akrolein

107-05-1

Allylklorid

107-06-2

1,2-Dikloretan

107-07-3

2-Kloretanol

107-11-9

Allylamin

107-13-1

Akrylnitril

107-15-3

Etylendiamin

107-18-6

Allylalkohol

107-21-1

Etylenglykol

107-30-2

Metylklormetyleter

A

107-31-3

Metylformiat

107-41-5

2-Metyl-2,4-pentandiol

107-83-5

2-Metylpentan

107-98-2

1-Metoxi-2-propanol

108-03-2

1-Nitropropan

108-05-4

Vinylacetat

108-10-1

Metylisobutylketon

108-11-2

4-Metyl-2-pentanol

108-18-9

Diisopropylamin

108-24-7

Ättiksyraanhydrid

108-31-6

Maleinsyraanhydrid

108-38-3

m-Xylen

108-39-4

m-Kresol

108-46-3

Resorcinol

108-65-6

1-Metoxi-2-propylacetat

AFS 2018:1

66

CAS-nr

Ämne

108-67-8

1,3,5-Trimetylbensen

108-88-3

Toluen

108-90-7

Klorbensen

108-91-8

Cyklohexylamin

108-93-0

Cyklohexanol

108-94-1

Cyklohexanon

108-95-2

Fenol

109-02-4

N-Metylmorfolin

109-59-1

Etylenglykolmonoisopropyleter

109-60-4

Propylacetat

109-66-0

n-Pentan

Se pentaner

109-73-9

n-Butylamin

109-86-4

Etylenglykolmonometyleter

109-89-7

Dietylamin

109-99-9

Tetrahydrofuran

110-12-3

5-Metyl-2-hexanon

110-19-0

iso-Butylacetat

110-43-0

2-Heptanon

110-49-6

Etylenglykolmonometyleteracetat

110-54-3

n-Hexan

110-65-6

But-2-yn-1,4-diol

110-80-5

Etylenglykolmonoetyleter

110-82-7

Cyklohexan

110-85-0

Piperazin

110-86-1

Pyridin

110-91-8

Morfolin

111-15-9

Etylenglykolmonoetyleteracetat

111-30-8

Glutaraldehyd

111-40-0

Dietylentriamin

111-42-2

Dietanolamin

111-44-4

2,2’-Diklordietyleter

B

111-46-6

Dietylenglykol

111-60-4

Etylenglykolmonostearat

111-76-2

Etylenglykolmonobutyleter

AFS 2018:1

67

CAS-nr

Ämne

111-77-3

Dietylenglykolmonometyleter

111-90-0

Dietylenglykolmonoetyleter

112-07-2

Etylenglykolmonobutyleteracetat

112-15-2

Dietylenglykolmonoetyleteracetat

112-24-3

Trietylentetramin

112-34-5

Dietylenglykolmonobutyleter

115-07-1

Propen

115-10-6

Dimetyleter

115-77-5

Pentaerytritol

117-08-8

Tetraklorftalsyraanhydrid

B

117-81-7

Di-(2-etylhexyl)ftalat

Se dioktylftalat

117-84-0

Di-n-oktylftalat

Se dioktylftalat

118-96-7

2,4,6-Trinitrotoluen

119-90-4

Dianisidin (3,3’-dimetoxibenzidin)

B

119-93-7

3,3’-dimetylbenzidin (o-Tolidin)

B

120-80-9

Katekol

120-82-1

1,2,4-Triklorbensen

121-14-2

2,4-Dinitrotoluen

121-44-8

Trietylamin

121-69-7

N,N-Dimetylanilin

122-39-4

Difenylamin

122-60-1

Fenylglycidyleter

123-31-9

Hydrokinon

123-42-2

4-Hydroxi-4-metyl-2-pentanon

123-86-4

n-Butylacetat

123-91-1

Dioxan

123-92-2

3-Metylbutylacetat

Se pentylacetater

123-95-5

n-Butylstearat

124-17-4

Dietylenglykolmonobutyleter-acetat

124-38-9

Koldioxid

124-40-3

Dimetylamin

126-72-7

Tris(2,3-dibrompropyl)fosfat

B

126-99-8

2-Klor-1,3-butadien

127-18-4

Tetrakloretylen

AFS 2018:1

68

CAS-nr

Ämne

127-19-5

N,N-Dimetylacetamid

127-91-3

β-Pinen

131-11-3

Dimetylftalat

134-32-7

α-Naftylamin

B

135-88-6

Fenyl-

β-naftylamin

B

137-05-3

Metyl-2-cyanoakrylat

137-26-8

Tiram

137-30-4

Ziram

138-22-7

Butyllaktat

138-86-3

Limonen

140-88-5

Etylakrylat

141-32-2

n-Butylakrylat

141-43-5

Etanolamin

141-78-6

Etylacetat

142-82-5

n-Heptan

143-33-9

Natriumcyanid

Se cyanider

144-62-7

Oxalsyra

151-50-8

Kaliumcyanid

Se cyanider

151-56-4

Etylenimin

B

151-67-7

Halotan

300-92-5

Aluminiumdistearat

302-01-2

Hydrazin

334-88-3

Diazometan

B

354-33-6

1,1,1,2,2-Pentafluoretan

420-04-2

Cyanamid

420-46-2

1,1,1-Trifluoretan

431-03-8

Diacetyl

463-82-1

tert-Pentan

Se pentaner

492-80-8

Auramin (4,4’-imidokarbonyl-bis-

(N,N-dimetylanilin))

B

505-60-2

2,2’-Diklorodietylsulfid

(senapsgas)

B

506-77-4

Cyanklorid

509-14-8

Tetranitrometan

AFS 2018:1

69

CAS-nr

Ämne

523-31-9

Dibensylftalat

526-73-8

1,2,3-Trimetylbensen

528-29-0

1,2-Dinitrobensen

540-73-8

1,2-Dimetylhydrazin

B

540-88-5

tert-Butylacetat

541-85-5

5-Metyl-3-heptanon

542-88-1

1,1’-Diklordimetyleter

A

552-30-7

Trimellitsyraanhydrid

557-04-0

Magnesiumstearat

557-05-1

Zinkstearat

584-84-9

2,4-Toluendiisocyanat

Se diisocyanater

591-78-6

2-Hexanon

593-29-3

Kaliumstearat

593-60-2

Vinylbromid

598-56-1

Dimetyletylamin

606-20-2

2,6-Dinitrotoluen

609-19-8

3,4,5-Triklorfenol

611-15-4

2-Vinyltoluen

615-05-4

2,4-Diamino-1-metoxibensen

(2,4-diaminoanisol)

B

620-11-1

3-Pentylacetat

Se pentylacetater

622-97-9

4-Vinyltoluen

624-41-9

2-Metylbutylacetat

Se pentylacetater

624-83-9

Metylisocyanat

624-92-0

Dimetyldisulfid

625-16-1

1,1-Dimetylpropylacetat

Se pentylacetater

626-38-0

1-Metylbutylacetat

Se pentylacetater

627-93-0

Dimetyladipat

628-63-7

n-Pentylacetat

628-96-6

Etylenglykoldinitrat

630-08-0

Kolmonoxid

637-12-7

Aluminiumtristearat

680-31-9

Hexametylfosfortriamid (HMPA)

A

684-93-5

N-Metyl-N-nitrosourea

A

AFS 2018:1

70

CAS-nr

Ämne

811-97-2

HFC 134 a

818-61-1

2-Hydroxietylakrylat

822-06-0

Hexametylendiisocyanat

Se diisocyanater

822-16-2

Natriumstearat

872-50-4

N-Metyl-2-pyrrolidon

933-75-5

2,3,6-Triklorfenol

933-78-8

2,3,5-Triklorfenol

935-79-5

Tetrahydroftalsyraanhydrid

B

935-95-5

2,3,5,6-Tetraklorfenol

1002-89-7

Ammoniumstearat

1119-40-0

Dimetylglutarat

1120-71-4

1,3-Propansulton

B

1303-96-4

Borax

1305-62-0

Kalciumhydroxid

1305-78-8

Kalciumoxid

1309-37-1

Järnoxid

1309-64-4

Antimontrioxid

1310-58-3

Kaliumhydroxid

1310-73-2

Natriumhydroxid

1314-13-2

Zinkoxid

1314-56-3

Fosforpentoxid

1314-62-1

Vanadinpentoxid

1314-80-3

Difosforpentasulfid

1317-36-8

Blymonoxid

1319-77-3

Kresol

1320-67-8

Propylenglykolmonometyleter

1321-12-6

Nitrotoluen

1321-65-9

Naftalener, klorerade

1330-20-7

Xylen, blandning

1333-82-0

Kromtrioxid

Se krom(VI)

1338-23-4

Metyletylketonperoxid

1395-21-7

Enzymer, subtilisiner

1464-53-5

1,2:3,4-Diepoxibutan

B

1592-23-0

Kalciumstearat

AFS 2018:1

71

CAS-nr

Ämne

1634-04-4

Metyltertiärbutyleter

1694-82-2

1,2,3,6-Tetrahydro-cis-4-metyl-

ftalsyraanhydrid

B

1712-64-7

Isopropylnitrat

2186-24-5

p-Kresylglycidyleter

2238-07-5

Diglycidyleter

2426-08-6

Butylglycidyleter

2551-62-4

Svavelhexafluorid

2807-30-9

Etylenglykolmonopropyleter

3068-88-0

β-Butyrolakton

B

3173-72-6

1,5-Naftalendiisocyanat

Se diisocyanater

3425-89-6

1,2,3,6-Tetrahydro-4-metyl-

ftalsyraanhydrid

B

3689-24-5

Sulfotep

4098-71-9

Isoforondiisocyanat

Se diisocyanater

4485-12-5

Litiumstearat

4901-51-3

2,3,4,5-Tetraklorfenol

5333-84-6

1,2,3,6-Tetrahydro-3-metyl-

ftalsyraanhydrid

B

6153-56-6

Oxalsyra dihydrat

6283-86-9

2-Etylhexyllaktat

6423-43-4

1,2-Propylenglykoldinitrat

7047-84-9

Aluminiummonostearat

7085-85-0

Etyl-2-cyanoakrylat

7429-90-5

Aluminium

7439-92-1

Bly

7439-93-2

Litium

7439-96-5

Mangan

7439-97-6

Kvicksilver

7439-98-7

Molybden

7440-02-0

Nickel

7440-06-4

Platina

7440-22-4

Silver

7440-31-5

Tenn

AFS 2018:1

72

CAS-nr

Ämne

7440-33-7

Volfram

7440-36-0

Antimon

7440-38-2

Arsenik

7440-41-7

Beryllium

7440-43-9

Kadmium

7440-47-3

Krom

7440-48-4

Kobolt

7440-50-8

Koppar

7440-74-6

Indium

7446-09-5

Svaveldioxid

7553-56-2

Jod

7580-67-8

Litiumhydrid

7646-85-7

Zinkklorid

7646-79-9

Koboltdiklorid

7647-01-0

Saltsyra

7664-38-2

Fosforsyra

7664-39-3

Vätefluorid

7664-41-7

Ammoniak

7664-93-9

Svavelsyra

7697-37-2

Salpetersyra

7719-12-2

Fosfortriklorid

7722-84-1

Väteperoxid

7726-95-6

Brom

7758-97-6

Blykromat

Se krom(VI)

7778-50-9

Kaliumdikromat

Se krom(VI)

7782-41-4

Fluor

7782-49-2

Selen

7782-50-5

Klor

7783-06-4

Vätesulfid

7783-07-5

Väteselenid

7783-60-0

Svaveltetrafluorid

7784-42-1

Arseniktrihydrid

7789-06-2

Strontioumkromat

Se krom(VI)

7790-79-6

Kadmiumdifluorid

AFS 2018:1

73

CAS-nr

Ämne

7803-51-2

Fosfin

7803-52-3

Antimontrihydrid

8003-34-7

Pyretrum

8006-64-2

Terpentin

9002-86-2

Damm, PVC

9014-01-1

Enzymer, subtilisiner

10024-97-2

Lustgas

10025-87-3

Fosforylklorid

10026-13-8

Fosforpentaklorid

10026-24-1

Koboltsulfat heptahydrat

10028-15-6

Ozon

10035-10-6

Vätebromid

10043-92-2

Radon

10049-04-4

Klordioxid

10070-44-3

1,2,3,6-Tetrahydrometyl-

ftalsyraanhydrid

10102-43-9

Kvävemonoxid

10102-44-0

Kvävedioxid

10108-64-2

Kadmiumdiklorid

10588-01-9

Natriumdikromat

Se krom(VI)

11070-44-3

Metyltetrahydroftalsyraanhydrid

B

12001-28-4

Krokidolit

12001-29-5

Krysotil

12035-72-2

Trinickeldisulfid

12172-73-5

Amosit

12510-42-8

Erionit se även 66733-21-9

A

13149-00-3

cis-Hexahydroftalsyraanhydrid

B

13463-39-3

Nickelkarbonyl

13463-67-7

Titandioxid

13466-78-9

3-Karen (jfr terpener)

13494-80-9

Tellur

13530-65-9

Zinkkromat

Se krom(VI)

13838-16-9

Enfluran

13952-84-6

sek.-Butylamin

AFS 2018:1

74

CAS-nr

Ämne

14166-21-3

trans-Hexahydroftalsyraanhydrid

B

14464-46-1

Kristobalit

14807-96-6

Talk

14808-60-7

Kvarts

15468-32-3

Tridymit

15646-96-5

2,4,4-Trimetylhexametylen-diisocyanat

Se diisocyanater

15950-66-0

2,3,4-Triklorfenol

16111-27-6

S-[2-(Dimetylamino)etyl]-pseudo-

tioureadihydroklorid (PBA 1)

B

16938-22-0

2,2,4-Trimetylhexametylen-diisocyanat

Se diisocyanater

19234-20-9

Etylenglykolmonoisopropyl-eteracetat

19438-60-9

Hexahydro-4-metyl-ftalsyraanhydrid

B

25013-15-4

Vinyltoluen

25154-54-5

Dinitrobensen

25167-82-2

Triklorfenol

25167-83-3

Tetraklorfenol

25321-14-6

Dinitrotoluen

25550-51-0

Metylhexahydroftalsyraanhydrid

B

25551-13-7

Trimetylbensen

26471-62-5

Toluendiisocyanat

Se diisocyanater

26590-20-5

1,2,3,6-tetrahydrometyl-ftalsyraanhydrid

B

26628-22-8

Natriumazid

26675-46-7

Isofluran

26761-40-0

Diisodecylftalat

28178-42-9

2,6-Diisopropylfenylisocyanat

Se diisocyanater

28523-86-6

Sevofluran

28679-16-5

Trimetylhexametylendiisocyanat

Se diisocyanater

31566-31-1

Glycerolmonostearat

34090-76-1

Tetrahydro-4-metylftal-syraanhydrid

B

34590-94-8

Dipropylenglykolmonometyleter

42498-58-8

2,3,5,6-Tetrahydro-2-metylftalsyraanhy-

drid

B

48122-14-1

1-Metylhexahydroftalsyraanhydrid

B

57041-67-5

Desfluran

AFS 2018:1

75

CAS-nr

Ämne

57110-29-9

Hexahydro-3-metyl-ftalsyraanhydrid

B

60304-36-1

Kaliumaluminiumtetrafluorid

61788-32-7

Terfenyl, hydrerad

66733-21-9

Erionit

A

77536-66-4

Aktinolit

77536-67-5

Antofyllit

77536-68-6

Tremolit

142844-00-6

Aluminiumsilikatfibrer

Se not 30

Arbetsmiljöverket . 112 79 Stockholm . 010-730 90 00 . www.av.se

Utgivare: Anna Varg

ISBN: 978-91-7930-649-6. ISSN 1650-3163